2. Grunden för e-tjänster

Skatteförslag

I årtionden var skattedeklarationen en årlig mardröm som skulle göras i januari och som krävde en hel del tid och besvär. Skattskyldiga sammanställde uppgifter om sina inkomster, bifogade nödvändiga kvitton och postade skattedeklarationen till Skatteförvaltningen.

Detta förändrades i mitten av 1990-talet. Den kraftiga ökningen i användningen av datateknik gjorde det möjligt för Skatteförvaltningen att samla in uppgifter av olika parter: arbetsgivare, FPA, pensionsanstalter och banker. De skattskyldiga behövde inte längre sammanställa uppgifterna, utan beskattningen kunde verkställas utan att besvära kunderna.

Lösningen var skatteförslag: Skatteförvaltningen använde uppgifter som den sammanställt och skickade ett skatteförslag till den skattskyldige. Skattebetalarna skulle därefter kontrollera förslaget och vid behov rätta uppgifterna. Skatteförslaget gjorde det möjligt att vända Skatteförvaltningens servicekoncept upp och ner. Det blev ombytta roller för Skatteförvaltningen och skattebetalarna.

Införandet av skatteförslaget började med ett pilotprojekt i samband med beskattningen 1995, i vilket 12 orter och 358 000 löntagare, pensionärer och studerande deltog. Projektet var en framgång som resulterade i mindre besvär för kunderna och gav Skatteförvaltningen kostnadsbesparingar.

Förfarandet utvidgades i snabb takt, och följande år fick redan 1,6 miljoner kunder skatteförslag. Vid millennieskiftet fick 80 procent av löntagarna och pensionärerna, sammanlagt tre miljoner kunder skatteförslag.

Skatteförslaget baserade sig på omfattande utnyttjande av datateknik och var ett konkret bevis på de möjligheter som datatekniken gav. Skatteförslaget kom dock på konventionellt sätt på papper liksom Skatteförvaltningens alla kundtjänster.

Internetrevolutionen

Den kraftigt ökande användningen av internet från och med mitten av 1990-talet revolutionerade Skatteförvaltningens tjänster. Användningen av internet i kundkommunikationen började utredas 1995. Det första www-baserade intranätsystemet Apaja, avsett för intern kommunikation, infördes 1997 och följande år lanserades webbtjänsten för kunder, www.skatt.fi. Webbplatsen lanserades på finska, svenska och engelska.

I början var webbtjänsten enkelriktad och möjliggjorde inte växelverkan. Webbplatsen Skatt.fi fokuserade därför på att sprida information: där fanns skatteanvisningar och information om aktuella skattefrågor. Via webbplatsen kunde man också läsa och skriva ut största delen av Skatteförvaltningens blanketter.

Tjänsten användes aktivt från första början: under det första halvåret besöktes webbplatsen nästan 800 000 gånger. Den populäraste sidan på Skatt.fi var kalkylatorn för uppskattning av skattesatsen. Skatt.fi blev den viktigaste servicekanalen för både skattebetalarna och -mottagarna (kommunerna, församlingarna och staten).

Tillgången till information från Skatteförvaltningen förbättrades avsevärt tack vare webbplatsen. Förändringen var omfattande, eftersom kommunikationen hade skett per brev och olika slags meddelanden samt via telefontjänsten före det. Nu blev skatteanvisningarna lättillgängliga på ett och samma ställe.

Internet skapade grunden för digitala tjänster som var oberoende av tid och plats. Många besök till eller telefonsamtal med skattebyrån blev onödiga. Kunderna blev inte ännu av med pappersblanketterna på åratal, men på 2000-talet digitaliserades allt fler beskattningsområden.