Detaljanvisning för blankett 2, skatteår 2016

Jordbruksföretagare, dödsbon som bedriver jordbruk och jordbrukssammanslutningar ska använda deklarationsblanketten för jordbruk.

Det lönar sig att börja fylla i blanketten i del III (Uträkning av jordbrukets resultat). Uppgifterna i skattedeklarationen ska grunda sig på anteckningar med verifierade bokföringar av inkomster och utgifter.

I Uträkning över jordbrukets beskattningsbara resultat

 

1. Vinst eller  
4. förlust 

Vinsten eller förlusten som räknats ut i punkt Vinst (238) eller Förlust (239) i del III.
462 2.  Oavdragbara poster från anteckningarna

Det sammanlagda beloppet av utgifter som finns i anteckningarna men som inte hör till jordbruket, till exempel utgifter för privat bruk av följande material och redskap:

  • jordbruksredskap
  • el
  • telefon
  • vatten.

Dessa utgifter kan inte dras av i jordbrukets beskattning.

Se även punkterna 283 och 284 i del VI (Utredning över fordon som hör till jordbrukets tillgångar och över deras användning).

463 3. Övriga tillägg De inkomster från jordbruket som inte har tagits med i anteckningarna, t.ex. lättnad för den nedre momsgränsen och återbäring av punktskatt på energiprodukter..
460 5. Skattefri del av dividender

Skattefria delarna av dividender som ingår i jordbrukets anteckningar.

Obs! Specificera totalbeloppet av dividender som hör till jordbruket och de skattefria delarna i del IV. (Redogörelse för de överskott från andelslag och de dividender som ingår i jordbrukets anteckningar).

461 6. Skattefria delar av överskott från andelslag

Skattefria delarna av överskott från andelslag vilka ingår i jordbrukets anteckningar.

Obs! Specificera totalbeloppet av överskott som hör till jordbruket och de skattefria delarna i del IV. (Redogörelse för de överskott från andelslag och de dividender som ingår i jordbrukets anteckningar).

Läs mera om översott.
464 7. Övriga avdrag

De avdragbara poster som inte har dragits av i anteckningarna, bl.a.

  • tilläggsavdrag från delarna VII och VIII
  • utbildningsavdrag för jordbruket (specificera uppgifterna och förutsättningarna på blankett 79A Yrkande om utbildningsavdrag inom jordbruk). Läs mer om Utbildningsavdrag för arbetsgivare
  • utgifter som hör till jordbruket från andra fordon än bilar i privathushållet
  • avdrag för arbetsrum
  • värdet av brännved och gagnvirke som använts i jordbruket.
     
465 8. Räntor på skulder som hänför sig till jordbruket

Räntor på skulder som hör till jordbruket.

Räntor på skulder för en ­delägare i en beskattnings­samman­slutning vilka hör till jordbruk ska inte anges i denna punkt. Delägarna ska ange dessa räntor på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

362
eller 363

9. Resultat av jordbruk eller
10. Förlust av jordbruk 

 

Räkna ut jordbrukets resultat eller förlust enligt anvisningarna på blanketten.  Om jordbrukets resultat är positivt anteckna det i punkt 362, och om resultatet är negativt anteckna det i punkt 363.

Jordbrukets företagsinkomst som ska fördelas får man genom att dra av jordbrukets förluster från tidigare år från jordbrukets resultat.  Skatteförvaltningen drar av förlusterna automatiskt.

När en sammanslutning idkar jordbruk fördelar Skatteförvaltningen jordbrukets resultat eller förlust på sammanslutningens delägare.

II Yrkande på avdragande av förlust från kapitalinkomster

420 Jordbruksförlust som ska dras av från kapitalinkomster

Om du vill att förlusten av jordbruket för 2016 eller en del av den ska dras av från skatteårets kapitalinkomster ska du ange det förlustbelopp som ska dras av från kapitalinkomsterna i punkt 420. Förlusten som ska dras av från kapitalinkomsterna fördelas på makar i förhållande till deras arbetsinsatser i enlighet med det som du deklarerar i del XII (Fördelning av företagsinkomsten mellan företagarmakar), punkterna 415 och 416.

Förlusten dras av från kapitalinkomsterna endast om båda makarna yrkar på det. Endast en fysisk person eller ett dödsbo kan yrka på att förlusterna dras av från kapitalinkomsterna.

Jordbrukssamnanslutningar ska inte fylla i denna punkt. En delägare i en sammanslutning ska yrka på att samman­slutningens jordbruksförlust dras av på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

  Förlust som ska fastställas för jordbrukets förvärvskälla Du behöver inte ange en förlust som ska fastställas för jordbrukets förvärvskälla. Skatteförvaltningen fastställer förlusten på tjänstens vägnar. En förlust som har fastställts för jordbrukets förvärvskälla kan dras av från jordbruksinkomsterna under de 10 följande åren.

III Uträkning av jordbrukets resultat (samtliga gårdsbruksenheter)

Uträkningen i del III grundar sig på schemat för anteckningar som Skatteförvaltningen har fastställt. (Läs mera om Skatteförvaltningens beslut om deklarationsskyldighet och anteckningar). Motsvarande uträkning ska finnas i jordbrukets anteckningar.

Jordbruksinkomsten består av alla inkomster från den verksamhet som hör till jordbruket, i pengar eller som förmåner i pengars värde. Jordbruksstöd är i sin helhet skattepliktiga. Även återbäringar av punktskatt på energiprodukter och lättnader av moms vid den nedre gränsen utgör jordbrukets skattepliktiga inkomster. Deklarera försäljningsinkomsterna enligt nettobeloppet exklusive moms.

Avdragbara utgifter är utgifterna för förvärvet och bibehållandet av jordbruksinkomst. Om du är momsskyldig ska du anteckna jordbrukets utgifter på deklarationsblanketten exlusive moms som ingår i anskaffningarna. Om du inte är momsskyldig, ange utgifterna inklusive moms.

210 1. Inkomster av djurförsäljning Sammanlagda inkomster av djurförsäljning (momssats 24 %) exklusive moms. Den periodiserade inkomsten anges dock i punkt 2 (211 och 212).

211

212

2. Inkomster av husdjurförsäljning som ska periodiseras år 2016

Punkt 211: den andel av inkomsterna av husdjurförsäljning under år 2016 som ska periodiseras som inkomst för 2016–2018.

Punkt 212: inkomster av husdjursförsäljning från 2014–2016 vilka periodiserats som inkomst för 2016.

Inkomsterna av husdjurförsäljning kan periodiseras på skatteåret och på de två därpå följande åren då du har sålt en betydande del av gårdens husdjur.

213 3. Övriga försäljnings­inkomster

Övriga inkomster enligt 24 % momssats exempelvis

  • arbetsersättningar
  • maskinhyror
  • skogsbrukets biinkomster.
214 4. Inkomster av försäljning av husdjursprodukter Försäljning av husdjursprodukter enligt 14 % momssats, som t.ex. försäljning av mjölk.
215 5. Inkomster av försäljning av växtodlingsprodukter Alla inkomster från växtodlingsprodukter enligt 14 % momssats, även från försäljning av trädgårdsprodukter.
216 6. Försäljningsinkomster av inkvarteringstjänster m.m. Alla försäljningsinkomster enligt 10 % momssats, t.ex. inkomster från inkvarteringstjänster.
217 7. Statliga stöd

Punkt 217: stöd som fåtts från staten, inklusive ersättning för inkomstbortfall som betalas på basis av beskogning av åker. Här kan du ange bl.a. den lättnad vid momsens nedre gräns som du har infört i anteckningarna.

Understöd som har fåtts via köpare av jordbruks­produkter­ antecknas dock i punkt 218.

Ange understödet som du har fått för jordbruksinvesteringarna i del V (Utredning om jordbrukets avskrivningar).

218 8. Andra momsfria stöd och ersättningar

Punkt 218 övriga momsfria stöd

  • understöd som har betalats via köpare av jordbruks­produkter­
  • andra än statliga stöd
  • ersättningar som direkt räknas som inkomst.
219 9. Direkt intäktsföring av utjämningsreservering

Andelen av utjämningsreserveringar du gjort under tidigare år som du deklarerar direkt som inkomst skatteåret 2016. Ange jordbrukets utjämningsreservering direkt som inkomst när du inte använder reserveringen till jordbruksinvesteringar.

Använd utjämningsreserveringen för investeringar eller intäktsför den senast under det tredje skatteåret efter det att reserveringen gjordes. Specificera i del XIII (Reserveringar) de reserveringar som inte har utnyttjats.

220 10. Övriga momsfria inkomster av jordbruk

Det sammanlagda beloppet av övriga momsfria inkomster av jordbruket. Andra inkomster är till exempel

  • hyresinkomster i anslutning till jord- eller skogsbruket (t.ex. inkomster av åkerarrende)
  • dividender och överskott som hör till jordbruket
  • överlåtelsevinster från jordbrukets värdepapper eller andelar
  • skadeersättningar för skörd, djur och jordbruksförnödenheter
  • den del av återanskaffningsreserveringar under tidigare år som du beaktar direkt som intäkt under skatteåret 2016
  • återbäring av punktskatt på energiprodukter.
332 Inkomster sammanlagt Räkna ihop jordbruksinkomsterna som du antecknat i punkterna 1-10  på det sätt som tabellen visar och anteckna de sammanlagda inkomsterna i punkt 332.

437

 

225

11. Löneutgifter

Punkt 437: det totala beloppet av löner som har med jordbruksverksamheten att göra och som du har betalat under skatteåret. Till jordbrukets nettoförmögenhet för föregående år lägger Skatteförvaltningen till 30 % av de förskottsinnehållningspliktiga löner som du har betalat 2016.

Punkt 225: betalda löner jämte bikostnader.
Du kan inte dra av löner som du har betalat till maken eller till en familjemedlem som är född 2002 eller senare (yngre än 14 år vid ingången av skatteåret).

Ange inte ersättningar som har betalats till kommunen för avbytare och tillfällig hjälp eller kostnadsersättningar i denna punkt. Ange dem i punkt 15 (Övriga utgifter av jordbruket).

226

12. I mervärdesbeskattningen avdragbara inköp 24 %

Inköp med momssatsen 24 % som är avdragbara i mervärdesbeskattningen, bl.a.

  • anskaffningsutgifter för husdjur, gödsel och frön
  • anskaffningar av momsbelagda jordbruksinventarier som du inte drar av genom avskrivningar.

Anteckna den periodiserade anskaffningsutgiften för husdjur i punkt 13.

227

 

228

13. Anskaffningsutgifter för husdjur som ska periodiseras år 2016 

Punkt 227: den andel av anskaffningsutgifter för husdjur som skaffats 2016 och som ska periodiseras som utgift för åren 2016–-2018.

Punkt 228: anskaffningsutgifterna för husdjur 2014–2016 som periodiserats som utgift för år 2016.

Du kan dra av anskaffningsutgiften för husdjur genom att periodisera den på tre år.

229

14. I mervärdesbeskattningen avdragbara inköp 14 % eller 10 %

Inköp med momssatserna 14 % och 10 %, bl.a. foder och mediciner för djur.
230 15. Övriga utgifter av jordbruket

Årliga utgifter som har antecknats och som inte innehåller moms, bl.a. hyror, försäkringspremier och fastighetsskatt för jordbrukets ekonomi­byggnader och för byggnadsplatser.

Om du inte drar av LFöPL–premier i jordbrukets skattedeklaration kan du dra av dem antingen i din egen eller i din makes/makas förhandsifyllda skattedeklaration.

231 16. Avskrivningar

Det sammanlagda beloppet av jordbrukets avskrivningar under skatteåret.  Du kan göra avskrivningar för jordbruket t.ex. på byggnader, maskiner, broar, gårdsstödsrättigheter, asfalteringar och täckdiken.  Specificera avskrivningarna i del V (Utredning om jordbrukets avskrivningar).

Som avskrivningar kan du dra av anskaffningsutgiften för en förnödenhet vars sannolika ekonomiska brukstid är mer än 3 år.

232 17. Utjämningsreservering som gjorts för skatteåret

Beloppet på utjämningsreservering för skatteåret 2016.

Från nettoinkomsten av gårdsbruksenhetens jordbruk kan du dra av en utjämningsreservering som är högst 40 % av nettoinkomsten. Räkna ut nettoinkomsten genom att från de skattepliktiga jordbruksinkomsterna dra av utgifterna som har orsakats av förvärvet och bibehållandet av dessa inkomster. Ta inte ränteutgifter eller index- och kursförluster i beaktande när du räknar ut nettoinkomsten av jordbruk.

Ange utjämningsreserveringen enbart i hela hundra euro. Om det finns flera gårdsbruksenheter ska du enbart beakta de sammanlagda utjämningsreserveringarna i hela hundra euro. Exempel: Om nettoinkomsten av gårdsbruksenhetens jordbruk är 29 560 euro får man dra av en utjämningsreservering som är högst 40 %, dvs. 11 824 euro.  Eftersom utjämningsreserveringen beaktas enbart i hela hundra euro är maximibeloppet för gården 11 800 euro.

Maximibeloppet för reserveringar per gårdsbruksenhet under skatteåret 2016 är 13 500 euro och minimibeloppet är 800 euro.  Utjämningsreserveringar bildas och används separat för varje gårdsbruksenhet. Inkomsterna och utgifterna ska allokeras per gårdsbruksenhet eftersom grunderna för utjämningsreserveringarna för varje gård ska framgå av respektive anteckningar.

Specificera oupplösta reserveringar i del XIII (Reserveringar).

357 Utgifter sammanlagt Räkna samman jordbruksutgifterna som du har antecknat i punkterna 11-17 på det sätt som tabellen visar och anteckna de sammanlagda utgifterna i punkt 357.
238
239
18. Vinst
19. Förlust

Dra av de sammanlagda utgifterna från de sammanlagda inkomsterna.

Anteckna vinsten i punkt 238 eller förlusten i punkt 239.

Överför vinsten till punkt 1 (Vinst) eller förlusten till punkt 4 (Förlust).

IV Redogörelse för de överskott från andelslag och de dividender som ingår i jordbrukets anteckningar

Anteckna i del IV totalbeloppen av dividender och överskott som hör till jordbruket samt de skattefria delarna av dessa.

Överför det sammanlagda beloppet av de skattefria delarna av dividender (punkt 202) till punkt 460 och de skattefria delarna av överskott från andelslag (punkterna 206 och 207) till punkt 461 i del I (Uträkning över jordbrukets beskattningsbara inkomst).

Deklarera inte dividender från skogsbolag och telefonbolag såsom dividender som hör till jordbruket eller som överskott och inte heller överskott från skogsandelslag eller telefonandelslag.

Den skattepliktiga andelen av dividender som hör till jordbrukets inkomstkälla avgörs på basis av om det utdelande bolaget är offentligt noterat eller ett annat bolag än ett offentligt noterat bolag.

  • Dividender från offentligt noterade bolag är till 85 % skattepliktig och till 15 % skattefri inkomst för ett jordbruk.
  • Dividender från andra än offentligt noterade bolag är till 75 % skattepliktig och till 25 % skattefri inkomst för ett jordbruk.

Läs mer om dividendbeskattning här:

Skattepliktiga andelen av överskott från andelslag som hör till jordbrukets förvärvskälla

  • Överskott från offentligt noterade andelslag
    Om andelarna hör till jordbrukets förvärvskälla är överskott som ett offentligt noterat andelslag delar ut till 85 procent skattepliktig jordbruksinkomst och till 15 procent skattefri. Ett andelslag är offentligt noterat exempelvis om dess andelar eller värdepapper är föremål för handel i en värdepappersbörs. För tillfället finns det inga offentligt noterade andelslag i Finland.
  • Överskott från andra än offentligt noterade andelslag
    Om andelarna av andra än offentligt noterade andelslags hör till jordbruket, utgör 25 procent av överskottet skattepliktig jordbruksinkomst och 75 procent skattefri inkomst upp till sammanlagt 5 000 euro. Av de överskott som överskrider denna gräns utgör 75 procent skattepliktig jordbruksinkomst och 25 procent skattefri inkomst.

Överskott beskattas lindrigare upp till totalbeloppet på 5 000 euro. Lindringen är personlig och beviljas bara en gång om skatteåret. Den används i olika inkomstkällor i följande ordning: först i den personliga förvärvskällan, därefter i jordbrukets förvärvskälla och sist i näringsverksamhetens förvärvskälla. Makar som idkar jordbruk tillsammans kan också använda den lindring som den andra har kvar i skattedeklarationen för jordbruk.

Läs mera om beskattning av översott.

Ange inte dividender som hör till jordbruket och överskott för sammanslutningens delägare här.  Delägarna ska ange dem i sina förhandsifyllda skattedeklarationer.

När aktier eller andelar som delägaren i en jordbrukssammanslutning äger har ett nära samband med jordbruket som jordbrukssammanslutningen bedriver, ska du i denna punkt ange dividender och överskott som betalats aktierna och andelarna. Aktierna eller andelarna har ett nära samband med jordbruket då de är i ett bolag som förädlar jordbruksprodukter och vart jordbrukssammanslutningen producerar eller levererar sina egna produkter.

Ange i sådant fall de överskott som sammanslutningen fått i sin helhet som jordbruksinkomst.  Beräkna för var och en av delägarna deras oanvända lindringar och minska jordbrukets delbara inkomst med detta beräknade sammanlagda belopp i punkt Skattefria delar av överskott (461).

Delägarens oanvända lindring får man genom att räkna hur mycket som är kvar av beloppet 5 000 euro då lindringen först har använts till delägarens egna överskott av ISkL-inkomstkälla och sedan till överskott av delägarens eget jordbruk. Det belopp som finns kvar kan användas till jordbrukssammanslutningens skattefria andel.

V Utredning över jordbrukets avskrivningar

240

-

259
A Byggnader

Deklarera byggnader och deras avskrivningar grupperade enligt den maximala avskrivningsprocenten:

produktionsbyggnader 10 % växthus o .dyl. konstruktioner 20 %
bostads-, kontorsbyggnader o.dyl. byggnader 6 % miljöinvesteringar 25 %

Räkna ut separat för varje grupp anskaffningsutgifterna och avskrivningarna enligt tabellens anvisningar.

I punkt 3 ska du dra av de poster som indirekt räknas som inkomst, dvs. de som minskar avskrivningsunderlaget, före du räknar ut avskrivningarna. Till dessa poster hör investeringsstöd för 2016, överlåtelsepriser och försäkringsersättningar, utjämningsreserveringar som upplöses för en byggnad samt byggnadsbidrag.

Överför de sammanlagda avskrivningarna som gjorts under skatteåret till punkt 231 i del III (Uträkning av jordbrukets resultat).

Överför de sammanlagda oavskrivna anskaffningsutgifterna vid skatteårets slut för andra byggnader än de som ska avskrivas enligt 6 % till punkt 466 i del IX (Jordbrukets tillgångar).

I anteckningarna ska du redogöra för oavskrivna anskaffningsutgifter i början och i slutet av året samt avskrivningar separat för varje enskild byggnad och konstruktion.

Om byggnadens eller konstruktionens oavskrivna anskaffningsutgift är högst 1 000 euro kan den skrivas av med en gång.

Om en upplöst utjämningsreservering, ett investeringsunderstöd som du fått eller ett annat liknande avdrag är större än den anskaffningsutgift som ska avskrivas i beskattningen, anteckna skillnaden direkt som jordbrukets inkomst i del III punkt 220.

260

-

277

 

B Maskiner, täckdiken m.m.

Tabellen visar hur du räknar ut avskrivningarna och utgiftsresterna på maskiner, broar, gårdsstödsrättigheter, asfalteringar och täckdiken.

I punkt 3 ska du dra av de poster som indirekt räknas som inkomst, dvs. poster som minskar avskrivningsunderlaget, före du räknar ut avskrivningarna. Till dessa poster hör utjämningsreserveringar som upplösts i anskaffningsutgiften, överlåtelsepriser samt ersättningar och överföringar mellan förvärvskällor som indirekt har intäktsförts.

Om dessa avdrag är större än de oavskrivna anskaffningsutgifterna och utgifterna för grundlig renovering (punkterna 1 + 2), ska du ange skillnaden direkt som jordbruksinkomst. Ange den andel av differensen som beror på momspliktig försäljning av maskiner och inventarier i del III (Uträkning av jordbrukets resultat) i punkt 213.  Differensen i övrigt anges som inkomst i del III (Uträkning av jordbrukets resultat) i punkt 10 (Övriga momsfria inkomster av jordbruk).

Överför avskrivningarna sammanlagt under skatteåret till punkt 231 i del III.

Av utgiftsresten på jordbrukets maskiner och redskap kan du göra en avskrivning på högst 25 %.  Överför maskinernas och redskapens utgiftsrest (i slutet av 2016) till punkt 467 i del IX (Jordbrukets tillgångar).

Deklarera anskaffningsutgifterna för broar, dammar, brunnar, asfalteringar, gårdsstödsrättigheter osv. i en summa.  Av utgiftsresten kan du göra en avskrivning på högst 10 %. Om det är fråga om en miljöinvestering är avskrivningens maximibelopp 25 % av utgiftsresten.

Deklarera utgiftsrester och anskaffningsutgifter för täckdiken separat.  Avskrivningen på dem kan vara högst 20 procent.

278

 

279

 

280

Maskiner och byggnader som inte tagits i bruk

Punkt 278: ursprungliga anskaffningsutgifter för maskiner som du inte har tagit i bruk än.

Dra av den utjämningsreservering som du använt, investeringsstödet och andra ersättningar från beloppet i punkt 278 och anteckna skillnaden i punkt 467 (Jordbruksmaskiner och redskap) i del IX (Jordbrukets tillgångar).

Punkt 279: de ursprungliga anskaffningsutgifterna för byggnader som du inte tagit i bruk.

Dra av den utjämningsreservering som du använt från beloppet i punkt 279 och ange differensen i punkt 466 (Produktionsbyggnader) i del IX (Jordbrukets tillgångar).

Punkt 280: alla utjämningsreserveringar som du har använt för anskaffning av maskiner och byggnader som du inte har tagit i bruk än.

Du kan inte göra avskrivningar på sådana maskiner och byggnader som du inte har tagit i bruk.

VI Utredning över fordon som hör till jordbrukets tillgångar och över användningen av dem

Ett fordon hör till jordbrukets förvärvskälla då körningarna i jordbruksverksamheten överstiger hälften av det totala antalet körda kilometer under skatteåret.

Redogör för användningen av ett fordon som hör till jordbrukets inventarier i tabellen i del VI. Ange följande uppgifter:

  • Punkt 281: kryssa för fordonets bruksuppgifter baserar sig på en körjournal eller en annan utredning.
  • Kilometer sammanlagt: kilometer som körts med fordonen under skatteåret 2016.
  • Punkt 282: totala utgifter i anteckningarna för användning av fordonet
  • Punkt 283: privathushållets andel av totalkostnaderna
  • Punkt 284: skogsbrukets andel av totalkostnaderna. Ange också här andelen av eventuellt annat inkomstförvärv.

Lägg det sammanlagda beloppet av punkterna 283 och 284 till jordbrukets inkomst i punkt 462 i del l (Uträkning över jordbrukets beskattningsbara resultat).

Tilläggsavdrag

I jordbruksbeskattningen kan man göra ett tilläggsavdrag för ökade levnadskostnader på grund av tillfälliga arbetsresor eller användning av en till privata tillgångar hörande bil i jordbruket. Tilläggsavdraget beviljas inte för en arbetsresa som delägare i ett dödsbo eller i en jordbrukssammanslutning gjort och inte heller för användning av delägarens egen bil.

Läs mer i Skatteförvaltningens anvisning för harmonisering av beskattningen för år 2016, punkt 3.2.5)

VII Utredning över användning av en privathushållets bil i jordbruket under skatteåret

   

Räkna tilläggsavdraget enligt tabellens anvisningar och överför avdraget till punkt Övriga avdrag (464) i del I.

Räkna ut tilläggsavdraget genom att från de skattefria kilometerersättningarnas maximibelopp (punkt 1) dra av utgifterna som bokförts i anteckningarna (punkt 2). Det skattefria maximibeloppet utan förhöjningar är 0,43 e/km skatteåret 2016.

Om du inte har antecknat utgifter för körningar är tilläggsavdraget lika stort som det skattefria maximibeloppet. Du kan inte få ett tilläggsavdrag om de bokförda kostnaderna är större än kostnaderna som räknats enligt det skattefria maximibeloppet.

Du får tilläggsavdraget enbart om du har fört en körjournal över körningar inom jordbruksverksamheten. Anteckna i körjournalen

  • jordbruksresans mål
  • antalet körda kilometer
  • resans syfte
  • det totala antalet kilometer som körts inom jordbruket per år.

För en enskild resa eller ett mindre antal körda kilometer är det möjligt att i stället för körjournal ge en annan motsvarande utredning. Kraven på innehållet är de samma som för körjournalen.

Anteckna det sammanlagda beloppet av utgifter som orsakats av jordbruket som avdrag i punkt 464 i del I, om du inte har dragit av dessa utgifter i anteckningarna.

Om du inte bor på gården ska du dra av kostnaderna för resor mellan bostaden och gården på din förhandsifyllda skattedeklaration. Anteckna kostnaderna såsom resekostnader mellan bostad och arbetsplats.

En delägare i en sammanslutning ska dra av kostnaderna för resor mellan bostaden och gården på sin egen förhandsifyllda skattedeklaration.

VIII Utredning över ökade levnadskostnader på grund av en tillfällig arbetsresa

 

 

 

Räkna tilläggsavdraget enligt tabellens anvisningar och överför beloppet till punkt 464 i del I (Övriga avdrag). Du ska föra anteckningar över vilka platser du har rest till och resornas längd (tidpunkten för när resan börjat och slutat) samt på vilket sätt resorna har samband med jordbruksidkandet.

Anteckna antalet resedagar i den första kolumnen. Maximikostnaderna per resdag kan högst vara det samma som maximibeloppet för skattefria dagtraktamenten. Maximibeloppet för inhemskt dagtraktamente är

  • 40,00 euro om resan varar över 10 timmar
  • 19,00 euro om resan varar över 6 timmar.

Tilläggsavdragen kan uppgå högst till maxbeloppen för kilometerersättningar och dagtraktamenten. Beloppen ser du i Skatteförvaltningens s.k. kostnadsersättningsbeslut (Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar år 2016).

Räkna tilläggsavdraget genom att från maximibeloppet (punkt 1) dra av de ökade levnadskostnaderna på grund av resor som du har bokfört i anteckningarna.(punkt 2). Om du inte har antecknat några ökade levnadskostnader får du som tilläggsavdrag ett belopp som motsvarar de skattefria dagtraktamenten.

Du kan inte få ett tilläggsavdrag om utgifterna som du antecknat är större än beloppet som beräknats på basis av skattefria dagtraktamenten.  I så fall dra av utgifterna sådana som de bokförts i anteckningarna.

IX Jordbrukets tillgångar/nettoförmögenhet av samtliga gårdsbruksenheter sammanlagt 31.12.2016

Ange jordbrukets tillgångar och skulder enligt läget vid utgången av året. Skogsbrukets tillgångar hör inte till jordbrukets tillgångar.
  1. Jordbruksmark och byggplatser för ekonomibyggnader

Fysiska personer och dödsbon som idkar jordbruk:

Om du vill räkna ut närmevärdet på jordbrukets nettoförmögenhet 2016, kan du antingen i punkt 1 använda beloppet i skattebeslutet för 2015 eller räkna ut närmevärdet enligt nedanstående. Skatteförvaltningen räknar ut jordbruksmarkens exakta värde på tjänstens vägnar utgående från uppgifterna i sina register.

Jordbrukssammanslutningar: räkna själv ut värdet på jordbruksmarken och byggplatserna för ekonomibyggnaderna som ingår i jordbruksverksamheten och ange det sammanlagda beloppet i denna punkt. Använd de kommunspecifika värdena per hektar som har fastställts i Skatteförvaltningens beslut för skatteåret 2016 (Skatteförvaltningens beslut om genomsnittlig årlig avkastning av åker och täckdikningstillägg). Multiplicera arealen på sammanslutningens jordbruksmark med värdet per hektar och multiplicera sedan talet med sju. Multiplicera arealen på byggplatserna som ingår i sammanslutningen med värdet per hektar och multiplicera talet med 28. Addera produkterna av multiplikationerna.

466 2. Ekonomibyggnader Det sammanlagda värdet av anskaffningsutgifter för ekonomibyggnader som inte har avskrivits i beskattningen. Uppgiften används också som grund för fastighetsbeskattningen.
431 3. Semesterstugor och andra bostadsbyggnader

Beskattningsvärden för semesterstugor och andra bostadsbyggnader som hyrs ut samt för deras tomter. Värdena har angetts i fastighetsbeskattningsbeslutet.

467 4. Jordbruksmaskiner och inventarier Utgiftsresten av jordbrukets maskiner och inventarier. Med utgiftsrest avses den del av anskaffningsutgiften som blir kvar efter de årliga avskrivningarna.
468

5. Till jordbruket hörande aktier och andelar

 

Värdet på jordbrukets aktier och andelar.

Ange inte här aktier och andelar som delägarna i en jordbrukssammanslutning äger. De ska antecknas i delägarnas förhandsifyllda skattedeklarationer. (Se även punkt 6, Andra tillgångar som hör till jordbruket).

469 6. Andra tillgångar som hör till jordbruket

T.ex. utgiftsresten av broar, gårdsstöd och asfalteringar samt värdet på produktionsrättigheter. 

När aktierna eller andelarna som delägaren i en jordbrukssammanslutning äger har nära samband med jordbruket som beskattnings­sammanslutningen bedriver ska värdet anges här. Aktierna eller andelarna har ett nära samband med jordbruket som beskattningssammanslutningen bedriver då de är i ett bolag som förädlar jordbruksprodukter och vart jordbrukssammanslutningen producerar eller levererar sina egna produkter

731 Jordbrukets tillgångar sammanlagt Räkna ihop jordbrukets tillgångar som du har antecknat i punkterna 1–6 enligt anvisningarna i tabellen och ange det sammanlagda beloppet här.
732 7. Jordbrukets skulder och förpliktelser sammanlagt

De skulder och förpliktelser som hör till jordbruket.

Ange inte här skulder som hör till jordbruket för en delägare i en jordbrukssammanslutning. De ska alltid anges i delägarens förhandsifyllda skattedeklaration..

735
736
Jordbrukets nettoförmögenhet Du kan räkna närmevärdet av jordbrukets nettoförmögenhet för år 2016 här. Dra av jordbrukets sammanlagda skulder och förpliktelser från det sammanlagda beloppet på jordbrukets tillgångar. Om resultatet blir positivt, anteckna summan i punkt A (Jordbrukets positiva nettoförmögenhet). Om resultatet är negativt, anteckna det i punkt B (Jordbrukets negativa nettoförmögenhet).
Jordbrukets övriga tillgångar
470 8. Jordbrukets övriga tillgångar

Värdet på sådana sten-, grus-, ler- och torvtäkter eller andra förmåner som används för annat ändamål än jord- eller skogsbrukets eget behov. Sådana förmåner räknas inte till jordbrukets nettoförmögenhet.

Ange inkomster från försäljning av marksubstanser på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Fördelning av inkomst i kapital- och förvärvsinkomst
Skatteförvaltningen indelar jordbrukets inkomst i kapital- och förvärvsinkomst på basis av nettoförmögenheten.  Ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på jordbrukets nettoförmögenhet för det föregående året utgör kapitalinkomsten. Du kan dock särskilt göra anspråk på att kapitalinkomsten ska motsvara en 10 procentig årlig avkastning på nettoförmögenheten. Du kan dock separat göra anspråk på att den företagsinkomst som ska fördelas ska räknas som förvärvsinkomst i sin helhet. För år 2016 beräknas kapitalinkomsten på basis av nettoförmögenheten vid utgången av 2015. Om du börjat bedriva jordbruk under 2016 räknas kapitalinkomsten enligt nettoförmögenheten för 2016.

X Anspråk på företagsinkomst som ska fördelas 2016

418  

Kryssa för alternativ 1 i punkt 418 när du vill att kapitalinkomsten maximibelopp ska vara 10 % av nettoförmögenheten. Om du gör anspråk på att företagsinkomsten i sin helhet ska utgöra förvärvsinkomst ska du kryssa för alternativ 2.  Makar som idkar jordbruk ska göra anspråket tillsammans.

Delägaren i en jordbrukssammanslutning ska ange sitt anspråk på företagsinkomst som ska fördelas på blankett 36 (Utredning om sammanslutning).

Anspråket ska göras innan skatteårets beskattning verkställts (31.10).

XI Vinst för överlåtelse av värdepapper som hör till jordbrukets tillgångar

409   Vinster för överlåtelse av värdepapper som hör till jordbrukets tillgångar. Specificera dem på blankett 9A. Deklarationsanvisningen för blankett 9A innehåller anvisningar för hur överlåtelsevinsten beräknas.

XII Fördelning av företagsinkomsten mellan företagarmakar

413
414

415
416

 

Skatteförvaltningen fördelar inkomsten av jordbruksverksamhet i kapital- och förvärvsinkomstandelar. Dessa inkomstandelar kan fördelas till båda makarna. Förvärvsinkomstandelen räknas ut genom att kapitalinkomsten dras av från företagsinkomsten som ska fördelas.

Om du äger gården tillsammans med din maka/-e ska du anteckna era procentuella andelar av jordbrukets nettoförmögenhet i punkterna 413 och 414. Skatteförvaltningen fördelar kapitalinkomsten mellan er i proportion till tillgångarna och skulderna.

Om ni båda medverkar i gårdens arbeten, anteckna era insatser i procent i punkterna 415 och 416. Skatteförvaltningen fördelar förvärvsinkomsten mellan er i proportion till arbetsinsatsen.

XIII Reserveringar

290
 -
295
Oupplösta reserveringar i slutet av skatteåret 2016 Specificera i tabellen de utjämningsreserveringar och återanskaffningsreserveringar som inte har upplösts i slutet av år 2016. Beloppet på en resterande reservering ska alltid anges för det år då den ursprungligen gjordes.
  Datum och underskrift Datera och underteckna skattedeklarationen.

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken