4. Mot automatisk beskattning

Kunder på webben

En automatisering av beskattningen blev Skatteförvaltningens strategiska mål i början av 1990-talet. Tanken var att automatisera personbeskattningen så långt som möjligt. Största delen av beskattningsbesluten skulle fattas utifrån uppgifter som Skatteförvaltningen samlat in för kundens räkning och eventuella korrigeringar av kunden. Den automatiska processen skulle förbättra kundservicen och samtidigt skattskyldigas rättssäkerhet, eftersom processen blev enhetlig för alla.

Automatiseringen fick större genomslagskraft i början av 2000-talet till följd av statens program för informationssamhället och produktiviteten som syftade till att effektivisera förvaltningen med hjälp av automatisering och e-tjänster. Under 2000- och 2010-talet minskade skötseln av ärenden på skattebyråerna till en bråkdel av vad den varit, och även anlitandet av telefontjänsten har minskat medan användningen av Skatteförvaltningens e-tjänster ökat kraftigt.

En central faktor för e-tjänsternas kunder är att de är lätta att använda. Skatteförvaltningen drog på denna punkt nytta av bankernas växande utbud av e-tjänster och av att människorna vant sig vid att sköta bankärendena på webben. Både bankernas och Skatteförvaltningens e-tjänster kräver stark autentisering, och bankkoderna blev privatkundernas huvudsakliga identifieringssätt i Skatteförvaltningens e-tjänster.

Strömlinjeformad förvaltning

När Skattestyrelsen inrättades 1970 skapades en förvaltningsstruktur med tre nivåer, där länsskattebyråerna och skattebyråerna var underställda Skattestyrelsen. År 1993 fick Skatteförvaltningen två organisationsnivåer, och 2008–2013 blev den ett enda riksomfattande ämbetsverk.

Utvecklingen av datasystemen och -kommunikationen hade en central ställning för att uppnå detta. De decentraliserade, regionala databaserna slogs ihop till en riksomfattande databas i början av 2000-talet. Skatteberednings- och rådgivningsuppgifterna, som tidigare skötts regionalt, kunde gradvis tillhandahållas nationellt.

När kundservicen så småningom flyttades till webben hade det fysiska läget inte längre samma betydelse som tidigare. Därför kunde arbetsuppgifterna flyttas från tätt bosatta regioner och förläggas mer jämnt i hela landet under 2000-talet. Automatiseringen och de riksomfattande rutinerna gjorde verksamheten mer enhetlig och således fick också kunderna enhetligare service.

MinSkatt

Den viktigaste reformen på 2010-talet när det gäller e-tjänsterna var projektet VALMIS. I början av 2010-talet hade Skatteförvaltningen ca 70 olika datasystem, av vilka en del härstammade från 1980-talet. Eftersom systemen var skatteslagsspecifika måste anställda öppna flera applikationer på skrivbordet för att arbeta med olika skatteslag. Underhållet och utvecklingen av separata system var arbetsdrygt och orsakade extra kostnader.

År 2013 fattade Skatteförvaltningen ett beslut om att ersätta dem med en färdig programvara. Reformprojektet döptes till Valmis, och till programvara valdes amerikanska GenTax. Projektet framskred, och 2016 började man överföra olika skatteslag till GenTax. De olika beskattningssystemen ersattes med ett system fram till slutet av 2019. Därefter hanteras de olika skatteslagen med en applikation.

För kunderna blev reformen konkret när den nya e-tjänsten MinSkatt lanserades i början av 2016. De separata e-tjänsterna överfördes gradvis till MinSkatt under 2016–2019. År 2019 fanns alla tjänster för privat- och företagskundernas skatteslag i MinSkatt.