Info om falska meddelanden

Falska meddelanden (eller phishing, nätfiske) kommer ofta per e-post. I dessa meddelanden kan ingå bland annat erbjudanden om pengar eller hot om påföljder ifall läsaren inte genast gör som det står i brevet. Avsikten med dessa brev är att lura mottagaren att lämna sina uppgifter, såsom bankkoder, kreditkortsnummer eller personbeteckning.

Det har även skickats falska meddelanden i Skatteförvaltningens namn. Oftast talas det om obefintliga skatteåterbäringar i meddelandena.

Ett falskt meddelande kan även sändas som sms. Skatteförvaltningen begär aldrig personuppgifter per sms. Du kan få en påminnelse som textmeddelande av Skatteförvaltningen men vi ber aldrig om att man ska skicka bankkoder, kontouppgifter eller personbeteckning.

Om du har fått ett falskt meddelande

  • Radera det helst genast. Klicka inte på länkarna i meddelandet.
  • Om du av misstag gett uppgifter om ditt kreditkort ska det genast spärras genom att ringa till banken eller spärrtjänsten (020 333).

Hur kan man veta om Skatteförvaltningen har skickat meddelandet?

  • Skatteförvaltningen ber aldrig kunderna om kreditkortsuppgifter eller bankkoder. Skatteförvaltningen har inget behov av dessa uppgifter.
  • Skatteförvaltningen skickar aldrig ett beskattningsbeslut eller annan information som hör till det med e-post.
    • Man kan alltså inte få ett beslut om skatteåterbäring i mejlen.
    • Skatteförvaltningen frågar inte heller efter kundernas kontonummer per e-post.
  • Vanligtvis är stilen och layouten i de falska meddelandena inte så bra.

Det är vanligt att man i de falska meddelandena uppmanar mottagaren att klicka vidare på nätet.

Hur kan man veta om en tjänst är Skatteförvaltningens?

  • Skatteförvaltningens elektroniska tjänster där kunden kan se beskattningsuppgifter eller där man ber om sådana, är alltid skyddade. Detta kan konstateras enligt följande:
    • Man får inte tillgång till tjänsten utan att först identifiera sig. Personkunderna identifierar sig med nätbankskoder eller ett chipförsett personkort och företagskunderna med Katso-koder. Bedrägerisajterna kräver sällan identifikation, eller så gör man det med andra medel, såsom kreditkortsnummer eller PayPal.
    • Skatteförvaltningens tjänster nås alltid genom skyddade förbindelser. Då inleds webbadressen med förleden https.
    • Dessutom finns det alltid en låssymbol på en skyddad sida.

 

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken