3. Från papper till den digitala världen

Tyvi

År 1996 startade finansministeriet projektet Tyvi (Tietovirrat Yrityksiltä Viranomaisille), vars mål var att harmonisera myndigheternas informationsinsamling. Tidigare skickades samma företagsrelaterade uppgifter på olika blanketter till olika myndigheter, vilket kunde leda till fel och orsakade extra arbete. Nu var syftet att samla in uppgifterna elektroniskt.

Systemet gick ut på att företagen skickade uppgifterna elektroniskt till Tyvi-operatörer som förmedlade dem vidare till Skatteförvaltningen. Efter pilotprojekt gjordes de första Tyvi-dataöverföringarna 1997.

Tyvi visade sig vara en fungerande tjänst. Användningen av den ökade till följd av Skatteförvaltningens föreskrift 2004, enligt vilken företag med över 40 anställda skulle använda Tyvi för att lämna in uppgifter till Skatteförvaltningen. År 2007 inlämnades redan över 90 procent av företagens årsanmälningar elektroniskt.

Tyvi var en avgiftsfri tjänst för företagen, men Skatteförvaltningen betalade ersättningar för dataöverföringen till operatörerna. Detta uppmuntrade för sin del Skatteförvaltningen att 2005 utveckla sin tjänst Ilmoitin.fi som fungerade parallellt med Tyvi och via vilken företagen kunde lämna in Tyvi-anmälningar.

FODS

Ett annat projekt som främjade insamlingen av företagsuppgifter var Företags- och organisationsdatasystemet (FODS), som Skatteförvaltningen utvecklade i slutet av 1990-talet tillsammans med Patent- och registerstyrelsen (PRH). Systemet infördes våren 2001. Därefter kunde företag med en anmälan bli införda i förskottsuppbördsregistret, arbetsgivarregistret, momsregistret, försäkringsregistret och handelsregistret. Företagsuppgifterna förmedlades till myndigheterna från en blankett.

FODS underlättade avsevärt papperskriget i samband med etablering av företag och ändringsanmälningar. FODS avgiftsfria informationstjänst (ytj.fi), där vem som helst kunde söka företagsuppgifter, lanserades sommaren 2001. Tjänsten innehöll alla offentliga uppgifter om företag och organisationer som införts i Skatteförvaltningens register samt handels- och stiftelseregistren.

Effektiviseringen av informationsinsamlingen med hjälp av elektroniska system såsom Tyvi och FODS gjorde det möjligt för Skatteförvaltningen att även utveckla tjänsterna för privatkunder. Ett bra exempel på detta var den förhandsifyllda skattedeklarationen som infördes i samband med beskattningen 2005. Den kombinerade å ena sidan skatteförslaget och å andra sidan den konventionella skattedeklarationen, som fortfarande fylldes i av över 1,5 miljoner personer. Nu fick alla privatkunder en förhandsifylld skattedeklaration utifrån Skatteförvaltningens uppgifter, och ett gemensamt förfarande infördes för dem.

Interaktiva elektroniska tjänster

År 2006 införde Skatteförvaltningen en elektronisk ärendehanteringsmiljö, som erbjöd ett standardiserat sätt att tillhandahålla nya e-tjänster. Därefter började Skatteförvaltningen utveckla nya interaktiva tjänster.

Palkka.fi, en avgiftsfri e-tjänst för små arbetsgivare – företag eller privatpersoner – för löneräkning, lönebetalning och myndighetsanmälningar, lanserades 2006 efter ett pilotprojekt. Den kompletterade liksom tjänsten Tyvi, som riktade sig till större arbetsgivare, informationsinsamlingen och underlättade för sin del företagarnas pappersarbete.

Pilotprojektet för interaktiva tjänster för privatkunder var Skattekortet på nätet, en e-tjänst för ändring av skattekort. Kunderna loggade in i den med sina nätbankskoder eller ett chipförsett personkort och fyllde i de ändrade inkomst- och avdragsuppgifterna för ett nytt skattekort. Tjänsten infördes först i Joensuuregionen, Österbotten och Birkaland 2006, och i början av följande år blev den tillgänglig i hela landet. Därefter kunde alla kunder ändra skattekort på webben.

Skattekortet på nätet var Skatteförvaltningens första interaktiva tjänst för privatkunder. Redan under det första året 2007 ändrades 200 000 skattekort på webben.

Tjänsten Skattedeklaration på nätet lanserades i sin tur våren 2008. Till en början kunde man i tjänsten deklarera avdrag för resekostnader. Tjänsten utvidgades gradvis: 2009 kunde man via tjänsten deklarera hushållsavdrag och bland annat underhållsavgifter samt överlåtelsevinster och -förluster, 2010 hyresintäkter och 2011 förändringar i förvärvsinkomster.

Skattedeklaration på nätet kompletterade den utveckling som börjat med skatteförslaget 1995. Målet var att tillhandahålla tjänster som orsakar kunderna så lite besvär som möjligt och där papper inte behöver skickas av och an. Nu var det för första gången möjligt att göra skattedeklarationen utan papper. Våren 2019 kompletterade över 80 procent sin skattedeklaration på webben.