Detaljanvisning för skattedeklaration 5 för näringsverksamhet, skatteåret 2016

Med näringsverksamhet avses yrkes- eller rörelseverksamhet. Med denna skattedeklaration (blankett 5) ska rörelseidkare eller yrkesutövare deklarera de intäkter, kostnader, tillgångar och skulder som hänför sig till näringsverksamheten. Resultatet i näringsverksamheten beräknas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL).

Allmänna anvisningar

  • Fyll i alla de punkter i skattedeklarationen (blankett 5) där du har uppgifter att ge.
  • Om du haft flera räkenskapsperioder som gått ut under kalenderåret 2016 ska du deklarera samtliga räkenskapsperioders uppgifter med samma skattedeklaration och bilageblanketter.
  • Lämna förmögenhetsuppgifterna enligt läget vid utgången den senaste av räkenskapsperioderna.
  • Ange alla belopp i skattedeklarationen med en cents noggrannhet.
  • Deklarera jordbrukets inkomster och utgifter med skattedeklaration 2 för jordbruk, skogsbrukets inkomster och utgifter med skattedeklaration 2C för skogsbruk samt inkomster och avdrag från annan verksamhet med den förhandsifyllda skattedeklarationen för personkunder.
  • Anmäl ändringarna i företagets uppgifter eller bransch (t.ex. ändring av räkenskapsperioden) med ändrings- och nedläggningsanmälan Y6. Blanketter kan du hämta på adressen ytj.fi. Du kan också lämna en elektronisk ändrings- och nedläggningsanmälan i ytj.fi.  
  • Skattedeklarationen för näringsverksamhet jämte bilageblanketterna kan lämnas in elektroniskt. För att lämna in en elektronisk skattedeklaration måste du ha antingen personliga nätbankkoder eller en Katso-kod. Läs mer på adressen skatt.fi/skattedeklaration/5.

 

916 Dubbel bokföring

Kryssa för punkt 916 om du har dubbel bokföring.

904 Yrkande på avräkning av utländsk skatt

Kryssa för punkt 904 om företaget under skatteåret betalat utländska skatter och du yrkar att den utländska skatten ska avräknas. Specificera yrkandet på blankett 70A.

  Kontaktperson för kompletterande deklarationsuppgifter

Ange namn och telefonnummer för den person som Skatteförvaltningen vid behov kan kontakta för ytterligare information.

I Uträkning av inkomstskatt

Fyll i Uträkningen av inkomstskatt så att du anger i beskattningskolumnen de skattepliktiga näringsintäkterna och de kostnader som får dras av i beskattningen.

Ange i bokföringskolumnen alla sådana intäkts- och kostnadsposter där det bokförda beloppet kan avvika från det skattepliktiga beloppet eller från det belopp som beaktas i beskattningen. Om en intäkts- eller kostnadspost i skattedeklarationen har särskilda kolumner för bokföringen och beskattningen, fyll i båda kolumnerna, även om beloppen är lika stora.

Ange i denna skattedeklaration (blankett 5) endast de uppgifter som hänför sig till rörelseidkarens eller yrkesutövarens näringsverksamhet.

1 Intäkter av näringsverksamhet

300 Omsättning eller intäkter av yrket sammanlagt

I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från den normala verksamheten med avdrag för beviljade rabatter, moms och andra skatter som direkt baserar sig på försäljningen.

Om du har enkel bokföring, ange intäkterna exklusive moms och dra av rättelseposter på försäljningarna.

318 Erhållna understöd och bidrag

Ange det sammanlagda beloppet av bidrag, tillägg och av staten eller kommunen betalda stöd som du mottagit för näringsverksamheten (Arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, Tekes m.fl.).

I denna punkt anges t.ex. lättnad vid den nedre gränsen av momsskyldighet.

301 Övriga intäkter

Övriga skattepliktiga intäkter i näringsverksamheten.

I denna punkt anges t.ex.

  • vinster från överlåtelse av anläggningstillgångar
  • erhållna skadestånd
  • övriga sådana skattepliktiga näringsintäkter som inte har någon annan punkt i uträkningen av inkomstskatt.
Intäktsförts av privatbruket, om kostnaderna för privatbruket har dragits av i bokföringen
313 Privatbruk av bil

Till det privata bruket av bil hör t.ex. resorna mellan bostaden och arbetsplatsen.

Specificera kostnaderna för bil i del V A (Utredning av kostnaderna för person- och paketbilar som ingår i anläggningstillgångarna eller som hyrts på leasingavtal samt av kostnaderna för andra fordon som delvis varit i eget bruk).

I denna punkt anges den andel av kostnaderna som motsvarar privatbruket då kostnaderna för privatbruket har dragits av som utgift i bokföringen.

Ange kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen i den personliga förhandsifyllda skattedeklarationen. Läs mer om hur du ska deklarera resekostnaderna i Anvisningar för den förhandsifyllda skattedeklarationen 2016 (personkunder).

314 Privatbruk av varor

Ange som privatbruk av varor den ursprungliga anskaffningsutgiften för varorna som tagits till privathushållet exklusive moms.

315 Övrigt privatbruk

Annat privatbruk, t.ex. privatbrukets andel av sådana telefoner, fastigheter, fritidsbostäder och båtar som hör till näringsverksamheten.

Om du använder en fastighet som hör till näringsverksamheten för dina privata ändamål, lägg privatbrukets andel av kostnaderna för och avskrivningarna på fastigheten till inkomsten av näringsverksamhet såsom privatuttag.

Exempel: En enskild rörelseidkare äger en fastighet och använder 60 % av den som verkstad och 40 % som sin egen bostad. Till fastigheten hänförs räntekostnader till ett belopp av 8 000 euro. Byggnaden har avskrivits med 2 000 euro. De övriga kostnaderna för byggnaden uppgår till 3 000 euro. Till företagets näringsinkomster läggs 40 % av 13 000 euro i annat privatbruk, dvs. 5 200 euro.

I denna punkt anges inte uttag i form av pengar. Uttag och placeringar i pengar anges i del V B (Uttag och placeringar i pengar enligt bokföringen).

Erhållna dividender och överskott från andelslag

319

 

320

Erhållna dividender

Punkt 319: det sammanlagda beloppet av dividender som erhållits från offentligt noterade bolag och övriga bolag.

Punkt 320: den skattepliktiga andelen av de erhållna dividenderna.

Den skattepliktiga andelen av dividender som ingår i förvärvskällan för näringsverksamhet är beroende på om den som delar ut dividenden är ett offentligt noterat bolag eller något annat än ett offentligt noterat bolag.

  • Dividender från andra än offentligt noterade bolag är till 75 % skattepliktig näringsinkomst och till 25 % skattefri inkomst.
  • Dividender från offentligt noterade bolag är till 85 % skattepliktig näringsinkomst och till 15 % skattefri inkomst.

Läs mer om beskattningen av dividendinkomster (Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster).

325

326

 

Överskott från offentligt noterade andelslag

 

Punkt 325: Det sammanlagda beloppet av överskott från offentligt noterade andelslag.

Punkt 326: Den skattepliktiga andelen av överskott från offentligt noterade andelslag.

  • Överskott som offentligt noterade andelslag delar ut är till 85 % skattepliktig inkomst och till 15 % skattefri inkomst. För tillfället finns det inga offentligt noterade andelslag i Finland.

327

328

Överskott från andra än offentligt noterade andelslag

Punkt 327: det sammanlagda beloppet av överskott från andra än offentligt noterade bolag. Anteckna här även sådana överskottsåterbäringar från andelslag som är avdragbara för andelslaget. 

Punkt 328: den skattepliktiga andelen av överskott från andra än offentligt noterade andelslag.

  • Överskott från andra än offentligt noterade andelslag är till 25 % skattepliktig näringsinkomst och till 75 % skattefri inkomst upp till sammanlagt 5 000 euro. Till den del det sammanlagda inkomstbeloppet överskrider 5 000 euro är 75 % av inkomsten skattepliktig och 25 % skattefri.
  • Överskott beskattas alltså lindrigare upp till totalbeloppet på 5 000 euro. Lindringen är personlig och beviljas bara en gång per skatteår.
  • Om en rörelseidkare eller yrkesutövare får överskott från flera olika förvärvskällor, beviljas lindring för dem i följande ordning:
  1. överskott i den personliga förvärvskällan
  2. överskott i jordbrukets förvärvskälla
  3. överskott i förvärvskällan för näringsverksamhet.
  • Om du idkar näring tillsammans med din make eller maka kan du använda också hans eller hennes återstående lindring i skattedeklarationen för näringsverksamhet.

Andelslags avdragbara överskottsåterbetalningar är dock i sin helhet skattepliktig inkomst för den som mottagit överskottet.

Läs mer om beskattningen av överskott.

323 Ränteintäkter och övriga finansiella intäkter

T.ex. ränteintäkter från fordringar samt valutakursvinster.

312 Minskning av reserveringar

Om beloppet av reserver (eller reserveringar) har minskats från det föregående skatteåret, ange det belopp varmed reserverna har minskats.

Ange i denna punkt t.ex. intäktsföring av en driftsreserv och oanvänd återanskaffningsreserv.

Specificera de bokförda reserverna på blankett 62. Om du inte har andra reserver än en driftsreserv, ange beloppet i del X (Driftsreserv) i skattedeklarationen. Då behöver du inte fylla i blankett 62.

324 Övriga skattepliktiga intäkter

Skattepliktiga intäkter som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

316 Skattepliktiga intäkter från näringsvermsahet sammanlagt

Det sammanlagda beloppet av skattepliktiga näringsintäkter.

317 Resultaträkningens skattefria intäkter

Det sammanlagda beloppet av övriga sådana skattefria intäkter som ingår i resultaträkningen.

Till övriga skattefria intäkter hör t.ex. nätanslutningsavgifter som tagits ut av samfund som upprätthåller el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät då avgiften återbärs till betalaren eller då den berättigar till förmåner som betalaren har rätt att överföra på tredje man.

Här anges också räntor på depositionskonton då räntorna omfattas av källskatt på ränteinkomst.

Ange i denna punkt skattefria inkomster. Skattefria poster får inte ingå i de övriga intäktsposterna i uträkningen av inkomstskatt.

2 Kostnader i näringsverksamheten

333 Inköp och förändring av lager

Anskaffningsutgifterna för nyttigheter som överlåtits under räkenskapsperioden.

Du kan beräkna anskaffningsutgiften genom att rätta beloppet av räkenskapsperiodens inköp med skillnaden mellan färdiga varor och varor under tillverkning (= ingående lager + inköp under räkenskapsperioden – utgående lager).

334 Köpta tjänster

Det sammanlagda beloppet av kostnader för utomstående tjänster.

Personalkostnader
335 Löner och arvoden

Det sammanlagda beloppet av utbetalda löner och arvoden.

336 Pensions- och lönebikostnader

Beloppet av utbetalda pensioner och lönebikostnader.

Till lönebikostnaderna hör t.ex. försäkringspremier och motsvarande för att ordna pensions-, sjuk- och arbetslöshetsförmåner samt övriga förmåner och rättigheter för arbetstagarna och deras anhöriga.

337

 

 

 

338

Avskrivningar

Punkt 337: sådana avskrivningar enligt plan och ändringar i avskrivningsdifferensen som belastar resultatet i bokföringen.

Om du gjort avskrivningar endast på lösa anläggningstillgångar, specificera avskrivningarna i del IV (Avskrivning på utgifter för anskaffning av lösa anläggningstillgångar).

Om du gjort avskrivningar även på andra tillgångar än lösa anläggningstillgångar, specificera alla avskrivningar på blankett 62.

Om du har gjort höjda avskrivningar på produktiva investeringar, specificera avskrivningarna på blankett 62.

Avdragbar andel

Punkt 338:

  • avskrivningar, höjda avskrivningar, tilläggsavskrivningar och eventuella skattelättnadsavskrivningar enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL 24, 30–34 och 36–41 §).
  • sådana eventuella avskrivningar som gjorts under tidigare år men som inte dragits av i beskattningen (s.k. hyllavskrivningar) och som du vill dra av i år. Specificera på blankett 12A sådana avskrivningar som inte godkänts eller dragits av under tidigare år.

Den avdragbara andelen av avskrivningarna får inte överskrida avskrivningarnas maximibelopp enligt NärSkL.

Avskrivningar får inte göras på egendom som tagits i bruk genom leasingavtal.

341

342

Representationskostnader

Punkt 341: det sammanlagda beloppet av representationskostnader i bokföringen.

Avdragbar andel

Punkt 342: den avdragbara andelen, dvs. hälften av det sammanlagda beloppet av representationskostnaderna.

343 Hyror

Punkt 343: hyror du betalat, t.ex. hyra för lokaler.

344 Övriga avdragbara kostnader

Sådana övriga avdragbara näringskostnader som ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod men som inte anges som näringskostnader i någon annan punkt i uträkningen av inkomstskatt. Sådana kostnader är t.ex.

  • resekostnader
  • kostnader för fordon
  • leasingavgifter.

Ange i punkt 364 tilläggsavdrag som du gjort på basis av rese- och fordonskostnader.

346
347
Räntekostnader

Punkt 346: det sammanlagda beloppet av räntekostnader som du dragit av i bokföringen

Avdragbar andel
Alla räntekostnader får inte dras av från intäkterna av näringsverksamheten. Räntorna får inte dras av om det egna kapitalet i balansräkningen blir negativt på grund av företagarens privatuttag och privatuttagen har finansierats med främmande kapital. I sådana fall anses att en del av de lån som rörelseidkaren eller yrkesutövaren tagit för näringsverksamheten har använts för att finansiera privatuttagen. Denna del av räntekostnaderna får inte dras av från näringsintäkterna.

Räkna ut den eventuella icke-avdragbara andelen av räntorna på i del VII (Uträkning av ränteutgifter som…). Dra av denna andel från det sammanlagda beloppet av räntekostnaderna.

Det icke-avdragbara räntebeloppet får inte överstiga beloppet av räntekostnader i näringsverksamheten. Ange i punkt 347 differensen, dvs. den avdragbara andelen av räntekostnaderna.

Om du har enkel bokföring behöver du inte fylla i uträkningen av avdragbara räntekostnader i del VII. Ange i punkt 347 sådana räntekostnader för lån i näringgsverksamheten som du dragit av i bokföringen.

I denna punkt anges inte skattetillägg, förseningsräntor eller kvarskatteräntor. Dessa belopp får inte dras av i beskattningen.

349 Övriga finansiella kostnader

Finansiella kostnader enligt bokföringen. Sådana kostnader är t.ex. låneomkostnader, limitprovisioner, borgensprovisioner, kreditförsäkringar, intecknings- och indrivningskostnader samt kursförluster.

353 Ökning av reserveringar

Ökning av reserver (eller reserveringar) enligt bokföringen.

Ange ökningen av reserver endast om reservbeloppet har ökat från det föregående skatteåret. Specificera de bokförda reserverna på blankett 62. Om du inte gjort andra reserver än en driftsreserv, ange den i rörelseidkarens och yrkesutövarens skattedeklaration i del X (Driftsreserv). Då behöver du inte fylla i blankett 62.

Du kan göra en driftsreserv om du betalat löner under räkenskapsperioden. Beloppet av driftsreservering får vara högst 30 % av det lönebelopp som har betalats under de 12 månader som föregått räkenskapsperiodens utgång.

Avdragbara i beskattningen är under vissa förutsättningar återanskaffningsreserv enligt NärSkL 43 §, garantireserv enligt NärSkL 47 § och driftsreserv enligt NärSkL 46 a §.

364 Tilläggsavdrag

Det sammanlagda beloppet av tilläggsavdrag från punkterna 388 och 392.

Specificera tilläggsavdragen i del VI B (B1 Utredning av ökade levnadskostnader för en tillfällig arbetsresa) och B2 (Utredning av användningen av en till privata tillgångar hörande bil i näringsverksamheten).

354 Avdragbara kostnader som inte tagits upp i bokföringen

Alla sådana kostnader i näringsverksamheten som får dras av i beskattningen men som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

Ange i denna punkt t.ex. avdraget för arbetsrum eller räkna ut de faktiska kostnaderna för bruk av egen bostad i näringsverksamheten om du inte dragit av dessa kostnader i resultaträkningen. Läs mer om avdraget för arbetsrum (Skatteförvaltningens harmoniseringsanvisning i beskattningen för 2016).

Ge en utredning om användningen av egen bostad i näringsverksamheten i del VI A om du drar av en andel av de faktiska kostnaderna såsom näringskostnader.

Ange i denna punkt t.ex. utbildningsavdraget för näringsverksamhet (specificera uppgifterna och utred förutsättningarna på blankett 79 Yrkande om utbildningsavdrag inom näringsverksamhet). Läs mer om utbildningsavdraget för arbetsgivare.

355 Det sammanlagda beloppet av avdragbara kostnader i beskattningen av näringsverksamheten

Det sammanlagda beloppet av kostnader som får dras av i beskattning av näringsverksamheten.

Icke-avdragbara kostnader

Ange bland icke-avdragbara kostnader sådana poster som har bokförts som kostnader i bokföringen men som inte får dras av i beskattningen.

Icke-avdragbara poster får inte ingå i de övriga kostnadsposterna i uträkningen av inkomstskatt.

365 Direkta skatter

Skillnaden mellan betalda skatter och skatteåterbäringar.

Med direkta skatter avses i detta sammanhang inkomstskatter.

I denna punkt anges däremot inte t.ex. fastighetsskatten på en fastighet som används i näringsverksamheten. Fastighetsskatten anges som näringskostnad i punkt 344 (Övriga avdragbara kostnader).

366 Böter och övriga avgifter av straffnatur

Böter, påföljdsavgifter och andra avgifter av straffnatur får inte dras av i beskattningen.

Skatteförhöjningar får inte dras av i beskattningen. Det spelar ingen roll för vilken skatt skatteförhöjningen har fastställts. Skatteförhöjning och förseningsränta får inte heller dras av i beskattningen.

367 Övriga icke-avdragbara kostnader

Sådana övriga kostnader i bokföringen som inte får dras av i beskattningen från inkomsten av näringsverksamhet. Till dessa kostnader hör t.ex. premier för företagarens eller dennes makes frivilliga pensionsförsäkringar som alltid dras av enligt inkomstskattelagen i personkundens egen förhandsifyllda skattedeklaration.

Ange obligatoriska FöPL-premier i denna punkt då de har tagits upp i bokföringen men inte dragits av som näringskostnader och du vill dra av dem i din förhandsifyllda skattedeklaration. Obs. Om premierna inte dragits av såsom näringskostnader, får du alternativt överföra dem på din make eller maka.

Ange i denna punkt beloppet av värdenedgångsavskrivningar som du gjort på aktier som utgör anläggningstillgångar. Dessa avskrivningar får inte dras av i beskattningen. Avdragbara är enligt NärSkL 42 § endast sådana nedskrivningar som gjorts på andra värdepapper än aktier och sådana nedskrivningar som gjorts på andra anläggningstillgångar som inte förslits än jordområden. Avdragsrätten förutsätter att det gängse värdet på egendomen vid skatteårets utgång är väsentligt lägre än den icke-avskrivna anskaffningsutgiften.

I denna punkt anges inte kostnader som har intäktsförts som privatuttag.

358 Resultat av näringsverksamheten

Positivt resultat i näringsverksamheten. Räkna ut resultatet: Dra av de avdragbara kostnaderna från de skattepliktiga intäkterna.

359 Förlust av näringsverksamheten

Förlustresultat i näringsverksamheten. Ett förlustresultat uppstår då beloppet av avdragbara kostnader i näringsverksamheten under skatteåret är större än de skattepliktiga intäkterna.

II Yrkande om avdrag av förlust från kapitalinkomster

Ett förlustresultat för skatteåret 2016 kan i sin helhet eller delvis överföras som avdrag från näringsidkarens kapitalinkomster eller fastställas som näringsförlust.

  • Om du vill att förlusten för skatteåret 2016 ska fastställas som näringsförlust, avdras förlusten från näringsinkomsterna under de tio följande skatteåren efter hand som inkomst inflyter.
  • Om du vill att skatteårets förlust dras av i sin helhet under kommande år från resultatet i näringsverksamhetens förvärvskälla, lämna punkt II (Yrkande på avdragande av förlust från kapitalinkomsterna) tom.
  • Om du vill att förlusten eller en del av den används som avdrag från kapitalinkomsterna, fyll i del II.
373 Näringsförlust som skall dras av från kapitalinkomster

Om du vill att skatteårets förlust i sin helhet ska dras av från kapitalinkomsterna, ange i denna punkt totalbeloppet av skatteårets förlust. Skatteårets förlust kan också dras av från kapitalinkomsterna delvis. Då återstår resten av skatteårets förlust att dras av från de näringsinkomster som uppstår under de tio följande skatteåren.

Om makarna idkar näring tillsammans anses företagarmakarna ha framställt ett gemensamt yrkande om avdrag av förlusten från kapitalinkomsterna. Förlusten som dras av från kapitalinkomsterna i del III (Fördelning av företagsinkomsten mellan företagarmakarna) fördelas mellan makarna i förhållande till deras respektive arbetsinsatser (371 och 372).

III Fördelning av företagsinkomsten mellan företagarmakarna

Då makarna idkar näring tillsammans fördelas resultatet av näringsverksamheten för beskattning som båda företagarmakarnas inkomst.

Förvärvsinkomstandelen av företagsinkomsten fördelas till makarna enligt deras respektive arbetsinsatser.

Företagsinkomstens kapitalinkomstandel fördelas till makarna enligt de andelar som var och en av dem har av nettoförmögenheten.

Fyll i makarnas andelar av nettoförmögenheten i punkterna 369 och 370 och av arbetsinsatserna i punkterna 371 och 372.

Skatteförvaltningen använder uppgifterna för att räkna ut kapital- och förvärvsinkomsternas andel av företagsinkomsten och fördelar inkomsterna mellan företagarmakarna.

IV Avskrivning på utgifter för anskaffning av lösa anläggningstillgångar (NärSkL 30 § och 31 §)

800

801

802

Avskrivningar som gjorts från utgifter för anskaffning av lösa anläggningstillgångar

Fyll i denna punkt om du har endast lösa anläggningstillgångar. Om du har bokfört även andra tillgångar än lös egendom bland anläggningstillgångarna, specificera alla avskrivningar på blankett 62.Fyll i även punkterna 337 (Avskrivningar) och 338 (Avdragbar andel) i skattedeklarationen.

Lösa anläggningstillgångar behandlas som en helhet. Till beloppet av utgiftsrest som återstår i beskattningen vid skatteårets ingång (800) läggs beloppet av anläggningstillgångar som anskaffats under skatteåret (801), och från detta belopp dras av erhållna överlåtelsepriser och försäkringsersättningar (802). Denna utgiftsrest får under skatteåret avskrivas med högst 25 %.

Du får inte dra av i beskattningen ett större belopp än vad du dragit av i bokföringen under skatteåret eller tidigare.

Om anskaffningsutgiften för slitbara lösa anläggningstillgångar (förslitning underkastade anläggningstillgångar) är högst 850 euro (liten anskaffning), får anskaffningsutgiften avskrivas i en post under det skatteår då tillgångarna tagits i bruk. I små anskaffningar får under skatteåret dras av sammanlagt högst 2 500 euro.

Exempel: Du köper för din näringsverksamhet en paketbil som kostar 30 000 euro. Företaget har inga andra anläggningstillgångar. Gör en avskrivningskalkyl i den här punkten. Du får under skatteåret avskriva paketbilen med högst 25 %, dvs. 7 500 euro. Ange anskaffningspriset på paketbilen, dvs. 30 000 euro, i punkt 801 (Ökning under skatteåret) och avskrivningen 7 500 euro i punkt 804 (Skatteårets avskrivningar). Anskaffningspriset 30 000 euro som minskats med avskrivningen 7 500 euro är den återstående anskaffningsutgiften 22 500 euro. Ange denna anskaffningsutgift i punkt 806 (Oavskriven anskaffningsutgift vid skatteårets utgång).

Kom ihåg att anteckna denna anskaffningsutgift om 22 500 euro som utgiftsrest för det följande skatteåret i punkt 800 (Utgiftsrest som återstår i beskattningen vid skatteårets ingång).

IV Avskrivning på utgifter för anskaffning av lösa anläggningstillgångar

V Specifikationer av privatbruk

A Utredning av kostnaderna för person- och paketbilar som ingår i anläggningstillgångarna eller som hyrts på leasingavtal samt av kostnaderna för andra fordon som delvis varit i eget bruk

Kostnaderna för person- och paketbilar som ingår i anläggningstillgångarna eller som hyrts på leasingavtal.

Ange kostnaderna även om person- eller paketbilen inte varit i privatbruk. Ange också kostnaderna för övriga fordon som under skatteåret delvis varit i privatbruk. Ange sådana fordon som hyrts på leasingavtal för en tid som överskrider tre månader.

Ett fordon hör till anläggningstillgångarna i näringsverksamheten då mer än hälften av totalantalet körkilometer under skatteåret har körts i näringsverksamheten.

379
381
382
380

 

 

 

 

 



396

 

I denna punkt anges inte kostnader eller kilometerantalet för naturaförmånsbilar, dvs. tjänstebilar i personalens bruk.

Punkt 379: fordon som utgör anläggningstillgångar.

Ange antalet kilometer för alla fordon som du kört under skatteåret (körningarna i näringsverksamheten, privata körningar och totalantalet kilometer) samt kostnaderna under skatteåret (kostnaderna sammanlagt, kostnader i genomsnitt/km, de privata körningarnas andel av kostnaderna).

Punkt 396: ange om de privatkörningarnas andel av kostnaderna har dragits av i bokföringen eller inte. Om du dragit av privatkörningarnas andel av kostnaderna i bokföringen, kryssa för punkt 1 och ange kostnaderna för privatkörningarna i uträkningen av inkomstskatt, punkt 313. Om privatkörningar inte ingår i de poster som dragits av som näringskostnader, kryssa för punkt 2.

Exempel: De egentliga kostnaderna för en bil är 10 000 euro. Bilen har under skatteåret avskrivits med 3 000 euro. Kostnaderna för bilen uppgår sammanlagt till 13 000 euro (punkt 381). Man har under skatteåret kört med bilen 35 000 km. Av detta kilometerantal utgör 20 000 km körningar i näringsverksamheten och 15 000 km privatkörningar. De genomsnittliga kostnaderna för bilen räknas ut med en cents noggrannhet. De genomsnittliga kostnaderna för bilen är 13 000 euro / 35 000 km = 0,37 euro/km. När de privata körningarnas andel 15 000 km multipliceras med beloppet av genomsnittliga kostnader 0,37 euro/km, blir de privata körningarnas andel 5 550 euro (punkt 382). Eftersom samtliga bilkostnaderna har dragits av i bokföringen, kryssar man för punkt 1 (396) och antecknar 5 550 euro i punkt 313.

B Uttag och placeringar i pengar enligt bokföringen

384

 


385

 

Fyll i denna punkt endast om du har dubbel bokföring.

Punkt 384: uttag som du under kalenderåret tagit ut i pengar från näringsverksamheten.

Punkt 385: beloppet av sådana placeringar i pengar som du under kalenderåret gjort i näringsverksamheten.

VI Tilläggsutredningar och specifikationer av näringsverksamhetens kostnader

A Utredning om användningen av en till privata tillgångar hörande bostad i näringsverksamheten
386  

Fyll i denna punkt om du använt din egen bostad i näringsverksamheten.

Bostaden anses höra till de privata tillgångarna om du använt minst hälften av bostaden för något annat än näringsverksamheten.

Räkna ut på basis av lägenhetsytan hur stor relativ andel av kostnaderna som hänför sig till den del av bostaden som du under skatteåret använt i näringsverksamheten.

Om du inte tagit upp kostnaderna i bokföringen, överför beloppet i punkt 386 till punkt 354 (Avdragbara kostnader som inte tagits upp i bokföringen). Om du däremot har bokfört kostnaderna, ange dem i punkt 344 (Övriga avdragbara kostnader).

Exempel: Bostadens lägenhetsyta är 90 m2. Av totalytan använder näringsidkaren ett arbetsrum på 9 m2 i näringsverksamheten. Bostadshyran är 1 000 euro/månad, dvs. 12 000 euro per år. Näringsverksamhetens andel av kostnaderna är 9 m2/90 m2 x 12 000 euro = 1 200 euro (ange beloppet i punkt 386).

En bostad som hör till de privata tillgångarna beaktas inte när man räknar ut nettoförmögenheten hos rörelseidkare eller yrkesutövare (HFD 1998/3248).

B Tilläggsavdrag

En rörelseidkare eller yrkesutövare får göra ett s.k. tilläggsavdrag i beskattningen. Avdraget kan grunda sig antingen på en tillfällig arbetsresa eller användningen av en sådan bil i näringsverksamheten som hör till hans eller hennes privata tillgångar (NärSkL 55 §).

Tilläggsavdragen får högst uppgå till maximibeloppen för kilometerersättningar och dagtraktamenten. Beloppen ser du i Skatteförvaltningens s.k. kostnadsersättningsbeslut (Skatteförvaltningens beslut om skattefria kostnadsersättningar 2016).

När man drar av ökade levnadskostnader följer man i tillämpliga delar de grunder som anges i beslutets 6 och 10–13 §.

Om de belopp som du dragit av i bokföringen för ökade levnadskostnader eller för bruk av en till privata tillgångar hörande bil är större än de maximibelopp som anges i kostnadsbeslutet, får du dra av de faktiska kostnaderna i beskattningen. Då får du inte göra något tilläggsavdrag.

B1 Utredning av ökade levnadskostnader för en tillfällig arbetsresa

En rörelseidkare och yrkesutövare får göra tilläggsavdrag på basis av ökade levnadskostnader för en sådan resa som han tillfälligt företar i anslutning till näringsverksamheten utanför sitt ordinarie verksamhetsområde. Om han har företagit resorna till sådana driftställen som hör till hans ordinarie verksamhetsområde, får något avdrag inte göras.

387

 



388

 

Anteckna på var sin rad sådana tillfälliga arbetsresor som berättigar dig till avdrag av heldagtraktamente (över 10 timmar), partiellt dagtraktamente (över 6 timmar) och utlandsdagtraktamente.

Ange antalet resedagar i respektive kolumn. Avdragets maximibelopp per resdag är följande:

  • 40,00 euro om resan varar över 10 timmar
  • 19,00 euro om resan varar över 6 timmar.

Se maximibeloppen för utlandsdagtraktamenten i Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar under 2016.

Räkna ut beloppet av tilläggsavdrag: Minska de sammanlagda maximibeloppen med det belopp som du bokfört som kostnad. Om du inte alls har dragit av ökade levnadskostnader i bokföringen är tilläggsavdragsbeloppet detsamma som de sammanlagda maximibeloppen.

Överför det belopp du angett i punkt 388 till uträkningen av inkomstskatt i punkt 364.

B2 Utredning av användningen av en till privata tillgångar hörande bil i näringsverksamheten

En bil anses höra till en rörelseidkares eller yrkesutövares privata tillgångar om minst 50 % av totalantalet körkilometer hänför sig till något annat än näringsverksamheten (t.ex. privata körningar, körningar som hänför sig till någon annan förvärvskälla än näringsverksamheten och körningar i annan förvärvsverksamhet).

Tilläggsavdrag får inte göras för användningen av en bil som hör till näringstillgångarna. En bil anses höra till näringstillgångarna om över hälften av körningarna hänför sig till näringsverksamheten. Då får du dra av i näringskostnader de faktiska kostnaderna för bilen, minskade med privatbrukets andel.

Tilläggsavdraget förutsätter att du har fört körjournal över de resor du gjort i näringsverksamheten. I körjournalen antecknas

  • tidpunkten då resan börjat och slutat
  • körningens avfärds- och ankomstplats
  • vägmätarens utslag i början och i slutet av resan
  • körsträcka
  • resans ändamål
  • bilanvändare.

Av körjournalen ska också framgå totalantalet kilometer du kört under året. I stället för en körjournal kan du ge någon annan utredning om du har gjort bara en enskild resa eller om antalet körkilometer är obetydligt. Utredningen ska dock motsvara körjournal till innehållet. Du ska inte bifoga körjournalen till skattedeklarationen. Skicka in körjournalen endast om Skatteförvaltningen separat ber om det.

389

390

391

392

 

Punkt 389: det sammanlagda antalet kilometer som under skatteåret körts med en bil som hör till de privata tillgångarna.

Punkt 390: antalet kilometer som hänför sig till näringsverksamheten. Avdragets maximibelopp är 0,43 euro/km. Värdet per kilometer kan höjas i vissa fall. Se specialfall i Skatteförvaltningens beslut (Skatteförvaltningens beslut om skattefria kostnadsersättningar 2016).

Räkna ut beloppet av tilläggsavdrag: Minska de sammanlagda maximibeloppen med det belopp som du tagit upp som kostnad i bokföringen. Om du inte har dragit av i bokföringen kostnader för användningen av en bil som hör till dina privata tillgångar, är beloppet av tilläggsavdrag detsamma som de sammanlagda maximibeloppen.

Överför det belopp du angett i punkt 392 till uträkningen av inkomstskatt i punkt 364.

VII Uträkning av icke-avdragbara räntekostnader

383 Uträkning av ränteutgifter som inte är avdragbara från inkomsten av näringsverksamhetens förvärvskälla då det egna kapitalet är negativt på grund av privata uttag

Fyll i denna punkt endast om du har dubbel bokföring.

Om det egna kapitalet hos en rörelseidkare eller yrkesutövare blir negativt på grund av privatuttag och privatuttagen har finansierats med främmande kapital, anser man att en del av lånen har använts för att finansiera privatuttagen och alltså inte för näringsverksamheten. Räntor på sådana lån får inte dras av som kostnader i näringsverksamheten.

Räkna ut i denna punkt vilken del av räntekostnaderna som inte får dras av i näringsverksamheten till följd av att det egna kapitalet är negativt.

Dra av det icke-avdragbara räntebeloppet (punkt 383) från beloppet av räntekostnader i näringsverksamheten (punkt 346). Det icke-avdragbara räntebeloppet får inte överstiga det sammanlagda beloppet av räntekostnaderna i näringsverksamheten. Ange differensen i punkt 347 (Avdragbar andel).

Överför det rättade negativa egna kapital du räknat ut till punkt 747 i uträkningen av förmögenhet (Rättat negativt eget kapital).

Beloppet av icke-avdragbara räntor räknas ut enligt följande (NärSkL 18 § 2 mom.):
Det negativa egna kapitalet i räkenskapsperiodens avslutande balansräkning ökas med beloppet av uppskrivningar som ingår i det egna kapitalet. Efter detta dra av räkenskapsperiodens förlust samt de förluster från tidigare räkenskapsperioder som inte kan täckas med influtna vinstmedel. Multiplicera detta återstod av det egna kapitalet med grundräntan på bokslutsdagen, ökad med en procentenhet. Detta belopp utgör ränta som inte får dras av från näringsinkomsterna.

Grundräntan för år 2016 var 0 %.

Rätten att dra av räntor kan också begränsas då det egna kapitalet är positivt på grund av en uppskrivning. Läs mer om begränsningarna av rätten att dra av räntor i anvisningen (Skattestyrelsens ställningstaganden till företagsbeskattningsfrågor, 1531/345/2003).

Om den ränta som du räknat ut på basis av återstoden av det egna negativa kapitalet är avdragbar enligt inkomstskattelagen, får du dra av den från kapitalinkomsterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen. Läs mer om avdrag för räntor i Anvisningar för den förhandsifyllda skattedeklarationen 2016 (personkunder).

VIII Uträkning av förmögenhet

För beskattningen av rörelseidkare och yrkesutövare beräknas näringsverksamhetens nettoförmögenhet. Nettoförmögenhetens värde behövs då företagsinkomsten indelas i kapitalinkomst och förvärvsinkomst.

I beskattningen för skatteåret 2016 används det värde som beräknats för nettoförmögenheten för skatteåret 2015.

Om du har inlett näringsverksamheten först under skatteåret, beräknas kapitalinkomstandelen undantagsvis på basis av nettoförmögenheten vid utgången av skatteåret.

Ange uppgifterna om näringsverksamhetens nettoförmögenhet i punkt VIII (Uträkning av förmögenhet).

Ange jordbrukstillgångarna och -skulderna på skattedeklaration 2 och tillgångar och skulderna av annan verksamhet i personkundernas förhandsifyllda skattedeklaration.

Skatteskulder och -fordringar
Latenta skattefordringar enligt bokföringslagen (5 kap. 18 §) betraktas inte som tillgångar eller latenta skatteskulder som skulder i uträkningen av nettoförmögenhet. Utanför uträkningen av nettoförmögenheten lämnas även eventuella odebiterade inkomstskatteskulder.

1 Näringsverksamhetens tillgångar

Ange tillgångarna till den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen. Alla eventuella undantag till denna regel hittar du i denna anvisning.

703 Fastigheter, byggnader och konstruktioner

Till en fastighet hör mark samt byggnaderna på den. Som fastighet betraktas enligt 6 § i inkomstskattelagen även sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som kan överlåtas till tredje man med besittningsrätten till marken utan att markägaren behöver höras.

Specificera på blankett 18B (Förteckning över fastigheter som hör till anläggningstillgångarna – näringssammanslutningar, rörelseidkare och yrkesutövare) sådana fastigheter, byggnader och konstruktioner som hör till anläggningstillgångarna och ange det sammanlagda värdet på fastigheterna i punkt 703.

Som värdet på fastigheterna används den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen eller jämförelsevärdet (= beskattningsvärdet) för år 2016, beroende på vilket av värdena som är högre. Värdena jämförs skilt för varje fastighet, byggnad och konstruktion.

704 Maskiner och inventarier

Som värdet på maskiner och inventarier betraktas den anskaffningsutgift som inte avskrivits i inkomstbeskattningen.

705 Värdepapper som utgör anläggningstillgångar

Specificera på blankett 8B sådana värdepapper som hör till anläggnings- eller finansieringstillgångar. Jämför jämförelsevärdet som inte avskrivits i inkomstbeskattningen med anskaffningsutgiften för de värdepapper som hör till anläggnings- eller finansieringstillgångar.

Ange i punkt 705 mellansumman för värdepapper som utgör anläggningstillgångar antingen från kolumnen för anskaffningsutgift eller för jämförelsevärde, beroende på i vilkendera kolumnen det sammanlagda värdet på värdepapperen är högre. Mellansumman för värdepapper som utgör finansieringstillgångar anges i punkt 745.

Jämförelsevärdet för lägenhetsaktier som anskaffats före 2006 (aktier i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag) är detsamma som beskattningsvärdet för 2005. Värdena behöver inte jämföras då det är fråga om lägenhetsaktier som anskaffats 1.1.2006 eller därefter. Dessa aktier värderas alltid till beloppet av anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, ökat med den återanskaffningsreserv som dragits av från anskaffningsutgiften på aktierna.

Jämförelsevärdet för offentligt noterade värdepapper är 70 % av den slutkurs som gäller på rörelseidkarens eller yrkesutövarens bokslutsdag. Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder är 70 % av det gängse värdet vid utgången av kalenderåret 2016. Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie är detsamma som dess beskattningsvärde i bolagets beskattningsbeslut.

706 Övriga anläggningstillgångar

Värdet på nyttigheter som hör till övriga anläggningstillgångar. I denna punkt anges t.ex.

  • grus- och lertäkter
  • malm- och mineralfyndigheter
  • stenbrott
  • torvmossar
  • järnvägar
  • dammar
  • broar
  • bassänger.
Omsättningstillgångar
708 Varor

Med varor avses sådana nyttigheter som man anskaffat från utomstående leverantörer och som man avser att sälja vidare som sådana. En grossist eller detaljist får också inkludera i varorna det förpackningsmaterial som behövs i varuförsäljningen.

709 Övriga omsättningstillgångar

Nyttigheter som hör till övriga omsättningstillgångar. Till övriga omsättningstillgångar hör t.ex. material och förnödenheter samt självtillverkade varor.

Finansieringstillgångar
711 Kundfordringar

Lång- och kortfristiga kundfordringar, avbetalningsfordringar osv.

714 Kassa (kontanter, ej insättningar på bank)

Kontanta kassamedel som hänför sig till yrket eller rörelsen. Källskattefria eller källskattepliktiga insättningar på bank tas inte upp som tillgångar i skattedeklarationen.

745 Finansiella värdepapper

Specificera på blankett 8B sådana värdepapper som hör till anläggnings- eller finansieringstillgångar. Jämför jämförelsevärdet med den anskaffningsutgift för värdepapper bland anläggnings- eller finansieringstillgångarna som inte avskrivits i inkomstbeskattningen. Ange i punkt 745 mellansumman för finansiella värdepapper antingen från anskaffningsutgifts- eller jämförelsevärdekolumnen, beroende på i vilkendera kolumnen det sammanlagda värdet är högre. Ange i punkt 705 mellansumman för sådana värdepapper som utgör anläggningstillgångar.

Jämförelsevärdet på offentligt noterade värdepapper är 70 % av värdepapperets slutkurs på rörelseidkarens eller yrkesutövarens bokslutsdag. Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder är 70 % av det gängse värdet vid utgången av kalenderåret 2016. Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie är detsamma som dess beskattningsvärde i bolagets beskattningsbeslut.

716 Övriga finansieringstillgångar (ej insättningar på bank)

Andra än till de ovan nämnda punkterna hörande poster som utgör finansieringstillgångar. Ange i denna punkt t.ex. övriga fordringar, såsom hyra som betalats i förskott för det följande året.

Källskattefria eller källskattepliktiga insättningar på bank antecknas inte bland tillgångarna i skattedeklarationen.

718 Näringsverksamhetens tillgångar sammanlagt

Ange i punkt 718 det sammanlagda beloppet av tillgångar i näringsverksamheten.

2 Näringsverksamhetens skulder

749 Kortfristiga skulder

Skulden betraktas som kortfristig om den förfaller till betalning inom ett år eller inom en kortare tidsperiod.

När du räknar ut nettoförmögenheten betraktas latenta skatteskulder enligt bokföringslagen (5 kap. 18 §) inte som skuld.

750 Långfristiga skulder

En skuld anses vara långfristig om den förfaller till betalning efter en längre tid än ett år.

Avdras
747 Rättat negativt eget kapital

Beloppet av det rättade negativa egna kapitalet som du räknat ut i del VII (Uträkning av ränteutgifter).

725 Näringsverksamhetens skulder sammanlagt

Näringsverksamhetens skulder sammanlagt: Räkna ihop de kort- och långsfristiga skulderna och dra av det rättade negativa egna kapitalet.

3 Nettoförmögenhet i näringsverksamheten

Fördelning av inkomst i kapital- och förvärvsinkomst

Rörelseidkarens inkomst av näringsverksamheten fördelas i kapital- och förvärvsinkomst. Inkomsten av näringsverksamhet för skatteåret 2016 fördelas i kapital- och förvärvsinkomst på basis av näringsverksamhetens nettoförmögenhet för skatteåret 2015.

Som kapitalinkomst betraktas ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på näringsverksamhetens nettoförmögenhet för 2015.

Som kapitalinkomst kan betraktas också en avkastning om 10 procent. Om en rörelseidkare eller yrkesutövare vill tillämpa detta beräkningssätt ska det begäras särskilt.

Företagsinkomsten som ska fördelas kan också anses utgöra förvärvsinkomst till hela beloppet. Rörelseidkare eller yrkesutövare ska begära särskilt om de vill tillämpa detta alternativ.

En avvikande längd av räkenskapsperioden (över eller under 12 månader) påverkar beloppet av kapitalinkomstandel.

Innan några kapitalinkomstandelar räknas ut läggs till det föregående årets nettoförmögenhet 30 % av de förskottsinnehållningspliktiga löner som rörelseidkaren eller yrkesutövaren har betalat under de 12 månader som föregår skatteårets utgång.

Om till näringsinkomsterna hör vinster från överlåtelse av sådana fastigheter eller värdepapper som utgör anläggningstillgångar anses överlåtelsevinsternas andel av näringsinkomsten alltid utgöra kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenhetens belopp.

Skatten på kapitalinkomsterna är progressiv. Inkomstskatten på beskattningsbara kapitalinkomster är 30 %. Till den del kapitalinkomstbeloppet överstiger 30 000 euro är skatten dock 34 %.

Skatten på förvärvsinkomst är progressiv. Det betyder att ju större inkomsten, desto högre skatteprocent.

733 Positiv nettoförmögenhet i näringsverksamheten

Dra av det sammanlagda beloppet av näringsverksamhetens skulder (punkt 725) från tillgångarna i näringsverksamheten (punkt 718). Om resultatet är positivt, fyll i beloppet i denna punkt.

734 Negativ nettoförmögenhet i näringsverksamheten

Dra av det sammanlagda beloppet av näringsverksamhetens skulder (punkt 725) från tillgångarna i näringsverksamheten (punkt 718). Om resultatet är negativt, fyll i beloppet i denna punkt.

IX Specifikation av det egna kapitalet

Fyll i denna punkt endast om du har dubbel bokföring. Om beloppet är negativt, sätt ut ett minustecken (–) framför beloppet.
748 Eget kapital vid ingången av räkenskapsperioden

Eget kapital vid ingången av räkenskapsperioden. Punkten innehåller bl.a. vinsten eller förlusten från tidigare räkenskapsperioder. Sätt ut ett minustecken (–) om det egna kapitalet har varit negativt i början av räkenskapsperioden.

741 Privata uttag/placeringar

Skillnaden mellan privata placeringar och uttag under räkenskapsperioden. Sätt ut ett minustecken (–) framför beloppet om beloppet av privatuttag under räkenskapsperioden har varit större än beloppet av privata placeringar.

742 Räkenskapsperiodens vinst/förlust (bokföring)

Räkenskapsperiodens vinst eller förlust enligt resultaträkningen. Sätt ut ett plustecken (+) framför räkenskapsperiodens vinst och ett minustecken (–) framför räkenskapsperiodens förlust.

743 Eget kapital vid utgången av räkenskapsperioden

Beloppet av positivt eller negativt eget kapital vid räkenskapsperiodens utgång. Sätt ut ett minustecken (–) framför posten om det egna kapitalet är negativt.

X Driftsreservering

871  

Beloppet av driftsreserv för skatteåret 2016. Om du inte gjort andra reserver än en driftsreserv, ange beloppet endast i denna punkt. Då behöver du inte bifoga blankett 62.

Du kan göra en driftsreserv om du betalat löner under räkenskapsperioden. Det sammanlagda beloppet av icke upplösta driftsreserveringar som gjorts under skatteåret och tidigare får inte överstiga 30 % av summan av de förskottsinnehållningspliktiga löner vilka har betalats under 12 månader omedelbart före utgången av räkenskapsperioden. Om reserveringen har gjorts till maximibeloppet och det utbetalda lönebeloppet minskar därefter, ska en del av reserven intäktsföras. Ange minskningen av dessa reserver i uträkningen av inkomstskatt i punkt 312.

Exempel 1: Driftsreserven har år 2015 varit 30 000 euro. Beloppet av förskottsinnehållningspliktiga löner som betalats under 12 månader före utgången av räkenskapsperioden 2016 har varit 80 000 euro. 30 % av detta belopp är 24 000 euro Av driftsreserven för 2016 ska intäktsföras 6 000 euro i minskning av reserver i punkt 312 (30 000 e – 24 000 e) och det återstående beloppet 24 000 antecknas i punkt 871.

XI Betalda löner

394  

Beloppet av förskottsinnehållningspliktiga löner som du betalat under de 12 månader som föregått utgången av skatteåret 2016.

När du räknar ut kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten lägger Skatteförvaltningen 30 procent av de förskottsinnehållningspliktiga löner du angett i denna punkt till nettoförmögenheten.

Exempel: En rörelseidkares räkenskapsperiod pågår 1.7–30.6. Under räkenskapsperioden 1.7.2015–30.6.2016 (= skatteåret 2016) har rörelseidkaren betalat 20 000 euro i löner. Eftersom räkenskapsperiodens längd är 12 månader, anger man 20 000 euro i punkt 394.

XII Överlåtelsevinster av sådana värdepapper och fastigheter som ingår i anläggningstillgångarna 

393  

Vinst från överlåtelse av sådana värdepapper och fastigheter som utgör anläggningstillgångar. Med överlåtelsevinst avses den positiva differensen mellan överlåtelsepriset och den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen. Lägg beloppet av överlåtelsevinster till de intäkter som du angett i Uträkningen av inkomstskatt.

Som kapitalinkomst betraktas alltid minst det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna från fastigheter och värdepapper. Dessa överlåtelsevinster ska därför utredas separat.

I denna punkt anges inte den del av överlåtelsevinsten som du bokfört som återanskaffningsreserv.

XIII Anspråk på företagsinkomst som ska fördelas

395  

Företagsinkomsten utgör kapitalinkomst till ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på näringsverksamhetens nettoförmögenhet för det föregående skatteåret.

Om du yrkar att som kapitalinkomst vid fördelning av företagsinkomsten ska betraktas endast en årlig avkastning på 10 procent i stället för 20 procent, välj alternativet 1. Om du vill att företagsinkomsten ska behandlas som förvärvsinkomst till hela beloppet, kryssa för alternativet 2. Det alternativ som blir förmånligast i beskattningen avgörs fall för fall på basis av näringsidkarens och dennes makes eller makas förvärvsinkomster samt avdragen från dem.

Om makarna idkar näringsverksamhet tillsammans, betraktas yrkandet på kapitalinkomstens maximibelopp (kryss i punkt 395) såsom företagarmakarnas gemensamma yrkande.

  Datum och underskrift

Kom ihåg att datera och underteckna skattedeklarationen.

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken