IMF:s undersökning: mycket litet momsfel i Finland

Skatteförvaltningens meddelande, 12.2.2016

En internationell jämförelse visar att Skatteförvaltningen samlar in momsen noggrant. Det momsfel som beror på sänkta skattesatser och andra subventioner är dubbelt så stort jämfört med den övriga lagstadgade momsen som förblir oinsamlad.

Internationella valutafonden IMF uppskattar skattefelet inom momsbeskattningen i Finland i en rapport som utarbetats i samarbete med Skatteförvaltningen. IMF delar in det totala skattefelet inom momsbeskattningen (overall VAT gap) i momsfel (compliance gap) och momsfel som beror på skattestöd (policy gap).

Momsfel

Med momsfel avses differensen mellan det lagenliga och det faktiska momsutfallet.

I en internationell jämförelse är momsfelet i Finland mycket litet, ca 5 procent av det lagenliga momsutfallet, och det har minskat något sedan år 2008. År 2014 uppgick momsfelet till ca en miljard euro.

– Skattefelet är lågt i Finland och vi har som mål att hålla det minst på samma nivå även i framtiden, konstaterar Skatteförvaltningens generaldirektör Pekka Ruuhonen.

En branschvis granskning visar att skattefelet är koncentrerat till byggnadsbranschen. Inom byggnadsbranschen har momsen emellertid samlats in bättre efter ibruktagandet av omvänd momsskyldighet för byggnadstjänster, som trädde i kraft år 2011.

Handelsbranschen betalar mest moms. Att handeln är koncentrerad till några stora företagsgrupper som sköter betalningen av skatterna gör att momsfelet i branschen är litet.

Momsfel som beror på skattestöd

Momsfelet som beror på skattestöd mäter effekterna på momsutfallet av olika skattestöd, såsom sänkta momssatser. Momsfelet som beror på skattestöd indelas i nödvändiga skattestöd (efficiency gap) och skattepolitiskt spelrum (expenditure gap).

Skattestöd som ingår i det skattepolitiska spelrummet uppgick till ca två miljarder euro år 2014, dvs. en procent av bruttonationalprodukten. Deras andel var ungefär dubbelt så stort som momsfelet.

Momsfelet som beror på skattestöd har ökat från år 2008 till år 2014.  Ökningen beror dels på skattepolitiska beslut, såsom sänkta momssatser, och dels på en förskjutning av konsumtionen mot produkter med lägre momssats, som t.ex. när man köper mat i stället för alkohol på en restaurang.

Läs materialet: