Skattedeklaration 6A för näringsverksamhet – näringssammanslutningar, detaljanvisning för skatteåret 2015

Fyll i alla de punkter i skattedeklarationen (blankett 6A) där sammanslutningen har uppgifter att ge. Fyll i intäkterna och kostnaderna i respektive kolumn I bokföringen och I beskattningen. Om företaget haft flera räkenskapsperioder som gått ut under kalenderåret 2015 lämna uppgifterna för samtliga räkenskapsperioderna på en skattedeklaration jämte bilageblanketter. Lämna förmögenhetsuppgifterna enligt läget vid utgången den senaste av räkenskapsperioderna. Ange alla belopp med en cents noggrannhet.

Utredning av delägare (blankett 35) Näringssammanslutningar ska bifoga blankett 35 Utredning om delägare till sin skattedeklaration för näringsverksamhet om det finns något att korrigera eller att lägga till i de förhandsifyllda delägar- eller andelsuppgifterna (t.ex. privatuttag eller -placeringar). Fyll i endast de punkter som du korrigerat eller där du lagt till nya uppgifter. Om du inte har något att korrigera eller att komplettera i uppgifterna på blankett 35, behöver du inte lämna den.

Anmäl ändringarna i företagets uppgifter eller bransch (t.ex. ändring av räkenskapsperioden) med Företagsdatasystemets (FODS) ändrings- och nedläggningsanmälan Y5. Vid behov  kan du skriva ut blanketter på adressen www.ytj.fi.

Skattedeklarationen för näringsverksamhet och alla dess bilageblanketter kan lämnas in elektroniskt. För att kunna deklarera elektroniskt måste du ha en Katso-kod. Läs mer om elektroniska deklarationer.

Använd endast Skatteförvaltningens bilageblanketter. Skicka in andra bilagor (t.ex. kvitton och specifikationer) endast om Skatteförvaltningen separat ber om det.

903

 

 

 

 

 

Uppgifter om delägare och andelar har ändrats

 

 

 

 

 

Kryssa för punkten 903 om delägar- eller andelsuppgifter har ändrats under skatteåret 2015. Specificera ändringarna i delägar- och andelsuppgifter på blankett 35 (Utredning av delägare i en näringssammanslutning). I delägarutredningen behöver du fylla i endast sånana uppgifter som har ändrats eller som tidigare varit bristfälliga. Du behöver inte lämna blankett 35 Utredning av delägare om uppgifterna stämmer och du inte har nya uppgifter att lägga till.

Om en sammanslutningsdelägare har överlåtit sin andel av sammanslutningen måste han eller hon deklarera överlåtelsen för sin egen beskattning. Delägaren lämnar uppgifterna i sin egen förhandsifyllda skattedeklaration och bifogar blankett 9 (Uträkning av överlåtelsevinst eller -förlust).

907 Delägare i en utländsk sammanslutning Kryssa för denna punkt om sammanslutningen är delägare i en utländsk sammanslutning.
908 Adressen har ändrats Om sammanslutningens adress inte överensstämmer med den förhandsifyllda adressen på blanketten, kryssa för punkten 908 och anmäl den nya adressen med Företags- och organisationsdatasystemets (FODS) ändrings- och nedläggningsanmälan Y5.
904 Yrkande på avräkning av utländsk skatt Kryssa för punkt 904 om du betalat skatt utomlands och du yrkar att den utländska skatten ska avräknas. Specificera yrkandet på blankett 70A.
  Kompletterande uppgifter för skattedeklarationen Namn och telefonnummer för den person som Skatteförvaltningen vid behov kan kontakta för ytterligare information.

I Uträkning av inkomstskatt

Ange i uträkningen av inkomstskatt i beskattningskolumnen sammanslutningens skattepliktiga intäkter och i beskattningen avdragbara kostnader.

Hur beräknas de skattepliktiga intäkterna och avdragbara kostnaderna i varje respektive förvärvskälla?

  • näringsverksamhet: enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL)
  • förvärvskällan för jordbruk: enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (GårdsSkL)
  • personlig förvärvskälla: enligt inkomstskattelagen (ISkL).

I uträkningen av inkomstskatt finns det en egen kolumn I bokföringen för de intäkts- och kostnadsbelopp där det bokförda beloppet kan avvika från det belopp som får beaktas i beskattningen.

Om en intäkts- eller kostnadspost i skattedeklarationen har särskilda kolumner för bokföringen och beskattningen, fyll i båda kolumnerna även om beloppen är lika stora.

Intäkterna från den personliga förvärvskällan anges som en totalsumma i punkten 330. Dividender som ingår i den personliga förvärvskällan räknas dock inte med, utan de har en egen punkt (331). Också kostnaderna i den personliga förvärvskällan anges som en totalsumma (i punkten 356).

Specificera på blankett 7B de intäkter och kostnader som ingår i den personliga förvärvskällan. På motsvarande sätt anges intäkterna och kostnaderna i jordbrukets förvärvskälla som en totalsumma i sina respektive punkter på blankett 6A och specificeras på blankett 7C.

Fyll i alla penningvärden i uträkningen av inkomstskatt med en cents noggrannhet utan förtecken. Antagandet är att intäkterna ökar resultatet och kostnaderna minskar resultatet, varför det inte behövs något förtecken framför dessa belopp. Om posten du angett avviker från antagandet, sätt ut ett minustecken framför beloppet (–).

1 Intäkter av näringsverksamhet

300 Omsättning

Omsättning enligt bokföringen. I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från den normala verksamheten med avdrag för beviljade rabatter samt moms och andra skatter som direkt baserar sig på försäljningen.

De dividender som eventuellt ingår i omsättningen anges under finansieringsintäkterna i punkten Erhållna dividender och räntor på andelskapitalet 302 (Erhållna dividender och överskott från andelslag).

301 Övriga rörelseintäkter Övriga skattepliktiga rörelseintäkter i resultaträkningen. Till övriga rörelseintäkter kan höra t.ex. vinst från överlåtelse av anläggningstillgångar, erhållna skadeersättningar samt understöd och bidrag som intäktsförs direkt. Ange i denna punkt även övriga sådana skattepliktiga näringsintäkter som inte har någon annan punkt i uträkningen av inkomstskatt.
Finansieringsintäkter
302 Erhållna dividender och överskott från andelslag (specificera på blankett 73B)

Det sammanlagda beloppet av sådana dividender och överskott från andelslag vilka mottagits i näringsverksamheten.

Ange det sammanlagda beloppet. Specificera dividenderna och överskotten från andelslag på blankett 73B. Skatteförvaltningen drar av automatiskt den skattefria andelen av dividenderna och överskotten i delägarens personliga beskattning. Skatteförvaltningen räknar ut avdragsbeloppet enligt specifikationen på blankett 73B.

Aktier som ingår i sammanslutningens förvärvskälla för näringsverksamhet utgör nettoförmögenhet för sammanslutningen till hela beloppet.

Erhållna dividender

Sammanslutningens dividender kan utgöra intäkt i näringsverksamheten, i jordbruket eller i den personliga förvärvskällan. Dividender i näringsverksamheten är belopp som betalats på aktierna i näringsverksamheten i form av vinstutdelning. På motsvarande sätt är dividend inom jordbruket sådan vinstutdelning som betalats på aktier som hör till jordbruket. Övriga dividender hör alltid till den personliga förvärvskällan och beskattas som inkomst direkt hos delägarna. De räknas alltså inte till inkomstandelen i sammanslutningens personliga förvärvskälla.

Den skattepliktiga andelen av dividender i förvärvskällan för näringsverksamhet fastställs utifrån om bolaget som delar ut dividenden är offentligt noterat eller något annat än offentligt noterat.

  • Dividender från offentligt noterade bolag är till 85 % skattepliktig näringsinkomst och till 15 % skattefri inkomst.
  • Dividender från andra än offentligt noterade bolag är till 75 % skattepliktig näringsinkomst och till 25 % skattefri inkomst.

Överskott som ett andelslag utdelat

Överskott kan vara exempelvis vinstutdelning som ett andelslag betalat i form av ränta på andelskapitalet. Beskattningsreglerna för överskott tillämpas i princip även då medel betalas ut från en fond som hänförs till andelslagets fria egna kapital.

Beskattningsreglerna för överskott tillämpas även då inhemska sparbanker betalar ut vinstandelar eller ränta på grundfondsandelar eller placeringar i tillskottsfonder. Samma beskattningsregler tillämpas dessutom då ömsesidiga försäkringsbolag eller försäkringsföreningar betalar ränta på garantikapitalet.

Av överskott som offentligt noterade andelslag delar ut i näringsverksamheten utgör 85 % skattepliktig inkomst och 15 % skattefri inkomst. För tillfället finns det inga offentligt noterade andelslag i Finland.

Av överskott från andra än offentligt noterade andelslag utgör 25 % skattepliktig näringsinkomst och 75 % skattefri inkomst upp till sammanlagt 5 000 euro. Av de överskott som överskrider denna gräns utgör 75 % skattepliktig inkomst och 25 % skattefri inkomst.

Överskott beskattas lindrigare upp till totalbeloppet på 5 000 euro. Lindringen är personlig och beviljas bara en gång per skatteår. Om du idkar näring tillsammans med din make eller maka kan du använda också hans eller hennes återstående lindring i skattedeklarationen för näringsverksamhet.

Om överskotten hör till flera olika förvärvskällor används lindringen i följande ordning:

  1. överskott i den personliga förvärvskällan
  2. överskott i jordbrukets förvärvskälla
  3. överskott i förvärvskällan för näringsverksamhet.

En överskottsåterbäring som är avdragbar för andelslaget är dock till hela beloppet skattepliktig inkomst för mottagaren.

Överskott (publiceras senare)

303 Ränteintäkter Sammanslutningens ränteintäkter från näringsverksamheten, t.ex. poster som bokförts under bank (banktillgodohavanden) och depositioner.
304 Vinstandelar från sammanslutningar Vinstandelar enligt bokföringen. Vinstandelar från sammanslutningen utgör skattefri inkomst för mottagaren. Däremot beskattas mottagaren för sin inkomstandel från sammanslutningen. Inkomstandelen räknas ut enligt inkomstskattelagen (ISkL 16 § och 16 a §).
305 Den skattepliktiga andelen av inkomstandelarna Sådana inkomstandelar från inhemska sammanslutningar som beskattas enligt ISkL 16 § samt sådana inkomstandelar från utländska sammanslutningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar som avses i ISkL 16 a §. Ange inkomstandelarna om du har dessa uppgifter när du lämnar skattedeklarationen.Om du ännu inte vet inkomstandelarnas storlek, lämna punkten blank.I det sistnämnda fallet beaktar Skatteförvaltningen inkomstandelarna enligt de uppgifter som bolaget som delat ut inkomstandelarna har lämnat.
306 Övriga finansieringsintäkter Andra än de ovan nämnda skattepliktiga finansieringsintäkterna, t.ex. valutakursvinster.
307 Nedskrivningar och deras återföringar

Värdenedgångar som återförs (NärSkL 5 a §)

  • på finansieringstillgångar (NärSkL 5 a § 1 punkten)
  • på omsättningstillgångar (NärSkL 5 a § 2 punkten)
  • på anläggningstillgångar (NärSkL 5 a § 4 punkten).
308 Skattepliktig andel Den skattepliktiga andelen av värdenedgångar som återförs. Återföring av en nedskrivning utgör i allmänhet skattepliktig inkomst. Återföringar av nedskrivningar är dock skattefri inkomst då en motsvarande nedskrivning på anläggningstillgångar har gjorts (t.ex. enligt NärSkL 42 §) men inte godkänts som avdrag i beskattningen.
309 Extraordinära intäkter Extraordinära intäkter enligt bokföringen. Som extraordinära betraktas enligt bokföringslagen sådana intäkter som hänför sig till väsentliga transaktioner av engångskaraktär vilka avviker från sammanslutningens normala verksamhet.
310 Skattepliktig andel Den skattepliktiga andelen av extraordinära intäkter. Den skattepliktiga andelen motsvarar i allmänhet det belopp som räknats som intäkt i bokföringen.
311 Minskning av reserver

Minskning av reserverna (reserveringarna) enligt bokföringen.

Specificera de bokförda reserverna på blankett 62.

312 Skattepliktig andel

Den skattepliktiga andelen av de minskade reserverna.

Skattepliktiga är bl.a.

  • intäktsföring av en driftsreserv (NärSkL 46 a §)
  • återanskaffningsreserv som inte dragits av (NärSkL 43 §)
  • garantireserv hos företag som bedriver byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet till den del beloppet överstiger utgifterna för garantireparationer (NärSkL 47 §).
Intäktsföring av privatbruket om kostnaderna för privatbruket har dragits av i bokföringen

Sammanslutningen får inte dra av i beskattningen sammanslutningsdelägarens kostnader för privatbruk. Om kostnader för privatbruk ingår i utgifter som har dragits av i bokföringen, ska privatbrukets andel intäktsföras i denna punkt.

313 Privatbruk av bil

Privatbruk av bil är t.ex. sådana resor mellan bostaden och arbetsplatsen som delägaren kört med sammanslutningens bil.

Specificera kostnaderna för bil i del II (Utredning av kostnaderna för person- och paketbilar som ingår i anläggningstillgångarna eller som hyrts på leasingavtal samt av kostnaderna för andra fordon som delvis varit i eget bruk).

Ange i punkten 313 den andel av kostnaderna som motsvarar privatbruket då kostnaderna för privatbruket har dragits av som utgift i bokföringen.

314 Privatbruk av varor

Kostnaderna för privatbruk av varor.

Ange som beloppet av privatbruk av varor den ursprungliga anskaffningsutgiften för varorna som tagits till privathushållet exklusive moms.

315 Övrigt privatbruk

Andelen av annat privatbruk, t.ex. privatbruk av telefon, fastighet, fritidsbostad och båt.

Om en sammanslutningsdelägare för sina privata ändamål använder en fastighet som hör till näringsverksamheten, lägg privatbrukets andel av kostnaderna för och avskrivningarna på fastigheten till inkomsten av näringsverksamhet (NärSkL 51b § 1 mom.).

Exempel: Sammanslutningsdelägaren har använt en fastighet som hör till näringsverksamheten som fritidsbostad för sin familj. Kostnaderna för fastigheten uppgår sammanlagt till 10 000 euro och privatbrukets andel av kostnaderna är 3 000 euro. Till sammanslutningens inkomst av näringsverksamhet läggs 3 000 euro i annat privatbruk.
316 Näringsverksamhetens skattepliktiga intäkter sammanlagt Det sammanlagda beloppet av skattepliktiga näringsintäkter från kolumnen I beskattningen.

2 Skattefria intäkter i resultaträkningen

317 Resultaträkningens skattefria intäkter Det sammanlagda beloppet av övriga skattefria intäkter som eventuellt ingår i resultaträkningen. Andra skattefria intäkter kan vara t.ex. produktionsstöd som beviljats för film (NärSkL 6.1 § 6 punkten) och utlandsinkomster som omfattas av undantagandemetoden (specificera på blankett 70A).

3 Intäkter som ingår i den personliga förvärvskällan

330 Intäkter från den personliga förvärvskällan och skattepliktiga överlåtelsevinster

Specificera på blankett 7B sådana intäkter och skattepliktiga överlåtelsevinster som ingår i sammanslutningens personliga förvärvskälla. Räkna ihop punkterna 777 (Intäkterna sammanlagt) och 786 (Skattepliktiga överlåtelsevinster under skatteåret) på blankett 7B. Ange summan i punkten 330.

Till den personliga förvärvskällan hör exempelvis hyresintäkter från lägenheter som hyrts ut till utomstående.

Beloppet av skattepliktiga överlåtelsevinster får du när du från skatteårets överlåtelsevinster drar av skatteårets överlåtelseförluster och de överlåtelseförluster från tidigare år som inte dragits av i beskattningen.

 

Till intäkterna i denna punkt hör inte sådana dividender och överskott från andelslag som ingår i den personliga förvärvskällan.

 

331 Dividender från den personliga förvärvskällan och överskott från andelslag
 
  
Det sammanlagda beloppet av dividender och överskott från andelslag vilka ingår i sammanslutningens personliga förvärvskälla. Dividenderna och överskotten ska dessutom specificeras på blankett 73B.

Dividender som ingår i den personliga förvärvskällan beaktas inte när man räknar ut den inkomst i sammanslutningens personliga förvärvskälla som ska fördelas delägarna. Sådana dividender beskattas direkt som delägarnas inkomst enligt de andelar som var och en av delägarna har av sammanslutningens resultat.

Dividender och överskott från andelslag kan vara helt skattefria, delvis skattefria eller helt skattepliktiga för mottagaren. 

Överskott från offentligt noterade andelslag

Överskott som ett offentligt noterat andelslag delar ut till en privatperson eller ett dödsbo är inkomst i den personliga förvärvskällan och utgör till 85 % skattepliktig kapitalinkomst och till 15 % skattefri inkomst. För tillfället finns det inga offentligt noterade andelslag i Finland.

Överskott från andelslag som inte noterats offentligt

Beskattningen av överskott är bunden till antalet medlemmar i andelslaget. Avgörande är hur många sådana medlemmar som betalat en insats andelslaget hade vid utgången av räkenskapsperioden som föregår beslutet om utbetalning av överskott.

Om andelslaget hade minst 500 medlemmar, utgör överskottet som privatpersoner eller dödsbon mottagit till 25 % skattepliktig kapitalinkomst och till 75 % skattefri inkomst upp till sammanlagt 5 000 euro per år. Av det belopp som överskrider 5 000 euro utgör 85 % skattepliktig kapitalinkomst och 15 % skattefri inkomst.

Om antalet medlemmar är under 500 utgör överskottet kapitalinkomst till ett belopp som motsvarar en årlig avkastning på 8 % på det belopp som har tagits upp på andelslags eget kapital. Överskottet är till 25 % skattepliktig kapitalinkomst och till 75 % skattefri inkomst upp till 5 000 euro. Av den överskridande delen utgör 85 % skattepliktig kapitalinkomst och 15 % skattefri inkomst.

Om andelslaget har under 500 medlemmar och överskottet överskrider en årlig avkastning på 8 % är 75 % av den överskridande delen skattepliktig förvärvsinkomst och 25 % skattefri inkomst.

Lindringen om 5 000 euro gäller inte överskott som beskattas som förvärvsinkomst.

Överskott som ingår i närings- eller jordbruksinkomst är företagsinkomst som delas upp i kapital- respektive förvärvsinkomst enligt olika regler.

Överskott (publiceras senare)

4 Intäkter från jordbrukets förvärvkälla

332 Intäkter från jordbrukets förvärvskälla sammanlagt

Specificera på blankett 7C de intäkter och kostnader samt den förmögenhet som ingår i jordbrukets förvärvskälla. Ange i denna punkt det belopp som du angett i punkten Intäkter sammanlagt (792) på blankett 7C. Ange på blankett 7C också de dividender och överskott från andelslag som ingår i jordbrukets förvärvskälla och räkna dem med i det sammanlagda intäktsbeloppet.

Överskott från andelslag och dividender i jordbrukets förvärvskälla

Dividender som ingår i jordbrukets förvärvskälla utgör till hela beloppet jordbruksinkomst för sammanslutningen.

Dividenderna och överskotten från andelslag ska dessutom specificeras på blankett 73B. Den skattefria andelen av dividenderna och överskotten dras av automatiskt i delägarens personliga beskattning. Avdraget görs på delägarens inkomstandel av sammanslutningen. Avdragsbeloppet räknas ut på basis av specifikationen på blankett 73B.

Aktier och andelar som sammanslutningen har i jordbrukets förvärvskälla utgör till hela värdet jordbrukets nettoförmögenhet för sammanslutningen.

5 Kostnader i näringsverksamheten

Material och tjänster
333 Inköp och förändring av lager Anskaffningsutgifterna för nyttigheter som överlåtits under räkenskapsperioden. Du kan beräkna anskaffningsutgiften genom att rätta beloppet av räkenskapsperiodens inköp med skillnaden mellan färdiga varor och varor under tillverkning (= ingående lager + inköp under räkenskapsperioden – utgående lager).
334 Köpta tjänster Det sammanlagda beloppet av kostnader för utomstående tjänster.
Personalkostnader
335 Löner och arvoden Det sammanlagda beloppet av löner och arvoden enligt bokföringen.
336 Pensions- och lönebikostnader Pensioner och lönebikostnader enligt bokföringen. Lönebikostnaderna är t.ex. försäkringspremier och dylika som betalats för att ordna pensions-, sjuk- och arbetslöshetsförmåner samt övriga förmåner och rättigheter för arbetstagarna och deras anhöriga.
Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar
337 Avskrivningar Sådana avskrivningar enligt plan och ändringar i avskrivningsdifferensen som belastar resultatet i bokföringen. Specificera avskrivningarna på blankett 62 (Specifikation av reserver, värdeförändringar och avskrivningar på anläggningstillgångar som förslits).
338 Avdragbar andel

Enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet beräknas

  • avskrivningar i respektive förvärvskälla
  • höjda avskrivningar
  • tilläggsavskrivningar
  • skattelättnadsavskrivningar  (NärSkL 24, 30–34 och 36–41 §).

Ange i denna punkt också sådana eventuella avskrivningar som du gjort under tidigare år men som inte tidigare godkänts i beskattningen (s.k. överavskrivningar) och som du vill dra av i år. Avskrivningar som inte godkänts eller dragits av under tidigare år specificeras på blankett 12A (Utredning av avskrivningar som inte dragits av i beskattningen).

Den avdragbara andelen av avskrivningarna får inte överskrida avskrivningarnas maximibelopp enligt NärSkL.

Avskrivningar får inte göras på tillgångar som tagits i bruk genom leasingavtal.

339 Nedskrivningar på anläggningstillgångar Sådana bokförd nedskrivningar på anläggningstillgångar som inte angetts tillsammans med avskrivningarna.
340 Avdragbar andel Avdragbar andel av nedskrivningar på anläggningstillgångar (NärSkL 42 §). Till den avdragbara andelen hör endast sådana nedskrivningar som gjorts på andra värdepapper än aktier eller andra sådana anläggningstillgångar än jordområden som inte förslits. En sådan avskrivning förutsätter att det gängse värdet på tillgångarna vid skatteårets utgång är väsentligt lägre än den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen.
Övriga rörelsekostnader
341 Representationskostnader

Det sammanlagda beloppet av representationskostnader i bokföringen.

 

342 Avdragbar andel 50 %

Du får dra av 50 % av representationskostnaderna i beskattningen .Ange i denna punkt den avdragbara andelen, dvs. hälften av det sammanlagda beloppet av representationskostnaderna.

343 Hyror Hyror som sammanslutningen betalat, t.ex. hyra för lokaler.
344 Övriga avdragbara rörelsekostnader

Alla sådana övriga rörelsekostnader som får dras av i beskattningen men som inte ingår i de övriga kostnadsposterna i resultaträkningen. Sådana övriga rörelsekostnader är t.ex.

  • kostnader för resor
  • kostnader för fordon
  • leasingavgifter.
  Icke-avdragbara kostnader Sådana poster som har dragits av i bokföringen men som inte får dras av i beskattningen. Icke-avdragbara poster får inte inkluderas i de övriga posterna i uträkningen av inkomstskatt. Icke-avdragbara kostnader är t.ex. utgifter som hänför sig till utlandsinkomster som omfattas av undantagandemetoden (specificera på blankett 70A).
365 Direkta skatter Direkta skatter enligt bokföringen.
366 Böter och övriga avgifter av straffnatur

Böter, påföljdsavgifter och andra avgifter av straffnatur får inte dras av i beskattningen.

 

Skatteförhöjningar är inte avdragbara i beskattningen. Det spelar ingen roll för vilken skatt skatteförhöjningen har fastställts. Skattetillägg och förseningsräntor får inte heller dras av i beskattningen.

 

367 Övriga icke-avdragbara kostnader Övriga kostnader som inte får dras av i beskattningen. Om det i sammanslutningens bokföring ingår delägarnas direkta skatter, ange skatterna i denna punkt.
Finansiella kostnader
346 Räntekostnader Det sammanlagda beloppet av räntekostnader som du dragit av i bokföringen.
347 Avdragbar andel

Ange den avdragbara andelen av räntekostnaderna i punkten 347. Den avdragbara andelen får du när beloppet av de ränteutgifter som dragits av i bokföringen minskas med de icke-avdragsgilla posterna enligt NärSkL 18.2 § och 18 a §.

Vilka ränteutgifter är icke-avdragbara?

  1. Enligt NärSkL 18.2 § får räntorna inte dras av om det egna kapitalet i balansräkningen blir negativt på grund av privatuttag och privatuttagen har finansierats med främmande kapital. I sådana fall anses att en del av lånen har använts för att finansiera privatuttagen. Denna del av räntekostnaderna får således inte dras av från näringsintäkterna.

    Räkna ut den eventuella icke-avdragbara andelen av räntorna i del V (Uträkning av ränteutgifter). Dra av den icke-avdragbara andelen från räntekostnadernas sammanlagda belopp. Det icke-avdragbara räntebeloppet får inte överskrida det sammanlagda beloppet av räntor i näringsverksamheten.
     
  2. Ränteutgifterna i näringsverksamheten är alltid avdragsgilla till den del de motsvarar beloppet av ränteinkomsterna (NärSkL 18 a §). Alla räntor är avdragbara också då bolagets nettoränteutgifter högst uppgår till 500 000 euro. Med nettoränteutgift avses den del av ränteutgifterna som överskrider ränteintäkterna.

    Överstiger nettoränteutgifterna under skatteåret 500 000 euro är nettoränteutgifterna avdragsgilla till den del de uppgår till högst 25 % av det rättade resultatet av näringsverksamheten. Beloppet av icke-avdragsgilla nettoränteutgifter får således uppgå högst till samma belopp som nettoränteutgifterna mellan intressegemenskapsföretag.

    Om ränteutgifternas nettobelopp överskrider 500 000 euro, fyll i blankett 81 (Redogörelse för nettoränteutgifter vid näringsverksamheten) och räkna ut beloppet av icke-avdragbara ränteutgifter.

    Med blankett 81 kan du också yrka att icke-avdragbara nettoränteutgifter enligt 18 a § från tidigare skatteår ska dras av under det här skatteåret.
348 Övriga finansiella kostnader Finansiella kostnader enligt bokföringen. Sådana kostnader är t.ex. låneomkostnader, limitprovisioner, borgensprovisioner, kreditförsäkringar, intecknings- och indrivningskostnader samt kursförluster.
349 Avdragbar andel Ange i denna punkt den avdragbara andelen av finansiella kostnader i näringsverksamheten. Som kostnader i näringsverksamheten får dras av endast sådana utgifter som hänför sig till näringsverksamheten. Icke-avdragbara finansiella kostnader är t.ex. kostnader för sammanslutningsdelägarens privatuttag.
350 Extraordinära kostnader Extraordinära kostnader enligt bokföringen. Som extraordinära betraktas enligt bokföringslagen sådana kostnader som hänför sig till väsentliga transaktioner av engångskaraktär vilka avviker från sammanslutningens normala verksamhet.
351 Avdragbar andel Dra av från det sammanlagda beloppet av extraordinära kostnader den eventuella icke-avdragbara andelen och ange det återstående beloppet i punkten 351.
352 Ökning av reserver Ökning av reserver (reserveringar) enligt bokföringen. Specificera reserverna på blankett 62.
353 Avdragbar andel

Den del av reservökningarna som får dras av i beskattningen.

En näringssammanslutning får under vissa förutsättningar dra av följande reserver i beskattningen:

  • återanskaffningsreserv (NärSkL 43 §
  • driftsreserv (NärSkL 46 a §)
  • garantireserv (NärSkL 47 §).
354 Avdragbara kostnader som inte tagits upp i bokföringen Ange sådana kostnader som är avdragbara i beskattningen men inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod bl.a. utbildningsavdrag; specificera kostnaderna på blankett 79).
355 Det sammanlagda beloppet av avdragbara kostnader i näringsverksamhetens beskattning Det sammanlagda beloppet av i beskattningen avdragbara näringskostnader i beskattningskolumnen.

6 Kostnader som ingår i den personliga förvävskällan sammanlagt

356 Kostnader som ingår i den personliga förvärvskällan sammanlagt

Specificera kostnaderna i den personliga förvärvskällan på blankett 7B och ange här det sammanlagda belopp som får dras av i beskattningen (blankett 7B punkt 782).

Överlåtelseförluster som ska fastställas anges inte som kostnader som ingår i den personliga förvärvskällan, utan de dras av från överlåtelsevinsterna under de fem följande åren.

Kostnader i den personliga förvärvskällan får inte inkluderas i de kostnader som ingår i näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvskälla.

7 Kostnader i jordbruket förvärvkälla sammanlagt

357 Kostnader i jordbrukets förvärvskälla sammanlagt

Specificera jordbrukskostnaderna på blankett 7C och ange i denna punkt det sammanlagda beloppet av kostnader som kan dras av i beskattningen av jordbrukets förvärvskälla (blankett 7C punkt 793).

Jordbrukskostnader får inte ingå i poster som utgör näringskostnader eller kostnader som ingår i den personliga förvärvskällan eller tas upp i uträkningen av avdragbara kostnader.

Skatteårets resultat eller förlust
358

359
Resultat av näringsverksamheten
eller
Förlust av näringsverksamheten

Så här räknar du ut näringsresultatet: Dra av från de skattepliktiga näringsintäkterna (punkten 316) de kostnader som är avdragbara i näringsbeskattningen (punkten 355). Om resultatet är positivt, fyll i beloppet i punkten 358. Om resultatet är negativt, ange det som förlust (utan förtecken) i punkten 359.

 

Skatteförvaltningen drar av automatiskt de förluster som fastställts i beskattningen under tidigare år. Du ska alltså inte ange dem i skattedeklarationen.

360

361
Resultat i den personliga förvärvskällan
eller
Förlust i den personliga förvärvskällan

Dra av från intäkterna i den personliga förvärvskällan och de skattepliktiga överlåtelsevinsterna (punkten 330) de kostnader som hänför sig till den personliga förvärvskällan (punkten 356).

Om resultatet är positivt, ange det i punkten 360.

Om resultatet är negativt, ange det som förlust (utan förtecken) i punkten 361.

När man räknar ut resultatet i sammanslutningens personliga förvärvskälla beaktar man inte sådana dividender och överskott från andelslag som ingår i den personliga förvärvskällan. 

Dessa poster fördelas för beskattning som delägarnas inkomst enligt de andelar som var och en av delägarna har av sammanslutningens resultat.
362

363
Resultat i jordbrukets förvärvskälla
eller
Förlust i jordbrukets förvärvskälla

Räkna ut jordbruksresultatet: Dra av från de skattepliktiga jordbruksintäkterna (punkten 332) de kostnader som hänför sig till jordbrukets förvärvskälla (punkten 357). Om resultatet är positivt, fyll i beloppet i punkten 362. Om resultatet är negativt, ange det som förlust (utan förtecken) i punkten 363.

Utredningar i delarna II-V

II Utredning av kostnaderna för person- och paketbilar som ingår i anläggningstillgångarna eller som hyrts på leasingavtal samt av kostnaderna för andra fordon som delvis varit i eget bruk

379
380
381
382
396
 

Alla kostnaderna för sådana person- och paketbilar som ingår i anläggningstillgångarna eller som hyrts på leasingavtal samt kostnaderna för andra fordon som delvis varit i eget bruk. Ange fordon som du hyrt genom ett leasingavtal som ingåtts för en tid som överskrider tre månader.

I denna punkt anges inte sådana naturaförmånsbilar som sammanslutningens delägare eller annan personal använder.

Punkten 379: fordon som utgör anläggningstillgångar.

Ange antalet kilometer som körts under skatteåret (kilometer som körts i näringsverksamheten, privatkörningar och totalantalet kilometer) samt kostnaderna under skatteåret (kostnaderna sammanlagt, kostnader i genomsnitt/km, privatkörningarnas andel av kostnaderna) skilt för varje fordon.

Punkten 396: Ange om privatkörslornas andel av kostnaderna har dragits av i bokföringen eller inte. Om du dragit av privatkörningarnas andel av kostnaderna i bokföringen, kryssa för punkt 1 och ange kostnaderna för privatkörningarna i uträkningen av inkomstskatt, punkten 313. Om privatkörningar inte ingår i de poster som dragits av som näringskostnader, kryssa för punkt 2.

Exempel: De egentliga kostnaderna för en bil uppgör till 10 000 euro. Bilen har under skatteåret avskrivits med 3 000 euro. Kostnaderna för bilen uppgår sammanlagt till 13 000 euro (punkten 381). Du har under skatteåret kört med bilen 35 000 km. Av detta kilometerantal utgör 20 000 km körningarna i näringsverksamheten och 15 000 km privatkörningar. De genomsnittliga kostnaderna för bilen räknas ut med en cents noggrannhet. De genomsnittliga kostnaderna för bilen är 13 000 euro / 35 000 km = 0,37 euro/km. När de privata körningarnas andel 15 000 km multipliceras med beloppet av genomsnittliga kostnader 0,37 euro/km, blir de privata körningarnas andel 5 550 euro (punkten 382). Eftersom du har dragit av samtliga bilkostnaderna i bokföringen, kryssar du för alternativet 1 (i punkten 396) och anger 5 550 euro i punkten 313.

III Utredning av hyror, räntor, överlåtelser och andra prestationer som under kalenderåret 2015 utbetalats till bolagsmän och deras anhöriga

Hyror, räntor och övriga sådana prestationer till bolagsmän och deras anhöriga som inte anges i årsanmälan. Ange prestationerna för kalenderåret, inte för sammanslutningens räkenskapsperiod.

Utbetalda löner, naturaförmåner, vinstandelar och privatuttag anges inte i denna punkt. Ange lönerna och naturaförmånerna också i arbetsgivarens årsanmälan. Privatuttagen anges i näringssammanslutningens bilageblankett 35 (Utredning angående sammanslutning).

Ange bolagsmännens och de anhörigas personbeteckningar eller FO-nummer i fullständig form.

Ange beloppen av betalda hyror, räntor, överlåtelsepriser och övriga prestationer i var sin kolumn specificerade enligt mottagare.

Det sammanlagda beloppet av överlåtelsepriser kan bestå av t.ex. överlåtelsepriser på sådana fastigheter, lägenheter, värdepapper eller bilar som sammanslutningen under räkenskapsperioden köpt av en bolagsman eller dennes anhöriga.

Uppgifter behöver inte lämnas om sådana bolagsmän som inte mottagit ovan nämnda prestationer. Bolagsmannen ska deklarera dessa inkomster från sammanslutningen i sin egen förhandsifyllda skattedeklaration.

IV Specifikation av sådana lägenheter och fastigheter som hör till näringsverksamhetens tillgångar och som bolagsmän använt som sina egna eller sina familjers bostäder

Utred bruket av bostaden endast om den delägare som använt bostaden är en fysisk person eller ett inhemskt dödsbo.

Lämna följande uppgifter:

  • fullständig personbeteckning av den delägare som använt bostaden
  • fastighetens eller fastighets- eller bostadsaktiebolagets namn
  • den tid av räkenskapsperioden under vilken delägaren använt lägenheten eller fastigheten som bostad. Ange som användningstid den tidsperiod av sammanslutningens räkenskapsperiod under vilken delägaren har använt lägenheten eller fastigheten som bostad för sig själv eller sin familj.
  • värdet på lägenheten eller fastigheten i fjolårets uträkning av nettoförmögenheten.

Om delägaren har använt en till sammanslutningens tillgångar hörande lägenhet eller fastighet som sin egen bostad, dras av värdet på bostaden från delägarens andel av sammanslutningens nettoförmögenhet vid uträkningen av delägarens kapitalinkomstandel.

V Uträkning av ränteutgifter som inte är avdragbara från inkomsten av näringsverksamheten ifall det egna kapitalet är negativt på grund av privata uttag

Om sammanslutningens eget kapital är negativt på grund av privatuttag och privatuttagen har finansierats med främmande kapital, anses en del av sammanslutningens lån hänföra sig till finansieringen av privatuttagen och inte till näringsverksamheten. Räntor på sådana lån får inte dras av som kostnader i näringsverksamheten.

Räkna ut i denna punkt vilken del av räntekostnaderna som inte får dras av i näringsverksamheten till följd av att det egna kapitalet är negativt.

Dra av det icke-avdragbara räntebeloppet (punkten 383) från beloppet av räntekostnader i näringsverksamheten (punkten 346). Det icke-avdragbara räntebeloppet får inte vara större än det sammanlagda beloppet av räntekostnader i näringsverksamheten. Ange differensen i punkt 347 (Avdragbar andel).

Överför det rättade negativa egna kapitalet enligt uträkningen till punkten 747 i uträkningen av förmögenhet (Rättat negativt eget kapital) samt lägg till beloppet i punkten 730 (Personlig förvärvskälla: Skulder sammanlagt). Bestämmelser om möjligheten att dra av räntor i den personliga förvärvskällan finns i ISkL 58 §. Man kan inte anse att finansieringen av en bolagsmans privata hushåll hänför sig till näringssammanslutningens förvärvsverksamhet, varför räntorna inte får dras av i den personliga förvärvskällan.

Beloppet av icke-avdragbara räntor räknas ut enligt följande (NärSkL 18.2 §):
Lägg till det negativa egna kapitalet enligt skatteårets balansräkning de tysta bolagsmännens kapitalplaceringar och de uppskrivningar som ingår i det egna kapitalet. Efter detta dra av räkenskapsperiodens förlust samt sådana förluster från tidigare räkenskapsperioder som inte kan täckas med influtna vinstmedel. Multiplicera detta återstod av det egna kapitalet med grundräntan på bokslutsdagen, ökad med en procentenhet. Detta belopp utgör ränta som inte får dras av från inkomsten av näringsverksamhet.

Grundränta:

1.1.2015–30.6.2015 0,25 %
1.7.2015–31.12.2015 0,25 %

VI Uträkning av förmögenhet

I uträkningen av förmögenhet anges sammanslutningens tillgångar och skulder skilt för varje förvärvskälla. Varje enskild post bland tillgångarna eller skulderna kan hänföra sig till en enda förvärvskälla. Skillnaden mellan tillgångar och skulder i näringsverksamheten utgör nettoförmögenheten i näringsverksamheten – på samma sätt som jordbrukets nettoförmögenhet är skillnaden mellan tillgångar och skulder i jordbruket. På basis av dessa nettoförmögenheter fastställs vad som är varje delägares respektive förvärvs- och kapitalinkomstandel av den beskattningsbara inkomstandelen av näringsverksamheten och jordbruket. Skillnaden mellan tillgångar och skulder i den personliga förvärvskällan beräknas inte, eftersom inkomstandelen från den personliga förvärvskällan beskattas i sin helhet som kapitalinkomst.

1 Tillgångar i näringsverksamheten

Ange tillgångarna till den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen. Alla eventuella undantag hittar du i denna anvisning.

Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar är enligt NärSkL 12 § sådana nyttigheter som är avsedda för bestående bruk i näringsverksamheten, såsom jordområden, värdepapper, byggnader, maskiner, inventarier och övriga föremål, patent och andra immateriella rättigheter som kan överlåtas separat, samt grus- och sandtäkter, gruvor, stenbrott, torvmossar och motsvarande.

Jordområden, värdepapper och andra sådana nyttigheter är förslitning icke underkastade anläggningstillgångar och de övriga ovan nämnda är förslitning underkastade anläggningstillgångar. Specificera avskrivningarna på förslitning underkastade anläggningstillgångar och ändringarna av avskrivningsdifferensen på blankett 62.

701 Immateriella rättigheter

Det sammanlagda beloppet av immateriella rättigheter. Immateriella rättigheter är bl.a.

  • patent
  • upphovsrätt
  • varumärkesrätt
  • licensavgifter
  • koncessionsrätt
  • licensavgifter för datorprogram.
702 Långfristiga utgifter

Långfristiga utgifter som har förmögenhetsvärde.

Långfristiga är sådana utgifter som genererar eller bibehåller inkomst under minst tre års tid. Av dessa inkluderas i tillgångarna endast sådana aktiverade utgifter som ska aktiveras enligt NärSkL, dvs. sådana som inte kan dras av såsom årliga kostnader. Sådana utgifter är t.ex. utgifter för ombyggnad av hyreslägenheter och anskaffningsutgift för goodwill (NärSkL 24 §). Däremot behöver man inte aktivera utgifter för grundande och organisering av bolaget och utgifter för forskning och produktutveckling (NärSkL 25 §) och dessa poster beaktas inte heller i nettoförmögenheten.

703 Fastigheter

Specificera på blankett 18B sådana fastigheter, byggnader och konstruktioner som hör till anläggningstillgångarna och ange det sammanlagda värdet på fastigheterna i punkten 703.

Som värdet på fastigheterna används den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen eller jämförelsevärdet (= beskattningsvärdet) för år 2015, beroende på vilket av värdena som är högre. Värdena jämförs skilt för varje fastighet, byggnad och konstruktion.

Till fastigheten hör marken samt byggnaderna på den. Som fastighet betraktas enligt ISkL 6 § även sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som tillsammans med besittningsrätten till marken kan överlåtas till tredje man utan att markägaren hörs.

704 Maskiner och inventarier Som värdet på maskiner och inventarier betraktas den anskaffningsutgift som inte avskrivits i inkomstbeskattningen.
705 Värdepapper som utgör anläggningstillgångar

Specificera på blankett 8B sådana värdepapper som utgör anläggnings- eller finansieringstillgångar. Jämför jämförelsevärdet med den anskaffningsutgift för värdepapper bland anläggnings- eller finansieringstillgångarna som inte avskrivits i inkomstbeskattningen.

Ange i punkten 705 mellansumman för värdepapper som utgör anläggningstillgångar antingen från kolumnen för anskaffningsutgift eller för jämförelsevärde, i enlighet med i vilkendera kolumnen det sammanlagda värdet på värdepapperen är högre. I fråga om värdepapper som utgör finansieringstillgångar överförs mellansumman till punkten 745.

Jämförelsevärdet för lägenhetsaktier som anskaffats före 2006 (aktier i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag) är detsamma som beskattningsvärdet för 2005. Värdena behöver inte jämföras då det är fråga om lägenhetsaktier som anskaffats 1.1.2006 eller därefter. Dessa aktier värderas alltid till beloppet av anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, ökat med den återanskaffningsreserv som dragits av från anskaffningsutgiften på aktierna.

Jämförelsevärdet för offentligt noterade värdepapper är 70 % av slutkursen enligt bokslutsdagen. Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder är 70 % av det gängse värde som gällde vid utgången av kalenderåret 2015. För en icke-noterad aktie är jämförelsevärdet det värde som anges i bolagets beskattningsbeslut.

706 Övriga anläggningstillgångar

Värdet på nyttigheter som hör till övriga anläggningstillgångar. Anläggningstillgångar är t.ex.

  • grus- och lertäkter
  • malm- och mineralfyndigheter
  • stenbrott
  • torvmossar
  • järnvägar
  • dammar
  • broar
  • bassänger.

I denna punkt anges också djur som kontinuerligt brukas i näringsverksamheten.

707 Anläggningstillgångar sammanlagt Det sammanlagda värdet på nyttigheter som utgör anläggningstillgångar.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar är sådana

  • handelsvaror
  • råvaror
  • halvfabrikat
  • övriga nyttigheter

i näringsverksamheten som är avsedda för överlåtelse som sådana eller i förädlad form.

Till omsättningstillgångar hör även bränslen, smörjämnen och övriga nyttigheter som är avsedda för förbrukning i näringsverksamheten (NärSkL 10 §).

Ange som värdet på omsättningstillgångar den anskaffningsutgift som minskats med en eventuell värdenedgångsavskrivning (NärSkL 28 § 1 mom.).

708 Varor Med varor avses sådana nyttigheter som man anskaffat från utomstående leverantörer och som man avser att sälja vidare som sådana. Om en näringssammanslutning idkar parti- eller detaljhandel, kan den inkludera i varorna även det förpackningsmaterial som behövs i varuförsäljningen.
709 Övriga omsättningstillgångar Övriga nyttigheter som hör till omsättningstillgångarna. Till övriga omsättningstillgångar hör t.ex. material och förnödenheter samt självtillverkade varor.
710 Omsättningstillgångar sammanlagt Det sammanlagda beloppet av varor och övriga omsättningstillgångar.

Finansieringstillgångar

Till finansieringstillgångar hör

  • kassa
  • bank- och kontofordringar
  • växelfordringar
  • övriga finansieringstillgångar (NärSkL 9 §).

Som värdet på en fordring som hör till finansieringstillgångarna anges det nominella värdet. Värdet på övriga finansieringstillgångar är däremot detsamma som anskaffningsutgiften. Bägge värdena ska minskas med en värdenedgångsavskrivning enligt NärSkL 17 §. Fordringar i utländsk valuta värderas på samma sätt som i bokföringen, dvs. i allmänhet till den kurs som gäller bokslutsdagen (5 kap. 3 § i bokföringslagen).

711 Kundfordringar Alla lång- och kortfristiga kundfordringar, avbetalningsfordringar osv.
712 Lånefordringar

Ange i denna punkt lånefordringarna.

Obs. Lånefordringar hos delägarna anges i punkten 726 (Personlig förvärvskälla, Tillgångar, Fordringar hos delägare).

713 Resultatregleringar Ange i punkten 713 resultatregleringarna.
714 Kassa Sammanslutningens kontanta kassamedel.
715 Bank Till bank hör t.ex. penningmedel på bank, placeringar och tillgångar i valuta.
745 Finansiella värdepapper

Specificera på blankett 8B sådana värdepapper som utgör anläggnings- eller finansieringstillgångar. Jämför jämförelsevärdet med den anskaffningsutgift för värdepapper bland anläggnings- eller finansieringstillgångarna som inte avskrivits i inkomstbeskattningen. Ange i punkten 745 mellansumman för finansiella värdepapper antingen från anskaffningsutgifts- eller jämförelsevärdekolumnen, beroende på i vilkendera kolumnen det sammanlagda värdet är högre. Ange i punkten 705 mellansumman för sådana värdepapper som utgör anläggningstillgångar.

Jämförelsevärdet för offentligt noterade värdepapper är 70 % av slutkursen enligt bokslutsdagen. Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder är 70 % av det gängse värde som gällde vid utgången av kalenderåret 2015. Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie är detsamma som dess beskattningsvärde i bolagets beskattningsbeslut.

716 Övriga finansieringstillgångar Andra än ovan nämnda poster bland finansieringstillgångarna.
717 Finansieringstillgångar sammanlagt Det sammanlagda beloppet av ovan nämnda finansieringstillgångar.
718 Näringsverksamhetens tillgångar sammanlagt Det sammanlagda beloppet av anläggningstillgångar, omsättningstillgångar och finansieringstillgångar i näringsverksamheten.

2 Näringsverksamhetens skulder

719 Långfristiga lån från finansiella institut Lån från finansbolag, skuld på factoring-kreditkonto samt övriga långfristiga skulder till kreditinstitut. Som långfristig betraktas en sådan skuld eller del av skuld som förfaller till betalning efter en längre tid än ett år.
746 Kortfristiga lån från finansiella institut Lån från finansbolag, skuld på factoring-kreditkonto samt övriga kortfristiga skulder till kreditinstitut. Skulden betraktas som kortfristig om den förfaller till betalning inom ett år eller inom en kortare tidsperiod.
720 Leverantörsskulder Ange i punkten 720 kort- och långfristiga leverantörsskulder, avbetalningsskulder, leverantörsskulder från förskottsräkningar samt övriga leverantörsskulder.
721 Skulder till delägare Sammanslutningens skulder till delägarna.
722 Resultatregleringar

Till lång- och kortfristiga resultatregleringar hör t.ex.

  • hyresinkomster som mottagits på förhand
  • räntekostnader
  • sådana löneutgifter och utgifter för semesterlön som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden.
723 Övriga långfristiga skulder Andra än ovan nämnda långfristiga skulder. Som långfristig betraktas en sådan skuld eller del av skuld som förfaller till betalning efter en längre tid än ett år.
724 Övriga kortfristiga skulder Andra än ovan nämnda kortfristiga skulder. Skulden betraktas som kortfristig om den förfaller till betalning inom ett år eller inom en kortare tidsperiod.
Avdras
747 Rättat negativt eget kapital Ange i punkten 747 beloppet av det rättade negativa egna kapitalet som du räknat ut i del V (Uträkning av ränteutgifter). Beloppet av det rättade egna kapitalet i punkten 747 får får högst uppgå till beloppet av skulder i näringsverksamheten. Ange den överskridande delen som skuld i personlig förvärvskälla (punkten 730).
725 Näringsverksamhetens skulder sammanlagt Räkna ut det sammanlagda beloppet av skulder i näringsverksamheten: Dra av från det sammanlagda beloppet av skulderna i näringsverksamheten beloppet av det rättade egna kapitalet.

3 Näringsverksamhetens skulder sammanlagt

Fördelning av inkomst i kapital- och förvärvsinkomst

Sammanslutningsdelägarnas inkomstandelar från näringsverksamheten indelas i kapital- och förvärvsinkomst.

Som kapitalinkomst betraktas i allmänhet ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på delägarens andel av sammanslutningens nettoförmögenhet för det föregående året. Kapitalinkomsten för skatteåret 2015 räknas således ut för varje delägare utgående från dennes andel av sammanslutningens nettoförmögenhet i näringsverksamheten för skatteåret 2014.

En avvikande längd av räkenskapsperioden (över eller under 12 månader) påverkar beloppet av kapitalinkomstandel.

Innan några kapitalinkomstandelar räknas ut läggs till det föregående årets nettoförmögenhet 30 % av de förskottsinnehållningspliktiga löner som sammanslutningen har betalat under de 12 månader som föregår skatteårets utgång.

En delägares andel av näringsverksamhetens nettoförmögenhet rättas om det till näringssammanslutningens tillgångar hör en bostad som delägaren eller dennes familjemedlem har använt som bostad. Värdet av en sådan bostad dras av från delägarens andel av nettoförmögenheten. Samma förfaringssätt tillämpas om en delägare har tagit ett räntebelagt lån för anskaffning av en andel i sammanslutningen.

En delägares andel av överlåtelsevinsten utgör alltid kapitalinkomst om det i sammanslutningens inkomst av näringsverksamhet som ska fördelas ingår överlåtelsevinster från sådana fastigheter eller värdepapper som hör till anläggningstillgångarna.

Kapitalinkomsterna beskattas progressivt. För år 2015 är inkomstskatten på beskattningsbara kapitalinkomster 30 %. Till den del kapitalinkomstbeloppet överstiger 30 000 euro är skatten dock 33 %.  Skatten på förvärvsinkomst är progressiv, vilket innebär att ju större inkomsten, desto högre skattesats.

733 Positiv nettoförmögenhet i näringsverksamheten Dra av det sammanlagda beloppet av skulderna i näringsverksamheten (punkten 725) från tillgångarna i näringsverksamheten (punkten 718). Om differensen mellan tillgångarna och skulderna är positiv, ange differensen i punkten 733.
734 Negativ nettoförmögenhet i näringsverksamheten Dra av det sammanlagda beloppet av skulderna i näringsverksamheten (punkten 725) från tillgångarna i näringsverksamheten (punkten 718). Om differensen mellan tillgångarna och skulderna är negativ, ange differensen i punkten 734.

4 Personlig förvärvskälla

Tillgångar
726 Fordringar hos delägare Sammanslutningens fordringar hos delägarna.
727 Övriga fordringar Övriga fordringar som ingår i den personliga förvärvskällan.
728 Övriga tillgångar Övriga tillgångar än sådana fordringar som ingår i den personliga förvärvskällan, t.ex. värdet på en aktielägenhet som hyrts ut till utomstående.
729 Tillgångar sammanlagt Det sammanlagda beloppet av tillgångar som ingår i den personliga förvärvskällan från punkterna 726–728.
730 Skulder sammanlagt Det sammanlagda beloppet av skulder som ingår i den personliga förvärvskällan. Ange i denna punkt också beloppet av det rättade negativa egna kapitalet som du räknat ut i del V (Uträkning av ränteutgifter) och som du inte kunnat dra av från det sammanlagda beloppet av skulder i näringsverksamheten.

5 Jordbrukets förvärvkälla

731 Tillgångar sammanlagt Alla tillgångar som ingår i jordbrukets förvärvskälla. Specificera jordbrukstillgångarna på blankett 7C. Ange i denna punkt det belopp som du angett i punkten 794 (Intäkter sammanlagt) på blankett 7C.
732 Skulder sammanlagt Alla skulder som ingår i jordbrukets förvärvskälla. Ange det sammanlagda beloppet av skulder i jordbrukets förvärvskälla också på blankett 7C.
735 Positiv nettoförmögenhet inom jordbruket

Dra av från de skattepliktiga jordbruksintäkterna (punkten 731) de kostnader som hänför sig till jordbrukets förvärvskälla (punkten 732). Om resultatet är positivt, fyll i beloppet i denna punkt.

Delägarens andel av sammanslutningens jordbruksinkomster fördelas på motsvarande sätt i förvärvs- och kapitalinkomst som näringsinkomsten fördelas på basis av nettoförmögenheten i näringsverksamheten (se punkten 3 Nettoförmögenhet i näringsverksamheten).

736 Negativ nettoförmögenhet inom jordbruket Om differensen mellan jordbrukstillgångar (punkten 731) och -skulder (punkten 732) är negativ, ange differensen i denna punkt.

VII Specifikation av näringssammanslutningens eget kapital

Specificera det egna kapitalet såsom det har bokförts. Om beloppet är negativt, sätt ut ett minustecken (–) framför beloppet.
737 De tysta bolagsmännens insatser vid räkenskapsperiodens ingång De tysta bolagsmännens insatser i företaget i pengar eller i form av någon annan investering. Ange insatserna enligt läget i början av räkenskapsperioden.
738 Ändring i de tysta bolagsmännens insatser Ändringar som skett i de tysta bolagsmännens kapitalplaceringar under räkenskapsperioden. Om beloppet av kapitalplaceringarna har minskat, sätt ut ett minustecken (–) framför beloppet.
739 Övrigt eget kapital vid räkenskapsperiodens ingång I denna punkt antecknas bl.a. vinsten eller förlusten från tidigare räkenskapsperioder samt skillnaden mellan de ansvariga bolagsmännens kapitalplaceringar och privatuttag. Om det egna kapitalet har varit negativt, sätt ut ett minustecken (–) framför beloppet.
740 Vinstandel till de tysta bolagsmännen Den vinstandel som betalats till de tysta bolagsmannen. Vinstandelen grundar sig på det kapital bolagsmannen investerat i bolaget.
741 De ansvariga bolagsmännens privata uttag/privata placeringar Skillnaden mellan de ansvariga bolagsmännens privata placeringar och privatuttag under räkenskapsperioden. Om beloppet av privatuttag är större än de privata placeringarna, sätt ut ett minustecken (–) framför beloppet.
742 Räkenskapsperiodens vinst/förlust (bokföring) Räkenskapsperiodens vinst eller förlust enligt resultaträkningen. Sätt ut ett minustecken (–) framför förlustbeloppet.
743 Eget kapital sammanlagt Beloppet av positivt eller negativt eget kapital vid räkenskapsperiodens utgång. Sätt ut ett minustecken (–) framför det negativa egna kapitalet.

VIII Vinster från överlåtelse av värdepapper och fastigheter som utgör anläggningstillgångar

393 Överlåtelsevinster sammanlagt

Under skatteåret erhållna vinster från överlåtelse av sådana värdepapper och fastigheter som ingår i anläggningstillgångarna. Med överlåtelsevinst avses skillnaden mellan överlåtelsepriset och den i anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen.

Om sammanslutningen emellertid använt överlåtelsevinsten för att bilda en återanskaffningsreserv, ska reservens andel av vinsten inte anges här.

Av delägarens inkomstandel betraktas som kapitalinkomst alltid minst det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av fastigheter och värdepapper. Av den anledningen ska du ge en särskild utredning av överlåtelsevinsterna så att du anger överlåtelsevinsternas sammanlagda belopp i punkten 393.

IX Betala löner

394 Beloppet av löner som beaktas vid uträkningen av kapitalinkomstandelen

Beloppet av förskottsinnehållningspliktiga löner som sammanslutningen betalat under de 12 månader som föregått utgången av skatteåret 2015.

Vid uträkningen av en sammanslutningsdelägares kapitalinkomstandel lägger Skatteförvaltningen 30 % av de förskottsinnehållningspliktiga lönerna till näringsverksamhetens nettoförmögenhet.

Exempel: Sammanslutningens skatteår 2015 består av räkenskapsperioden 1.1.2015–30.6.2015 som på grund av ändring av räkenskapsperioden undantagsvis omfattar 6 månader (följande räkenskapsperiod blir 1.7.2015–30.6.2016). Ange i punkten 394 beloppet av förskottsinnehållningspliktiga löner som sammanslutningen betalat under tiden 1.7.2014–30.6.2015. Skatteförvaltningen lägger 30 % av det angivna beloppet till sammanslutningens nettoförmögenhet i näringsverksamheten för skatteåret 2015 när inkomsten av näringsverksamhet fördelas i kapital- och förvärvsinkomst hos delägarna.

X Revision

911

912

Revisionen har verkställts

Innehåller revisionsberättelsen sådana negativa utlåtanden, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i 15 § i revisionslagen?

Kryssa för alternativet 1 (Ja) i punkten 911 om revisionen har förrättats innan sammanslutningen lämnat in skattedeklarationen. Kryssa för alternativet 2 (Nej, verkställs senare), om revisionen ännu inte har förrättats men den kommer att förrättas senare. Om sammanslutningen har utnyttjat möjligheten enligt 4 § i revisionslagen (459/2007) att inte välja revisor, kryssa för alternativet 3 (Nej, med stöd av 4 § i revisionslagen har vi inte valt en revisor).

En revisor behöver inte väljas då både under den avslutade räkenskapsperioden och under den som omedelbart föregår denna högst ett av följande villkor har uppfyllts:

  1. balansomslutningen överstiger 100 000 euro
  2. omsättningen överstiger 200 000 euro
  3. bolaget har i medeltal över tre anställda.

En revisor ska dock alltid väljas om så sägs i bolagsavtalet. I 4.3 § i revisionslagen finns dessutom vissa begränsningar som gäller bransch och betydande inflytande.

Bekräfta genom att kryssa för alternativet 1 (Nej) i punkten 912 om revisionsberättelsen inte innehåller sådana negativa uttalanden, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i 15 § i revisionslagen. Revisionsberättelsen behöver då inte bifogas till skattedeklarationen.

Om revisionsberättelsen innehåller negativa uttalanden, anmärkningar eller tilläggsuppgifter enligt 15 § i revisionslagen, kryssa för alternativet 2 (Ja). Bifoga en kopia av revisionsberättelsen till skattedeklarationen.

Om revisionen inte har förrättats innan skattedeklarationen har lämnats in, skicka revisionsberättelsen till Skatteförvaltningen inom en månad från att berättelsen blivit färdig.

XI Avdragande av förlust

913

914

Har mer än hälften av sammanslutningens andelar bytt ägare under förluståret eller därefter på grund av annat förvärv än arv eller testamente?

Skatteår då ägarbytet har skett

Fyll i del XI om sammanslutningen har under tidigare år uppkomna förluster som inte dragits av, även om andelarna i sammanslutningen inte har ändrats.

Näringssammanslutningens förluster fördelas inte till delägarna. Förlusterna fastställs skilt för sammanslutningens alla förvärvskällor och dras av från inkomsten i samma förvärvskälla under de tio följande skatteåren efter hand som inkomst inflyter.

Förluster från tidigare år dras av från skatteårets resultat om över hälften av sammanslutningens andelar inte har bytt ägare under förluståret eller därefter. Med sammanslutningens andelar avses delägarnas andelar av sammanslutningens förmögenhet.

Om mer än hälften av andelarna av sammanslutningens förmögenhet inte har bytt ägare under förluståret eller därefter, kryssa för 2 (Nej) i punkten 913.

Om mer än hälften av andelarna däremot har bytt ägare, kryssa för 1 (Ja) i punkten 913 och ange i punkten 914 det skatteår under vilket ägarbytet har skett.

915 Bilagor

Kryssa för alternativet 1 (Skatteförvaltningens bilageblanketter) om sammanslutningen bifogar till skattedeklarationen någon av Skatteförvaltningens bilageblanketter (3A eller fastighetsbeskattningsbeslutets deklarationsdel, 7B, 7C, 8B, 12A, 18B, 35, 62, 70A, 73B, 79, 79A eller 81).

Om du undantagsvis vill bifoga andra dokument till skattedeklarationen, såsom specifikationer, kopior av köpehandlingar e.d., kryssa för alternativet 2 (Övriga bilagor).

Om du bifogar resultat- och balansräkningen till skattedeklarationen, kryssa för alternativet 3 (Resultaträkning och balansräkning).

Om du bifogar en revisionsberättelse till skattedeklarationen, kryssa för alternativet 3.

Skriv sammanslutningens namn och FO-nummer tydligt på första sidan av skattedeklarationen och på bilageblanketterna. Om du lämnar skattedeklarationen och bilageblanketterna på något annat sätt än elektroniskt, ange FO-numret på varje sida av blanketterna.

Ange datum. Kom ihåg att underteckna skattedeklarationen.

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken