Försäkringsersättningarnas skattefria del slopas i arvsbeskattningen

Skatteförvaltningens meddelande, 18.1.2018

Skattepliktiga försäkringsersättningar

Enligt 7 a § i lagen om skatt på arv och gåva ska arvsskatt betalas förutom på den avlidnes egendom även på en försäkringsersättning som med stöd av en personförsäkring betalats till dödsboet eller en förmånstagare med anledning av arvlåtarens död samt på sådant med försäkringsersättning jämförbart ekonomiskt stöd som betalats under motsvarande förhållanden. För varje arvinge eller förmånstagare har en sådan försäkringsersättning dock varit befriad från arvskatt upp till 35 000 euro (skattefri del). Av den försäkringsersättning som maken fått har hälften varit skattefri, även om ersättningen har överskridit 35 000 euro. 

Bestämmelserna om personförsäkringsersättningarnas skattefria del upphävdes i början av 2018. Den skattefria delen dras av i arvsbeskattningen i de fall då arvlåtaren har avlidit 31.12.2017 eller före det. Om arvlåtaren har avlidit 1.1.2018 eller därefter görs inte avdrag för den skattefria delen. Det avgörande med tanke på avdrag för den skattefria delen är alltså arvlåtarens dödsdag, inte tidpunkten då beskattningen verkställdes. Med tanke på avdrag för den skattefria delen spelar det heller ingen roll när försäkringsavtalet har tecknats eller försäkringspremierna har betalats.

Sådana försäkringsersättningar som utbetalas på grund av dödsfall och som utgör beskattningsbar inkomst för mottagaren är även framöver befriade från arvsskatt.

En försäkringsersättning behandlas som en del av den beskattningsbara arvsandelen

Förmånstagaren till en försäkringsersättning anges i försäkringsavtalet, och ersättningstagaren beror på förmånstagarförordnandet i avtalet. En ändring i förmånstagarförordnandet kan endast göras hos försäkringsbolaget, inte hos Skatteförvaltningen. Förmånstagare till en försäkringsersättning är ofta maken, barnen eller dödsboet. Om dödsboet är förmånstagare, behandlas försäkringsersättningen i arvsbeskattningen på samma sätt som alla arvlåtarens övriga tillgångar. Om försäkringsersättningen betalas direkt till en person, läggs den inte till dödsboets tillgångar. I det fallet läggs försäkringsersättningen till personens eventuella övriga arvslott, och arvsskatten fastställs utifrån deras sammanlagda belopp.

Försäkringsersättningen utgör en del av den beskattningsbara arvslotten. På försäkringsersättningen kan därför göras ett minderårighetsavdrag eller makeavdrag enligt 12 § i lagen om skatt på arv och gåva även om förmånstagaren inte får annan egendom i arv efter den avlidne. Det finns närmare information om beviljande av makeavdrag på en försäkringsersättning i Skatteförvaltningens ställningstagande om makeavdrag och livförsäkringsersättning (på finska) Puolisovähennys ja henkivakuutuskorvaus.

Minderårighetsavdraget förutsätter förutom att ersättningstagaren är minderårig vid tidpunkten för arvlåtarens död även att ersättningstagaren är en arvinge till arvlåtaren i rakt nedstigande led som vid tidpunkten för arvlåtarens död närmast var berättigad att ärva denne. I praktiken innebär detta bland annat att minderårighetsavdrag inte beviljas sådana personer som får ett arv eller en försäkringsersättning därför att någon har avsagt sig sin rätt till arv eller avstått från sin rätt till ersättning. Frågan om avsägelse och avstående behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Avsägelser i arvs- och gåvobeskattningen, kapitel 6.

Anteckning av uppgifter i bouppteckningsinstrumentet

Lagändringen inverkar inte på skyldigheten att lämna uppgifter. Enligt 28 § i lagen om skatt på arv och gåva ska mottagarna och beloppen av de förmåner som avses i 7 a § uppges i bouppteckningsinstrumentet. Alla mottagna försäkringsersättningar ska därför antecknas i bouppteckningsinstrumentet, på samma sätt som förut. Enligt 28 a § i lagen om skatt på arv och gåva ska också försäkringsbolag och andra som betalar ut förmåner lämna uppgifter till Skatteförvaltningen om de livförsäkringsersättningar de betalat ut.