Information om falska meddelanden

Falska meddelanden (eller phishing, nätfiske) är i allmänhet e-postmeddelanden, meddelanden på sociala medier eller sms. Dessa meddelanden kan innehålla löften om pengar eller hot om allvarliga påföljder om du inte genast gör som det står i meddelandet. Syftet är att få dig att lämna ut exempelvis dina bankkoder eller kreditkortsuppgifter.

Falska meddelanden har skickats ut även i Skatteförvaltningens namn. Meddelandena kan exempelvis informera om skatteåterbäringar som de facto inte finns.

Om du får ett falskt meddelande

  • Radera meddelandet helst genast. Klicka inte på länkarna i meddelandet.
  • Om du av misstag har lämnat ut dina kreditkortsuppgifter, ska du genast spärra kortet genom att ringa din bank eller kontakta kortutfärdaren.
  • Om du av misstag har lämnat ut dina nätbankskoder, ska du ringa din banks servicenummer och spärra koderna.

Skatteförvaltningen kan skicka dig exempelvis automatiska meddelanden om MinSkatt-transaktioner per e-post eller påminnelser per sms. 

Men Skatteförvaltningen ber aldrig om dina personliga uppgifter, såsom nätbankskoder, kontouppgifter eller din personbeteckning, per e-post eller sms. Vi frågar inte heller per telefon eller e-post eller på något annat sätt efter uppgifter som anknyter till nätbankskoder eller kreditkort.

Hur kan man känna igen ett meddelande som Skatteförvaltningen har skickat?

  • Skatteförvaltningen ber aldrig sina kunder om kreditkortsuppgifter eller bankkoder. Skatteförvaltningen behöver inte dessa uppgifter.
  • Skatteförvaltningen skickar aldrig beskattningsbeslut eller relaterad information till sina kunder per e-post.
    • Du kan alltså inte få ett beslut om skatteåterbäring per e-post.
    • Skatteförvaltningen frågar inte heller efter kundernas kontonummer per e-post.
  • Vanligtvis är språket och layouten i falska meddelanden inte särskilt bra.

Hur kan man känna igen Skatteförvaltningens tjänster?

Skatteförvaltningens e-tjänster utnyttjar alltid säkra anslutningar i de fall där kunden kan se beskattningsuppgifter eller om vi ber om sådana via en tjänst.

  • Man får i regel inte åtkomst till Skatteförvaltningens tjänster utan att först identifiera sig. Personkunderna identifierar sig med nätbankskoder eller ett elektroniskt identitetskort och företagskunderna med Katso-koder.
  • Falska webbplatser kräver sällan att man identifierar sig just så, men de kan be en att identifiera sig på något annat sätt, exempelvis med kreditkortsnummer eller PayPal-uppgifter.
  • På en säker anslutning inleds webbadressen högst uppe i webbläsaren med prefixet https. Dessutom syns det i allmänhet en låssymbol som tecken på att anslutningen är säker.


    Bild av adressfältet på webbplatsen skatt.fi i webbläsaren Chrome

    Bild av adressfältet på webbplatsen skatt.fi i webbläsaren Internet Explorer

Ytterligare information om säkerheten på Skatteförvaltningens webbplats

Ring oss på tfn 029 512 000 om du misstänker informationssäkerhetsproblem i Skatteförvaltningens webbtjänster eller har fått ett falskt meddelande som skickats i Skatteförvaltningens namn. För samtalet debiteras lna/msa.