Statistik från Skatteförvaltningen: Statistik över personkundernas inkomstskatter, skatteåterbäringar, kvarskatter samt skattetagarnas andelar per områden, skatteåret 2013

Statistik över personkundernas inkomstskatter, skatteåterbäringar, kvarskatter samt skattetagarnas andelar i hela landet, per landskap och kommun för skatteåret 2013.

Inkomstskatt

Det togs ut sammanlagt 28,8 miljarder euro i inkomstskatter av personkunder under skatteåret 2013 vilket var 2,0 miljarder euro (+7,3 %) mer än skatteåret 2012. Sammanlagt 4,4 miljoner personer betalade inkomstskatt.

Både beloppet av förvärvsinkomst- och kapitalinkomstskatter ökade ordentligt och dessutom var rundradioskatten, som finansierar Rundradions verksamhet, för första gången med i beskattningen för 2013.

Personkundernas inkomstskatter skatteåret 2013:

  • Förvärvsinkomstskatt 26,1 miljarder,  årlig ändring + 1,1 miljarder (+4,4 %)
  • Kapitalinkomstskatt 2,2 miljarder,  årlig ändring + 0,4 miljarder (+20,5 %)
  • Rundradioskatt 487 miljoner

Debiterad inkomstskatt, personkunder skatteåren 2008-2012

Beloppet på förvärvsinkomstskatter växte något snabbare (+2,3 %) på grund av att beskattningen skärptes: det berodde i synnerhet på att statsskatten inte inflationsjusterades, att kommunalskatten steg något samt på de s.k. solidaritetsskatterna då en ny inkomstklass togs in i statens inkomstskatteskala (31,75 procent) för förvärvsinkomster som överstiger 100 000 euro, och för att beskattningen av pensionsinkomster som överstiger 45 000 skärptes med sex procentenheter.

En ökning av överlåtelsevinsterna resulterade i att kapitalinkomsterna steg ordentligt. Det är typiskt att kapitalinkomsterna ändras mycket per år som en följd av de rådande konjunkturerna. Dessutom kan det förekomma kast i kapitalinkomsterna skifta på grund av stora företagsköp, vilka syns som överlåtelsevinster. Närmare uppgifter om hur de olika inkomstslagen har utvecklats kommer senare.

Statistiska tabeller:

Skatteåterbäringar och kvarskatter

När beskattningen färdigställdes skulle skatteåterbäringar dvs. förskottsåterbäringar betalas till 3,5 miljoner personer (+ -0,0 %) för sammanlagt 2,3 miljarder euro (-5,1 %). Den genomsnittliga återbäringen är 653 euro (-5,2 %). Kvittningar på grund av obetalda skatter och utmätningarna som utsökningsmyndigheten har gjort har inte dragits av från återbäringsbeloppen. Dessa belopp klarnar under november.

778 tusen kunder (+15,3 %) ska betala sammanlagt 1,1 miljarder euro i kvarskatt (+11,2 %). Den genomsnittliga kvarskatten är 1 424 euro (-3,3 %).

Henkilöasiakkaiden veronpalautukset ja jäännösverot 2009-2013_sv

Eftersom man vanligtvis inte beaktar överlåtelsevinsterna i förskottsinnehållningarna utan betalar kapitalinkomstskatt på dessa antingen som en förskottskomplettering eller som kvarskatt uppstår en minskning av förskottsåterbäringarna och en ökning av kvarskatterna. Att kapitalinkomstskatterna ökat bidrar därmed till att beloppet på förskottsåterbäringar minskar.

Statistiska tabeller:

Skattetagarnas andelar av inkomstskatter

Skatteförvaltningen redovisar inkomstskatterna som tagits ut av personkunderna till staten, kommunerna, Folkpensionsanstalten och församlingarna.

Av personkundernas inkomstskatter under skatteåret 2013 är                            

  • statens andel 8,4 miljarder,  årlig förändring +1,2 miljarder (+17,2 %)
  • den kommunala andelen 17,7 miljarder,  årlig förändring +0,7 miljarder (+3,9 %)
  • Folkpensionsanstaltens andel 1,8 miljarder,  årlig förändring +48 miljoner (+2,6 %)
  • församlingarnas andel 916 miljoner,  årlig förändring +21 miljoner (+2,4 %).

Veronsaajien osuudet henkilöasiakkaiden maksuunpannuista 2009-2013

Kommunerna får den största delen av personkundernas inkomstskatter: kommunernas andel för skatteåret 2013 var drygt 61 procent. Inkomstskatten som redovisas till staten ökade dock p.g.a. Yle-skatten och den ökade kapitalinkomstskatten. Yle-skatten och kapitalinkomstskatten redovisas enbart till staten, medan förvärvsinkomstskatterna fördelas mellan alla skattetagare.

Även andelarna som redovisas till kommuner, församlingar och Folkpensionsanstaltalten ökade, dock inte lika fort som statens andel. Utdelningen till kommuner och församlingar ökade på grund av att förvärvsinkomsterna växte och för att de genomsnittliga kommunalskattesatserna (19,25 → 19,38) och kyrkoskattesatserna (1,40 → 1,41) höjdes. Tillväxten för det sammanlagda kommunalskattebeloppet dämpades samtidigt p.g.a. att grundavdraget höjdes. Den lägre tillväxtprocenten för kyrkoskatt beror på att församlingarnas medlemsantal sjönk något.

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken