Reform för att underlätta företagens rapportering

Skatteförvaltningen har fått i uppgift att bereda en reform av företagens myndighetsrapportering. Som reformens centrala lösning föreslås ett nationellt register över företags och organisationers ekonomiuppgifter. Reformen kräver ändringar i lagstiftningen för att kunna genomföras.

Skatteförvaltningen fortsätter utvecklingsarbetet med att främja företagens digitala ekonomiförvaltning

Ekonomiuppgiftsregistret möjliggör centraliserad dataöverföring

Företag och organisationer kan i framtiden rapportera ekonomiuppgifter automatiskt direkt från ekonomiförvaltningens system till ekonomiuppgiftsregistret. Dataöverföringen sker enligt gemensamt överenskomna förfaranden och standarder. Uppgifter ur ekonomiuppgiftsregistret lämnas ut till uppgiftsanvändarna automatiskt. Myndigheter och andra uppgiftsanvändare får de uppgifter som behövs för rapporteringen ur ekonomiuppgiftsregistret i enlighet med den lagstadgade rätten att få information.

Målet är att det ska bli lättare att anmäla ekonomiuppgifter till myndigheterna och att behovet av att uträtta ärenden ska minska. Företagen kan fullgöra sin anmälningsskyldighet med de uppgifter som uppkommer i samband med affärsverksamheten.

Beredningsfasen beräknas pågå till slutet av 2027. Målet är att ta i bruk ekonomiuppgiftsregistret 2030, varefter användningen kan utvidgas stegvis. Genomförandet av reformen kräver ändringar i lagstiftningen. Beredningen av lagstiftningen kan påverka tidtabellen.

Startdatumet för den digitala momsrapporteringsskyldigheten (Vat in the Digital Age eller ViDa-direktivet) för nätfakturauppgifter är 1.7.2030.   Den digitala momsrapporteringen påverkar reformen så att datainnehållet i nätfakturornas dataflöde ska stämma överens med kraven i den digitala momsrapporteringen.

Utvecklingsarbetet utförs tillsammans med företagen och uppgiftsanvändarna

Beredningen av reformen beräknas pågå till slutet av 2027. Vi utför beredningen tillsammans med företag och intressentgrupper. Man kan delta i utvecklingsarbetet genom att besvara enkäter, intervjuundersökningar eller regelbundna utvecklingsforum.

Gruppen för samutveckling av bokföringen:

Arbetsgruppens mål är att identifiera behovet av att standardisera bokföringsuppgifterna till de delar som uppgifterna i kontoplanen behövs i myndighetsrapporteringen.  Målet är att lätta på företagens administrativa börda och hitta lösningar som gynnar både privata aktörer och myndigheter.

I arbetsgruppen deltar över 50 representanter för privata och offentliga organisationer: företags intresseorganisationer, programleverantörer inom ekonomiförvaltningsbranschen, bokföringsbyråer, stora företags ekonomiförvaltningsavdelningar samt andra som arbetar med ekonomiförvaltning. Av myndigheterna deltar utöver Skatteförvaltningen även Statistikcentralen, Statskontoret samt Patent- och registerstyrelsen. 

Lättare myndighetsrapportering för företag

Tanken är att företaget automatiskt får de uppgifter som behövs för myndigheterna samtidigt som det registrerar fakturan i sitt system eller antecknar transaktionen i sin bokföring. De manuella faserna skulle falla bort från dataöverföringen.

Information i samanvänd form som överförs automatiskt främjar principen om en anmälningsgång och förenklar företagens myndighetsrapportering.

Det centrala målet med ekonomiuppgiftsregistret är att eliminera dubbel rapportering till myndigheterna genom att främja principen om en anmälningsgång. Den dubbla rapporteringen minskar stegvis när flera myndigheter övergår till att använda systemet.

Avsikten är att slopa separata anmälningskanaler, förfaranden, blanketter och statistikenkäter, varvid företagens myndighetsrapportering förenklas.

Felen i anmälningarna minskar, eftersom granskningar av uppgifterna kan göras mer omfattande och mer uppdaterat än i nuläget redan när uppgifterna skickas.

Underlättandet av rapporteringen kräver reformer i dataflödenas strukturer

 En förutsättning för reformen är att formen på företagens ekonomiuppgifter standardiseras. Standardiserade uppgifter förstås på samma sätt och kan samanvändas även internationellt.

Till en början skulle det finnas tre dataflöden som ska rapporteras: bokföringsuppgifter, uppgifter som kompletterar bokföringsuppgifterna och uppgifter om nätfakturor. Datainnehållet skulle således bestå av de uppgifter som myndigheterna behöver för att sköta sina lagstadgade uppgifter, inte av hela bokföringen.

Bokföringsuppgifterna skulle rapporteras på kontonivå, som summor. Uppgifterna som kompletterar bokföringsuppgifterna skulle inte ingå i bokföringen, men de skulle behövas i rapporteringen. Sådana uppgifter är till exempel uppgifter i anslutning till internationella situationer inom beskattningen och överlåtelser av egendom. Datainnehållet i nätfakturornas dataflöde följer kraven i den digitala momsrapporteringen (VAT in the Digital Age). 

Uppgiftsanvändare i den första fasen

I den första fasen skulle uppgifterna användas av Skatteförvaltningen, Statistikcentralen, Pensionsförsäkringsbolagen, FPA, Inkomstregisterenheten och Enheten för utredning av grå ekonomi.

• Skatteförvaltningen skulle använda uppgifterna för inkomstbeskattningen och momsbeskattningen av företag.
• Statistikcentralen skulle använda uppgifterna i data- och statistikproduktionen.
• Inkomstregisterenheten skulle använda uppgifterna för att framställa firmaföretagares inkomstuppgifter på kreditupplysningsutdrag ur det positiva kreditupplysningsregistret.
• FPA skulle använda uppgifterna för att bevilja förmåner.
• Enheten för utredning av grå ekonomi skulle använda uppgifterna i fenomenutredningar.

Uppgifterna skulle lämnas ut till olika myndigheter i enlighet med myndighetens rätt att få information.

Efter införandet i den första fasen bedöms hur även andra myndigheter och aktörer kan använda uppgifterna för att sköta sina egna lagstadgade uppgifter. I framtiden kan man i större utsträckning förmedla ekonomiuppgifter för olika användningsändamål via systemet.

Det är nödvändigt att reformera rapporteringen av ekonomiuppgifter

 Företagens rapporteringsskyldigheter har ökat på grund av både den nationella regleringen och EU-regleringen.

Europeiska kommissionens politiska riktlinjer och programmet för det digitala decenniet 2030 styr Europeiska unionens medlemsländer att minska företagens administrativa börda och främja användningen av digitala lösningar.

De nationella kraven och Europeiska unionens krav samt digitaliseringens snabba utveckling ökar behovet av att förnya insamlingen och överföringen av uppgifter. Den planerade lösningen stöder också prioriteringen av digitala tjänster.

Ur myndigheternas synvinkel bygger reformen upp en gemensam infrastruktur som överskrider förvaltningsområdesgränserna och vars mål är att förbättra kundstyrningen och effektivera de deltagande myndigheternas verksamhet.

Den främjar också Finlands mål att vara en teknisk föregångare och ett toppland inom dataekonomi.

Skatteförvaltningen fortsätter utvecklingsarbetet med att främja företagens digitala ekonomiförvaltning