Den digitala utvecklingen på Skatteförvaltningen

1. Datateknik införs vid Skatteförvaltningen 

Datateknik infördes för första gången vid Skatteförvaltningen, då de första hålkortsmaskinerna togs i bruk.

Läs artikeln "Datateknik införs vid Skatteförvaltningen"

1947
De första hålkortsmaskinerna togs i bruk vid dåvarande Helsingfors skatteberedningsverk. 
1960
Fem hålkortsmaskiner hade redan anskaffats på olika håll i landet. 
1961
Den första datorn IBM 1401 började användas i Helsingfors.
1968
Verksamheten vid de statliga skattenämndernas datamaskincentraler överfördes till Statens datamaskincentral.
1970
Skattestyrelsen inrättas och där börjar planerare anställas igen. 
1984
Finansministeriet fattar ett principbeslut att beskattningens ADB-funktioner ska återinföras till Skattestyrelsen.
1988
Vid Skattestyrelsen inleds VTL-projektet, vars syfte är att utveckla ett nytt skatteberäkningssystem.
1990
Slutförandet av beskattningen för år 1989 blev försenat på grund av problem med datatekniken.

2. Grunden för e-tjänster

Den kraftiga ökningen i användningen av datateknik gjorde det möjligt för Skattestyrelsen att samla in uppgifter från olika parter: arbetsgivare, FPA, pensionsanstalter, försäkringsbolag och banker. De skattskyldiga behövde inte längre sammanställa uppgifterna, utan beskattningen kunde verkställas utan att besvära kunderna.

Läs artikeln "Grunden för e-tjänster"

1995
Skatteförslaget introduceras på prov på tolv orter och för 358 000 löntagare.
1997
Skattestyrelsens intranät Apaja införs.

3. Från papper till den digitala världen

I början användes digitala tjänster för att samla in information från företag och samfund. År 2007 kunde skattekort utfärdas på nätet och 2008 kunde man även göra skattedeklarationen elektroniskt.

Läs artikeln "Från papper till den digitala världen"

1998
Skatt.fi lanseras.
2001
Företags- och organisationsdatasystemet (FODS) införs. Därefter kunde företag genom en anmälan bli införda i förskottsuppbördsregistret, arbetsgivarregistret, momsregistret, registret för försäkringspremieskattskyldiga och handelsregistret. 
2003
Digitalisering av årsanmälan i pappersform införs.
2004
Skattestyrelsen ålägger företag med över 40 personer att använda Tyvi-tjänsten. 
2005
Skattestyrelsen inrättar tjänsten ilmoitin.fi för företag. Den förhandsifyllda skattedeklarationen införs. 
2006
Tjänsterna Tunnistus.fi och Katso – tjänster för företag för autentisering och auktorisering. Palkka.fi lanserades.
2007
Under det första året med tjänsten Skattekort på nätet gjordes 200 000 ändringar av skattekort på nätet. Över 90 procent av företagens årsanmälningar lämnas in elektroniskt.
2008
Tjänsten Skattedeklaration på nätet lanseras. 
2009
FODS:s e-tjänst
2010
Skattekonto införs. Digitalisering av handlingar för riksomfattande elektroniska arbetsköer
2012
Anmälan av kontonummer och skattenummertjänsten
2013
Inkomstskattedeklaration för samfund
2014
Deklaration av fastighetsskatt. Nätfaktura och e-faktura införs.
2015
Chattjänsten införs.

4. Mot automatisk beskattning

En automatisering av beskattningen blev Skattestyrelsens strategiska mål i början av 1990-talet. Tanken var att automatisera personbeskattningen så långt som möjligt. Med hjälp av VALMIS-projektet ersatte Skattestyrelsen över 70 datasystem med en lösning.

Läs artikeln "Mot automatisk beskattning"

2013
Skattestyrelsen fattade beslutet att förnya datasystemen för beskattning och ersätta över 70 system med en enda färdig programvara.
2016
Valmis-projektet framskred till införandefasen. E-tjänsten MinSkatt lanseras.
2019
Samtliga beskattningssystem ersattes med ett system. 2019 Över 80 procent av de som kompletterade sin skattedeklaration gjorde ändringarna på nätet. Inkomstregistret införs.
2021
API-gränssnitten tas i bruk.