Att deklarera skatter på eget initiativ – detaljerade anvisningar 2017

Uppgifterna om moms, arbetsgivarprestationer och andra skatter som ska deklareras och betalas på eget initiativ ska lämnas med en deklaration av skatter på eget initiativ till Skatteförvaltningen. Deklarationen ska lämnas in elektroniskt. Pappersblankettens namn är Deklaration av skatter på eget initiativ.

Bestämmelserna om skatter på eget initiativ har förenhetligats och reviderats genom att samla dem i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Lagen trädde i kraft 1.1.2017.

De viktigaste ändringarna 1.1.2017

Ändringarna gäller i regel skatteperioder som börjar 1.1.2017 eller senare.

Deklarationsförfarandet för skatter på eget initiativ ändrades 1.1.2017 enligt följande:

  • Pappersblanketten har namnet Deklaration av skatter på eget initiativ (tidigare periodskattedeklaration).
  • Den nya termen skatteperiod ersätter de tidigare termerna redovisningsperiod, deklarations- och betalningsperiod. Bestämmelserna om skatteperioder har reviderats. Läs mer. Ansökan om valfri skatteperiod
  • Arbetsgivares socialskyddsavgift är arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.
  • Pappersblanketten har inte längre en egen punkt för uppgiften ingen verksamhet. Man kan dock fortfarande lämna in en nolldeklaration för 6 månader åt gången.
  • Uppgifterna om skatter på eget initiativ ska lämnas elektroniskt för skatteperioder som börjat 1.1.2017 eller senare. Uppgifterna ska lämnas exempelvis i Skatteförvaltningens e-tjänst MinSkatt.
  • Deklarationen kan lämnas med en pappersblankett endast av särskilda skäl. Du behöver inte ansöka om ett särskilt tillstånd för detta. Som särskilda skäl betraktas en situation där man inte rimligen kan förutsätta att den skattskyldige ska lämna deklarationen elektroniskt eller om det inte går att lämna deklarationen elektroniskt t.ex. på grund av tekniska hinder. Om du lämnar deklarationen på papper, använd blanketten Deklaration av skatter på eget initiativ (blankett 4001r, tidigare Periodskattedeklaration).
  • Både pappersdeklarationen och e-deklarationen har samma tidsfrist: den 12:e dagen i månaden. Samma tidsfrist gäller också för deklaration av sjöarbetsinkomst.
  • Läs mera om deklaration av skatter på eget initiativ
  • En fysisk person, ett dödsbo eller en beskattningssammanslutning som idkar skogsbruk och vars skatteperiod är ett kalenderår vid momsbeskattningen och som inte bedriver någon annan momspliktig verksamhet behöver inte lämna in momsdeklarationen om det inte förekommit någon verksamhet under skatteperioden eller om Skatteförvaltningen inte särskilt ber om den.
  • MinSkatt ersätter Skattekonto. Du kan deklarera och betala skatter på eget initiativ i e-tjänsten MinSkatt.
  • Sättet att rätta fel i deklarationen har ändrats. Felaktiga uppgifter ska rättas genom att lämna en ersättande deklaration för skatteperioden. För den ersättande deklarationen används också termen rättelsedeklaration. I den ersättande deklarationen lämnas alla uppgifter om det aktuella skatteslaget eller den aktuella helheten rättade på nytt. Den ersättande deklarationen ersätter den tidigare deklarationen, och den ursprungliga deklarationen gäller inte längre.
  • Det har till deklarationen fogats en ny punkt, Orsak till korrigeringen. Fyll i punkten när du rättar tidigare deklarerade uppgifter om moms och arbetsgivarprestationer 1.1.2017 eller senare.
  • Den ersättande deklarationen ska i regel lämnas för den skatteperiod som felet gäller. Det finns också ett enklare sätt att rätta fel om felet har mindre ekonomisk betydelse. Man behöver inte hänföra rättelsen av ett obetydligt fel till den skatteperiod som felet gäller, utan man kan rätta felet genom att ändra uppgifter för följande skatteperioder. Det förenklade rättelseförfarandet har begränsats i fråga om andra skatteslag än moms. Läs mera om rättelse av fel nedan.
  • Fr.o.m. 1.1.2017 kan återbäring av överdeklarerad och överbetald moms inte längre ansökas med en återbäringsansökan. Moms att betala som har deklarerats till ett för stort belopp eller moms som ska dras av som har deklarerats till ett för litet belopp ska deklareras genom att lämna in en ny, ersättande deklaration för skatteperioden i fråga.
  • Lättnad vid den nedre gränsen och hur den ansöks förblir i övrigt oförändrade men inte heller lättnaden vid den nedre gränsen kan längre ansökas separat som återbäring. Om uppgifterna om lättnaden vid den nedre gränsen inte har deklarerats ska en ny, ersättande deklaration lämnas in och alla uppgifter för skatteperioden ska lämnas på nytt.
  • Om uppgifterna om skatter på eget initiativ lämnas för sent medför det fortfarande en förseningsavgift. Förseningsavgiftens storlek och sättet hur den räknas ut ändras dock enligt följande:
    • För skatteperiodens första deklaration påförs en förseningsavgift som är tre euro för varje förseningsdag. Förseningsavgiften beräknas från dagen efter sista inlämningsdagen för deklarationen ända till den dag då deklarationen lämnas in. Förseningsavgiften räknas dock ut för högst 45 dagar, en avgift som räknats ut på detta sätt är alltså högst 135 euro. Om deklarationen är över 45 dagar försenad blir förseningsavgiften 135 euro plus två procent av den skatt som ska betalas enligt den försenade deklarationen.
    • Om det handlar om en ersättande deklaration är förseningsavgiften två procent av den skatt som ska betalas och som deklarerats för sent eller av den överdeklarerade skatt som ska återbäras. Någon förseningsavgift påförs inte om kunden rättar en tidigare deklaration genom att lämna en ersättande deklaration högst 45 dagar efter sista inlämningsdagen för den ursprungliga deklarationen.
    • Om deklarationen för skatteperioden lämnas först efter att beskattningen redan har verkställts enligt uppskattning ändras förfarandet så att Skatteförvaltningen undanröjer beskattningen enligt uppskattning. Deklarationen betraktas då som en deklaration som lämnats in för sent.

Vem ska lämna uppgifter om skatter på eget initiativ?

Momsuppgifter ska deklareras av ett företag eller annan aktör som

  • är momsskyldig för rörelseverksamhet
  • har ansökt om att bli momsskyldig för överlåtelse av nyttjanderätt till en fastighet
  • är momsskyldig som primärproducent
  • är momsskyldig som köpare (omvänd momsskyldighet eller gemenskapsinternt förvärv)
  • är momsskyldig för renskötsel (renbeteslag)
  • är en utländsk näringsidkare som är skyldig att lämna in momsdeklaration
  • skattskyldighetsgrupp.

Uppgifter om arbetsgivarprestationerna (förskottsinnehållning, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och källskatt) ska deklareras av ett företag eller annan aktör som är

  • arbetsgivare med regelbunden löneutbetalning
  • arbetsgivare med tillfällig löneutbetalning
  • pensionsbetalare
  • en redare som betalar sjöarbetsinkomster
  • redovisningsenhet (om en arbetsgivare har flera olika driftställen kan den ha s.k. redovisningsenheter som har införts i Skatteförvaltningens register).

Andra skatter på eget initiativ samt vem som ska deklarera:

  • lotteriskatt: den som anordnar lotterier
  • försäkringspremieskatt: den försäkringspremieskattskyldige
  • förskottsinnehållning på inkomst av virkesförsäljning: virkesköpare
  • förskottsinnehållning från aktiebolag, andelslag eller annat samfund (arbetsersättningar och bruksavgifter): den som betalar arbetsersättningar och bruksavgifter.
  • förskottsinnehållning på räntor och andelar: den som utbetalar i inkomstskattelagen (ISkL) avsedda räntor m.m.
  • förskottsinnehållning på dividender och på överskott från andelslag: den som utbetalar dividender eller överskott
  • apoteksskatt: apoteksskattskyldiga (uppgifterna lämnas elektroniskt). Läs mera om: Apoteksskatt

Hur bestäms skatteperioden?

En skatteperiod är den period för vilken skatten deklareras och betalas. En skatteperiod är i regel en kalendermånad.

Sådana fysiska personer, dödsbon eller sammanslutningar som bedriver primärproduktion och sådana upphovsmän till konstverk enligt 79 c § i mervärdesskattelagen som inte bedriver annan momspliktig verksamhet ska vid momsbeskattningen tillämpa en skatteperiod på ett kalenderår. Skatteperioden för apoteksskatt är alltid ett kalenderår.

Skatteperioderna för moms respektive arbetsgivarprestationer kopplas inte till varandra, utan de kan vara olika långa.

Man kan ansöka om kalenderkvartalsförfarandet om omsättningen eller motsvarande avkastning är högst 100 000 euro under kalenderåret.

En momsskyldig vars omsättning eller motsvarande avkastning är högst 30 000 euro under kalenderåret kan ansöka om en skatteperiod om ett kalenderår.

En momsskyldig eller prestationsbetalare kan på ansökan övergå att tillämpa en förlängd skatteperiod.

Ansökan om ändring av skatteperiod ska göras på en blankett som Skatteförvaltningen fastställt.

Läs mer: Ansökan om valfri skatteperiod

Deklaration av skatter på eget initiativ – När och hur ska deklarationen lämnas in?

Deklarationen av skatter på eget initiativ ska lämnas in elektroniskt.

Läs mer: Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ

Skatter på eget initiativ ska deklareras enligt deklarantens egen skatteperiod antingen en gång per kalendermånad, kalenderkvartal eller kalenderår. Du kan kolla din skatteperiod i MinSkatt.

En deklaration som lämnas in en gång per kalendermånad eller kalenderkvartal ska vara framme den 12:e dagen i månaden. Tidsfristen är densamma för skatteperioder som börjat 1.1.2017 eller senare, oavsett om deklarationen lämnas in elektroniskt eller på papper. Om sista inlämningsdagen för deklarationen infaller på en lördag eller helgdag ska deklarationen vara framme följande vardag. Deklarationen anses vara inlämnad när Skatteförvaltningen fått den.

Om din skatteperiod är en kalendermånad, lämna uppgifterna om arbetsgivarprestationer senast den 12:e dagen i månaden efter löneutbetalningsmånaden. En arbetsgivare med regelbunden löneutbetalning ska lämna in deklarationen för arbetsgivareprestationer även när inga arbetsgivareprestationer har utbetalats. En arbetsgivare med tillfällig löneutbetalning deklarerar endast för de månader det finns löneutbetalning. Uppgifterna om moms ska lämnas senast den 12:e dagen i den andra månaden efter skatteperioden. Momsuppgifterna för exempelvis februari ska lämnas senast den 12 april.

Försäkringspremieskatt som deklareras en gång per kalendermånad deklareras senast på den allmänna förfallodagen i den följande månaden efter skatteperioden.

Lotteriskattskyldiga ska lämna in deklarationen för skatteperioden senast på den allmänna förfallodagen i den andra månaden efter skatteperioden.

Om din skatteperiod är ett kalenderkvartal, lämna uppgifterna om såväl arbetsgivarprestationerna som momsen senast den 12:e dagen i den andra kalendermånaden efter kalenderkvartalet. Exempelvis deklarationen för kalenderårets första kalenderkvartal (januari–mars) ska lämnas in senast den 12 maj.

Skatteperioden för momsuppgifter kan vara också ett kalenderår. I så fall ska deklarationen lämnas in före utgången av februari året efter kalenderåret.

Obs. Om din skatteperiod är ett kalenderår, beakta dessa situationer:

  • Om den momspliktiga verksamheten upphör under kalenderårets gång ska deklarationen lämnas in och momsen betalas från årets ingång ända till tidpunkten då verksamheten upphör.
  • Om skatteperioden förkortas under kalenderkvartalets eller kalenderårets gång ska deklarationen lämnas in och momsen betalas från skatteperiodens ingång ända till utgången av den månad då skatteperioden ändras.

I detta fall ska deklarationen lämnas in och momsen betalas senast den 12 dagen i den andra månaden efter den månad då verksamheten upphör eller skatteperioden ändras. December är ett undantag: om verksamheten och kalenderårets skatteperiod upphör i december, är sista inlämningsdagen och förfallodagen först den sista dagen i februari.

Tidsfristerna för deklaration av sjöarbetsinkomst och för betalning av belopp som innehållits på sjöarbetsinkomsten har ändrats att motsvara tidsfristerna för deklaration och betalning av de övriga arbetsgivarprestationerna. En arbetsgivare som betalar sjöarbetsinkomst och som är i kalendermånadsförfarandet ska deklarera och betala skatterna för skatteperioden senast den 12:e dagen i månaden efter skatteperioden som alla andra arbetsgivarprestationer. Alla löner som omfattas av förskottsinnehållning ska deklareras enligt samma tidsfrist på samma deklaration som en enda summa, likaså de källskattepliktiga lönerna.

Kan uppgifterna lämnas i förväg?

Om du i deklarationen har angett andra siffror än noll i några datafält (siffran kan vara också vid någon annan punkt än vid punkten att betala/återbära), dvs. det handlar inte om en s.k. nolldeklaration, kan deklarationen av arbetsgivarprestationer lämnas i förväg för den skatteperiod som följer efter den pågående skatteperioden.

Om skatteperioden för arbetsgivarprestationer är en kalendermånad kan deklarationen för t.ex. skatteperiod 3/2017 (sista inlämningsdagen 12.4.2017) lämnas in tidigast 1.2.2017.

Deklarationen av andra skatter än arbetsgivarprestationer (t.ex. moms, försäkringspremieskatt, förskottsinnehållning på inkomst av virkesförsäljning osv.) kan lämnas tidigast under skatteperioden.

Om skatteperioden för moms är en kalendermånad kan deklarationen för t.ex. skatteperiod 3/2017 (sista inlämningsdagen 12.5.2017) lämnas in tidigast 1.3.2017.

Uppgifterna om förskottsinnehållningen på dividender och källskatten (skatteslagen 92 och 39) kan lämnas högst 12 månader i förväg.

Nolldeklarationen kan lämnas in för 6 månader åt gången.

Betalning av skatter på eget initiativ

Information om betalning av skatter på eget initiativ hittar du här Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ

Detaljerade deklarationsanvisningar:

Gemensamma uppgifter för skatter på eget initiativ

Den skattskyldiges namn

Företag och samfund: firmanamnet som anmälts till handelsregistret eller föreningsregistret.
Andra skattskyldiga: det fullständiga namnet.

FO-nummer eller personbeteckning

Uppgiften ska alltid anges. Ange personbeteckningen endast om FO-nummer inte har tilldelats. Skatteförvaltningen hänför uppgifterna till den rätta skattskyldige med hjälp av numret eller beteckningen.

Datum och underskrift

Datera och underteckna deklarationen. I elektroniska deklarationer motsvaras underskiften av den elektroniska autentiseringen.

Telefon

Telefonnumret för den person som vid behov kan lämna tilläggsuppgifter om deklarationen.

Skatteperiod

Numret på skatteperioden.

  • Om skatteperioden är en kalendermånad, anteckna månadens nummer som skatteperiod (1–12). Om du t.ex. deklarerar uppgifter för mars, anteckna 3 som skatteperiod.
  • Om skatteperioden är ett kalenderkvartal, anteckna skatteperioden som siffra (1, 2, 3 eller 4). Om du t.ex. deklarerar uppgifter för det andra kvartalet (april–juni), anteckna 2 som skatteperiod.
  • Om skatteperioden är ett kalenderår, lämna punkten tom.

År

Året för skatteperioden med fyra siffror.

Uppgifter om mervärdesskatt

Skatt på inhemsk försäljning enligt skattesatserna
Moms enligt 24 %, 14 % och 10 %

Momsen på den inhemska försäljningen av varorna och tjänsterna specificerad enligt skattesatserna.

Den allmänna skattesatsen är 24 %. De reducerade skattesatserna är 14 % och 10 %.

Exempel: Om försäljning enligt 24 % exkl. moms är 19 310,00 € (= skattegrunden), är momsen enligt 24 % som ska deklareras
24 % x 19 310,00 € = 4 634,40 euro.

Exempel: Om försäljningen enligt 10 % exkl. moms är 1 700,00 € (= skattegrunden), är momsen enligt 10 % som ska deklareras
10 % x 19 310,00 € = 170,00 euro.

Ange i dessa punkter också t.ex. den moms som ska betalas på följande poster:

  • varor och tjänster som tagits i eget bruk
  • försäljning av anläggningstillgångar
  • stöd som anknyter sig till priserna på varor och tjänster när de bestäms utgående från försäljningspriset eller den sålda kvantiteten
  • varor eller tjänster som köpts från en utländsk näringsidkare som inte är momsskyldig i Finland (= s.k. omvänd momsskyldighet)
  • köpta utsläppsrätter
  • distansförsäljning från ett annat EU-land till Finland om beloppet på säljarens försäljningar överskrider 35 000 euro eller om säljaren har registrerats som momsskyldig för distansförsäljning i Finland.

I denna punkt ska man inte deklarera

  • försäljning av teletjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster till konsumenter i andra EU-länder
  • de skatter som betalas på grund av den omvända skattskyldigheten. De ska anges i punkten ”Moms på inköp av tjänster från andra EU-länder” eller i punkten ”Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot”

Moms på varuinköp från andra EU-länder

Moms på varuinköp från momsskyldiga i andra EU-länder (= gemenskapsinterna förvärv).

Det är fråga om gemenskapsinternt förvärv om varan köps av en näringsidkare som är momsregistrerad i ett annat EU-land och varan transporteras till Finland på säljarens eller köparens uppdrag.

Deklarera gemenskapsinterna förvärv i följande punkter:

  • Varuinköp från andra EU-länder (anskaffningspriset för varan)
  • Moms på varuinköp från andra EU-länder

Du får momsbeloppet genom att multiplicera priset exkl. moms med den skattesats som ska tillämpas. Räkna ihop de enligt de olika skattesatserna (24 %, 14 %, 10 %) beräknade mervärdesskatterna och deklarera som sammanlagt belopp.

Om momsen på det gemenskapsinterna förvärvet är avdragbar, deklarera den även i punkten ”Moms som ska dras av för skatteperioden”.

Exempel: Varuinköpen från andra EU-länder (de gemenskapsinterna förvärven) är 18 000 euro. De förvärvade varorna är sådana på vilka man ska tillämpa skattesatsen om 24 %. Ange som momsbelopp 24 % x 18 000 euro, dvs. 4 320 euro. Den här momsen som ska betalas för det gemenskapsinterna förvärvet får man dra av på lika grunder som den moms som ingår i varor som köpts från Finland. Momsen ska m.a.o. räknas med i momsen som ska dras av för skatteperioden.

Ytterligare information: Mervärdesbeskattning i EU-varuhandeln

 

Moms på inköp av tjänster från andra EU-länder

Momsen som ska betalas för inköp av tjänster från momsskyldiga i andra EU-länder och som enligt den allmänna bestämmelsen ska betalas på grund av den omvända momsskyldigheten till Finland.

Momsbeskattningens allmänna bestämmelse om försäljning av tjänster:

Försäljningen till näringsidkare ska beskattas i det land där köparen är etablerad.

Om tjänster säljs till näringsidkare ska den allmänna bestämmelsen dock inte tillämpas på följande tjänster

  • tjänster som avser fastighet
  • persontransporttjänster
  • korttidsuthyrning av transportmedel
  • rätten till inträde till kurser, vetenskaps-, kultur-, underhållnings- och idrottsevenemang, till mässor och utställningar eller liknande arrangemang samt tjänster i omedelbar anknytning till tillträdet (t.ex. avgift för s.k. garderobstjänster)
  • restaurang- och cateringtjänster
  • resebyråtjänster.

Ange inköpen av tjänster från EU-länder i följande punkter:

  • Inköp av tjänster från andra EU-länder (anskaffningspriset för tjänsterna)
  • Moms på inköp av tjänster från andra EU-länder.

Du får momsbeloppet genom att multiplicera priset exkl. moms med den skattesats som ska tillämpas på förvärvet. Räkna ihop de enligt de olika skattesatserna (24 %, 14 %, 10 %) beräknade mervärdesskatterna och deklarera som sammanlagt belopp.

Exempel: Tjänsteinköpen från andra EU-länder är 10 000 euro. Man ska tillämpa skattesatsen om 24 % på dessa tjänster. Ange som momsbelopp 24 % x 10 000 euro, dvs. 2 400 euro. Momsen får dras av på samma grunder som sådan moms som ingår i tjänster som köpts i Finland. Den ska m.a.o. räknas med i momsen som ska dras av för skatteperioden.

Ytterligare information: Momsbeskattningen av tjänster vid utrikeshandel fr.o.m. 1.1.2010

Om du köper byggtjänster eller köper uthyrning av arbetskraft för byggtjänster i Finland från ett företag som är etablerat i ett annat EU-land, ange det inte här utan i punkten ”Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot (omvänd momsskyldighet)”.

Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot (omvänd momsskyldighet)

Momsen på sådana inköpta byggtjänster på vilka den omvända momsskyldigheten ska tillämpas.

Ange inköpen av byggtjänster enligt följande:

  • ange i punkten ”Inköp av byggtjänster och metallskrot” alla de inköp av byggtjänster som berörs av den omvända momsskyldigheten. Ange anskaffningspriset för byggtjänsten och metallskrotet.
  • Momsen som ska betalas på dessa inköp ska anges i punkten ”Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot”. Du får momsbeloppet genom att multiplicera priset exkl. moms med skattesatsen på 24 %.

Ange här även den moms som ska betalas på uthyrning av arbetskraft för byggtjänster (omvänd momsskyldighet).

Även om företaget självt inte idkar någon försäljning av byggtjänster ska man i punkterna ”Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot” och ”Inköp av byggtjänster och metallskrot” ange de byggtjänster som man köpt av utländska näringsidkare och som avser en fastighet i Finland och på vilka företaget som köpare ska betala moms (enligt MomsL 9 §).

Ytterligare information: Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen

I punkten ”Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot” ska man ange momsen på sådana inköp av metallskrot på vilka den omvända momsskyldigheten ska tillämpas.

Om du köper metallskrot från ett annat EU-land och om det är fråga om gemenskapsinternt förvärv, ange momsen som ingår i inköpet i punkten ”Moms på varuinköp från andra EU-länder”. 

Ytterligare information: Omvänd momsskyldighet inom skrotbranschen

Moms som ska dras av för skatteperioden

Det sammanlagda beloppet av den moms som ska dras av för skatteperioden.

Avdragbar är sådan moms som ingår i varor och tjänster som köpts för momspliktig verksamhet.

Avdragbar moms som hör till den momspliktiga avdragsgilla rörelseverksamhet kan vara

  • moms som ingått i ett inhemskt inköp
  • moms som har betalats på EU-varuinköp, dvs. på gemenskapsinterna förvärv (ska anges också i punkten ”Moms på varuinköp från andra EU-länder”)
  • moms som har betalats i samband med import (= inköp utanför EU, även från Åland)
  • moms som på grund av den omvända momsskyldigheten betalats på sådant inköp i Finland där säljaren varit en utländsk näringsidkare som inte varit momsskyldig i Finland (ange också i punkten ”Skatt på inhemsk försäljning” eller ”Moms på inköp av tjänster från andra EU-länder”
  • moms som på grund av den omvända momsskyldigheten betalats på inköp av byggtjänster och metallskrot (ange också i punkten ”Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot”)
  • moms som betalats på inköp av utsläppsrätt som skett i Finland (ange också i punkten ”Skatt på inhemsk försäljning enligt skattesatserna”).
  • moms som ingår i varor och tjänster som köpts i Finland och som anknyter till teletjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster (gäller en momsskyldig som registrerats i den särskilda ordningen för moms (M1SS) i ett annat EU-land och som registrerats för distansförsäljning i Finland).
  • moms som ingår i varor och tjänster som köpts i Finland och som anknyter till teletjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster när den momsskyldige har registrerats i den särskilda ordningen för moms (M1SS) i ett annat EU-land och den momsskyldige har registrerats för distansförsäljning i Finland.
     

Moms som ingår i inköp får dras av endast till den del de köpta varorna och tjänsterna har använts i den momspliktliga verksamheten. Avdrag får inte göras från sådan användning som omfattas av avdragsbegränsningar och från t.ex. privat bruk.

Ytterligare information: Begränsningar i avdragsrätten  

Ytterligare information: Den särskilda ordningen för mervärdesskatt

Ytterligare information: Om rätten att dra av moms

 

Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen

Om företaget är berättigat till lättnaden vid den nedre gränsen, ange beloppet på avdraget här.

Ytterligare information: Uppgifter om lättnad som ansluter sig till momsskyldighetens nedre gräns

Moms att betala/Moms som berättigar till återbäring (-)

Resultatet av skatteperiodens momskalkyl. Du får resultatet genom att räkna ihop skatten på inhemsk försäljning, momsen på varuinköp från andra EU-länder, momsen på inköp av tjänster från andra EU-länder och momsen på inköp av byggtjänster och metallskrot. Subtrahera från denna summa momsen som ska dras av för skatteperioden och lättnaden vid den nedre gränsen.

Om skillnaden blir negativ, dvs. den moms som ska betalas är mindre än den moms som ska dras av, anteckna ett minustecken framför summan.

Skatteförvaltningen registrerar den deklarerade momsen på ditt momskonto. Momsen som berättigar till återbäring påverkar saldot i MinSkatt först efter att Skatteförvaltningen godkänt återbäringen.

Omsättning enligt 0-skattesats

Ange här sådana momsfria försäljningar av varor och tjänster för vilkas vidkommande man får dra av den moms som ingår i inköp av dem i punkten ”Moms som ska dras av för skatteperioden”. Sådana försäljningar är bl.a:

  • försäljning av varor utanför EU, t.ex. till Norge, Ryssland eller från fasta Finland till Åland
  • försäljning av installerad eller monterad vara i ett annat EU-land
  • momsfri försäljning till resenärer
  • momsfri försäljning till diplomater och internationella organisationer
  • momsfri försäljning i samband med upplagringsförfaranden
  • momsfri försäljning av upplagor av medlemstidningar till allmännyttiga samfund
  • försäljning av momsfria fartyg och arbetsprestationer som hänför sig till sådana fartyg
  • sådana försäljningar av tjänster utomlands som inte anges i punkten ”Försäljningar av tjänster till andra EU-länder”, exempelvis försäljning av en byggtjänst som avser en fastighet t.ex. i Sverige eller Norge
  • försäljning av teletjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster till konsumenter i ett annat EU-land.

Anteckna här inte

  • sådana momsfria försäljningar för vilkas vidkommande några avdrag inte får göras
  • försäljningar som ska anges i punkten ”Varuförsäljningar till andra EU-länder”
  • försäljningar som ska anges i punkten ”Försäljningar av tjänster till andra EU-länder”

Varuförsäljningar till andra EU-länder

Ange här det sammanlagda beloppet av gemenskapsinterna försäljningar, dvs. alla varuförsäljningar till momsskyldiga köpare i andra EU-länder. Försäljningen utgör gemenskapsintern försäljning endast om varorna transporteras från Finland till ett annat EU-land.

Försäljningens värde är det pris som grundar sig på ett avtal mellan säljaren och köparen och som innehåller alla pristillägg som ska tas ut från köparen (exempelvis faktureringstillägg, postnings- och expeditionskostnader). Räkna till värdet även de transportkostnader som ditt företag har debiterat för varuleveransen.

Även transport av varor från ett EU-land till ett annat för försäljning där utgör gemenskapsintern försäljning. Ange här värdet av varor som överförts från t.ex. Finland till Tyskland för att säljas där.

Deklarera inte den andra försäljningen i samband med trepartshandel i deklarationen. Den ska deklareras endast på sammandragsdeklarationen.

Försäljning av varor till konsumenter i andra EU-länder utgör inte momsfri gemenskapsintern försäljning, utan momspliktig inhemsk försäljning. Ange dem i punkten ”Skatt på inhemsk försäljning enligt skattesatserna”. Undantag utgörs av försäljningar av nya transportmedel till privatpersoner i ett annat EU-land. Dessa försäljningar utgör alltid momsfri gemenskapsintern försäljning. Ange dem därför i punkten ”Omsättning enligt 0-skattesats”.

Ytterligare information: Mervärdesbeskattning i EU-varuhandeln

Obs! Man ska även alltid lämna in en sammandragsdeklaration för moms specificerad per kund över de gemenskapsinterna försäljningarna. Lämna in sammandragsdeklarationen endast för de månader då det förekommit gemenskapsintern varuförsäljning till andra EU-länder. Lämna in deklarationen elektroniskt senast den 20 dagen i den månad som följer på den berörda månaden, t.ex. den 20 april över försäljningarna i mars.

Ytterligare information: Sammandragsdeklaration för moms

För en för sent inlämnad sammandragsdeklaration påförs en förseningsavgift. I övriga fall av brister och fel i sammandragsdeklaration anses försummelsen inte gälla sammandragsdeklarationen utan deklarationen av skatter på eget initiativ och det handlar om en felaktigt deklarerad EU-försäljning på deklarationen. 

Läs mer: Påföljdsavgifter för skatter på eget initiativ

Försäljningar av tjänster till andra EU-länder

Anteckna här det sammanlagda beloppet på försäljningarna av sådana tjänster som ska beskattas i köparens etableringsland enligt den allmänna bestämmelsen om försäljningar mellan momsskyldiga (köparen är etablerad i ett annat EU-land än Finland).

Den som köper tjänsterna betalar momsen för sådana tjänster på basis av den omvända momsskyldigheten i det EU-land till vilket tjänsten överlåts.

Om försäljning av en sådan tjänst är momsfri i det andra EU-landet, ange försäljningen inte i denna punkt. Ange försäljningen då i punkten ”Omsättning enligt 0-skattesats”.

Momsbeskattningens allmänna bestämmelse om försäljning av tjänster:

Försäljningen till näringsidkare ska beskattas i det land där köparen är etablerad.

Följande tjänster ska inte anges här eftersom den allmänna bestämmelsen inte tillämpas på dem:

  • tjänster som avser fastighet
  • persontransporttjänster
  • korttidsuthyrning av transportmedel
  • rätten till inträde till kurser, vetenskaps-, kultur-, underhållnings- och idrottsevenemang, till mässor och utställningar eller liknande arrangemang samt tjänster i omedelbar anknytning till tillträdet (t.ex. avgift för s.k. garderobstjänster)
  • restaurang- och cateringtjänster
  • resebyråtjänster.

Ange här inte försäljningar till konsumenter och inte heller sådana försäljningar till momsskyldiga som beskattas i något annat EU-land enligt någon annan än den allmänna bestämmelsen.

Försäljningens värde är det pris som grundar sig på ett avtal mellan säljaren och köparen och som innehåller alla pristillägg som ska tas ut från köparen. Räkna med i värdet även de kostnader som ditt företag har debiterat för leveransen av tjänsten.

Ytterligare information: Momsbeskattningen av tjänster vid utrikeshandel fr.o.m. 1.1.2010

Obs! Lämna in alltid en sammandragsdeklaration för moms specificerad per kund över dessa tjänsteförsäljningar. Lämna in sammandragsdeklarationen endast för de månader då det förekommit tjänsteförsäljning till andra EU-länder. Lämna in deklarationen elektroniskt senast den 20 dagen i den månad som följer på den berörda månaden, t.ex. den 20 april över försäljningarna i mars.

Ytterligare information: Sammandragsdeklaration för moms

Varuinköp från andra EU-länder

Summan av de varor som företaget köpt från andra EU-länder än Finland (= gemenskapsinterna förvärv). Ange också momsfria gemenskapsinterna förvärv.

Det är fråga om gemenskapsinternt förvärv då varan köps från en näringsidkare som finns i ett register över momsskyldiga i ett annat EU-land och transporteras till Finland antingen på säljarens eller på köparens uppdrag.

Även om det gemenskapsinterna förvärvet skulle berättiga till avdrag, deklarera varuinköpet samt momsen som ska betalas på det på följande sätt:

  • Varuinköp från andra EU-länder (anskaffningspriset för varorna)
  • Moms på varuinköp från andra EU-länder
  • Moms som ska dras av för skatteperioden, om momsen får dras av.

Ange tjänsterna som köpts från andra EU-länder i punkten ”Inköp av tjänster från andra EU-länder”.

Ytterligare information: Mervärdesbeskattning i EU-varuhandeln

Inköp av tjänster från andra EU-länder

Ange här det sammanlagda beloppet av sådana tjänster som köpts från andra EU-länder och på vilka momsen enligt den allmänna bestämmelsen om försäljningsland ska betalas till Finland på grund av den omvända momsskyldigheten. Ange dessutom momsen som ska betalas på inköpen i punkten ”Moms på inköp av tjänster från andra EU-länder” och momsen som ska dras av i punkten ” Moms som ska dras av för skatteperioden”, om förvärvet berättigar till avdrag.

Här ska inte anges

  • sådana tjänster enligt den allmänna bestämmelsen där försäljning är momsfri (t.ex. en arbetsprestation som hänför sig till ett momsfritt fartyg)
     
  • uthyrning av arbetskraft för byggtjänster (omvänd momsskyldighet) Anteckna dessa inköp endast i punkten ”Inköp av byggtjänster och metallskrot”.
     
  • följande tjänster eftersom den allmänna bestämmelsen inte tillämpas på dem:
    • tjänster som avser fastighet
    • persontransporttjänster
    • korttidsuthyrning av transportmedel
    • rätten till inträde till kurser, vetenskaps-, kultur-, underhållnings- och idrottsevenemang, till mässor och utställningar eller liknande arrangemang samt tjänster i omedelbar anknytning till tillträdet (t.ex. avgift för s.k. garderobstjänster)
    • restaurang- och cateringtjänster
    • resebyråtjänster.

Ytterligare information: Momsbeskattningen av tjänster vid utrikeshandel fr.o.m. 1.1.2010.

Ange de inköp av varor som du gjort i andra EU-länder i punkten ”Varuinköp från andra EU-länder”.

Försäljningar av byggtjänster och metallskrot (omvänd momsskyldighet)

Säljaren av byggtjänster ska här ange det sammanlagda värdet på sådana sålda byggtjänster på vilka den omvända momsskyldigheten ska tillämpas.

Ytterligare information: Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen

Den som säljer metallskrot och -avfall ska i denna punkt anteckna det sammanlagda beloppet på sådana försäljningar av metallskrot och -avfall på vilka den omvända momsskyldigheten ska tillämpas.

Om du säljer metallskrot till ett annat EU-land och om det är fråga om gemenskapsintern försäljning, ange inte försäljningen i denna punkt. Deklarera försäljningen då i punkten ”Varuförsäljningar till andra EU-länder”.

Ytterligare information:

Omvänd momsbeskattning vid försäljning av metallskrot och -avfall

Anvisning: Omvänd momsbeskattning vid försäljning av metallskrot i korthet

Omvänd momsbeskattning vid försäljning av metallskrot

Inköp av byggtjänster och metallskrot (omvänd momsskyldighet)

Köparen av byggtjänster ska här ange det sammanlagda värdet på sådana inköpta byggtjänster på vilka den omvända momsskyldigheten ska tillämpas.

Ange här även de inköp som utgör uthyrning av arbetskraft för byggtjänster (omvänd momsskyldighet).

Även om företaget självt inte idkar någon försäljning av byggtjänster ska man i punkterna ”Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot” och ”Inköp av byggtjänster och metallskrot” ange de byggtjänster som man köpt av utländska näringsidkare och som avser en fastighet i Finland och på vilka företaget som köpare ska betala moms (enligt MomsL 9 §).

Ytterligare information: Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen

Den som säljer metallskrot och -avfall ska i denna punkt anteckna det sammanlagda beloppet på sådana inköp av metallskrot och -avfall på vilka den omvända momsskyldigheten ska tillämpas.

Om du köper metallskrot från ett annat EU-land och om det är fråga om gemenskapsinternt förvärv, deklarera inköpet på samma sätt som varuinköpen från andra EU-länder.

Anvisning: Omvänd momsbeskattning vid försäljning av metallskrot i korthet

Om det inte förekommer någon momsverksamhet under skatteperioden

Om företaget är infört i registret över momsskyldiga ska uppgifter för skatter på eget initiativ lämnas också i det fallet att den momspliktiga verksamheten är säsongbetonad eller att den avbryts för flera skatteperioder.

Man kan dock redan på förhand anmäla på skattedeklarationen att verksamheten avbryts. Om det inte förekommit någon verksamhet under skatteperioden, anteckna noll i punkten ”Moms att betala/Moms som berättigar till återbäring”. Då det gäller avbrott i momsverksamheten, löneutbetalningen eller den försäkringspremieskattepliktiga verksamheten är det möjligt att i förväg lämna in nolldeklarationer högst för följande sex månader.

I MinSkatt ska anmälan om ingen verksamhet lämnas separat för varje skattperiod genom att i deklarationen välja punkten ”Ingen verksamhet/Ingen löneutbetalning”.

Efter att du anmält avbrottet på förhand behöver du inte lämna momsuppgifterna för de skatteperioder för vilka du lämnat in en nolldeklaration (tom deklaration). Om det likväl förekommit verksamhet ska du lämna deklarationen av skatter på eget initiativ också för denna period.

  • Om din skatteperiod är en kalendermånad kan du lämna nolldeklarationen i förväg för högst 6 följande månader.
  • Om din skatteperiod är ett kalenderkvartal kan du lämna nolldeklarationen i förväg för högst 2 följande kvartal.

Om den momspliktiga verksamheten har upphört helt ska man lämna in en separat nedläggningsanmälan med Företags och organisationsdatasystemets blankett för ändring och nedläggning (ytj.fi). Då du lämnar in momsdeklarationen för verksamhetens sista skatteperiod, lägg även momsen på det utgående lagret och kontofordringarna till den moms som ska betalas.

Obs. Om ditt företag likväl har försäljning enligt 0-skattesats och om den moms som ingår i inköpen får dras av, deklarera försäljningen i punkten ”Omsättning enligt 0-skattesats”. Lämna ingen nolldeklaration i detta fall.

Ytterligare information: Upphörande av momspliktig verksamhet

 

Uppgifter om lättnad som ansluter sig till momsskyldighetens nedre gräns

Omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen

Obs. Fyll i uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen endast om företaget har rätt till lättnaden.

De omsättningsgränser för verksamhet i liten skala och skattelättnad vid den nedre gränsen för momsskyldighet som tillämpas i momsbeskattningen höjdes för räkenskapsperioder som börjar 1.1.2016 eller därefter. Den nedre gränsen för momsskyldighet höjdes till 10 000 euro (den tidigare gränsen var 8 500 euro). Den övre gränsen för lättnaden vid den nedre gränsen för momsskyldighet höjdes till 30 000 euro (den tidigare gränsen var 22 500 euro).För räkenskapsperioder som börjat 1.1.2016 eller därefter beviljas företaget i form av lättnad den moms som ska betalas för hela räkenskapsperioden ifall omsättningen uppgår till högst 10 000 euro. Om omsättningen uppgår till minst 10 000 euro men underskrider 30 000 euro beviljas en partiell lättnad för den moms som ska betalas.

För räkenskapsperioder som börjat före 1.1.2016 beviljas företaget i lättnad hela den moms som ska betalas för räkenskapsperioden ifall företagets omsättning uppgår till högst 8 500 euro. Om omsättningen uppgår till minst 8 500 euro men underskrider 22 500 euro beviljas en partiell lättnad för den moms som ska betalas.

Det görs inte någon separat återbäringsansökan om lättnad vid den nedre gränsen. Om du redan lämnat uppgifterna om skatter på eget initiativ för den aktuella skatteperioden men om du inte anmält uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen på deklarationen, lämna alla momsuppgifter för skatteperioden på nytt på en ersättande deklaration.

Ange uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen enligt följande:

  • Om skatteperioden är en kalendermånad, ange uppgifterna i räkenskapsperiodens sista deklaration och räkna hela räkenskapsperiodens omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen.
  • Om skatteperioden är ett kalenderkvartal, ange uppgifterna i deklarationen för kalenderårets sista kvartal och räkna hela kalenderårets omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen.
  • Om skatteperioden är ett kalenderår, ange uppgifterna i kalenderårets deklaration och räkna hela kalenderårets omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen i enlighet med de nya bestämmelserna som trädde i kraft 1.1.2016.

Obs. Om skatteperioden är ett kvartal eller ett kalenderår betraktas kalenderåret som räkenskapsperiod enligt mervärdesskattelagen (MomsL 216 §).

Hur ska försäljningen som berättigar till lättnaden räknas?

Räkna omsättningen som berättigar till lättnaden genom att från det sammanlagda beloppet av momspliktiga försäljningar (exkl. moms) subtrahera de vederlag som företaget fått för skogsbruket, för överlåtelsen av nyttjanderätt till en fastighet (MomsL 30 §) och för försäljningen av anläggningstillgångar. Räkna inte skattefria stöd, t.ex. arealstöd till jordbruket, till omsättningen.

Lägg de vederlag som företaget fått för följande momsfria försäljningar till det räknade beloppet:

  • varuförsäljning till andra EU-länder (gemenskapsintern försäljning, MomsL 72 a – a–72 c §)
  • exportförsäljning (MomsL 70 §)
  • momsfri försäljning till resande (MomsL 70 b §)
  • försäljning av sådana momsfria tjänster som avses i MomsL 71 och 72 §
  • försäljning av momsfria fartyg och arbetsprestationer som hänför sig till sådana fartyg (MomsL 58 §)
  • försäljning av en upplaga av en tidning eller utskrift som utkommer minst fyra gånger om året i det fall att upplagan säljs till ett allmännyttigt samfund (MomsL 56 §)
  • momsfri försäljning till diplomatiska beskickningar och internationella organisationer (MomsL 72 d §)
  • momsfri försäljning av motorfordon (MomsL 72 e §)
  • försäljning av andra än finansiella tjänster och försäkringstjänster av accessorisk karaktär
  • överlåtelse av fastigheter eller därtill anknutna rättigheter (om det inte är fråga om situation som avses i MomsL 30 §).
  • försäljning av byggtjänster på vilken man ska tillämpa den omvända momsskyldigheten (MomsL 8 c §).

Obs. Anteckna i punkten ”Omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen” den omvandlade omsättningen, om lättnaden vid den nedre gränsen gäller en sådan räkenskapsperiod eller en sådan del av en räkenskapsperiod som är kortare eller längre än 12 månader. Omvandla då omsättningen som berättigar till lättnaden så att den motsvarar 12 månaders omsättning: multiplicera omsättningen med talet 12 och dividera resultatet med antalet hela kalendermånader i räkenskapsperioden.

Ytterligare information i anvisningarna:

Lättnad vid den nedre gränsen för moms (anvisningen för räkenskapsperioderna som börjat 1.1.2016 eller därefter)

Lättnad vid den nedre gränsen för moms (anvisningen för räkenskapsperioderna som börjat före 1.1.2016)

Skatt som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen

Momsen som berättigar till lättnaden utgörs av skillnaden mellan de mervärdesskatter som betalas på försäljningar och de mervärdesskatter som ska dras av från inköpen. Räkna momsen som berättigar till lättnaden enligt skatteperioden på grundval av momsen som ska betalas för antingen räkenskapsperioden eller kalenderåret minskad med följande poster:

  1. moms som ska redovisas för skogsbruk
  2. moms som ska redovisas för överlåtelse av nyttjanderätt till en fastighet (MomsL 30 §)
  3. moms som ska betalas på försäljning av anläggningstillgångar
  4. moms som köparen  ska betala enligt MomsL 2 a, 8 a–8 c eller 9 § (den omvända momsskyldigheten)
  5. moms som ska betalas för gemenskapsinternt förvärv av varor och tjänster
    (Då du räknar ut momsen som ska redovisas, ta alltså inte i beaktande momsen som ska betalas för försäljningarna i punkterna 3–5.)

Ytterligare information i anvisningarna:

Lättnad vid den nedre gränsen för moms (anvisningen för räkenskapsperioderna som börjat 1.1.2016 eller därefter)

Lättnad vid den nedre gränsen för moms (anvisningen för räkenskapsperioderna som börjat före 1.1.2016)

Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen, för räkenskapsperiod som börjat 1.1.2016 eller därefter                           

Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen anges i momsuppgifterna före momsen som ska betalas/momsen som berättigar till återbäring.

Räkna beloppet på lättanden vid den nedre gränsen enligt beräkningsformeln nedan. Anteckna det räknade beloppet sedan i punkten ”Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen”.

Om omsättningen som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen är högst 10 000 euro, använd inte formeln. Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen är då lika med momsen som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen. Företaget får alltså hela den moms som berättigar till lättnaden som lättnad vid den nedre gränsen.

Om omsättningen är över 10 000 euro, räkna beloppet av lättnad vid den nedre gränsen enligt följande formel:

moms -  (omsättning – 10 000) x moms
             20 000 

I formeln avser omsättningen den omsättning som berättigar till lättnaden och momsen avser den moms som berättigar till lättnaden.

Exempel på hur lättnad vid den nedre gränsen beräknas
Ett företags räkenskapsperiod är ett kalenderår. Företaget har momspliktiga inrikes försäljningar exkl. moms 9 000 euro (momsen 2 160 euro) och momsfria exportförsäljningar 2 000 euro och gemenskapsinterna försäljningar 6 000 euro.

Företaget har under räkenskapsperioden sålt anläggningstillgångar till ett värde om 3 000 euro. Företaget har betalat 250 euro i moms som ska betalas på grund av den omvända momsskyldigheten. Momsen på avdragbara inköp har under räkenskapsperioden varit 400 euro.

Företagets omsättning som berättigar till lättnaden är 17 000 euro (momspliktiga försäljningar samt momsfria exportförsäljningar och momsfria gemenskapsinterna försäljningar, inga försäljningar av anläggningstillgångar). Detta belopp ska antecknas i punkten ”Omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen”.

Momsen som berättigar till lättnad utgörs av skillnaden mellan momsen som ska betalas för inhemska försäljningar och momsen som ska dras av för räkenskapsperioden, dvs. 1 760 euro. Detta belopp ska antecknas i punkten ”Skatt som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen”. Momsen som ska betalas för försäljning av anläggningstillgångar och momsen som grundar sig på den omvända momsskyldigheten ska inte tas i beaktande.

Företagets lättnad vid den nedre gränsen beräknas på följande sätt:

1 760 – (17 000 – 10 000) x 1 760 = 1 144

                         20 000

Som belopp av lättnaden vid den nedre gränsen ska antecknas 1 144 euro.

Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen, för räkenskapsperiod som börjat före 1.1.2016

Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen anges i momsuppgifterna före momsen som ska betalas/momsen som berättigar till återbäring.

Räkna beloppet på lättanden vid den nedre gränsen enligt beräkningsformeln nedan. Anteckna det räknade beloppet sedan i punkten ”Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen”. Om omsättningen som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen är högst 8 500 euro, använd inte formeln. Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen är då lika med den moms som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen. Företaget får alltså hela den moms som berättigar till lättnaden som lättnad vid den nedre gränsen.

Om omsättningen uppgår till minst 8 500, räkna beloppet av lättnad vid den nedre gränsen enligt följande formel:

moms – (lomsättning – 8 500) x moms
         14 000

I formeln avser omsättningen den omsättning som berättigar till lättnaden och momsen avser den moms som berättigar till lättnaden.

Exempel på hur lättnad vid den nedre gränsen beräknas
Ett företags räkenskapsperiod är ett kalenderår. Företaget har momspliktiga inrikes försäljningar exkl. moms 9 000 euro (momsen 2 160 euro) och momsfria exportförsäljningar 2 000 euro och gemenskapsinterna försäljningar 6 000 euro.

Företaget har under räkenskapsperioden sålt anläggningstillgångar till ett värde om 3 000 euro. Företaget har betalat 250 euro i moms som ska betalas på grund av den omvända momsskyldigheten. Momsen på avdragbara inköp har under räkenskapsperioden varit 400 euro.

Företagets omsättning som berättigar till lättnaden är 17 000 euro (momspliktiga försäljningar samt momsfria exportförsäljningar och momsfria gemenskapsinterna försäljningar, inga försäljningar av anläggningstillgångar). Detta belopp ska antecknas i punkten ”Omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen”.

Momsen som berättigar till lättnaden är skillnaden mellan momsen som ska betalas för inhemska försäljningar och momsen som ska dras av för räkenskapsperioden, dvs. 1 760 euro. Detta belopp ska antecknas i punkten ”Skatt som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen”. Momsen som ska betalas för försäljningen av anläggningstillgångar och momsen som grundar sig på den omvända momsskyldigheten ska inte tas i beaktande.

Företagets lättnad vid den nedre gränsen beräknas på följande sätt:

1 760 – (17 000 –  8 500) x 1 760 = 691,43

                    14 000

Som belopp av lättnaden vid den nedre gränsen ska antecknas 691,43 euro.

Uppgifter om arbetsgivarprestationer

Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning

Bl.a. följande förskottsinnehållningspliktiga prestationer som betalats under skatteperioden:

  • löner, arvoden, förmåner och ersättningar som betalats till personer i arbets- eller tjänsteförhållande (13 § i L om förskottsuppbörd)
  • mötesarvoden, personliga föreläsnings- och föredragsarvoden, arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan, verkställande direktörs arvoden, löner som lyfts av en bolagsman i ett öppet bolag eller i ett kommanditbolag samt ersättningar för förtroendeuppdrag (13 § i L om förskottsuppbörd)
  • sjöarbetsinkomster
  • pensioner, sociala förmåner, försäkringsprestationer m.m. (även pensioner som betalats till begränsat skattskyldiga)
  • arbetsersättningar och bruksavgifter (25 § i L om förskottsuppbörd)
  • löner och arvoden till idrottsman samt prestationer som betalats ur idrottsutövarfonden
  • försnabbad lönegaranti som utbetalas av arbetskraftsmyndighet
  • försnabbad lönegaranti som utbetalas av konkursbo
  • löner utbetalda av ställföreträdande betalare
  • lön för vilken det inte utgår någon socialskydds- eller sjukförsäkringsavgift med stöd av ett avtal om social trygghet eller EU/EES-förordningen om social trygghet.

Ange alla dessa prestationer oberoende av om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas på grund av dem eller inte.

  • Om det i punkten ”Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning” finns endast sådana prestationer för vilka man inte behöver betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, anteckna noll i punkterna ”Löner som omfattas av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift” och ”Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift att betala”.

Ange i denna punkt även sådana förskottsinnehållningspliktiga löner och andra sådana prestationer till begränsat skattskyldiga som ska anmälas i årsanmälan om prestationer som utbetalats till begränsat skattskyldiga (7809r) med prestationsslagen AR, R2, R5, R6, RM och RE.

Årsanmälan, prestationer som utbetalts till begränsat skattskyldiga (7809r)

Ange lönen också då förskottsinnehållning inte verkställs på den t.ex. på grund av lönens ringa belopp eller eftersom lönen betalas endast i form av naturaförmåner eller om förskottsinnehållningsprocenten är noll (s.k. nollskattekort).

Om ett hushåll under ett kalenderår har betalat ut högst 1 500 euro i lön till en arbetstagare och om förskottsinnehållning därför inte har verkställts behöver deklarationen av skatter på eget initiativ inte lämnas in. Uppgifterna ska dock lämnas in om förskottsinnehållning har verkställts. Om lönen överskrider 200 euro måste en årsanmälan alltid lämnas in.

Ytterligare information:

Poster som räknas som lön
Inräkna i lönebeloppet bl.a. följande poster som ska betraktas som lön:

  • till lönen tillagda bil-, bostads-, kost- eller andra naturaförmåner
  • skattepliktiga andelar av resekostnadsersättningar som har betalats för arbetsresor: 
  • om arbetsgivaren har betalat ersättning för kostnaderna för arbetsresor enligt lindrigare grunder eller till ett större belopp än vad som bestäms i Skatteförvaltningens beslut om dem, anteckna den skattepliktiga andelen som arbetstagarens lön. Se villkoren för och maximibeloppen på ersättningarna  (Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar).
  • löner som har betalats för sjukdomstid, även om ersättning för dem fåtts från FPA eller från ett försäkringsbolag
  • betjäningsavgifter som fåtts i anställningsförhållande
  • av arbetsgivaren utbetalda pensionsförsäkringspremier som har betraktats som lön
  • kompletterande dagpenningar som en sjukkassa har betalat
  • vid tillämpningen av den s.k. sexmånadersregeln försäkringslöner, eller om man inte kommit överens om dem, förskottsinnehållningspliktiga löner
  • förmåner av anställningsoptioner och personallån
  • föreläsnings- och föredragsarvoden som inte baserar sig på anställnings- eller tjänsteförhållande, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan, oberoende av om arbetstagarens pensionsavgift ska betalas eller inte
  • ersättningar eller andra skadestånd som har betalats med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts
  • i personalfondslagen (814/1989) avsedda vinstpremier som har betalats kontant.

Som lön räknas inte 

  • skattefria resekostnadsersättningar om de har betalats till löntagaren på de grunder som nämns i Skatteförvaltningens s.k. kostnadsersättningsbeslut
  • skattepliktiga kostnadsersättningar om de har ersatts utan skyldighet att verkställa förskottsinnehållning (t.ex. ersättning för telefonkostnader, ersättning för arbetsredskap)
  • skattefria personalförmåner som getts hela personalen (ISkL 67 §, 69 §)
  • sådana kostnader som förorsakats löntagaren för arbetets utförande (t.ex. avdrag för motorsåg) och som har dragits av från lönen innan förskottsinnehållningen verkställdes
  • skattefria kostnadsersättningar till familjevårdare

Ytterligare information: Lön och arbetsersättning i beskattningen 

Arbetsersättningar och bruksavgifter
På arbetsersättningar kommanditbolag) ska förskottsinnehållning verkställas om ersättningsmottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret. Deklarera dessa arbetsersättningar och bruksavgifter i denna punkt. Ange arbetsersättningarna och bruksavgifterna till bruttobelopp utan att dra av momsen eller arbetsresekostnaderna.

Förskottsinnehållning ska också verkställas på arbetsersättningarna och bruksavgifterna som har betalats till aktiebolag, andelsslag eller annat samfund om ersättningsmottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret. Ange dessa förskottsinnehållningar i punkten ”Uppgifter om andra skatter som betalas på eget initiativ”. Använd skattens kod 25.

Obs! Prestationer som har betalats som dividender anges överhuvudtaget inte i punkten ”Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning”. Ange förskottsinnehållningarna på dividender endast i punkten ”Uppgifter om andra skatter som betalas på eget initiativ” Använd skattens kod 92.
 
Se även punkten Uppgifter om andra skatter som ska betalas på eget initiativ

Verkställd förskottsinnehållning

Förskottsinnehållningarna som verkställts på
löner

  • arbetsersättningar och bruksavgifter där mottagaren är en fysisk person, ett öppet bolag, ett kommanditbolag eller annan sammanslutning
  • pensioner (även pensioner som utbetalats till begränsat skattskyldiga), livräntor, sociala förmåner, sytning, strejkunderstöd m.m.
  • lön eller arvode till idrottsman eller prestation som betalats ur idrottsutövarfonden
  • prestationer som har betalats till begränsat skattskyldiga och som har angetts i punkten ”Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning”.

Obs. Ange förskottsinnehållningen på dividenderna i punkten ”Uppgifter om andra skatter som betalas på eget initiativ”. Använd skattens kod 92.

Ytterligare information: Verkställande av förskottsinnehållning 

Källskattepliktiga löner och andra prestationer

De källskattepliktiga löner och andra prestationer som under skatteperioden har betalats till begränsat skattskyldiga. Ange lönerna och prestationerna utan källskatteavdraget (6 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst).

Exempel på prestationer som ska anges i denna punkt:

  • källskattepliktiga löner (se kostnadsersättningar)
  • löner som ett offentligrättsligt samfund har betalat
  • ersättningar som har betalats för uppträdande artists eller idrottsmans personliga verksamhet (skatt 15 % eller en lägre källskatt enligt källskattekort)
  • lön som ett utländskt koncernbolag eller motsvarande har betalat till en utomlands bosatt begränsat skattskyldig person som är försäkrad i Finland
  • anställningsoptioner och aktiepremier som grundar sig på arbete som utförs i Finland
  • arbetsersättningar (ersättningar som betalats till ett samfund anges endast om källskatt har tagits ut på dem)
  • sådana prestationer som har betalats till begränsat skattskyldiga och som inte ska deklareras i punkten ”Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning”.

Också lön till en allmänt skattskyldig s.k. nyckelperson (minst 5 800 €/månad) ska anges i denna punkt (se lagen om källskatt för löntagare från utlandet).

  • Om ett finländskt företag betalar lön till en begränsat skattskyldig som arbetar utomlands och inte är försäkrad i Finland deklareras inkomsten inte med deklarationen av skatter på eget initiativ. Årsanmälan ska likväl lämnas in.

Vem betraktas som begränsat skattskyldig?

Begränsat skattskyldiga är:

  • en på utlandet fast bosatt utländsk medborgare som vistas i Finland i högst sex månaders tid
  • en finsk medborgare som flyttat utomlands betraktas som begränsat skattskyldig i allmänhet efter det att tre kalenderår gått sedan utflyttningsåret och om hen inte längre har några väsentliga band till Finland.

Ersättningar för kostnader till begränsat skattskyldiga
Om den egentliga platsen för arbetets utförande för en person som kortvarigt vistas i Finland är i utlandet (t.ex. föreläsare och experter) räknas skattefria resekostnadsersättningar enligt inkomstskattelagen och skattefria ersättningar till dem som får sjöarbetsinkomst inte till lönen. Se närmare exemplet "Som lön räknas inte" i punkten ”Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning”

Naturaförmåner som hör till lönen värderas enligt inkomstskattelagen.

Om en begränsat skattskyldig person däremot arbetar i huvudsyssla i Finland till exempel i en affär, ett ämbetsverk eller produktionsinrättning som finns här, kan denna plats betraktas som personens egentliga arbetsplats. Då föreligger det inte förutsättningar för att ersätta kostnaderna skattefritt.

Om arbetsgivaren under skatteperioden har betalat endast källskattepliktiga löner och inte alls några prestationer som omfattas av förskottsinnehållning och sjukförsäkringsavgift ska arbetsgivaren anteckna noll i punkterna ”Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning” och ”Verkställd förskottsinnehållning” som gäller förskottsinnehållningen och i punkterna ”Löner som omfattas av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift” och ”Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift att betala” som gäller sjukförsäkringsavgiften. 

Källskatt på löner osv.

Anteckna i denna punkt

  • källskatter som innehållits på löner och arbetsersättningar, även källskatt som tagits ut på arbetsersättning hos ett utländskt samfund
  • den försäkrades sjukförsäkringspremier (sjukvårdspremie och dagpenningspremie)
  • källskatt som innehållits på ersättning som grundar sig på artistens eller idrottsmannens personliga verksamhet
  • källskatt på s.k. nyckelpersoners löneinkomst.

I denna punkt ska dessutom antecknas den skatt som tagits ut på de förskottsinnehållningspliktiga prestationer som betalats till begränsat skattskyldiga. Dessa prestationer har angetts i punkten ”Källskattepliktiga löner och andra prestationer”.

Beräkna källskatten utgående från lön eller prestation från vilken man gjort avdraget som avses i 6 § i källskattelagen (510 euro/månad eller 17 euro/dag)

Obs. Ange källskatten på räntor och royaltyer som betalats till begränsat skattskyldiga i punkten ”Uppgifter om andra skatter som betalas på eget initiativ”. Använd skattens kod 69. Skattens kod för källskatten på dividender är i sin tur 39 och skattens kod för källskatten på ränteinkomst 84.

Ytterligare information: Uppgifter om andra skatter som ska betalas på eget initiativ

Löner som omfattas av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

De löner och andra prestationer som omfattas av sjukförsäkringsavgiften och som betalats under skatteperioden. Sådana är bl.a.

  • i 13 § i lagen om förskottsuppbörd nämnda förskottsinnehållningspliktiga löner, arvoden och ersättningar med de undantag som bestäms i sjukförsäkringslagen (11 kap. 2 § 4mom.), se förteckningen i punkten ”Som lön antecknas inte”
  • kompletteringsdagpenningar som betalats av en sådan sjukkassa som avses i lagen om försäkringskassor
  • betjäningsavgifter som fåtts i anställningsförhållande
  • vid tillämpningen av den s.k. sexmånadersregeln försäkringslöner, eller om man inte kommit överens om dem, förskottsinnehållningspliktiga löner
  • begränsat skattskyldigs lön, om arbetstagaren är försäkrad i Finland (se punkten ”Källskattepliktiga löner”)
  • månadslön på minst 5 800 euro som har betalats till s.k. nyckelperson (se lagen om källskatt för löntagare från utlandet)
  • ersättning som grundar sig på en begränsat skattskyldig artists personliga verksamhet
  • sjöarbetsinkomster
  • fordran som betalats enligt lönegaranti
  • prestation som betalats till idrottsutövarfonden.

Ange lönen också då förskottsinnehållning inte verkställs på den t.ex. på grund av lönens ringa belopp eller eftersom lönen betalas endast i form av naturaförmåner eller om förskottsinnehållningsprocenten är noll (s.k. nollskattekort). Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas också när förskottsinnehållning inte verkställs på lönen.

Om det inte behöver betalas någon sjukförsäkringsavgift på basis av de betalda lönerna och övriga prestationerna, anteckna noll i punkterna ”Löner som omfattas av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift” och ”Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift att betala”.

Begränsat skattskyldig arbetstagare som är försäkrad i Finland
Arbetsgivaren betalar sjukförsäkringsavgiften och tar ut den försäkrades sjukförsäkringspremie, om den begränsat skattskyldiga arbetstagaren är försäkrad i Finland. En begränsat skattskyldig person är försäkrad i Finland om personen arbetar ombord på ett finskt fartyg eller kommer till Finland för att arbeta här i minst fyra månader och inte har för detta arbete hemstatens intyg A1 eller annat intyg för utsänd arbetstagare.

Arbetsgivaren behöver varken betala sjukförsäkringsavgiften eller ta ut sjukförsäkringspremien hos arbetstagaren om den begränsat skattskyldige personens lön är mindre än ett årligen fastställt belopp. År 2016 är lönegränsen 1 173 euro/månad eller arbetstiden kortare än 18 h/vecka. Kolla lönegränsen för 2017 i anvisningen Bestämmandet av soc.skyddsavgiften och sf-premien och beskattningen från och med 1.1.2016.

Även om arbetstagaren inte skulle arbeta i Finland kan hen vara försäkrad i Finland på basis av minst fyra månaders anställning, om hen hör till ett finskt flygbolags flygande personal eller är bosatt inom EES-området eller i Schweiz och hör till en finsk transportfirmas resande personal.

Läs mera i anvisningen Bestämmandet av soc.skyddsavgiften och sf-premien och beskattningen från och med 1.1.2016.

Vilka poster ska inräknas i lön som omfattas av sjukförsäkringsavgift?
Inräkna i lönebeloppet bl.a. följande poster som ska betraktas som lön:

  • till lönen tillagda bil-, bostads-, kost- eller andra naturaförmåner
  • skattepliktiga andelar av resekostnadsersättningarna som har betalats för arbetsresor (om resekostnadsersättningarna betalats enligt lindrigare grunder eller till ett större belopp än vad som i Skatteförvaltningens s.k. kostnadsersättningsbeslut har bestämts, antecknas den skattepliktiga delen av ersättningarna som arbetstagarens lön).
  • Läs mer: Skattefria resekostnadsersättningar (det s.k. kostnadsbeslutet, m.a.o. Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar)
  • löner som har betalats för sjukdomstid, även om arbetsgivaren hade fått ersättning från FPA eller från ett försäkringsbolag
  • betjäningsavgifter som fåtts i anställningsförhållande
  • av arbetsgivaren utbetalda pensionsförsäkringspremier som ska betraktas som lön.

Följande poster räknas inte med i lön som omfattas av sjukförsäkringsavgift:

  • sådana löner som betalats till arbetstagare som är yngre än 16 år eller som fyllt 68 år. Sjukförsäkringsavgift måste betalas från ingången av den månad som följer på den månad då arbetstagaren fyller 16 år. Betalningsskyldigheten upphör vid utgången av den månad då arbetstagaren fyller 68 år.
  • poster som nämns i 11 kap. 2 § 4 mom. i sjukförsäkringslagen. Sådana är bl.a. personalförmån som getts hela personalen, även om förmånen är skattepliktig
  • förmån av anställningsoptioner och personallån
  • förmån av en på anställningsförhållande grundad rättighet att teckna samfundets aktier eller andelar mot ett värde som är lägre än det gängse värdet
  • lön för väntedagarna på grund av fördröjd betalning av en lönefordran (14 § 1 mom. i arbetsavtalslagen)
  • ersättningar eller andra skadestånd som har betalats med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts
  • föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan om arvodet inte baserar sig på anställnings- eller tjänsteförhållande och om det enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen i fråga inte behöver betalas arbetstagares arbetspensionsavgift
  • i personalfondslagen (814/1989) avsedda vinstpremier som har betalats kontant
  • sådana kostnader som förorsakats löntagaren för arbetets utförande (t.ex. avdrag för motorsåg) och som har dragits av från lönen innan förskottsinnehållningen verkställdes
  • sådana skattefria resekostnadsersättningar som arbetsgivaren har ersatt till löntagaren med de grunder som nämns i Skatteförvaltningens s.k. kostnadsersättningsbeslut
  • löner som betalats av ställföreträdande betalare.
Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift att betala

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift från vilken man först dragit av rättelserna.

Beräkna sjukförsäkringsavgiften utgående från det sammanlagda beloppet av löner som du deklarerat i den föregående punkten. Subtrahera vid behov följande rättelser från den beräknade sjukförsäkringsavgiften:Rättelse av sjukförsäkringsavgiften, om t.ex. FPA eller ett försäkringsbolag har betalat dag- eller moderskapspenningar till arbetsgivaren. Beräkna den rättelse av sjukförsäkringsavgiften som ska dras av genom att multiplicera dagpenningen med sjukförsäkringsavgiftens procentsats som använts vid den ursprungliga löneutbetalningen.

  • Rättelsen av skatter på eget initiativ ändrades 1.1.2017. En felaktigt deklarerad arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska rättas genom att lämna in en ersättande deklaration för den skatteperiod i vars deklaration felet finns. Det finns ett fel i en deklaration exempelvis om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift har angetts i deklarationen som 70 euro trots att det rätta beloppet skulle ha varit 700 euro. Obetydliga fel kan dock rättas genom ett förenklat rättelseförfarande. Det finns särskilda bestämmelser om det förenklade rättelseförfarandet. Läs mera i avsnittet Förenklat rättelseförande

Skatteförvaltningen registrerar den deklarerade sjukförsäkringsavgiften på ditt konto för sjukförsäkringspremie.

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som överdeklarerats

Om man av misstag har överdeklarerat sjukförsäkringsavgift kan prestationsbetalaren rätta felet genom att lämna in en ersättande deklaration för den skatteperiod som felet gäller. Undantaget är bestämmelserna om det förenklade rättelseförfarandet, se Förenklat rättelseförfarande. Arbetsgivaren kan rätta arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som den överbetalat genom att dra av det överbetalda beloppet från arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som ska betalas senare för samma kalenderår. 

Efter att arbetsgivaren fått ett beslut om en förmån eller ersättning rättar arbetsgivaren på eget initiativ arbetsgivares sjukförsäkringsavgift den betalat. Återbäringen av sjukförsäkringsavgift gäller den del av arbetsgivares betalda sjukförsäkringsavgift som motsvarar en dagpenning, pension eller annan förmån som betalats till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren har betalat lön till arbetstagaren exempelvis under dennes föräldradagpenningstid kan arbetsgivaren dra av det överbetalda beloppet från arbetsgivares sjukförsäkringsavgift efter att ha fått ersättningsbeslutet av FPA.

Exempel: rättelse av deklarationer som lämnats in före 1.1.2017: En arbetsgivare har i februari 2017 fått dagpenningsförmån på grundval av lön den betalat i augusti 2016. Arbetsgivaren har alltså överbetalat arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.  Arbetsgivaren lämnar in en ersättande deklaration för december 2016. I deklarationen lämnar arbetsgivaren alla uppgifter om arbetsgivarprestationer på nytt. Arbetsgivaren ska också rätta årsanmälan som ska lämnas in för 2016. 

Exempel: Rättelse av deklarationer som lämnas in efter 1.12017: En arbetsgivare har i februari 2018 fått dagpenningsförmån på grundval av lön den betalat i maj 2017. Arbetsgivaren har alltså överbetalat arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Arbetsgivaren lämnar in en ersättande deklaration för maj 2017. I deklarationen lämnar arbetsgivaren alla uppgifter om arbetsgivarprestationer på nytt. Arbetsgivaren ska också rätta årsanmälan som ska lämnas in för 2017.

9 § i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

25 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ

Löneutbetalningen är säsongbetonad eller den avbryts

Om företaget är en arbetsgivare som har införts i registret över arbetsgivare som betalar löner regelbundet ska uppgifterna om skatter på eget initiativ lämnas om alla skatteperioder.

Om lönebetalningen dock har varit säsongbetonad eller avbryts för flera skatteperioder kan du lämna en anmälan om avbrottet på deklarationen av skatter på eget initiativ. Om det inte förekommit någon löneutbetalning under skatteperioden, anteckna noll som den verkställda förskottsinnehållningen, källskatten på löner och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som ska betalas. Nolldeklarationer kan lämnas in i förväg för högst sex månader.

I MinSkatt ska anmälan om ingen verksamhet lämnas separat för varje skattperiod genom att i deklarationen välja punkten ”Ingen verksamhet/Ingen löneutbetalning”.

  • Om din skatteperiod är en kalendermånad kan du lämna en nolldeklarationen i förväg för en avbrottsperiod om högst 6 månader.
  • Om skatteperioden är ett kalenderkvartal, kan man lämna en nolldeklaration i förväg för högst två kvartal framåt.

Efter att man lämnat in en nolldeklaration behöver man inte lämna uppgifter om skatter på eget initiativ beträffande avbrottsperiodens skatteperioder, förutom i det fallet att löner likväl har betalats. Om företagets affärsverksamhet eller lönebetalning har upphört helt, lämna in en separat nedläggningsanmälan med Företags och organisationsdatasystemets blankett för ändring och nedläggande (ytj.fi). Periodskattedeklarationen ska lämnas in ännu för den deklarationsperiod under vilken registrering som arbetsgivare med regelbunden löneutbetalning har slutat.

Specialgrupper

Redovisningsenhet

Om arbetsgivaren har flera driftställen kan den ha s.k. redovisningsenheter som införts i Skatteförvaltningens register. Lämna uppgifterna om redovisningsenhetens arbetsgivarprestationer med redovisningsenhetens egen kod. Uppgifterna om moms och andra skatter på eget initiativ ska däremot lämnas in bara av huvudredovisaren. De ska deklareras med huvudredovisarens FO-nummer.

Skatteförvaltningen registrerar arbetsgivarprestationerna och betalningarna som redovisningsenheterna deklarerat i huvudredovisarens MinSkatt.

Redare som betalar sjöarbetsinkomster

Man behöver inte lämna in en separat deklaration av sjöarbetsinkomster. Deklarera och betala förskottsinnehållningarna, källskatterna och sjukförsäkringsavgifterna som verkställts på sjöarbetsinkomst på samma sätt som andra arbetsgivarprestationer, dvs. senast den 12:e i den månad som följer efter kalendermånaden. Deklarationen ska lämnas in elektroniskt. Man kan deklarera och betala skatterna på eget initiativ exempelvis i e-tjänsten MinSkatt.

Kontoförvaltare som uppgiftslämnare

En kontoförvaltare (t.ex. en bank som sköter börsbolagets ärenden som avser dividendutbetalning) kan i stället för prestationsbetalaren lämna uppgifterna om skatter på eget initiativ beträffande följande skatteslag:

  • 68 förskottsinnehållning på räntor och andelar
  • 92 förskottsinnehållning på dividender och överskott från andelslag
  • 39 källskatt på dividender
  • 69 källskatt på räntor och royaltyer
  • 84 källskatt på ränteinkomst

Förutsättningen är att kontoförvaltaren har fått prestationsbetalarens (t.ex. från det bolag som delar ut dividender) fullmakt att lämna in dessa uppgifter om skatter på eget initiativ elektroniskt. Även uppgiften om FO-numret för kontoförvaltare som fungerat som uppgiftslämnare förmedlas till Skatteförvaltningen.

Kommunerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten (= skattetagare)

Kommunerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten (dvs. skattetagarna) behöver inte betala förskottsinnehållningar, sjukförsäkringsavgifter och källskatter till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen drar av dem från de utdelningar som följande månad redovisas till skattetagarna. Skatteförvaltningen gör avdraget på basis av de uppgifter som skattetagaren deklarerar.Moms och de andra skatterna på eget initiativ kan inte skötas genom att dra dem av från betalningarna. 

Uppgifter om andra skatter som ska betalas på eget initiativ

Skattens ko

Kodnumret på den skatt som deklareras.

Koderna för skatterna:

10 = Lotteriskatt

16 = Försäkringspremieskatt

24 = Förskottsinnehållning på försäljningsinkomst av virke

25 = Förskottsinnehållning från aktiebolag, andelslag eller annat samfund

68 = Förskottsinnehållning på räntor och andelar

92 = Förskottsinnehållning på dividender och på överskott från andelslag

39 = Källskatt på dividender (från begränsat skattskyldiga) samt på överskott från andelslag

69 = Källskatt på räntor och royaltyer (från begränsat skattskyldiga)

84 = Källskatt på ränteinkomst (från allmänt skattskyldiga)

40 = Apoteksskatt (ska allttid deklareras elektroniskt)

10 Lotteriskatt

Skatteperioden för lotteriskatten är alltid en kalendermånad.

Deklarera och betala lotteriskatten på varulotterier och andra lotterier senast den 12 dagen i den andra månaden efter kalendermånaden.

Till exempel lotteriskatten som gäller ett lotteri som anordnats i januari ska deklareras och betalas senast den 12 mars.

Lotteriskatten ska betalas till staten på lotterier som sker i Finland. Ansvarig för lotteriskatten är den som anordnar lotterier. Om det finns flera anordnare är samtliga anordnare ansvariga för hela skattebeloppet.

Med lotteri avses

  • penning- och varulotterier, gissningstävlingar, bingospel
  • tippning, vadhållning och totospel
  • hållande av penningautomater och varuvinstautomater till allmänhetens förfogande
  • anordnande av kasinospel, kasinoverksamhet och hållande av spelautomater och spelanordningar till allmänhetens förfogande.

Lotterier beskrivs mera ingående i lotteriskattelagen. Lotterier som överensstämmer med definitionen i lotteriskattelagen omfattas alltid av lotteriskattelagen.

Lotteriskattelagen gäller också för offentligt anordnade lottningar, gissningstävlingar, vadhållningar eller andra därmed jämförbara förfaranden som helt eller delvis baserar sig på slumpen och som i vinst kan ge pengar eller andra förmåner med penningvärde som inte betraktas som lön eller ersättning för någon prestation.

Ytterligare information: Lotteriskatt

16 Försäkringspremieskatt

Skatteperioden för försäkringspremieskatten är alltid en kalendermånad.

Deklarera och betala försäkringspremieskatten för kalendermånaden senast den 12 dagen i den månad som följer efter kalendermånaden (t.ex. premierna för juni den 12 juli).

Försäkringspremieskattskyldiga är i allmänhet försäkringsgivare som driver försäkringsrörelse i Finland. I vissa fall kan försäkringstagaren, antingen en privatperson eller ett företag, vara försäkringspremieskattskyldig. Försäkringstagaren är skattskyldig då försäkringspremieskattepliktig försäkringspremie betalas till sådan försäkringsgivare som inte driver försäkringsrörelse i Finland.

Försäkringspremieskatten utgör 24 %. Skatten beräknas på basis av antingen influtna eller betalda försäkringspremier (3 och 4 § i försäkringspremieskattelagen). I brandförsäkringar inräknas i skattegrunderna även en brandskyddsavgift om 3 %.

Ytterligare information: Anvisning om försäkringspremieskatt

24 Förskottsinnehållning på inkomst av virkesförsäljning

Skatteperioden för förskottsinnehållning på inkomst av virkesförsäljning är i allmänhet en kalendermånad. Du kan lämna uppgifterna kvartalsvis endast om du har fått ett separat meddelande eller beslut från Skatteförvaltningen om en längre skatteperiod.

Deklarera och betala förskottsinnehållningen på inkomst av virkesförsäljning senast

  • den 12 i månaden som följer efter skatteperioden, om skatteperioden är en kalendermånad,
  • den 12 i den andra månaden efter skatteperioden, om skatteperioden är ett kalenderkvartal, Dvs. om det handlar om deklarationen för det första kalenderkvartalet (januari–mars) ska deklarationen lämnas in senast den 12 maj.

Virkesköparen ska i allmänhet verkställa förskottsinnehållningen på betalningen till skogsägaren. Obs. Förskottsinnehållning ska verkställas även på de prestationer vid virkesköp som betalas till utomlands stadigvarande bosatta begränsat skattskyldiga.

Förskottsinnehållning behöver inte verkställas om

  • totalpriset för virkesköpet är högst 100 euro (om säljarna är makar tillämpas gränsen om 100 euro separat på båda makarna)
  • skogsägaren som säljer virke är ett samfund eller en samfälld förmån
  • förädlade virkesprodukter utgör föremål för köpet.

Fysiska personer och dödsbon ska dock verkställa förskottsinnehållningen på köpesumman på virket de köpt endast om det sammanlagda beloppet av prestationer som betalats till en och samma virkesförsäljare överskrider 1 500 euro under kalenderåret eller om virkesköpet hänför sig till betalarens närings- eller annan förvärvsverksamhet.

Om en skogsförening fungerar i samband med gemensamma försäljningar som förmedlare i ett virkesköp är föreningen skyldig att verkställa förskottsinnehållningen i stället för virkesköparen. Om virkesköparen likväl i samband med gemensam försäljning betalar köpesumman direkt på skogsägarens konto ska virkesköparen verkställa förskottsinnehållningen.

Virkesköparen ska även lämna in en årsanmälan. Den ska lämnas in före utgången av januari det år som följer efter året då förskottsinnehållningen verkställdes.

Ytterligare information: Virkesköpares skyldighet att verkställa förskottsinnehållning

25 Förskottsinnehållning från aktiebolag, andelslag eller annat samfund 

Skatteperioden för förskottsinnehållningen som verkställts på aktiebolag, andelslag eller annat samfund är i allmänhet en månad. Uppgifterna kan lämnas kvartalsvis endast om företaget har fått ett separat meddelande eller beslut från Skatteförvaltningen om en förlängd skatteperiod.

Betala och deklarera förskottsinnehållning från ett aktiebolag, andelslag eller annat samfund senast

  • den 12 i månaden som följer efter skatteperioden, om skatteperioden är en kalendermånad,
  • den 12 i den andra månaden efter skatteperioden, om skatteperioden är ett kalenderkvartal, Dvs. om det handlar om deklarationen för det första kvartalet (januari–mars) ska deklarationen lämnas in senast den 12 maj.

Förskottsinnehållning ska verkställas på arbetsersättningar eller bruksavgifter som har betalats till ett aktiebolag, andelslag eller annat samfund om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret.

Obs. Ange arbetsersättningar och bruksavgifter som har betalats till en fysisk person eller sammanslutning (t.ex. till ett öppet bolag eller kommanditbolag) i deklarationens punkt ”Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning” och förskottsinnehållningen på dem i punkten ”Verkställd förskottsinnehållning” om ersättningens eller avgiftens mottagare inte har införts i förskottsuppbördsregistret.

Anmäl arbetsersättningarna och bruksavgifterna samt förskottsinnehållningarna på dem också med årsanmälan. Lämna in årsanmälan senast vid utgången av januari det år som följer efter året då förskottsinnehållningen verkställdes.

Ytterligare information: Verkställande av förskottsinnehållning

Ytterligare information: Lämnande av årsanmälan

68 Förskottsinnehållning på räntor och andelar

Förskottsinnehållning på räntor och andelar ska verkställas bl.a. på ränta, vinstandel och eftermarknadsgottgörelse som har betalats till en fysisk person.

Skatteperioden för förskottsinnehållningen som har verkställts på räntor och andelar är i allmänhet en kalendermånad. Uppgifterna kan lämnas kvartalsvis endast om företaget har fått ett separat meddelande eller beslut från Skatteförvaltningen om en längre skatteperiod.

Deklarera och betala förskottsinnehållningen på räntor och andelar senast

  • den 12 i månaden som följer efter skatteperioden, om skatteperioden är en kalendermånad,
  • den 12 i den andra månaden efter skatteperioden, om skatteperioden är ett kalenderkvartal, Dvs. om det handlar om deklarationen för det första kalenderkvartalet (januari–mars) ska deklarationen lämnas in senast den 12 maj.

Använd denna kod för att deklarera endast de förskottsinnehållningar som verkställts på räntor och andelar som betalats till en i Finland allmänt skattskyldig mottagare. Skattens kod för källskatterna som innehållits på räntor och andelar som betalats till begränsat skattskyldiga mottagare är 69.

Anmäl förskottsinnehållningarna även med årsanmälan. Lämna årsanmälan före vid utgången av januari det år som följer efter året då förskottsinnehållningen verkställdes.

Ytterligare information: Verkställande av förskottsinnehållning
Ytterligare information: Lämnande av årsanmälan

92 Förskottsinnehållning på dividender och på överskott från andelslag
Skatteperioden för förskottsinnehållningen som har verkställts på dividender och på överskott från andelslag är i allmänhet en månad. Uppgifterna kan lämnas kvartalsvis endast om företaget har fått ett separat meddelande eller beslut från Skatteförvaltningen om en längre skatteperiod.

Deklarera och betala förskottsinnehållningen senast

  • den 12 i månaden som följer efter skatteperioden, om skatteperioden är en kalendermånad,
  • den 12 i den andra månaden efter skatteperioden, om skatteperioden är ett kalenderkvartal, Dvs. om det handlar om deklarationen för det första kalenderkvartalet (januari–mars) ska deklarationen lämnas in senast den 12 maj.

Förskottsinnehållningen på dividender verkställs på dividend och dividendersättning som både ett offentligt noterat bolag och annat än offentligt noterat bolag betalat till en fysisk person eller ett dödsbo (se ISkL 33 a och 33 b §). Förskottsinnehållningen på överskott från andelslag verkställs på överskott och överskottsersättning som både ett offentligt noterat och annat andelslag betalat till en fysisk person eller ett dödsbo (se ISkL 33 e §).

  • Förskottsinnehållningen på dividender och överskott ska deklareras för den skatteperiod under vilken dividenden eller överskottet stått att lyfta. Det är endast beloppet på förskottsinnehållningen som ska anges på deklarationen av skatter på eget initiativ, inte hela dividend- eller överskottsbeloppet.

Anmäl förskottsinnehållningar på dividender och på överskott från andelslag även med årsanmälan. Lämna årsanmälan före vid utgången av januari det år som följer efter året då förskottsinnehållningen verkställdes.

Ytterligare information:

Förskottsinnehållning på dividender och anmälningar till Skatteförvaltningen
Verkställande av förskottsinnehållning
Lämnande av årsanmälan

39 Källskatt på dividender (från begränsat skattskyldiga) och
69 Källskatt på räntor och royaltyer (från begränsat skattskyldiga)
Skatteperioden för källskatt som tagits ut på begränsat skattskyldigas dividender, räntor och royaltyer är i allmänhet en månad. Uppgifterna kan lämnas kvartalsvis endast om företaget har fått ett separat meddelande eller beslut från Skatteförvaltningen om en längre skatteperiod.

Deklarera och betala källskatten senast

  • den 12 i månaden som följer efter skatteperioden, om skatteperioden är en kalendermånad,
  • den 12 i den andra månaden efter skatteperioden, om skatteperioden är ett kalenderkvartal, Dvs. om det handlar om deklarationen för det första kalenderkvartalet (januari–mars) ska deklarationen lämnas in senast den 12 maj.

Utländska samfund och utomlands bosatta utländska medborgare är begränsat skattskyldiga i Finland. Om de får dividend, ränta eller royalty från Finland ska betalaren ta ut slutlig källskatt i samband med utbetalningen.

  • Förskottsinnehållningen på dividender (39) ska deklareras för den skatteperiod under vilken dividenden stått att lyfta. Det är endast beloppet på källskatten som tagits ut på dividenden som ska anges på deklarationen av skatter på eget initiativ, inte hela dividendbeloppet.

Även källskatt som tagits ut på överskott som andelslag betalat till en begränsat skattskyldig ska anges med skattens kod 39.

Utdelning av tillgångar ur fonden för fritt eget kapital likställs med dividend. Därför ska också den källskatt som tagits ut på dem anges med skattens kod 39.

Obs. Anteckna källskatt som tagits ut från löner och motsvarande prestationer i punkten ”Källskatt på löner osv.” på deklarationen av skatter på eget initiativ.

Anmäl källskattepliktiga prestationer även med årsanmälan. Lämna in årsanmälan före utgången av januari det år som följer efter året då källskatten togs ut.

Man tar inte lägre ut någon källskatt på inkomst av virkesförsäljning, utan man verkställer i stället förskottsinnehållning på den. Anteckna 24 (Förskottsinnehållning på inkomst av virkesförsäljning) som kod för dessa förskottsinnehållningar.

84 Källskatt på ränteinkomst (från allmänt skattskyldiga)
Skatteperioden för källskatten som tas ut på allmänt skattskyldigas ränteinkomst är i allmänhet en månad. Uppgifterna kan lämnas kvartalsvis endast om företaget har fått ett separat meddelande eller beslut från Skatteförvaltningen om en längre skatteperiod.

Deklarera och betala källskatten senast

  • den 12 i månaden som följer efter skatteperioden, om skatteperioden är en kalendermånad,
  • den 12 i den andra månaden efter skatteperioden, om skatteperioden är ett kalenderkvartal, Dvs. om det handlar om deklarationen för det första kalenderkvartalet (januari–mars) ska deklarationen lämnas in senast den 12 maj.

Källskattepliktiga räntor är de räntor som betalats till fysiska personer som är allmänt skattskyldiga i Finland eller till inhemska dödsbon:

  • sådana skattepliktiga räntor på depositioner som penninginrättningar och andelslagens sparkassor har betalat och som inbetalas i Finland på konton avsedda för mottagande av allmänhetens depositioner
  • räntor på arbetsgivarnas depositioner i intressekontor
  • skattepliktiga räntor på masskuldebrevslån.

Anmäl räntor som omfattas av källskatt på ränteinkomst även med årsanmälan. Lämna årsanmälan in senast den 15 februari det år som följer efter året då källskatten togs ut.

Ytterligare information: Verkställande av förskottsinnehållning
Ytterligare information: Lämnande av årsanmälan

Skatteperiod

Anteckna i punkten ”Skatteperiod” skatteperioderna för moms och arbetsgivarprestationer. Skatteperioden är i allmänhet en månad. Uppgifterna kan lämnas kvartalsvis endast om företaget har fått ett separat meddelande eller beslut från Skatteförvaltningen om en längre skatteperiod.

Obs! Deklarera försäkringspremieskatten och lotteriskatten alltid per månad.

Om skatteperioden är

  • en kalendermånad, anteckna månadens nummer som skatteperiod Om du t.ex. deklarerar uppgifter för mars, anteckna 3 som skatteperiod.
  • ett kalenderkvartal, anteckna skatteperioden med en siffra. Om du t.ex. deklarerar uppgifter för det andra kvartalet (april–juni), anteckna 2 som skatteperiod.

År

Året för skatteperioden med fyra siffror.

Skatt att betala

Skattebeloppet som ska betalas för skatteperioden.

Skatteförvaltningen registrerar de deklarerade skatterna på ditt konto för försäkringspremieskatt.

Ingen försäkringspremieskattepliktig verksamhet

Om den försäkringspremieskattepliktiga verksamheten är säsongbetonad eller avbryts för flera månader kan avbrottet anmälas på förhand med skattedeklarationen. Om det inte förekommit någon försäkringspremieskattepliktig verksamhet under skatteperioden, anteckna noll i punkten ”Skatt att betala”.

I MinSkatt ska anmälan om ingen verksamhet lämnas separat för varje skattperiod genom att i deklarationen välja punkten ”Ingen verksamhet/Ingen löneutbetalning”.

Nolldeklarationer kan lämnas in på förhand för högst 6 följande månader. Sedan du anmält avbrottet behöver du inte lämna in någon deklaration för denna period, förutom i det fallet att verksamhet ändå har idkats.

Om den försäkringspremieskattepliktiga verksamheten har upphört helt ska du lämna in en separat nedläggningsanmälan med Företags- och organisationsdatasystemets ändrings- och nedläggningsanmälan (ytj.fi). I fråga om försäkringspremieskatter ska deklarationen lämnas in ännu för den skatteperiod under vilken registreringen som försäkringspremieskyldig har upphört.


Hur ska uppgifter rättas?

Om du upptäcker ett fel i de deklarerade uppgifterna, rätta felet utan dröjsmål. De felaktiga uppgifterna ska rättas även om skattebeloppet inte skulle ändras.

Felet ska rättas genom att lämna in en ersättande deklaration för den skatteperiod som felet gäller.

Man ska göra rättelsen på samma sätt oberoende av om man på den ursprungliga deklarationen har till exempel deklarerat den skatt som ska betalas till ett för stort belopp eller den skatt som ska återbäras till ett för litet belopp.

Den nya ersättande deklarationen ersätter uppgifterna i samma skatteslag på deklarationen, exempelvis uppgifterna om moms. Därför ska man ange både de rättade uppgifterna och de uppgifter som inte innehöll några fel. Arbetsgivarprestationerna betraktas som ett skatteslag och därför ska man på nytt deklarera uppgifterna om både förskottsinnehållningarna, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och källskatten.

Observera att när du rättar sådana uppgifter där man ska deklarera både skattebeloppet och skattegrunden, ska du hänföra båda rättelserna till samma skatteperiod. Exempelvis punkterna ”Varuinköp från andra EU-länder” och ”Moms på varuinköp från andra EU-länder” eller ”Inköp av byggtjänster och metallskrot” och ”Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot”.

Detta nya rättelseförfarande tas i bruk 1.1.2017 och det gäller också uppgifter som rättas för skatteperioder som gått ut före 1.1.2017. 

Exempel: Om din skatteperiod är en kalendermånad och du i maj 2017 rättar momsuppgifter för exempelvis skatteperiod 12/2016, gör rättelsen genom att lämna in en ny, ersättande momsdeklaration för skatteperiod 12/2016.

Exempel: Ett företags skatteperiod för moms är en kalendermånad och företagets räkenskapsperiod är 1.7.2016–30.6.2017. I oktober 2016 har företaget haft 2 000 euro i moms att betala. I maj 2017 upptäcker företaget emellertid att det i sin deklaration för oktober har deklarerat 2 500 euro i moms, dvs. 500 euro för mycket. Företaget rättar felet genom att lämna in en ersättande deklaration för oktober 2016. Eftersom det är fråga om en skatteperiod som gått ut före 1.1.2017 kan företaget inte rätta felet genom att dra av det överbetalda momsbeloppet i sin deklaration för den följande skatteperioden. Företaget kan inte heller ansöka om att få momsen tillbaka som återbäring efter räkenskapsperiodens utgång.

Obetydliga fel kan rättas på ett förenklat sätt

Om felet i uppgifterna om skatter på eget initiativ är av obetydlig ekonomisk betydelse kan du rätta felet genom att beakta det i skattebeloppet som du deklarerar för följande skatteperioder. Obetydliga fel ska rättas utan ogrundat dröjsmål. Den skattskyldige ska rätta felet senast på den sista inlämningsdagen för deklarationer i månaden efter den månad då felet upptäcktes. Felet ska rättas även om det inte skulle finnas annat att deklarera.

Ett fel är obetydligt om beloppet på den överdeklarerade eller odeklarerade skatten är 500 euro per skatteperiod eller skatteslag.

Det förenklade rättelseförfarandet för obetydliga fel kan tillämpas under hela rättelsetiden utan förseningsavgift. Man kan rätta ett obetydligt fel på det förenklade sättet även om man skulle upptäcka felet först efter kalenderårets utgång.

Exempel: En skattskyldigs skatteperiod är en kalendermånad. I maj 2018 upptäcker hen ett mindre fel i sin deklaration för november 2017. Hen behöver inte hänföra rättelsen av felet till november 2017, hen behöver m.a.o. inte lämna in en ersättande deklaration, utan hen kan rätta felet i sin följande deklaration, som ska lämnas in senast på den allmänna förfallodagen för juni 2018.

Rättelseförfarandet för obetydliga fel trädde i kraft 1.1.2017 men förfarandet gäller inte skatteperioder som gått ut före 1.1.12017.

Exempel: Om din skatteperiod är en kalendermånad och du efter 1.1.2017 rättar momsuppgifter för skatteperiod 6/2016, gör rättelsen genom att lämna in en ny, ersättande momsdeklaration för skatteperiod 6/2016 även om felet skulle vara obetydligt. Det förenklade rättelseförfarandet gäller inte skatteperioder som slutat före 1.1.2017.

Om felet gäller deklarationen för skatteperiod 1/2017 och du upptäcker felet i april kan du rätta felet i momsdeklarationen som lämnas in i maj, dvs. i deklarationen för mars.

Då man rättar fel är det viktigt att komma ihåg att man kan deklarera negativa belopp endast i uppgifterna om moms. Om rättelsen av mindre fel gäller exempelvis arbetsgivarprestationer och om deras belopp till följd av rättelsen skulle bli negativt kan man inte beakta felet i den deklaraton som lämnas på den allmänna förfallodagen i den månad som följer efter den månad då felet upptäcktes. I detta fall kan felet rättas allteftersom det finns skatt att betala i en deklaration.              

Exempel: Man har överdeklarerat förskottsinnehållningen, man fördelar rättelsen av felet på flera månader.  

Kunden upptäcker i oktober 2017 ett fel som hänför sig till deklarationen som ska lämnas in för september 2017. Kunden har deklarerat 200 euro mer i förskottsinnehållning än kunden har tagit ut den. I oktober har kunden verkställt 100 euro i förskottsinnehållning. Kunden kan för oktober göra en rättelse om endast 100 euro eftersom förskottsinnehållningen inte kan bli negativ till följd av en rättelse av obetydliga fel. Kunden fördelar rättelsen av det obetydliga felet på flera månader.

Man har alltid möjligheten att lämna in en ersättande deklaration för den rätta skatteperioden, dvs. för den period där felet förekommer. I de situationer där skattebeloppet som man deklarerat i en ersättande deklaration leder till ett negativt skattebelopp hänför Skatteförvaltningen en rättelse som gäller andra skatter än moms till en sådan skatteperiod där det finns sådan skatt som den skattskyldige ska betala för samma skatteslag.

Som obetydliga fel kan dock inte rättas fel som inte påverkar skattebeloppet. Sådana fel är exempelvis i momsbeskattningen momsfria EU-försäljningar, momsfria försäljningar av byggtjänster och metallskrot (omvänd momsskyldighet) eller försäljningar som ska deklareras som momsfri omsättning.

I dessa fall påförs ingen förseningsavgift eftersom man har hänfört rättelsen till samma skatteslag och rättelsen således inte påverkar skattebeloppet som ska betalas för detta skatteslag.

Rättelser där man ändrar skattslag, t.ex. en felaktig deklarerad förskottsinnehållning som borde ha deklarerats som källskatt, ska alltid rättas genom en ersättande deklaration för den skatteperiod som felet gäller.

Om man har överdeklarerat förskottsinnehållningen och om man upptäcker felet först efter kalenderårets utgång kan man använda det förenklade rättelsesättet endast om man rättat också årsanmälan i motsvarande mån. Detta beror på att uppgifterna om förskottsinnehållningen används i personbeskattningen. Också rättelsen av källskatt och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift förutsätter på samma sätt som tidigare att också årsanmälan rättas.

Exempel: En arbetsgivares skatteperiod är en kalendermånad. Arbetsgivaren upptäcker i november 2018 att det har funnits ett obetydligt fel i deklarationen för oktober 2017. Arbetsgivaren har överdeklarerat förskottsinnehållningen. Arbetsgivaren behöver inte hänföra rättelsen av felet till oktober 2017, utan arbetsgivaren kan rätta felet senast i deklarationen vars sista inlämningsdag är den allmänna förfallodagen i december 2018. Eftersom felet upptäcks först efter kalenderårets utgång förutsätter rättelsen av felet att också uppgifterna i årsanmälan som lämnats för 2017 har rättats.

Skattförvaltningen har gett ett beslut om rättelse av fel dnr datum. Skatteförvaltningens beslut om rättelse av fel i en skattedeklaration

Ange också orsaken till korrigering

Om du redan har lämnat uppgifter om skatter på eget initiativ men du upptäcker fel i uppgifterna, lämna en ersättande deklaration.

Ange som orsak till rättelsen något av följande alternativ:

Räknefel/Ifyllningsfel

Kryssa för denna punkt när du rättar deklarationens uppgifter till följd av ett räknefel eller något annat fel i samband med ifyllningen som du upptäckt senare.

Ändrad rättspraxis

Välj detta alternativ om det skett en sådan ändring i rättspraxis p.g.a. vilken du rättar uppgifter i deklarationen.

Handledning i samband med skatterevision

Kryssa för denna punkt om du rättar deklarationen på grund av handledningen du fått i samband med en skatterevision.

Felaktig lagtolkning

Det handlar om felaktig lagtolkning exempelvis om du först har deklarerat försäljning enligt skattesatsen om 24 % och rättar den som försäljning enligt skattesatsen om 10 %. 

Ange också orsaken till korrigering

Försenad deklaration medför en förseningsavgift

Om deklaration inte har lämnats in inom den utsatta tiden eller om den rättas först efter tidsfristen leder det till en förseningsavgift. Skatteförvaltningen påför en förseningsavgift för varje för sent deklarerat skatteslag. Förskottsinnehållningar som anknyter till arbetsgivarprestationer, arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter och källskatter anses dock utgöra ett enda skatteslag.

Om den första deklarationen för en skatteperiod lämnas  för sent

Om uppgifterna om skatter på eget initiativ lämnas för sent påförs en förseningsavgift om 3 euro per dag för de första 45 dagarna. Dagarna räknas fr.o.m. dagen efter sista inlämningsdagen för deklarationen t.o.m. den dag då deklarationen lämnas in. Med en dag avses en kalenderdag, dvs. också veckoslut och söckenhelger.

Om deklarationen är högst 45 dagar försenad påverkar det deklarerade skattebeloppet inte förseningsavgiftens storlek. Förseningsavgiften för 45 dagar är alltså 135 euro (45 dagar x 3 euro).

Om deklarationen är över 45 dagar försenad blir förseningsavgiften 135 euro plus två procent av den skatt som ska betalas enligt den försenade deklarationen. Förseningsavgiften kan därför vara större än det deklarerade skattebeloppet.

Den förseningsavgift som påförs enligt skattebeloppet är högst 15 000 euro för varje skatteslag per skatteperiod.

Förseningsavgift för rättelsedeklaration, m.a.o. för en ersättande deklaration

Till rättelse av fel anknyter en s.k. fri rättelsetid på 45 dagar. Det påförs ingen förseningsavgift om den skattskyldige lämnar in en ersättande deklaration inom högst 45 dagar.

Om den skattskyldige lämnar in den ersättande deklarationen först senare och beloppet på den skatt som ska betalas växer, beräknas det en förseningsavgift för skatten.

Förseningsavgiften utgör två procent av den skatt som ska betalas och som deklarerats för sent, dvs. två procent av skillnaden mellan skatten i den ersättande deklarationen och skatten i den tidigare deklarationen.

Den förseningsavgift som ska påföras enligt skattebeloppet påförs inte om beloppet på skatten minskar.

Läs mer:

Förseningsavgift för skatter på eget initiativ

Påföljdsavgifter för skatter på eget initiativ

 

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken