Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden

Den digitala utvecklingen på Skatteförvaltningen

1. Datateknik införs vid Skatteförvaltningen 

Datateknik infördes för första gången vid Skatteförvaltningen, då de första hålkortsmaskinerna togs i bruk.

Läs artikeln "Datateknik införs vid Skatteförvaltningen"

  • 1947

    De första hålkortsmaskinerna togs i bruk vid dåvarande Helsingfors skatteberedningsverk. 
  • 1960

    Fem hålkortsmaskiner hade redan anskaffats på olika håll i landet. 
  • 1961

    Den första datorn IBM 1401 började användas i Helsingfors.
  • 1968

    Verksamheten vid de statliga skattenämndernas datamaskincentraler överfördes till Statens datamaskincentral.
  • 1970

    Skattestyrelsen inrättas och där börjar planerare anställas igen. 
  • 1984

    Finansministeriet fattar ett principbeslut att beskattningens ADB-funktioner ska återinföras till Skattestyrelsen.
  • 1988

    Vid Skattestyrelsen inleds VTL-projektet, vars syfte är att utveckla ett nytt skatteberäkningssystem.
  • 1990

    Slutförandet av beskattningen för år 1989 blev försenat på grund av problem med datatekniken. 

2. Grunden för e-tjänster

Den kraftiga ökningen i användningen av datateknik gjorde det möjligt för Skattestyrelsen att samla in uppgifter från olika parter: arbetsgivare, FPA, pensionsanstalter, försäkringsbolag och banker. De skattskyldiga behövde inte längre sammanställa uppgifterna, utan beskattningen kunde verkställas utan att besvära kunderna.

Läs artikeln "Grunden för e-tjänster"

  • 1995

    Skatteförslaget introduceras på prov på tolv orter och för 358 000 löntagare.
  • 1997

    Skattestyrelsens intranät Apaja införs.

3. Från papper till den digitala världen

I början användes digitala tjänster för att samla in information från företag och samfund. År 2007 kunde skattekort utfärdas på nätet och 2008 kunde man även göra skattedeklarationen elektroniskt.

Läs artikeln "Från papper till den digitala världen"

 

  • 1998

    Skatt.fi lanseras.
  • 2001

    Företags- och organisationsdatasystemet (FODS) införs. Därefter kunde företag genom en anmälan bli införda i förskottsuppbördsregistret, arbetsgivarregistret, momsregistret, registret för försäkringspremieskattskyldiga och handelsregistret. 
  • 2003

    Digitalisering av årsanmälan i pappersform införs.
  • 2004

    Skattestyrelsen ålägger företag med över 40 personer att använda Tyvi-tjänsten. 
  • 2005

    Skattestyrelsen inrättar tjänsten ilmoitin.fi för företag. Den förhandsifyllda skattedeklarationen införs. 
  • 2006

    Tjänsterna Tunnistus.fi och Katso – tjänster för företag för autentisering och auktorisering. Palkka.fi lanserades.
  • 2007

    Under det första året med tjänsten Skattekort på nätet gjordes 200 000 ändringar av skattekort på nätet. Över 90 procent av företagens årsanmälningar lämnas in elektroniskt.
  • 2008

    Tjänsten Skattedeklaration på nätet lanseras. 
  • 2009

    FODS:s e-tjänst
  • 2010

    Skattekonto införs. Digitalisering av handlingar för riksomfattande elektroniska arbetsköer
  • 2012

    Anmälan av kontonummer och skattenummertjänsten
  • 2013

    Inkomstskattedeklaration för samfund
  • 2014

    Deklaration av fastighetsskatt. Nätfaktura och e-faktura införs.
  • 2015

    Chattjänsten införs.

4. Mot automatisk beskattning

En automatisering av beskattningen blev Skattestyrelsens strategiska mål i början av 1990-talet. Tanken var att automatisera personbeskattningen så långt som möjligt. Med hjälp av VALMIS-projektet ersatte Skattestyrelsen över 70 datasystem med en lösning.

Läs artikeln "Mot automatisk beskattning"

  • 2013

    Skattestyrelsen fattade beslutet att förnya datasystemen för beskattning och ersätta över 70 system med en enda färdig programvara.
  • 2016

    Valmis-projektet framskred till införandefasen. E-tjänsten MinSkatt lanseras.
  • 2019

    Samtliga beskattningssystem ersattes med ett system. 2019 Över 80 procent av de som kompletterade sin skattedeklaration gjorde ändringarna på nätet. Inkomstregistret införs.
  • 2021

    API-gränssnitten tas i bruk.
Sidan har senast uppdaterats 18.10.2021