Att deklarera skatter på eget initiativ – detaljerade anvisningar 2018

Uppgifterna om moms, arbetsgivarprestationer och andra skatter som ska deklareras och betalas på eget initiativ ska deklareras på eget initiativ till Skatteförvaltningen. Deklarationerna ska lämnas in elektroniskt. Pappersblanketter får användas endast av särskilda skäl. 

Läs mer om deklaration

Ändringar i deklaration av moms på import fr.o.m. 1.1.2018

  • Momsbeskattningen som gäller varuimport överförs från Tullen till Skatteförvaltningen 1.1.2018. Ändringen gäller momsskyldiga företag.
  • Moms som ska betalas på import ska deklareras och betalas till Skatteförvaltningen om varan har importerats 1.1.2018 eller senare.
  • Moms på import ska deklareras på eget initiativ på momsdeklarationen.
  • Momsdeklarationen innehåller nya punkter för deklaration av moms på import: ”Moms på import av varor från utanför EU” och ”Import av varor från utanför EU”.

Läs mer: Mervärdesskatteförfarandet vid import fr.o.m. 1.1.2018
Läs mer: Den åländska skattgränsen

Tidigare ändringar

Deklarationsförfarandet för skatter på eget initiativ ändrades 1.1.2017 när lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ trädde i kraft 1.1.2017. Ändringarna gäller i huvudsak skatteperioder som började 1.1.2017 eller därefter.

De viktigaste ändringarna:

  • Pappersblanketten har namnet Deklaration av skatter på eget initiativ (tidigare periodskattedeklaration).
  • Termen skatteperiod ersätte de tidigare begreppen redovisningsperiod och deklarations- och betalningsperiod.
  • Skatteperioderna och hur de väljs omarbetades.
    Läs mer: Att ansöka om valfri skatteperiod
  • Termen Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ersatte termen Arbetsgivares socialskyddsavgift.
    Det är obligatoriskt att deklarera elektronisk för skatteperioder som börjat 1.1.2017 eller därefter. Deklarationen kan lämnas in på pappersblankett endast av särskilda skäl. Du behöver dock inte ansöka om särskilt tillstånd för att deklarera på pappersblankett.
  • Uppgifterna kan lämnas och skatterna inbetalas exempelvis i Skatteförvaltningens e-tjänst MinSkatt. MinSkatt ersatte den tidigare e-tjänsten Skattekonto.
    Läs mer: Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ
  • En fysisk person, ett dödsbo eller en beskattningssammanslutning som idkar enbart skogsbruk behöver inte lämna momsdeklarationen ifall skatteperioden är ett kalenderår vid momsbeskattningen och det inte förekommit någon verksamhet under skatteperioden. Deklarationen måste dock lämnas om det utöver skogsbruket idkas också annan momspliktig verksamhet eller om Skatteförvaltningen särskilt ber om momsdeklarationen. Detta gäller redan den deklaration som lämnas för kalenderåret 2016.
  • Om det finns ett fel i deklarationen ska det rättas så att man lämnar in en ny, ersättande deklaration för samma skatteperiod.
  • Felet kan korrigeras på ett förenklat sätt om dess ekonomiska betydelse är liten. Felet ska då beaktas senast i den deklaration vars sista inlämningsdag infaller på den månad som följer efter den månad då felet upptäcktes.
  • Deklarationen fick en ny punkt: Orsak till korrigeringen. Fyll i punkten när du 1.1.2017 eller därefter korrigerar uppgifter om moms och arbetsgivarprestationer som redan deklarerats.
    Läs mera om rättelse av fel
    Hur rättas ett fel i en deklaration av skatter på eget initiativ?
  • Om du har deklarerat moms att betala till ett för stort belopp eller moms som ska dras av till ett för litet belopp, rätta felet genom att lämna in en ny, ersättande deklaration för samma skatteperiod. Man kan inte ansöka med en separat återbäringsansökan om återbäring av moms som man deklarerat eller betalat till ett för stort belopp.
  • Lättnad vid den nedre gränsen och ansökan om den förblev i övrigt som förut, men lättnaden vid den nedre gränsen kan inte heller längre separat ansökas om i form av återbäring. Om man inte deklarerat uppgifterna om lättnaden vid den nedre gränsen ska man lämna in en ny, ersättande deklaration och skatteperiodens alla uppgifter ska deklareras på nytt.
  • Om uppgifterna om skatter på eget initiativ lämnas försent, är påföljden fortfarande en förseningsavgift. Förseningsavgiftens belopp och beräkningsätt ändras dock. En deklaration anses vara försenad också i det fallet att deklarationen lämnas in efter beskattningen enligt uppskattning och uppskattningen upphävs.
    Läs mer: Försenad deklaration medför en förseningsavgift
    Läs mer: Förseningsavgift för en deklaration av skatter på eget initiativ

Vem ska lämna uppgifter om skatter på eget initiativ?

Momsuppgifter ska deklareras av ett företag eller annan aktör som

  • är momsskyldig för rörelseverksamhet
  • har ansökt om att bli momsskyldig för överlåtelse av nyttjanderätt till en fastighet
  • är momsskyldig som primärproducent
  • är momsskyldig som köpare (omvänd momsskyldighet eller gemenskapsinternt förvärv)
  • är momsskyldig för renskötsel (renbeteslag)
  • är en utländsk näringsidkare som är skyldig att lämna in momsdeklaration i Finland
  • är en momsskyldighetsgrupp.

 Uppgifter om arbetsgivarprestationerna (förskottsinnehållning, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och källskatt) ska deklareras av ett företag eller annan aktör som ärarbetsgivare med regelbunden löneutbetalning

  • arbetsgivare med regelbunden löneutbetalning
  • arbetsgivare med tillfällig löneutbetalning
  • pensionsbetalare
  • en redare som betalar sjöarbetsinkomster
  • redovisningsenhet (om en arbetsgivare har flera olika driftställen kan den ha s.k. redovisningsenheter som har införts i Skatteförvaltningens register).

Andra skatter på eget initiativ samt vem som ska deklarera:

  • lotteriskatt: den som anordnar lotterier
  • försäkringspremieskatt: den försäkringspremieskattskyldige
  • förskottsinnehållning på inkomst av virkesförsäljning: virkesköpare
  • förskottsinnehållning från aktiebolag, andelslag eller annat samfund (arbetsersättningar och bruksavgifter): den som betalar arbetsersättningar och bruksavgifter.
  • förskottsinnehållning på räntor och andelar: den som utbetalar i inkomstskattelagen (ISkL) avsedda räntor och andra motsvarande prestationer
  • förskottsinnehållning på dividender och på överskott från andelslag: den som utbetalar dividender eller överskott
  • apoteksskatt: apoteksskattskyldiga (uppgifterna lämnas elektroniskt).
    Läs mer om apoteksskatt

Hur bestäms skatteperioden?

Skatteperiod är den tidsperiod för vilken skatten deklareras och betalas. Skatteperioden är vanligtvis en kalendermånad.

Skatteperioden för moms är dock ett kalenderår när den skattskyldige är

  • en fysisk person, ett dödsbo eller en sammanslutning som bedriver primärproduktion och som inte bedriver annan momspliktig verksamhet
  • en i 79 c § i mervärdesskattelagen avsedd upphovsman till konstverk som inte bedriver någon annan momspliktig verksamhet.

Skatteperioden för apoteksskatt är också alltid ett kalenderår.

Skatteperioderna för moms respektive arbetsgivarprestationer är inte bundna till varandra, utan de kan vara olika långa.

Skatteperioden kan vara längre om omsättningen är liten

Om omsättningen uppgår till högst 10 000 euro kan man ansöka om en längre skatteperiod för moms och arbetsgivarprestationer.

Man kan ansöka om en skatteperiod om ett kalenderkvartal för moms och arbetsgivarprestationer om omsättningen eller motsvarande avkastning under ett kalenderår är högst 100 000 euro. Tillfälliga arbetsgivare kan dock inte ansöka om en förlängd skatteperiod.

Man kan ansöka om en skatteperiod om ett kalenderår för moms om omsättningen eller motsvarande avkastning under ett kalenderår är högst 30 000 euro.

Man kan ansöka om ändringen av skatteperioden antingen i MinSkatt eller med en blankett Ansökan om ändring av skatteperioden för skatter på eget initiativ.

Läs mer Att ansöka om valfri skatteperiod

Deklaration av skatter på eget initiativ – När och hur ska deklarationen lämnas in?

Deklarationen av skatter på eget initiativ ska lämnas in elektroniskt.

Läs mer: Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ

Deklaration ska lämnas in enligt deklarantens egen skatteperiod antingen en gång per kalendermånad, kalenderkvartal eller kalenderår. Du kan kontrollera din skatteperiod i MinSkatt.

Om skatteperioden är en kalendermånad eller ett kalenderkvartal ska den vara framme den 12:e dagen i månaden. Om den 12:e dagen är en lördag eller helgdag räcker det att deklarationen är framme följande vardag. Deklarationen ska vara framme hos Skatteförvaltningen senast under den sista inlämningsdagen.

Om skatteperioden är en kalendermånad, deklarera enligt följande tidtabell:

  • Arbetsgivarprestationer: senast den 12:e dagen i månaden efter löneutbetalningsmånaden. En arbetsgivare med regelbunden löneutbetalning ska lämna in deklarationen även när inga arbetsgivareprestationer har utbetalats. En arbetsgivare med tillfällig löneutbetalning deklarerar endast för de månader då det förekommer löneutbetalning. 
  • Moms: senast den 12:e dagen i den andra månaden efter skatteperioden. Momsuppgifterna för exempelvis februari ska lämnas senast den 12 april.
  • Lotteriskatt: senast på den allmänna förfallodagen i den följande månaden efter skatteperioden. Uppgifterna för exempelvis februari ska lämnas senast den 12 april.

Om din skatteperiod är ett kalenderkvartal, lämna uppgifterna om såväl arbetsgivarprestationerna som momsen senast den 12:e dagen i den andra kalendermånaden efter kalenderkvartalet. Exempelvis deklarationen för kalenderårets första kvartal (januari–mars) ska lämnas in senast den 12 maj.

Skatteperioden för moms kan även vara ett kalenderår. I så fall ska deklarationen lämnas in före utgången av februari året efter kalenderåret.

Obs! Om din skatteperiod är ett kalenderår, beakta dessa situationer:

  • Om den momspliktiga verksamheten upphör mitt under kalenderåret ska deklarationen lämnas in och momsen betalas från årets ingång ända till tidpunkten då verksamheten upphör.
  • Om skatteperioden förkortas mitt under kalenderåret eller kalenderkvartalet ska deklarationen lämnas in och momsen betalas från den tidigare skatteperiodens ingång ända till utgången av den månad då skatteperioden ändras.

Deklarationen ska då lämnas in och momsen betalas senast på den 12:e dagen i den andra kalendermånaden efter den månad då verksamheten lades ned eller skatteperioden ändrades. December är ett undantag: om verksamheten och kalenderårets skatteperiod upphör i december, är den sista inlämningsdagen och förfallodagen först den sista dagen i februari.

En arbetsgivare som betalar sjöarbetsinkomst: om skatteperioden är en månad, deklarera skatterna senast den 12:e dagen i månaden efter skatteperioden på samma sätt som alla andra arbetsgivarprestationer. Deklarera alla löner som omfattas av förskottsinnehållning enligt samma tidsfrist på samma deklaration som en enda summa, likaså de källskattepliktiga lönerna.

Kan uppgifterna lämnas i förväg?

Man kan av arbetsgivarprestationer lämna in i förväg en deklaration som inte är en s.k. nolldeklaration endast för den skatteperiod som följer efter den pågående skatteperioden. I en sådan deklaration har man angett andra siffror än noll i några datafält.

Om skatteperioden för arbetsgivarprestationer är en kalendermånad kan deklarationen för t.ex. skatteperiod 3/2017 (sista inlämningsdagen 12.4.2017) lämnas in tidigast 1.2.2017.

Deklarationen av andra skatter än arbetsgivarprestationer (t.ex. moms, försäkringspremieskatt, förskottsinnehållning på inkomst av virkesförsäljning osv.) kan lämnas tidigast under skatteperioden.

Om skatteperioden för moms är en kalendermånad kan deklarationen för t.ex. skatteperiod 3/2017 (sista inlämningsdagen 12.5.2017) lämnas in tidigast 1.3.2017.

Uppgifterna om förskottsinnehållningen på dividender och källskatten (skatteslagen 92 och 39) kan lämnas högst 12 månader i förväg.

Den s.k. nolldeklarationen kan lämnas in för 6 månader åt gången.

Betalning av skatter på eget initiativ

Läs mer: Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ

Detaljerade deklarationsanvisningar:

Gemensamma uppgifter för skatter på eget initiativ

Den skattskyldiges namn

Företag och samfund: firmanamnet som anmälts till handelsregistret eller föreningsregistret.
Andra skattskyldiga: det fullständiga namnet.

FO-nummer eller personbeteckning

Uppgiften ska alltid anges. Ange personbeteckningen endast om FO-nummer inte har tilldelats. Skatteförvaltningen hänför uppgifterna till den rätta skattskyldige med hjälp av numret eller beteckningen.

Datum
Underskrift och namnförtydligande

Datera och underteckna deklarationen. I elektroniska deklarationer motsvaras underskiften av den elektroniska autentiseringen.

Telefon

Telefonnumret för den person som vid behov kan lämna tilläggsuppgifter om deklarationen.

Skatteperiod

Numret på skatteperioden.

  • Om skatteperioden är en kalendermånad, anteckna månadens nummer som skatteperiod (1–12). Om du t.ex. deklarerar uppgifter för mars, anteckna 3 som skatteperiod.
  • Om skatteperioden är ett kalenderkvartal, anteckna skatteperioden som siffra (1, 2, 3 eller 4). Om du t.ex. deklarerar uppgifter för det andra kvartalet (april–juni), anteckna 2 som skatteperiod.
  • Om skatteperioden är ett kalenderår, lämna punkten tom.

År

Året för skatteperioden med fyra siffror.

Uppgifter om mervärdesskatt

Skatt på inhemsk försäljning enligt skattesatserna
Moms enligt 24 %, 14 % och 10 %

Momsen på den inhemska försäljningen av varorna och tjänsterna specificerad enligt skattesatserna.

Den allmänna skattesatsen är 24 %. De reducerade skattesatserna är 14 % och 10 %.

Exempel: Om försäljning enligt 24 % exkl. moms är 19 310,00 € (= skattegrunden), är momsen enligt 24 % som ska deklareras
24 % x 19 310,00 € = 4 634,40 euro.

Exempel: Om försäljningen enligt 10 % exkl. moms är 1 700,00 € (= skattegrunden), är momsen enligt 10 % som ska deklareras
10 % x 19 310,00 € = 170,00 euro.

Ange i dessa punkter också t.ex. den moms som ska betalas på följande poster:

  • varor och tjänster som tagits i eget bruk
  • försäljning av anläggningstillgångar
  • stöd som anknyter sig till priserna på varor och tjänster när de bestäms utgående från försäljningspriset eller den sålda kvantiteten
  • varor eller tjänster som köpts från en utländsk näringsidkare som inte är momsskyldig i Finland (= s.k. omvänd momsskyldighet)
  • köpta utsläppsrätter
  • distansförsäljning från ett annat EU-land till Finland om beloppet på säljarens försäljningar överskrider 35 000 euro eller om säljaren har registrerats som momsskyldig för distansförsäljning i Finland.

I denna punkt ska man inte deklarera

  • skatter som betalas på importen av varor. Dessa skatter ska anges under punkten ”Moms på import av varor från områden utanför EU”.
  • försäljning av teletjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster till konsumenter i andra EU-länder
  • de momser som betalas på grund av den omvända momsskyldigheten och som ska anges i punkten ”Moms på inköp av tjänster från andra EU-länder” eller i punkten ”Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot”.

Moms på varuinköp från andra EU-länder

Moms på varuinköp från momsskyldiga i andra EU-länder (= gemenskapsinterna förvärv).

Det är fråga om gemenskapsinternt förvärv om varan köps av en näringsidkare som är momsregistrerad i ett annat EU-land och varan transporteras till Finland på säljarens eller köparens uppdrag.

Deklarera gemenskapsinterna förvärv i följande punkter:

  • Varuinköp från andra EU-länder (anskaffningspriset för varan)
  • Moms på varuinköp från andra EU-länder

Du får momsbeloppet genom att multiplicera priset exkl. moms med den skattesats som ska tillämpas. Räkna ihop de enligt de olika skattesatserna (24 %, 14 %, 10 %) beräknade momserna och deklarera som sammanlagt belopp.

Om momsen på det gemenskapsinterna förvärvet är avdragbar, deklarera den även i punkten ”Moms som ska dras av för skatteperioden”.

Exempel: Varuinköpen från andra EU-länder (de gemenskapsinterna förvärven) är 18 000 euro. De förvärvade varorna är sådana på vilka man ska tillämpa skattesatsen om 24 %. Ange som momsbelopp 24 % x 18 000 euro, dvs. 4 320 euro. Den här momsen som ska betalas för det gemenskapsinterna förvärvet får du dra av på samma grunder som den moms som ingår i varor som köpts i Finland. Momsen ska m.a.o. räknas med i momsen som ska dras av för skatteperioden.

Läs mer: Mervärdesbeskattning i EU-varuhandeln

 

Moms på inköp av tjänster från andra EU-länder

Momsen som ska betalas för inköp av tjänster från momsskyldiga i andra EU-länder och som enligt den allmänna bestämmelsen ska betalas på grund av den omvända momsskyldigheten till Finland.

Momsbeskattningens allmänna bestämmelse om försäljning av tjänster:

Försäljningen till näringsidkare ska beskattas i det land där köparen är etablerad.

Om köparen är en näringsidkare ska den allmänna bestämmelsen dock inte tillämpas på följande tjänster

  • tjänster som avser fastighet
  • persontransporttjänster
  • korttidsuthyrning av transportmedel
  • rätten till inträde till kurser, vetenskaps-, kultur-, underhållnings- och idrottsevenemang, till mässor och utställningar eller liknande arrangemang samt tjänster i omedelbar anknytning till tillträdet (t.ex. avgift för s.k. garderobstjänster)
  • restaurang- och cateringtjänster
  • resebyråtjänster.

Ange inköpen av tjänster från EU-länder i följande punkter

  • Inköp av tjänster från andra EU-länder (anskaffningspriset för tjänsterna)
  • Moms på inköp av tjänster från andra EU-länder

Du får momsbeloppet genom att multiplicera priset exkl. moms med den skattesats som ska tillämpas på förvärvet. Räkna ihop de enligt de olika skattesatserna (24 %, 14 %, 10 %) beräknade momserna och deklarera som sammanlagt belopp.

Exempel: Tjänsteinköpen från andra EU-länder är 10 000 euro. Man ska tillämpa skattesatsen om 24 % på dessa tjänster. Ange som momsbelopp 24 % x 10 000 euro, dvs. 2 400 euro. Momsen får dras av på samma grunder som sådan moms som ingår i tjänster som köpts i Finland. Den ska m.a.o. räknas med i momsen som ska dras av för skatteperioden.

Läs mer: Momsbeskattningen av tjänster vid utrikeshandel fr.o.m. 1.1.2010

Om du köper byggtjänster eller köper uthyrning av arbetskraft för byggtjänster i Finland och säljaren är ett företag som är etablerat i ett annat EU-land, ange momsen inte här, utan i punkten ”Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot (omvänd momsskyldighet)”.

Moms på import av varor från utanför EU

Deklarera här den moms som ska betalas för importen.

Du får beloppet på den moms som ska betalas för importen genom att multiplicera beloppet på importen (m.a.o. skattegrunden för importen) med den skattesats som ska tillämpas. Räkna ihop de enligt de olika skattesatserna (24 %, 14 %, 10 %) beräknade momserna och deklarera som sammanlagt belopp.

Hänför momsen till den kalendermånad under vilken förtullningsbeslutet har getts. Denna tidpunkt är den förtullningsdag som antecknats på förtullningsbeslutet.

Det motsvarande momsavdraget ska likaså hänföras till samma månad. Ange avdraget i punkten ”Moms som ska dras av för skatteperioden”. Avdraget får göras endast om förvärvet har gjorts för sådan momspliktig rörelse som berättigar till avdraget.

Vid import som faller under Tullens behörighet uppbärs moms som underskrider 5 euro inte.  Denna undre gräns finns inte vid den import som ska deklareras till Skatteförvaltningen, utan all import ska deklareras (MomsL 101 §).

Import till Finland är momsfri i vissa situationer (MomsL 94–96  §, 72 h §). Ange dock skattegrunden för momsen vid import också för dessa importer i punkten ”Import av varor från utanför EU”. Ange dock inte dessa importer i punkterna ”Moms på import av varor från utanför EU” och ”Moms som ska dras av för skatteperioden”.

Om förtullningsbeslutet ändras så att skattegrunden för moms vid import och de uppgifter som påverkar momsen ändras ska du rätta momsdeklarationen så att den motsvarar de ändrade uppgifterna. Rätta uppgifterna genom att lämna in en ersättande deklaration för samma skatteperiod.

Exempel: Import av varor från utanför EU (importer) är 80 000 euro. De förvärvade varorna är sådana på vilka man ska tillämpa skattesatsen om 24 %. Ange som momsbelopp 24 % x 80 000 euro, dvs. 19 200 euro Denna moms vid import av varor får dras av på samma grunder som sådan moms som ingår i priset för varor som köpts i Finland. Momsen ska m.a.o. räknas med i momsen som ska dras av för skatteperioden. Detta förutsätter att förvärvet berättigar till avdrag.

Skatteförvaltningen kan bestämma att det särskilda förfarande som avses i MomsL 100 a § ska tillämpas på en skattskyldigs import. I det särskilda förfarandet överlåter Tullen de importerade varorna till företaget först efter att momsdeklarationen har lämnats in och momsen betalats till Skatteförvaltningen. Deklarera momsen i ett sådant fall redan före den sista inlämningsdagen för skatteperiodens momsdeklaration. Hänför momsen till den kalendermånad under vilken skyldigheten att betala momsen har uppstått, m.a.o. under den period då Tullen godkänt tulldeklarationen (datumet för godkännande i förtullningsbeslutet). Lämna den egentliga momsdeklarationen för skatteperioden som ersättande deklaration senast på den sista inlämningsdagen för deklarationen.

Läs mer: Mervärdesskatteförfarandet vid import fr.o.m. 1.1.2018  

Import mellan Åland och övriga Finland

Tullen fattar inte förtullningsbeslut om import mellan Åland och övriga Finland eftersom det inte uppbärs någon tull för sådan import. Momsen på sådan import deklareras på momsdeklarationen för den skatteperiod under vilken Tullen har fått fakturan eller fraktsedeln som utgör tulldeklaration.

Tullen bestämmer inte heller tullvärdet vid de importer som hör till Skatteförvaltningens behörighet och där varan importeras från Åland till övriga Finland eller från övriga Finland till Åland. I sådana fall måste den skattskyldige själv bestämma tullvärdet för varan.

Läs mer: Den åländska skattgränsen

Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot (omvänd momsskyldighet)

Moms på sådana inköpta byggtjänster och inköp av metallskrot på vilka den omvända momsskyldigheten ska tillämpas.

Ange inköpen av byggtjänster enligt följande

  • I punkten ”Inköp av byggtjänster och metallskrot” alla de inköp av byggtjänster som omfattas av den omvända momsskyldigheten. Ange anskaffningspriset för byggtjänsten.
  • I punkten ”Moms på inköp av bygg- tjänster och metallskrot” den moms som ska betalas för dessa inköp. Räkna ut momsbeloppet genom att multiplicera priset exkl. moms med skattesatsen om 24 %. Om du har skaffat hyrd arbetskraft för byggtjänsten, ange också momsen som ska betalas för hyrningen.
  • Även om företaget självt inte idkar någon försäljning av byggtjänster, ange också de byggtjänster som du köpt av utländska näringsidkare och som avser en fastighet i Finland och på vilka företaget som köpare ska betala moms (enligt MomsL 9 §).

Läs mer: Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen

Deklarera inköp av metallskrot så här:

  • I punkten ”Inköp av byggtjänster och metallskrot” de inköp av metallskrot som omfattas av den omvända momsskyldigheten. Ange anskaffningspriset för metallskrotet.
  • I punkten ”Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot” momsen på dessa inköp.
  • Om du köpt metallskrot från ett annat EU-land och om det är fråga om gemenskapsinternt förvärv, deklarera momsen som ingår i inköpet dock i punkten ”Moms på varuinköp från andra EU-länder”.

Läs mer: Omvänd momsskyldighet inom skrotbranschen

Moms som ska dras av för skatteperioden

Det sammanlagda beloppet av den moms som ska dras av för skatteperioden.

Moms som ingår i inköp av varor eller tjänster får dras av om varan eller tjänsten har anskaffats för momspliktig rörelseverksamhet som berättigar till avdrag.

Avdragbar moms som anknyter till den momspliktiga rörelseverksamheten kan vara

  • moms som ingår i inköp när säljaren är momsskyldig i Finland
  • moms vid förvärv till rörelseverksamhet som omfattas av nollskattesatsen
  • moms som har betalats på EU-varuinköp, dvs. på gemenskapsinterna förvärv (ange också i punkten ”Moms på varuinköp från andra EU-länder”)
  • moms som har betalats på import av varor (= inköp från utanför EU, även från Åland)
  • moms som på grund av den omvända momsskyldigheten betalats på sådant inköp i Finland där säljaren varit en utländsk näringsidkare som inte varit momsskyldig i Finland (ange också i punkten ”Skatt på inhemsk försäljning enligt skattesatserna” eller ”Moms på inköp av tjänster från andra EU-länder”)
  • moms som på grund av den omvända momsskyldigheten betalats på inköp av byggtjänster och metallskrot (ange också i punkten ”Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot”)
  • moms som betalats på inköp av utsläppsrätt i Finland (ange också i punkten ”Skatt på inhemsk försäljning enligt skattesatserna”)
  • moms som ingår i varor och tjänster som köpts i Finland och som anknyter till teletjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster när den momsskyldige har registrerats i den särskilda ordningen för moms (M1SS) i ett annat EU-land och den momsskyldige har registrerats för distansförsäljning i Finland.

Moms som ingår i inköp får dras av endast till den del de köpta varorna och tjänsterna har använts i den momspliktliga verksamheten. Om varorna och tjänsterna är avsedda för privat bruk eller för sådan användning som omfattas av avdragsbegränsningar får avdraget inte göras.

Läs mer:

Begränsningar i avdragsrätten
Den särskilda ordningen för mervärdesskatt
Rätt att dra av mervärdesskatt 

Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen

Om företaget är berättigat till lättnaden vid den nedre gränsen, ange beloppet på avdraget här.

Läs mer i punkten: Uppgifter om lättnad som ansluter sig till momsskyldighetens nedre gräns

Moms att betala/Moms som berättigar till återbäring (-)

Resultatet av skatteperiodens momskalkyl. Du får resultatet genom att först räkna ihop

  • skatten på inhemska försäljningar och
  • momsen på varuinköp från andra EU-länder, momsen på inköp av tjänster från andra EU-länder och momsen på inköp av byggtjänster och metallskrot.

Subtrahera från denna summa momsen som ska dras av för skatteperioden och lättnaden vid den nedre gränsen.

Om skillnaden blir negativ, dvs. den moms som ska betalas är mindre än den moms som ska dras av, anteckna ett minustecken framför summan.

Momsen som berättigar till återbäring påverkar saldot i MinSkatt först efter att Skatteförvaltningen godkänt återbäringen.

Omsättning enligt 0-skattesats

Ange här sådana momsfria försäljningar av varor och tjänster för vilkas vidkommande man får dra av den moms som ingår i inköpen. Sådana försäljningar är bl.a.

  • försäljning av varor utanför EU, t.ex. till Norge, Ryssland eller från fasta Finland till Åland
  • försäljning av installerad eller monterad vara i ett annat EU-land momsfri
  • försäljning till resenärer momsfri försäljning till diplomater och internationella organisationer
  • momsfri försäljning i samband med upplagringsförfaranden
  • momsfri försäljning av upplagor av medlemstidningar till allmännyttiga samfund
  • försäljning av momsfria fartyg och arbetsprestationer som hänför sig till dessa
  • sådana försäljningar av tjänster utomlands (inom EU eller utanför EU) som inte anges i punkten ”Försäljningar av tjänster till andra EU-länder”, exempelvis försäljning av en byggtjänst som avser en fastighet t.ex. i Sverige eller Norge
  • sådana försäljningar av varor utomlands (inom EU eller utanför EU)  som beskattas utomlands, t.ex. försäljning av varor i Ryssland
  • försäljning av teletjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster till konsumenter i ett annat EU-land.

Anteckna här inte

  • sådana momsfria försäljningar för vilkas vidkommande några avdrag inte får göras – sådana försäljningar är bl.a. hälso- och sjukvårdstjänster och socialvårdstjänster försäljningar som ska anges i punkten ”Varuförsäljningar till andra EU-länder” sådana försäljningar av tjänster enligt den allmänna bestämmelsen (MomsL 65 §) som ska anges i punkten ”Försäljningar av tjänster till andra EU-länder”
  • allmänna understöd och bidrag, t.ex. jordbruksstöd.

Varuförsäljningar till andra EU-länder

Ange här det sammanlagda beloppet av gemenskapsinterna försäljningar, dvs. alla varuförsäljningar till momsskyldiga köpare i andra EU-länder. Försäljningen utgör gemenskapsintern försäljning endast om varorna transporteras från Finland till ett annat EU-land.

Försäljningens värde är det pris som grundar sig på ett avtal mellan säljaren och köparen och som innehåller alla pristillägg som ska tas ut från köparen (t.ex. faktureringstillägg, postnings- och expeditionskostnader). Räkna till värdet även de transportkostnader som ditt företag ha debiterat för varuleveransen.

Även transport av varor från ett EU-land till ett annat för försäljning där utgör gemenskapsintern försäljning. Ange här värdet av varor som överförts från t.ex. Finland till Tyskland för att säljas där.

Deklarera inte den andra försäljningen i samband med trepartshandel i deklarationen. Den ska deklareras endast på sammandragsdeklarationen.

Försäljning av varor till konsumenter i andra EU-länder utgör inte momsfri gemenskapsintern försäljning, utan momspliktig inhemsk försäljning. Ange dem i punkten ”Skatt på inhemsk försäljning enligt skattesatserna”. Undantag utgörs av försäljningar av nya transportmedel till privatpersoner i ett annat EU-land. Dessa försäljningar utgör alltid momsfri gemenskapsintern försäljning. Ange dem därför i punkten ”Omsättning enligt 0-skattesats”.

Läs mer: Mervärdesbeskattning i EU-varuhandeln

Obs! Man ska även alltid lämna in en sammandragsdeklaration för moms specificerad per kund över de gemenskapsinterna försäljningarna. Lämna in sammandragsdeklarationen endast för de månader då det förekommit gemenskapsintern varuförsäljning till andra EU-länder. Lämna in deklarationen elektroniskt senast den 20 dagen i den månad som följer på den berörda månaden, t.ex. den 20 april över försäljningarna i mars.

Läs mer: Sammandragsdeklaration för moms

För en för sent inlämnad sammandragsdeklaration påförs en försummelseavgift.

Läs mer: Påföljdsavgifter för skatter på eget initiativ

Försäljningar av tjänster till andra EU-länder

Anteckna här det sammanlagda beloppet på försäljningarna av sådana tjänster som ska beskattas i köparens etableringsland enligt den allmänna bestämmelsen om försäljningar mellan momsskyldiga (köparen är etablerad i ett annat EU-land än Finland).

Den som köper tjänsterna betalar momsen för sådana tjänster på basis av den omvända momsskyldigheten i det EU-land till vilket tjänsten överlåts.

Om försäljning av en sådan tjänst är momsfri i det andra EU-landet, ange försäljningen inte i denna punkt. Ange försäljningen då i punkten ”Omsättning enligt 0-skattesats”.

Momsbeskattningens allmänna bestämmelse om försäljning av tjänster:

Försäljningen till näringsidkare ska beskattas i det land där köparen är etablerad.

Följande tjänster ska inte anges här eftersom den allmänna bestämmelsen inte tillämpas på dem:

  • tjänster som avser fastighet
  • persontransporttjänster
  • korttidsuthyrning av transportmedel
  • rätten till inträde till kurser, vetenskaps-, kultur-, underhållnings- och idrottsevenemang, till mässor och utställningar eller liknande arrangemang samt tjänster i omedelbar anknytning till tillträdet (t.ex. avgift för s.k. garderobstjänster)
  • restaurang- och cateringtjänster
  • resebyråtjänster.

Ange här inte försäljningar till konsumenter och inte heller sådana försäljningar till momsskyldiga som beskattas i något annat EU-land enligt någon annan än den allmänna bestämmelsen.

Försäljningens värde är det pris som grundar sig på ett avtal mellan säljaren och köparen och som innehåller alla pristillägg som ska tas ut från köparen. Räkna med i värdet även de kostnader som ditt företag har debiterat för leveransen av tjänsten.

Läs mer: Momsbeskattningen av tjänster vid utrikeshandel fr.o.m. 1.1.2010

Obs. Lämna in alltid en sammandragsdeklaration för moms specificerad per kund över dessa tjänsteförsäljningar. Lämna in sammandragsdeklarationen endast för de månader då det förekommit tjänsteförsäljning till andra EU-länder. Lämna in deklarationen elektroniskt senast den 20 dagen i den månad som följer på den berörda månaden, t.ex. den 20 april över försäljningarna i mars.

Läs mer: Sammandragsdeklaration för moms

För en för sent inlämnad sammandragsdeklaration påförs en försummelseavgift.

Läs mer: Påföljdsavgifter för skatter på eget initiativ.

Varuinköp från andra EU-länder

Summan av de varor som företaget köpt från andra EU-länder än Finland (= gemenskapsinterna förvärv). Ange också momsfria gemenskapsinterna förvärv.

Det är fråga om gemenskapsinternt förvärv då varan köps från en näringsidkare som finns i ett register över momsskyldiga i ett annat EU-land och transporteras till Finland antingen på säljarens eller på köparens uppdrag.

Även om det gemenskapsinterna förvärvet skulle berättiga till avdrag, deklarera varuinköpet samt momsen som ska betalas på det på följande sätt:

  • Varuinköp från andra EU-länder (anskaffningspriset för varorna)
  • Moms på varuinköp från andra EU-länder
  • Moms som ska dras av för skatteperioden, om momsen får dras av.

Ange tjänsterna som köpts från andra EU-länder i punkten ”Inköp av tjänster från andra EU-länder”.

Läs mer: Mervärdesbeskattning i EU-varuhandeln

Inköp av tjänster från andra EU-länder

Ange här det sammanlagda beloppet av sådana tjänster som köpts från andra EU-länder och på vilka momsen enligt den allmänna bestämmelsen om försäljningsland ska betalas till Finland på grund av den omvända momsskyldigheten. Ange dessutom momsen som ska betalas på inköpen i punkten ”Moms på inköp av tjänster från andra EU-länder” och momsen som ska dras av i punkten ” Moms som ska dras av för skatteperioden”, om förvärvet berättigar till avdrag.

Här ska inte anges:

  • sådana tjänster enligt den allmänna bestämmelsen där försäljning är momsfri (t.ex. en arbetsprestation som hänför sig till ett momsfritt fartyg)
  • hyrning av arbetskraft för byggtjänster (omvänd momsskyldighet). Anteckna dessa inköp endast i punkten ”Inköp av byggtjänster och metallskrot”.
  • följande tjänster eftersom den allmänna bestämmelsen inte tillämpas på dem:
    • tjänster som avser fastighet
    • persontransporttjänster
    • korttidsuthyrning av transportmedel
    • rätten till inträde till kurser, vetenskaps-, kultur-, underhållnings- och idrottsevenemang, till mässor och utställningar eller liknande arrangemang samt tjänster i omedelbar anknytning till tillträdet (t.ex. avgift för s.k. garderobstjänster)
    • restaurang- och cateringtjänster
    • resebyråtjänster.

Läs mer: Momsbeskattningen av tjänster vid utrikeshandel fr.o.m. 1.1.2010.

Ange de inköp av varor som du gjort i andra EU-länder i punkten ”Varuinköp från andra EU-länder”.

Import av varor från utanför EU

Ange här det sammanlagda beloppet på de varor som importerats från utanför EU, dvs. skattegrunden. Skattegrunden utgörs vanligtvis av tullvärdet i vilket det har inkluderats transport-, lastnings-, lossnings- och försäkringskostnader och andra sådana kostnader i samband med importen samt skatter, tullar, importavgifter och övriga avgifter som ska uppbäras till staten eller EU, med undantag för moms (MomsL 91 §, 93 § och 93 a §). Tullvärdet bestäms av Tullen enligt EU:s tullagstiftning (MomsL 88 §).

Lämna uppgifterna på momsdeklarationen för den skatteperiod under vilken förtullningsbeslutet har getts. Denna tidpunkt är den förtullningsdag som antecknats på förtullningsbeslutet.

Det motsvarande momsavdraget ska hänföras till samma månad. Ange avdraget i punkten ”Moms som ska dras av för skatteperioden”. Avdraget förutsätter att anskaffningen har gjorts för momspliktig rörelseverksamhet.

Om importen berättigar till avdraget, ange importen av varan och momsen som ska betalas på denna import i följande punkter

  • Import av varor från utanför EU (ange tullvärdet enligt förtullningsbeslutet)
  • Moms på import av varor från utanför EU
  • Moms som ska dras av för skatteperioden (om momsen får dras av).

Import till Finland är momsfri i vissa situationer (MomsL 94–96  §, 72 h §). Ange dock skattegrunden för momsen vid import också för dessa importer i punkten ”Import av varor från utanför EU”. Däremot ska man i punkten ”Moms på import av varor från utanför EU” inte ange momsen på dessa importer.

Om förtullningsbeslutet ändras så att skattegrunden för moms vid import och de uppgifter som påverkar momsen ändras ska du rätta momsdeklarationen så att den motsvarar de ändrade uppgifterna. Rätta uppgifterna genom att lämna in en ersättande deklaration för samma skatteperiod.

Exempel: Import av varor från utanför EU (importer) är 80 000 euro. Varorna är tandproteser, och de får importeras momsfritt (MomsL 36 § 3 punkten, 94–96 §). Ange skattegrunden för importen i punkten ”Import av varor från utanför EU” men ange ingenting i punkterna ”Moms på import av varor från utanför EU” och Moms som ska dras av för skatteperioden”.

Skatteförvaltningen kan bestämma att det särskilda förfarande som avses i MomsL 100 a § ska tillämpas på en skattskyldigs import. I det särskilda förfarandet överlåter Tullen de importerade varorna till företaget först efter att momsdeklarationen har lämnats in och momsen betalats till Skatteförvaltningen. Deklarera momsen i ett sådant fall redan före den sista inlämningsdagen för skatteperiodens momsdeklaration. Hänför momsen till den kalendermånad under vilken skyldigheten att betala momsen har uppstått, m.a.o. under den period då Tullen godkänt tulldeklarationen (datumet för godkännande i förtullningsbeslutet). Lämna den egentliga momsdeklarationen för skatteperioden som ersättande deklaration senast på den sista inlämningsdagen för deklarationen.

Läs mer: Mervärdesskatteförfarandet vid import fr.o.m. 1.1.2018

Import mellan Åland och övriga Finland

Tullen fattar inte förtullningsbeslut om import mellan Åland och övriga Finland eftersom det inte uppbärs någon tull för sådan import. Momsen på sådan import deklareras på momsdeklarationen för den skatteperiod under vilken Tullen har fått fakturan eller fraktsedeln som utgör tulldeklaration.

Tullen bestämmer inte heller tullvärdet vid de importer som hör till Skatteförvaltningens behörighet och där varan importeras från Åland till övriga Finland eller från övriga Finland till Åland. I sådana fall måste den skattskyldige själv bestämma tullvärdet för varan.

Läs mer: Den åländska skattgränsen

Försäljningar av byggtjänster och metallskrot (omvänd momsskyldighet)

Sådana försäljningar av byggtjänster på vilka den omvända momsskyldigheten ska tillämpas.

Läs mer: Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen

Ange också det sammanlagda beloppet på sådana försäljningar av metallskrot och -avfall på vilka den omvända momsskyldigheten ska tillämpas.

Om metallskrot har sålts till ett annat EU-land och om det är fråga om gemenskapsintern försäljning, ange inte försäljningen i denna punkt. Deklarera försäljningen då i punkten ”Varuförsäljningar till andra EU-länder”.

Läs mer:

Omvänd momsbeskattning vid försäljning av metallskrot och -avfall

Anvisning: Omvänd momsbeskattning vid försäljning av metallskrot i korthet

Omvänd momsbeskattning vid försäljning av metallskrot – Vanliga frågor

Inköp av byggtjänster och metallskrot (omvänd momsskyldighet)

Sådana inköp av byggtjänster på vilka den omvända momsskyldigheten ska tillämpas.

Ange här även de inköp genom vilka man har skaffat hyrd arbetskraft för byggtjänster (omvänd momsskyldighet).

Även om företaget självt inte idkar någon försäljning av byggtjänster ska man i punkterna ”Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot” och ”Inköp av byggtjänster och metallskrot” ange de byggtjänster som man köpt av utländska näringsidkare och som avser en fastighet i Finland och på vilka företaget som köpare ska betala moms (enligt MomsL 9 §).

Läs mer: Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen

Anteckna i denna punkt det sammanlagda beloppet på sådana inköp av metallskrot och -avfall på vilka den omvända momsskyldigheten ska tillämpas.

Om du köpt metallskrot från ett annat EU-land och om det är fråga om gemenskapsinternt förvärv, deklarera inköpet på samma sätt som varuinköpen från andra EU-länder (Moms på varuinköp från andra EU-länder).

Anvisning: Omvänd momsbeskattning vid försäljning av metallskrot i korthet

Om det inte förekommer någon momsverksamhet under skatteperioden

Om företaget är infört i registret över momsskyldiga ska momsuppgifterna lämnas också i det fallet att den momspliktiga verksamheten är säsongbetonad eller att den avbryts för flera skatteperioder.

Man kan dock redan på förhand anmäla på deklarationen att den momspliktiga verksamheten avbryts. Om det inte förekommer någon verksamhet under skatteperioden, anteckna noll i punkten ”Moms att betala/Moms som berättigar till återbäring”. Det är möjligt att i förväg lämna in sådana s.k. nolldeklarationer högst för följande sex månader.

I MinSkatt ska man för varje skatteperiod lämna in en egen anmälan om avbrott i verksamheten. Välj punkten ”Ingen verksamhet/Ingen löneutbetalning” i deklarationen.

Efter att du anmält avbrottet på förhand behöver du inte lämna momsuppgifterna för de skatteperioder för vilka du lämnat in en nolldeklaration. Om det ändå förekommit verksamhet ska du lämna deklarationen också för denna period.

  • Om din skatteperiod är en kalendermånad kan du lämna in nolldeklarationen i förväg för högst 6 följande månader.
  • Om din skatteperiod är ett kalenderkvartal kan du lämna in nolldeklarationen i förväg för högst 2 följande kvartal.

Om den momspliktiga verksamheten har upphört helt ska man lämna in en separat nedläggningsanmälan med Företags och organisationsdatasystemets blankett för ändring och nedläggning (ytj.fi). Då du lämnar in momsdeklarationen för verksamhetens sista skatteperiod, lägg även momsen på det utgående lagret och på kontofordringarna till den moms som ska betalas.

Obs. Om ditt företag dock har försäljning enligt 0-skattesats och om den moms som ingår i inköpen får dras av, deklarera försäljningen i punkten ”Omsättning enligt 0-skattesats”. Lämna ingen nolldeklaration i detta fall.

Läs mer: Deklaration och betalning av skatt på eget initiativ då verksamheten nedläggs eller skatteperioden ändras

Uppgifter om lättnad som ansluter sig till momsskyldighetens nedre gräns

Omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen

Obs. Fyll i uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen endast om företaget har rätt till lättnaden.

De omsättningsgränser för verksamhet i liten skala och skattelättnad vid den nedre gränsen för momsskyldighet som tillämpas i momsbeskattningen höjdes för räkenskapsperioder som börjar 1.1.2016 eller därefter. Den nedre gränsen för momsskyldighet höjdes till 10 000 euro (den tidigare gränsen var 8 500 euro). Den övre gränsen för lättnaden vid den nedre gränsen för momsskyldighet höjdes till 30 000 euro (den tidigare gränsen var 22 500 euro).

För räkenskapsperioder som börjat 1.1.2016 eller därefter beviljas företaget i form av lättnad den moms som ska betalas för hela räkenskapsperioden ifall företagets omsättning uppgår till högst 10 000 euro. Om omsättningen uppgår till minst 10 000 euro men underskrider 30 000 euro beviljas en partiell lättnad för den moms som ska betalas.

För räkenskapsperioder som börjat före 1.1.2016 beviljas företaget som lättnad hela den moms som ska betalas för räkenskapsperioden ifall företagets omsättning uppgår till högst 8 500 euro. Om företagets omsättning uppgår till minst 8 500 euro men underskrider 22 500 euro beviljas en partiell lättnad för den moms som ska betalas.

Du behöver inte göra någon separat återbäringsansökan om lättnaden vid den nedre gränsen. Om du redan lämnat in momsdeklarationen för den aktuella skatteperioden men om du inte anmält uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen på deklarationen eller om du behöver rätta de inlämnade uppgifterna, lämna alla momsuppgifter för skatteperioden på nytt.

Ange uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen enligt följande

  • Om skatteperioden är en kalendermånad, ange uppgifterna i räkenskapsperiodens sista deklaration och räkna hela räkenskapsperiodens omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen.
  • Om skatteperioden är ett kalenderkvartal, ange uppgifterna i deklarationen för kalenderårets sista kvartal och räkna hela kalenderårets omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen.
  • Om skatteperioden är ett kalenderår, ange uppgifterna i kalenderårets deklaration och räkna hela kalenderårets omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen i enlighet med de nya bestämmelserna som trädde i kraft 1.1.2016.

Obs. Om skatteperioden är ett kalenderkvartal eller ett kalenderår betraktas kalenderåret som räkenskapsperiod enligt mervärdesskattelagen (MomsL 216 §).

Hur ska försäljningen som berättigar till lättnaden räknas?

Räkna omsättningen som berättigar till lättnaden genom att från det sammanlagda beloppet av momspliktiga försäljningar (exkl. moms) subtrahera de vederlag som företaget fått för skogsbruket, för överlåtelsen av nyttjanderätt till en fastighet (MomsL 30 §) och för försäljningen av anläggningstillgångar. Räkna inte skattefria stöd, t.ex. arealstöd till jordbruket, till omsättningen.

Lägg de vederlag som företaget fått för följande momsfria försäljningar till det räknade beloppet:

  • varuförsäljning till andra EU-länder (gemenskapsintern försäljning, MomsL 72 a–72 c §)
  • exportförsäljning (MomsL 70 §)
  • momsfri försäljning till resande (MomsL 70 b §)
  • försäljning av sådana momsfria tjänster som avses i MomsL 71 och 72 §
  • försäljning av momsfria fartyg och arbetsprestationer som hänför sig till sådana fartyg (MomsL 58 §)
  • försäljning av en upplaga av en tidning eller utskrift som utkommer minst fyra gånger om året i det fallet att upplagan säljs till ett allmännyttigt samfund (MomsL 56 § momsfri
  • försäljning till diplomatiska beskickningar och internationella organisationer (MomsL 72 d §)
  • momsfri försäljning av motorfordon (MomsL 72 e §)
  • försäljning av andra än finansiella tjänster och försäkringstjänster av accessorisk karaktär
  • överlåtelse av fastigheter eller därtill anknutna rättigheter (om det inte är fråga om situation som avses i MomsL 30 §)
  • försäljning av byggtjänster på vilken man ska tillämpa den omvända momsskyldigheten (MomsL 8 c §).

Obs. Anteckna i punkten ”Omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen” den omvandlade omsättningen, om lättnaden vid den nedre gränsen gäller en sådan räkenskapsperiod eller en sådan del av en räkenskapsperiod som är kortare eller längre än 12 månader. Omvandla då omsättningen som berättigar till lättnaden så att den motsvarar 12 månaders omsättning: multiplicera omsättningen med talet 12 och dividera resultatet med antalet hela kalendermånader i räkenskapsperioden.

Läs mer:

Lättnad vid den nedre gränsen för moms (anvisningen för räkenskapsperioderna som börjat 1.1.2016 eller därefter)

Lättnad vid den nedre gränsen för moms (anvisningen för räkenskapsperioderna som börjat före 1.1.2016)

Skatt som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen

Momsen som berättigar till lättnaden utgörs av skillnaden mellan de momser som betalas på försäljningar och de momser som ingår i inköpen och som ska dras av. Räkna momsen som berättigar till lättnaden enligt skatteperioden på grundval av momsen som ska betalas för antingen räkenskapsperioden eller kalenderåret minskad med följande poster:

  1. moms som ska redovisas för skogsbruk
  2. moms som ska redovisas för överlåtelse av nyttjanderätt till en fastighet (MomsL 30 §)
  3. moms som ska betalas på försäljning av anläggningstillgångar
  4. moms som köparen  ska betala enligt MomsL 2 a, 8 a–8 c eller 9 § (den omvända momsskyldigheten)
  5. moms som ska betalas för gemenskapsinternt förvärv av varor och tjänster

(Då du räknar ut momsen som ska redovisas, ta alltså inte i beaktande de momser som nämns i punkterna 3–5.)

Läs mer:

Lättnad vid den nedre gränsen för moms (anvisningen för räkenskapsperioderna som börjat 1.1.2016 eller därefter)

Lättnad vid den nedre gränsen för moms (anvisningen för räkenskapsperioderna som börjat före 1.1.2016)

 

Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen, för räkenskapsperiod som börjat 1.1.2016 eller därefter                           

Räkna beloppet på lättanden vid den nedre gränsen enligt beräkningsformeln nedan. Anteckna det räknade beloppet sedan i punkten ”Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen”.

Om omsättningen som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen är högst 10 000 euro, använd inte formeln. Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen är då lika med momsen som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen. Företaget får alltså hela den moms som berättigar till lättnaden som lättnad vid den nedre gränsen.

Om omsättningen är över 10 000, räkna beloppet av lättnad vid den nedre gränsen enligt följande formel

moms –  (omsättning – 10 000) x moms
                             20 000 €

I formeln avser omsättningen den omsättning som berättigar till lättnaden och momsen avser den moms som berättigar till lättnaden.

Exempel på hur lättnad vid den nedre gränsen beräknas

Ett företags räkenskapsperiod är ett kalenderår. Företaget har momspliktiga inrikes försäljningar exkl. moms 9 000 euro (momsen 2 160 euro) och momsfria exportförsäljningar 2 000 euro och gemenskapsinterna försäljningar 6 000 euro.

Företaget har under räkenskapsperioden sålt anläggningstillgångar till ett värde på 3 000 euro. Företaget har betalat 250 euro i moms som ska betalas på grund av den omvända momsskyldigheten. Momsen på avdragbara inköp har under räkenskapsperioden varit 400 euro.

Företagets omsättning som berättigar till lättnaden är 17 000 euro (momspliktiga försäljningar samt momsfria exportförsäljningar och momsfria gemenskapsinterna försäljningar, inga försäljningar av anläggningstillgångar). Detta belopp ska antecknas i punkten ”Omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen”.

Momsen som berättigar till lättnaden är skillnaden mellan momsen som ska betalas för inhemska försäljningar och momsen som ska dras av för räkenskapsperioden, dvs. 1 760 euro. Detta belopp ska antecknas i punkten ”Skatt som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen”. Momsen som ska betalas för försäljningen av anläggningstillgångar och momsen som grundar sig på den omvända momsskyldigheten ska inte tas i beaktande.

Företagets lättnad vid den nedre gränsen beräknas på följande sätt

1 760 – (17 000 – 10 000) x 1 760 = 1 144

                         20 000

Lättnaden vid den nedre gränsen är 1 144 euro.

 

Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen, för räkenskapsperiod som börjat före 1.1.2016

Beräkna lättnaden vid den nedre gränsen genom att använda den räkneformeln som finns i anvisningen av 17.6.2013 Lättnad vid den nedre gränsen för moms.I anvisningen ingår också exempel. Anvisningsversionen har varit giltig t.o.m. 31.12.2015.

Uppgifter om arbetsgivarprestationer

Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning

Bl.a. följande förskottsinnehållningspliktiga prestationer som betalats under skatteperioden:

  • löner, arvoden, förmåner och ersättningar som betalats till personer i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande (13 § i L om förskottsuppbörd)
  • mötesarvoden, personliga föreläsnings- och föredragsarvoden, arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan, verkställande direktörs arvoden, löner som lyfts av en bolagsman i ett öppet bolag eller i ett kommanditbolag samt ersättningar för förtroendeuppdrag (13 § i L om förskottsuppbörd)
  • sjöarbetsinkomster
  • pensioner, sociala förmåner, försäkringsprestationer och motsvarande inkomster (även pensioner som betalats till begränsat skattskyldiga)
  • arbetsersättningar och bruksavgifter (25 § i L om förskottsuppbörd)
  • löner och arvoden till idrottsman samt prestationer som betalats ur idrottsutövarfonden
  • försnabbad lönegaranti som utbetalas av arbetskraftsmyndighet
  • försnabbad lönegaranti som utbetalas av konkursbo
  • löner utbetalda av ställföreträdande betalare
  • lön för vilken det inte utgår någon socialskydds- eller sjukförsäkringsavgift med stöd av ett avtal om social trygghet eller EU/EES-förordningen om social trygghet.

Ange alla dessa prestationer oberoende av om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas på grund av dem eller inte.

  • Om det i punkten ”Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning” finns endast sådana prestationer för vilka man inte behöver betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, anteckna noll i punkterna ”Löner som omfattas av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift” och ”Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift att betala”.

Ange i denna punkt även sådana förskottsinnehållningspliktiga löner och andra sådana prestationer till begränsat skattskyldiga som ska anmälas i årsanmälan om prestationer som utbetalats till begränsat skattskyldiga (7809r) med prestationsslagen AR, R2, R5, R6, RM och RE.

Årsanmälan, prestationer som utbetalts till begränsat skattskyldiga (7809r)

Ange lönen också i det fallet att förskottsinnehållning inte verkställs på den. Orsaken kan vara t.ex. någon av följande: lönens ringa belopp, lönen betalas endast i form av naturaförmåner eller förskottsinnehållningssatsen är noll (s.k. nollskattekort).

Om ett hushåll under ett kalenderår har betalat ut högst 1 500 euro i lön till en arbetstagare och om förskottsinnehållning därför inte har verkställts behöver deklarationen av skatter på eget initiativ inte lämnas in. Uppgifterna ska dock lämnas in om förskottsinnehållning har verkställts. Om lönen överskrider 200 euro måste årsanmälan alltid lämnas in.

Läs mer:

Hushållen som löneutbetalare

Deklaration och betalning av arbetsgivarprestationer – hushåll

Poster som räknas som lön

Inräkna i lönebeloppet bl.a. följande poster som ska betraktas som lön:

  • till lönen tillagda bil-, bostads-, kost- eller andra naturaförmåner
  • skattepliktiga andelar av resekostnadsersättningar som har betalats för arbetsresor: om arbetsgivaren har betalat ersättning för kostnaderna för arbetsresor enligt lindrigare grunder eller till ett större belopp än vad som bestäms i Skatteförvaltningens beslut om dem, anteckna den skattepliktiga andelen som arbetstagarens lön. Se villkoren för och maximibeloppen på ersättningarna (Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar)
  • löner som har betalats för sjukdomstid, även om ersättning för dem fåtts från FPA eller från ett försäkringsbolag
  • betjäningsavgifter som fåtts i anställningsförhållande
  • av arbetsgivaren utbetalda pensionsförsäkringspremier som betraktas som lön
  • kompletterande dagpenningar som en sjukkassa har betalat
  • försäkringslöner när man tillämpar den s.k. sexmånadersregeln – eller förskottsinnehållningspliktiga löner om man inte kommit överens om försäkringslöner
  • förmåner av anställningsoptioner och personallån
  • föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte baserar sig på anställnings- eller tjänsteförhållande – det har ingen betydelse om arbetstagarens pensionsavgift ska betalas på basis av dem eller inte
  • ersättningar eller andra skadestånd som har betalats med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts
  • i personalfondslagen (814/1989) avsedda vinstpremier som har betalats kontant.

Som lön räknas inte

  • skattefria resekostnadsersättningar om de har betalats till löntagaren enligt Skatteförvaltningens s.k. kostnadsersättningsbeslut
  • skattepliktiga kostnadsersättningar om de har ersatts utan skyldighet att verkställa förskottsinnehållning (t.ex. ersättning för telefonkostnader eller för arbetsredskap)
  • skattefria personalförmåner som getts hela personalen (ISkL 67 §, 69 §)
  • sådana kostnader som förorsakats löntagaren för arbetets utförande (t.ex. avdrag för motorsåg) och som har dragits av från lönen innan förskottsinnehållningen verkställdes
  • skattefria kostnadsersättningar till familjevårdare

Läs mer: Lön och arbetsersättning i beskattningen

Arbetsersättningar och bruksavgifter

Man ska verkställa förskottsinnehållning på arbetsersättningar och bruksavgifter som man betalat till fysiska personer eller sammanslutningar (t.ex. öppna bolag eller kommanditbolag) om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret. Deklarera dessa arbetsersättningar och bruksavgifter i denna punkt. Ange arbetsersättningarna och bruksavgifterna till bruttobelopp utan att dra av momsen eller arbetsresekostnaderna.

Man ska verkställa förskottsinnehållning också på arbetsersättningarna och bruksavgifterna som har betalats till aktiebolag, andelslag eller annat samfund om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret.

Om du använder pappersblankett, ange dessa förskottsinnehållningar i punkten ”Uppgifter om andra skatter som betalas på eget initiativ”. Använd skattens kod 25.

Prestationer som har betalats som dividender ska inte anges i punkten ”Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning”. Ange förskottsinnehållningarna på dividender endast i punkten ”Uppgifter om andra skatter som betalas på eget initiativ”. Använd skattens kod 92.

Se även punkten Uppgifter om andra skatter som ska betalas på eget initiativ

Verkställd förskottsinnehållning på löner och andra prestationer

Förskottsinnehållningarna som verkställts på

  • löner
  • arbetsersättningar och bruksavgifter där mottagaren är en fysisk person, ett öppet bolag, ett kommanditbolag eller annan sammanslutning
  • pensioner (även pensioner som utbetalats till begränsat skattskyldiga), livräntor, sociala förmåner, sytning, strejkunderstöd och motsvarande prestationer
  • lön eller arvode till idrottsman eller prestation som betalats ur idrottsutövarfonden och som har betalats till en begränsat skattskyldig och som har angetts i punkten ”Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning”.

Om du använder pappersblankett, ange förskottsinnehållningarna på dividender i punkten ”Uppgifter om andra skatter som betalas på eget initiativ”. Använd skattens kod 92.

Läs mer: Verkställande av förskottsinnehållning 

Källskattepliktiga löner och andra prestationer

De källskattepliktiga löner och andra prestationer som under skatteperioden har betalats till begränsat skattskyldiga. Ange lönerna och prestationerna utan källskatteavdraget (se 6 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst).

Exempel på prestationer som ska anges i denna punkt:

  • källskattepliktiga löner (se kostnadsersättningar)
  • löner som ett offentligrättsligt samfund har betalat
  • ersättningar som har betalats för en uppträdande artists eller idrottsmans personliga verksamhet (skatt 15 % eller en lägre källskatt enligt källskattekort)
  • lön som ett utländskt koncernbolag eller motsvarande har betalat till en begränsat skattskyldig som arbetar utomlands men som är försäkrad i Finland
  • anställningsoptioner och aktiepremier som grundar sig på arbete som utförs i Finland
  • arbetsersättningar (ange ersättningar som betalats till samfund endast om källskatt har tagits ut på dem)
  • sådana förskottsinnehållningspliktiga prestationer som har betalats till begränsat skattskyldiga och som inte ska deklareras i punkten ”Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning”.

Ange här också löner till en allmänt skattskyldig s.k. nyckelperson (minst 5 800 €/mån.). Se lagen om källskatt för löntagare från utlandet.(www.finlex.fi)

  • Om ett finländskt företag betalar lön till en begränsat skattskyldig som arbetar utomlands och inte är försäkrad i Finland deklareras inkomsten inte med deklarationen av skatter på eget initiativ. Årsanmälan ska likväl lämnas in.

Vem betraktas som begränsat skattskyldig?

Begränsat skattskyldiga är:

  • en i utlandet fast bosatt utländsk medborgare som vistas i Finland i högst sex månaders tid
  • en finsk medborgare som flyttat utomlands betraktas som begränsat skattskyldig i allmänhet efter att tre kalenderår gått sedan utflyttningsåret och hen inte längre har några väsentliga band till Finland.

Ersättningar för kostnader till begränsat skattskyldiga
Om det egentliga arbetsstället för en person som kortvarigt vistas i Finland är i utlandet (t.ex. föreläsare och experter) räknas skattefria resekostnadsersättningar enligt inkomstskattelagen och skattefria ersättningar till dem som får sjöarbetsinkomst inte till lönen. Se närmare exemplet "Som lön räknas inte" i punkten ”Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning”.

Naturaförmåner som hör till lönen värderas enligt inkomstskattelagen.

Om en begränsat skattskyldig däremot arbetar i huvudsyssla i Finland t.ex. i en affär, ett ämbetsverk eller en produktionsinrättning som finns här, kan denna plats betraktas som personens egentliga arbetsplats. Kostnaderna kan då inte ersättas skattefritt.

Om arbetsgivaren under skatteperioden har betalat endast källskattepliktiga prestationer och inte alls några prestationer som omfattas av förskottsinnehållning och sjukförsäkringsavgift, anteckna noll

  • i punkterna ”Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning” och ”Verkställd förskottsinnehållning”, vilka gäller förskottsinnehållningen
  • och i punkterna ”Löner som omfattas av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift” och ”Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift att betala”, vilka gäller sjukförsäkringsavgiften.

Källskatt på löner och andra prestationer

Anteckna i denna punkt

  • källskatter som innehållits på löner och arbetsersättningar, även källskatt som tagits ut på arbetsersättning hos ett utländskt samfund
  • den försäkrades sjukförsäkringspremier (sjukvårdspremie och dagpenningspremie)
  • källskatt som tagits ut på ersättning som grundar sig på artistens eller idrottsmannens personliga verksamhet
  • källskatt på s.k. nyckelpersoners löneinkomst.

Anteckna här dessutom den skatt som tagits ut på de förskottsinnehållningspliktiga prestationer som betalats till begränsat skattskyldiga (i punkten ”Källskattepliktiga löner och andra prestationer”).

Beräkna källskatten utgående från lön eller prestation från vilken man gjort avdraget som avses i 6 § i källskattelagen (510 euro/mån. eller 17 euro/dag).

Om du använder pappersblankett, ange källskatten på räntor och royaltyer som betalats till begränsat skattskyldiga i punkten ”Uppgifter om andra skatter som betalas på eget initiativ”. Använd skattens kod 69. Skattens kod för källskatten på dividender är 39 och skattens kod för källskatten på ränteinkomst 84.

Läs mer: Uppgifter om andra skatter som ska betalas på eget initiativ

Löner som omfattas av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

De löner och andra prestationer som omfattas av sjukförsäkringsavgiften och som betalats under skatteperioden. Sådana är bl.a.

  • i 13 § i lagen om förskottsuppbörd nämnda förskottsinnehållningspliktiga löner, arvoden och ersättningar med de undantag som bestäms i sjukförsäkringslagen – se förteckningen i punkten ”Som lön antecknas inte
  • kompletteringsdagpenningar som betalats av en sjukkassa som avses i lagen om försäkringskassor
  • betjäningsavgifter som fåtts i anställningsförhållande
  • försäkringslön när man tillämpar den s.k. sexmånadersregeln eller förskottsinnehållningspliktig lön om man inte kommit överens om försäkringslön
  • lön till en begränsat skattskyldig om arbetstagaren är försäkrad i Finland (se punkten ”Källskattepliktiga löner och andra prestationer”)
  • månadslön på minst 5 800 euro som har betalats till en s.k. nyckelperson (se lagen om källskatt för löntagare från utlandet (www.finlex.fi))
  • ersättning som grundar sig på en begränsat skattskyldig artists personliga verksamhet
  • sjöarbetsinkomster
  • fordran som betalats enligt lönegaranti
  • prestation som betalats till idrottsutövarfonden.

Ange lönen också i det fallet att förskottsinnehållning inte verkställs på den. Orsaken kan vara t.ex. någon av följande: lönens ringa belopp, lönen betalas endast i form av naturaförmåner eller förskottsinnehållningssatsen är noll (s.k. nollskattekort). Arbetsgivares socialskyddsavgift betalas också när förskottsinnehållning inte verkställs på lönen.

Vilka poster ska inräknas i lön som omfattas av sjukförsäkringsavgift?
Inräkna i lönebeloppet bl.a. följande poster:

  • till lönen tillagda bil-, bostads-, kost- och andra naturaförmåner
  • skattepliktiga andelar av resekostnadsersättningarna som har betalats för arbetsresor (om resekostnadsersättningarna betalats enligt lindrigare grunder eller till ett större belopp än vad som i Skatteförvaltningens s.k. kostnadsersättningsbeslut har bestämts, antecknas den skattepliktiga delen av ersättningarna som arbetstagarens lön)
  • löner som har betalats för sjukdomstid, även om arbetsgivaren hade fått ersättning från FPA eller från ett försäkringsbolag
  • betjäningsavgifter som fåtts i anställningsförhållande
  • av arbetsgivaren betalda pensionsförsäkringspremier som ska betraktas som lön.

Prestationer p.g.a. vilka man inte betalar sjukförsäkringsavgift

Om man inte ska betala sjukförsäkringsavgift på grund av utbetalda löner och andra prestationer, anteckna noll i punkterna ”Löner som omfattas av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift” och ”Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift att betala”.

Följande poster räknas inte med i lön som omfattas av sjukförsäkringsavgift:

  • löner som betalats till arbetstagare som är yngre än 16 år eller som fyllt 68 år. Sjukförsäkringsavgift måste betalas från ingången av den månad som följer på den månad då arbetstagaren fyller 16 år. Betalningsskyldigheten upphör vid utgången av den månad då arbetstagaren fyller 68 år.
  • poster som nämns i 11 kap. 2 § 4 mom. i sjukförsäkringslagen. Sådana är bl.a. personalförmån som getts hela personalen, även om förmånen är skattepliktig
  • förmåner av anställningsoptioner och personallån
  • förmån av en på anställningsförhållande grundad rättighet att teckna samfundets aktier eller andelar mot ett värde som är lägre än det gängse värdet
  • lön för väntedagarna på grund av fördröjd betalning av en lönefordran (14 § 1 mom. i arbetsavtalslagen)
  • ersättningar eller andra skadestånd som har betalats med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts
  • föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan om arvodet inte baserar sig på anställnings- eller tjänsteförhållande och om det enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen i fråga inte behöver betalas arbetstagares arbetspensionsavgift
  • i personalfondslagen (814/1989) avsedda vinstpremier som har betalats kontant
  • kostnader som förorsakats löntagaren för arbetets utförande (t.ex. avdrag för motorsåg) och som har dragits av från lönen innan förskottsinnehållningen verkställdes
  • skattefria resekostnadsersättningar som arbetsgivaren har ersatt till löntagaren enligt Skatteförvaltningens s.k. kostnadsersättningsbeslut
  • löner utbetalda av ställföreträdande betalare.

Begränsat skattskyldig arbetstagare som är försäkrad i Finland
Arbetsgivaren betalar arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och tar ut den försäkrades sjukförsäkringspremie, om den begränsat skattskyldiga arbetstagaren är försäkrad i Finland. En begränsat skattskyldig är försäkrad i Finland om hen arbetar ombord på ett finskt fartyg eller kommer till Finland för att arbeta här i minst fyra månader och inte för detta arbete har hemstatens intyg A1 eller annat intyg för utsänd arbetstagare.

Arbetsgivaren behöver varken betala sjukförsäkringsavgiften eller ta ut sjukförsäkringspremien hos arbetstagaren om den begränsat skattskyldiges lön är mindre än ett årligen fastställt belopp. År 2017 är lönegränsen 1 173 euro/månad eller arbetstiden kortare än 18 timmar/vecka. Kolla lönegränsen för 2018 i anvisningen Fastställande och beskattning av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och den försäkrades sjukförsäkringspremie.

Även om arbetstagaren inte skulle arbeta i Finland kan hen vara försäkrad i Finland på basis av minst fyra månaders anställning, om hen hör till ett finskt flygbolags flygande personal eller är bosatt inom EES-området eller i Schweiz och hör till en finsk transportfirmas resande personal och hen arbetar ombord på ett trafikmedel.

Läs mer i anvisningen Bestämmandet av soc.skyddsavgiften och sf-premien och beskattningen

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift att betala

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift från vilken man först dragit av rättelserna.

  • Beräkna sjukförsäkringsavgiften utgående från det sammanlagda beloppet av löner som du deklarerat i den föregående punkten. Beräkna sjukförsäkringsavgiften genom att med sjukförsäkringsavgiftsprocenten multiplicera lönerna som omfattas av sjukförsäkringsavgiften.

Kolla procenten för 2018: Arbetsgivarprestationer som betalas och deklareras till Skatteförvaltningen

  • Subtrahera vid behov rättelsen av sjukförsäkringsavgiften från den beräknade sjukförsäkringsavgiften om t.ex. FPA eller försäkringsbolaget har betalat dagpenningar eller moderskapspenningar till arbetsgivaren. Räkna rättelsen så här: Multiplicera dagpenningen med sjukförsäkringsavgiftens procentsats som använts vid den ursprungliga löneutbetalningen.

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som överdeklarerats

Arbetsgivaren kan på basis av utbetalda löner få ersättning från FPA i form av dagpenningar.  Arbetsgivaren har rätt att från Skatteförvaltningen få tillbaka den sjukförsäkringsavgift arbetsgivaren betalat för sådana löner som ersatts för arbetsgivaren.

Om arbetsgivaren får ersättning för de löner den betalat har den rätt att få den överbetalda sjukförsäkringsavgiften tillbaka som återbäring. Sjukförsäkringsavgiften har överdeklarerats och du kan rätta de deklarerade uppgifterna. Lämna en ersättande deklaration för den skatteperiod som felet gäller. Om felets ekonomiska betydelse är obetydlig kan man i stället för att lämna en ersättande deklaration använda ett förenklat sätt. Du kan rätta den överbetalda sjukförsäkringsavgiften också på ett alternativt sätt: Dra av den överbetalda sjukförsäkringsavgiften från avgiften som ska betalas senare under samma kalenderår.

Gör korrigeringarna på eget initiativ efter att arbetsgivaren fått beslutet om förmånen eller ersättningen. Återbäringen av sjukförsäkringsavgift gäller den del av den betalda sjukförsäkringsavgiften som motsvarar en dagpenning, pension eller annan förmån som betalats till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren har betalat lön till arbetstagaren exempelvis under dennes föräldradagpenningstid kan arbetsgivaren dra av den överbetalda sjukförsäkringsavgiften från följande skatteperioders sjukförsäkringsavgift efter att ha fått ersättningsbeslutet av FPA.

Exempel: En arbetsgivare har i augusti 2016 betalat lön och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. I februari 2017 har arbetsgivaren fått dagpenningsförmån på grundval av lönen den betalat i augusti 2016. Beloppet av sjukförsäkringsavgiften har alltså varit för stort. När det gäller rättelser i skatteperioder som utgått före 1.1.2017 kan rättelserna efter kalenderårets utgång hänföras till den sista skatteperioden i kalenderåret. Arbetsgivaren lämnar in en ersättande deklaration för december 2016 och lämnar alla uppgifter om skatteperiodens arbetsgivarprestationer på nytt. Också årsanmälan som ska lämnas in för 2016 ska rättas.

Exempel: En arbetsgivare har i februari 2018 fått dagpenningsförmån på grundval av lönen den betalat i maj 2017.  Beloppet av sjukförsäkringsavgiften har alltså varit för stort.  Arbetsgivaren lämnar in en ersättande deklaration för maj 2017. I deklarationen lämnar arbetsgivaren alla uppgifter om arbetsgivarprestationer på nytt. Också årsanmälan som ska lämnas in för 2017 ska rättas.

En felaktigt deklarerad arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

Om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift har deklarerats felaktigt, rätta uppgifterna. Se närmare instruktioner: Hur ska uppgifter rättas? Det finns ett fel i en deklaration exempelvis om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift har angetts i deklarationen som 70 euro trots att det rätta beloppet borde ha varit 700 euro.

9 § i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

25 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ

Löneutbetalningen är säsongbetonad eller den avbryts

Om arbetsgivaren har införts i registret över arbetsgivare som betalar löner regelbundet ska uppgifterna om skatter på eget initiativ lämnas om alla skatteperioder.

Om lönebetalningen dock har varit säsongbetonad eller avbryts för flera skatteperioder kan du lämna en anmälan om avbrottet på deklarationen. Om det inte förekommit någon löneutbetalning under skatteperioden, anteckna noll som den verkställda förskottsinnehållningen, källskatten på löner och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som ska betalas. Sådana s.k. nolldeklarationer kan lämnas in i förväg för högst sex månader.

I MinSkatt ska anmälan lämnas separat för varje skattperiod. Välj punkten ”Ingen löneutbetalning under skatteperioden” i deklarationen för respektive skatteperiod.

  • Om skatteperioden är en kalendermånad kan du lämna en nolldeklarationen i förväg för en avbrottsperiod om högst 6 månader.
  • Om skatteperioden är ett kalenderkvartal kan man lämna en nolldeklaration i förväg för högst två kvartal framåt.

Efter att företaget anmält att det inte förekommer någon löneutbetalning behöver man inte lämna uppgifter om arbetsgivarprestationer beträffande avbrottsperiodens skatteperioder. Undantaget är om löner ändå betalas.

Om företagets affärsverksamhet eller lönebetalning har upphört helt, lämna in en separat nedläggningsanmälan med Företags och organisationsdatasystemets blankett för ändring och nedläggande (ytj.fi). Deklarationen av arbetsgivarprestationer ska lämnas in ännu för den skatteperiod under vilken registreringen som arbetsgivare med regelbunden löneutbetalning har slutat.

Specialgrupper

Redovisningsenhet

Om arbetsgivaren har flera driftställen kan den ha s.k. redovisningsenheter som införts i Skatteförvaltningens register. Lämna uppgifterna om redovisningsenhetens arbetsgivarprestationer med redovisningsenhetens egen kod. Uppgifterna om moms och andra skatter som betalas på eget initiativ ska däremot lämnas bara av huvudredovisaren. De ska deklareras med huvudredovisarens FO-nummer.

Skatteförvaltningen registrerar arbetsgivarprestationerna och betalningarna som redovisningsenheterna deklarerat på huvudredovisarens konto.

Redare som betalar sjöarbetsinkomster

Man behöver inte lämna in en separat deklaration av sjölöner. Deklarera och betala förskottsinnehållningarna, källskatterna och sjukförsäkringsavgifterna som verkställts på sjöarbetsinkomst på samma sätt som andra arbetsgivarprestationer, dvs. senast den 12:e i den månad som följer efter kalendermånaden. Deklarationen ska lämnas in elektroniskt exempelvis i MinSkatt, där du kan även betala skatterna.

Kontoförvaltare som uppgiftslämnare

En kontoförvaltare (t.ex. en bank som sköter börsbolagets ärenden som avser dividendutbetalning) kan i stället för prestationsbetalaren lämna uppgifterna om skatter på eget initiativ beträffande följande skatteslag:

  • 68 förskottsinnehållning på räntor och andelar
  • 92 förskottsinnehållning på dividender och på överskott från andelslag
  • 39 källskatt på dividender och på överskott från andelslag (hos begränsat skattskyldiga)
  • 69 källskatt på räntor och royaltyer (hos begränsat skattskyldiga)
  • 84 källskatt på ränteinkomst (hos allmänt skattskyldiga)

Förutsättningen är att kontoförvaltaren har fått prestationsbetalarens (t.ex. från det bolag som delar ut dividender) fullmakt att lämna in dessa uppgifter om skatter på eget initiativ elektroniskt. Även uppgiften om FO-numret för kontoförvaltare som fungerat som uppgiftslämnare förmedlas till Skatteförvaltningen.

Kommuner, församlingar och Folkpensionsanstalten (= skattetagarna)

Kommunerna, församlingarna och FPA (dvs. skattetagarna) behöver inte betala förskottsinnehållningar, sjukförsäkringsavgifter och källskatter till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen drar av dem från de utdelningar som följande månad redovisas till skattetagarna. Skatteförvaltningen gör avdraget på basis av de uppgifter som skattetagaren deklarerar. Moms och de andra skatterna på eget initiativ kan inte skötas genom att dra dem av från betalningarna.

 

Uppgifter om andra skatter som ska betalas på eget initiativ

Skattens kod

Koderna för skatterna:

10 = Lotteriskatt

16 = Försäkringspremieskatt

24 = Förskottsinnehållning på försäljningsinkomst av virkesförsäljning

25 = Förskottsinnehållning från aktiebolag, andelslag eller annat samfund

68 = Förskottsinnehållning på räntor och andelar

92 = Förskottsinnehållning på dividender och på överskott från andelslag

39 = Källskatt på dividender och överskott från andelslag (hos begränsat skattskyldiga)

69 = Källskatt på räntor och royaltyer (hos begränsat skattskyldiga)

84 = Källskatt på ränteinkomst (hos allmänt skattskyldiga)

40 = Apoteksskatt (ska allttid deklareras elektroniskt)

10 Lotteriskatt
Skatteperioden för lotteriskatten är alltid en kalendermånad.

Deklarera och betala lotteriskatten på varulotterier och andra lotterier senast den 12 dagen i den andra månaden efter kalendermånaden.

Till exempel lotteriskatten som gäller ett lotteri som anordnats i januari ska deklareras och betalas senast den 12 mars.

 Lotteriskatten ska betalas till staten på lotterier som anordnas i Finland. Ansvarig för lotteriskatten är den som anordnar lotteriet. Om det finns flera anordnare, ansvarar var och en för hela skattebeloppet.

Med lotteri avses

  • penning- och varulotterier, gissningstävlingar, bingospel
  • tippning, vadhållning och totospel
  • hållande av penningautomater och varuvinstautomater till allmänhetens förfogande
  • anordnande av kasinospel, kasinoverksamhet och hållande av spelautomater och spelanordningar till allmänhetens förfogande.

Lotterier beskrivs mera ingående i lotteriskattelagen. Lotterier som överensstämmer med definitionen i lotteriskattelagen omfattas alltid av lotteriskattelagen.

Lotteriskattelagen gäller också för offentligt anordnade lottningar, gissningstävlingar, vadhållningar eller andra därmed jämförbara förfaranden som helt eller delvis baserar sig på slumpen och som i vinst kan ge pengar eller andra förmåner med penningvärde som inte betraktas som lön eller ersättning för någon prestation.

Läs mer: Lotteriskatt

16 Försäkringspremieskatt
Skatteperioden för försäkringspremieskatten är alltid en kalendermånad.

Deklarera och betala försäkringspremieskatten för kalendermånaden senast den 12 dagen i den månad som följer efter kalendermånaden (t.ex. premierna för juni den 12 juli).

Försäkringspremieskattskyldiga är i allmänhet försäkringsgivare som driver försäkringsrörelse i Finland. I vissa fall kan försäkringstagaren, antingen en privatperson eller ett företag, vara försäkringspremieskattskyldig. Försäkringstagaren är skattskyldig då försäkringspremieskattepliktig försäkringspremie betalas till sådan försäkringsgivare som inte driver försäkringsrörelse i Finland.

Försäkringspremieskatten utgör 24 %. Skatten beräknas på basis av antingen influtna eller betalda försäkringspremier (3 § och 4 § i försäkringspremieskattelagen). I brandförsäkringar inräknas även en brandskyddsavgift om 3 % i skattegrunderna.

Läs mer: Anvisning om försäkringspremieskatt

24 Förskottsinnehållning på inkomst av virkesförsäljning
Skatteperioden för förskottsinnehållning på inkomst av virkesförsäljning är i allmänhet en kalendermånad. Du kan lämna uppgifterna kvartalsvis endast om du har fått ett separat meddelande eller beslut från Skatteförvaltningen om en längre deklarationsperiod.

Deklarera och betala förskottsinnehållningen på inkomst av virkesförsäljning senast

  • den 12 dagen i månaden som följer efter skatteperioden, om skatteperioden är en kalendermånad
  • den 12 dagen i den andra månaden efter skatteperioden, om skatteperioden är ett kalenderkvartal. Dvs. om det handlar om deklarationen för det första kalenderkvartalet (januari–mars) ska deklarationen lämnas in senast den 12 maj.

Virkesköparen ska i allmänhet verkställa förskottsinnehållningen på betalningen till skogsägaren i samband med virkesköp.

Obs.
Förskottsinnehållning ska verkställas även på de prestationer vid virkesköp som betalas till utomlands stadigvarande bosatta begränsat skattskyldiga.

Förskottsinnehållning behöver inte verkställas om

  • totalpriset för virkesköpet är högst 100 euro (om säljarna är makar, tillämpas gränsen om 100 euro separat på båda makarna)
  • skogsägaren som säljer virke är ett samfund eller en samfälld förmån
  • förädlade virkesprodukter utgör föremål för köpet.

Fysiska personer och dödsbon ska dock verkställa förskottsinnehållningen på köpesumman på virket de köpt endast om det sammanlagda beloppet av prestationer som betalats till en och samma virkesförsäljare överskrider 1 500 euro under kalenderåret eller om virkesköpet hänför sig till betalarens närings- eller annan förvärvsverksamhet.

Om en skogsförening fungerar i samband med gemensamma försäljningar som förmedlare i ett virkesköp är föreningen skyldig att verkställa förskottsinnehållningen i stället för virkesköparen. Om virkesköparen dock i samband med en gemensam försäljning betalar köpesumman direkt på skogsägarens konto ska virkesköparen verkställa förskottsinnehållningen.

Virkesköparen ska även lämna in en årsanmälan. Den ska lämnas in före utgången av januari det år som följer efter året då förskottsinnehållningen verkställdes.

Läs mer: Virkesköpares skyldighet att verkställa förskottsinnehållning

25 Förskottsinnehållning från aktiebolag, andelslag eller annat samfund 
Deklarationsperioden för förskottsinnehållning som verkställts på aktiebolag, andelslag eller annat samfund är i allmänhet en månad. Uppgifterna kan lämnas kvartalsvis endast om företaget har fått ett separat meddelande eller beslut från Skatteförvaltningen om en förlängd skatteperiod.

Betala och deklarera förskottsinnehållningen från ett aktiebolag, andelslag eller annat samfund senast

  • den 12 dagen i månaden som följer efter skatteperioden, om skatteperioden är en kalendermånad
  • den 12 dagen i den andra månaden efter skatteperioden, om skatteperioden är ett kalenderkvartal. Dvs. om det handlar om deklarationen för det första kalenderkvartalet (januari–mars) ska deklarationen lämnas in senast den 12 maj.

Förskottsinnehållning ska verkställas på arbetsersättningar eller bruksavgifter som har betalats till ett aktiebolag, andelslag eller annat samfund om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret.

Obs. Ange arbetsersättningar och bruksavgifter som har betalats till en fysisk person eller sammanslutning (t.ex. till ett öppet bolag eller kommanditbolag) i punkten ”Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning”. Ange förskottsinnehållningen som verkställts på dem i punkten ”Verkställd förskottsinnehållning”. Gör så här om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret.

Anmäl arbetsersättningarna och bruksavgifterna samt förskottsinnehållningarna på dem också med årsanmälan. Lämna årsanmälan före utgången av januari det år som följer efter året då förskottsinnehållningen verkställdes.

Läs mer: Verkställande av förskottsinnehållning
Läs mer: Lämnande av årsanmälan

68 Förskottsinnehållning på räntor och andelar
Förskottsinnehållningen på räntor och andelar ska verkställas bl.a. på ränta, vinstandel och eftermarknadsgottgörelse som har betalats till en fysisk person.

Skatteperioden för förskottsinnehållningen som verkställs på räntor och andelar är i allmänhet en kalendermånad. Uppgifterna kan lämnas kvartalsvis endast om företaget har fått ett separat meddelande eller beslut från Skatteförvaltningen om en längre skatteperiod.

Deklarera och betala förskottsinnehållningen på räntor och andelar senast

  • den 12 dagen i månaden som följer efter skatteperioden, om skatteperioden är en kalendermånad
  • den 12 i den andra månaden efter skatteperioden, om skatteperioden är ett kalenderkvartal Dvs. om det handlar om deklarationen för det första kalenderkvartalet (januari–mars) ska deklarationen lämnas in senast den 12 maj.

Använd denna kod för att deklarera endast de förskottsinnehållningar som verkställts på räntor och andelar som betalats till en i Finland allmänt skattskyldig mottagare. Skattens kod för källskatterna som innehållits på räntor och andelar som betalats till begränsat skattskyldiga mottagare är 69.

Anmäl förskottsinnehållningarna även med årsanmälan. Lämna årsanmälan före utgången av januari det år som följer efter året då förskottsinnehållningen verkställdes.

Läs mer: Verkställande av förskottsinnehållning
Läs mer: Lämnande av årsanmälan

92 Förskottsinnehållning på dividender och överskott från andelslag
Skatteperioden för förskottsinnehållningen som har verkställts på dividender och överskott från andelslag är i allmänhet en månad. Uppgifterna kan lämnas kvartalsvis endast om företaget har fått ett separat meddelande eller beslut från Skatteförvaltningen om en längre skatteperiod.

Deklarera och betala förskottsinnehållningen senast

  • den 12 dagen i månaden som följer efter skatteperioden, om skatteperioden är en kalendermånad
  • den 12 i den andra månaden efter skatteperioden, om skatteperioden är ett kalenderkvartal Dvs. om det handlar om deklarationen för det första kalenderkvartalet (januari–mars) ska deklarationen lämnas in senast den 12 maj.

Förskottsinnehållningen på dividender verkställs på dividend och dividendersättning som både ett offentligt noterat bolag och annat än offentligt noterat bolag betalat till en fysisk person eller ett dödsbo (se ISkL 33 a och 33 b §). Förskottsinnehållningen på överskott från andelslag verkställs på överskott och överskottsersättning som både ett offentligt noterat och annat andelslag betalat till en fysisk person eller ett dödsbo (se ISkL 33 e §).

Förskottsinnehållningen på dividender och överskott ska deklareras för den skatteperiod under vilken dividenden eller överskottet stått att lyfta. Det är endast beloppet på förskottsinnehållningen som ska anges på deklarationen av skatter på eget initiativ, inte hela dividend- eller överskottsbeloppet.

Anmäl förskottsinnehållningarna på dividender och på överskott från andelslag även med årsanmälan. Lämna årsanmälan senast vid utgången av januari det år som följer efter året då förskottsinnehållningen verkställdes.

Läs mer:

Förskottsinnehållning på dividender och anmälningar till Skatteförvaltningen
Verkställande av förskottsinnehållning
Lämnande av årsanmälan

39 Källskatt på dividender och överskott från andelslag (hos begränsat skattskyldiga) och
69 Källskatt på räntor och royaltyer (hos begränsat skattskyldiga)
Skatteperioden för källskatt som tagits ut på begränsat skattskyldigas dividender, räntor och royaltyer är i allmänhet en månad. Uppgifterna kan lämnas kvartalsvis endast om företaget har fått ett separat meddelande eller beslut från Skatteförvaltningen om en längre skatteperiod.

Anmäl och betala källskatten senast

  • den 12 dagen i månaden som följer efter skatteperioden, om skatteperioden är en kalendermånad
  • den 12 i den andra månaden efter skatteperioden, om skatteperioden är ett kalenderkvartal Dvs. om det handlar om deklarationen för det första kalenderkvartalet (januari–mars) ska deklarationen lämnas in senast den 12 maj.

Utländska samfund och utomlands bosatta utländska medborgare är begränsat skattskyldiga i Finland. Om de får dividend, ränta eller royalty från Finland ska betalaren innehålla slutlig källskatt i samband med utbetalningen.

  • Förskottsinnehållningen på dividender (39) ska deklareras för den skatteperiod under vilken dividenden stått att lyfta. Det är endast beloppet på källskatten som tagits ut på dividenden som ska anges på deklarationen av skatter på eget initiativ, inte hela dividendbeloppet.

Även källskatt som tagits ut på överskott som andelslag betalat till en begränsat skattskyldig ska anges med skattens kod 39.

Utdelning av tillgångar ur fonden för fritt eget kapital likställs med dividend. Därför ska också den källskatt som tagits ut på dem anges med skattens kod 39.

Obs. Anteckna källskatt som tagits ut från löner och motsvarande prestationer i punkten ”Källskatt på löner och andra prestationer” på deklarationen av skatter på eget initiativ.

Anmäl de källskattepliktiga prestationerna även med årsanmälan. Lämna in årsanmälan före utgången av januari det år som följer efter året då källskatten togs ut.

Man tar inte ut någon källskatt på inkomst av virkesförsäljning som betalts till begränsat skattskyldiga, utan man verkställer i stället förskottsinnehållning på den. Anteckna 24 (Förskottsinnehållning på inkomst av virkesförsäljning) som kod för dessa förskottsinnehållningar.

84 Källskatt på ränteinkomst (från allmänt skattskyldiga)  
Skatteperioden för källskatten som tas ut på allmänt skattskyldigas ränteinkomst är i allmänhet en kalendermånad. Uppgifterna kan lämnas kvartalsvis endast om företaget har fått ett separat meddelande eller beslut från Skatteförvaltningen om en längre skatteperiod.

Anmäl och betala källskatten senast

  • den 12 dagen i månaden som följer efter skatteperioden, om skatteperioden är en kalendermånad
  • den 12 i den andra månaden efter skatteperioden, om skatteperioden är ett kalenderkvartal. Dvs. om det handlar om deklarationen för det första kalenderkvartalet (januari–mars) ska deklarationen lämnas in senast den 12 maj.

Källskattepliktiga räntor är de räntor som betalats till fysiska personer som är allmänt skattskyldiga i Finland eller till inhemska dödsbon:

  • skattepliktiga räntor på depositioner som penninginrättningar och andelslagens sparkassor har betalat och som inbetalas i Finland på konton avsedda för mottagande av allmänhetens depositioner
  • räntor på arbetsgivarnas depositioner i intressekontor och skattepliktiga räntor på masskuldebrevslån.

Anmäl räntor som omfattas av källskatt på ränteinkomst även med årsanmälan. Lämna in årsanmälan senast den 15 februari det år som följer efter året då källskatten togs ut.

 Läs mer: Verkställande av förskottsinnehållning
 Läs mer: Lämnande av årsanmälan

Skatteperiod

Anteckna i punkten ”Skatteperiod” skatteperioderna för moms och arbetsgivarprestationer. Skatteperioden är i allmänhet en kalendermånad. Uppgifterna kan lämnas kvartalsvis endast om företaget har fått ett separat meddelande eller beslut från Skatteförvaltningen om en längre skatteperiod.

Obs. Deklarera försäkringspremieskatten och lotteriskatten alltid per månad.

  • Om skatteperioden är en kalendermånad, anteckna månadens nummer som skatteperiod. Om du t.ex. deklarerar uppgifter för mars, anteckna 3 som skatteperiod.
  • Om skatteperioden är ett kalenderkvartal, anteckna skatteperioden som siffra (1, 2, 3 eller 4). Om du t.ex. deklarerar uppgifter för det andra kvartalet (april–juni), anteckna 2 som skatteperiod.

År

Året för skatteperioden med fyra siffror.

Skatt att betala

Skattebeloppet som ska betalas för skatteperioden.

Om det inte förekommer någon försäkringspremieskattepliktig verksamhet under skatteperioden

Om den försäkringspremieskattepliktiga verksamheten är säsongbetonad eller avbryts för flera månader kan avbrottet anmälas på förhand med deklarationen av skatter på eget initiativ. Om det inte förekommit någon försäkringspremieskattepliktig verksamhet under skatteperioden, anteckna noll i punkten ”Skatt att betala”.

I MinSkatt ska anmälan lämnas separat för varje skatteperiod. Välj punkten ”Ingen verksamhet under skatteperioden” i deklarationen.   Sådana deklarationer kan lämnas in på förhand för högst 6 följande månader. Sedan du anmält avbrottet behöver du inte lämna in någon deklaration för denna period, förutom i det fallet att verksamhet ändå har idkats.

Om den försäkringspremieskattepliktiga verksamheten har upphört helt ska du lämna in en separat nedläggningsanmälan med Företags- och organisationsdatasystemets ändrings- och nedläggningsanmälan (ytj.fi). I fråga om försäkringspremieskatter ska deklarationen av skatter på eget initiativ lämnas in ännu för den skatteperiod under vilken registreringen som försäkringspremieskyldig har upphört.


Hur ska uppgifter rättas?

Om du upptäcker ett fel i deklarationen, rätta felet utan dröjsmål. De felaktiga uppgifterna måste rättas även om skattebeloppet inte skulle ändras.

Rätta felet genom att lämna in en ersättande deklaration för den skatteperiod som felet gäller.

Man ska göra rättelsen på samma sätt oberoende av om man på den ursprungliga deklarationen har till exempel deklarerat den skatt som ska betalas till ett för stort belopp eller den skatt som ska återbäras till ett för litet belopp.

Den nya ersättande deklarationen ersätter uppgifterna i samma skatteslag på deklarationen, exempelvis uppgifterna om moms. Därför ska man ange både de rättade uppgifterna och de uppgifter som inte innehöll några fel. Samtliga arbetsgivarprestationer betraktas som ett skatteslag och därför ska man på nytt deklarera uppgifterna om både förskottsinnehållningarna, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och källskatten, om det funnits fel i någon av dessa.

Observera att när du rättar sådana uppgifter där man ska deklarera både skattebeloppet och skattegrunden, ska du hänföra båda rättelserna till samma skatteperiod. Exempelvis punkterna ”Varuinköp från andra EU-länder” och ”Moms på varuinköp från andra EU-länder” eller ”Inköp av byggtjänster och metallskrot” och ”Moms på inköp av byggtjänster och metallskrot”.

Det nya rättelseförfarandet har varit i bruk sedan 1.1.2017. Man ska lämna in en ersättande deklaration också i det fallet att man rättar uppgifter för skatteperioder som gått ut före 1.1.2017. 

Exempel: Om din skatteperiod är en kalendermånad och du i maj 2018 rättar momsuppgifter för skatteperiod 12/2016, gör rättelsen genom att lämna in en ny, ersättande momsdeklaration för skatteperiod 12/2016.

Exempel: Ett företags skatteperiod för moms är en kalendermånad och företagets räkenskapsperiod är 1.7.2016–30.6.2017. I oktober 2016 har företaget haft 2 000 euro i moms att betala. I maj 2018 upptäcker företaget emellertid att det i sin deklaration för oktober 2016 har deklarerat 2 500 euro i moms, dvs. 500 euro för mycket. Företaget rättar felet genom att lämna in en ersättande deklaration för oktober 2016. Företaget kan inte ansöka om att få momsen tillbaka som återbäring efter räkenskapsperiodens utgång.

Obetydliga fel kan rättas på ett förenklat sätt

Ett fel i uppgifterna om skatter på eget initiativ är av obetydlig ekonomisk betydelse om den överdeklarerade eller odeklarerade skatten är högst 500 euro per skatteperiod och skatteslag.

Du kan rätta ett obetydligt fel senast med den deklaration vars sista inlämningsdag infaller på den månad som följer efter den månad då felet upptäcktes. Felet ska rättas även om det inte skulle finnas annat att deklarera.

Man kan rätta ett obetydligt fel på det förenklade sättet även om man skulle upptäcka felet först efter kalenderårets utgång. Det förenklade rättelseförfarandet för obetydliga fel kan tillämpas under hela rättelsetiden utan förseningsavgift.

Exempel: En skattskyldigs skatteperiod är en kalendermånad. I maj 2018 upptäcker hen ett obetydligt fel i sin deklaration för november 2017. Hen behöver inte hänföra rättelsen av felet till november 2017, hen behöver m.a.o. inte lämna in en ersättande deklaration, utan hen kan rätta felet i sin följande deklaration, som ska lämnas in senast på den allmänna förfallodagen för juni 2018.

Det förenklade rättelseförfarandet gäller inte skatteperioder som gått ut före 1.1.12017.

Exempel: Om din skatteperiod är en kalendermånad och du efter 1.1.2017 rättar momsuppgifter för skatteperiod 6/2016, gör rättelsen genom att lämna in en ny, ersättande momsdeklaration för skatteperiod 6/2016 även om felet skulle vara obetydligt. Det förenklade rättelseförfarandet gäller inte skatteperioder som gått ut före 1.1.2017.

Om felet gäller deklarationen för skatteperiod 1/2017 och du upptäcker felet i april kan du rätta felet på det förenklade sättet i momsdeklarationen som lämnas in i maj, dvs. i deklarationen för mars.

Då man rättar obetydliga fel är det viktigt att komma ihåg att man kan deklarera negativa belopp endast i uppgifterna om moms. Om rättelsen gäller exempelvis arbetsgivarprestationer och om deras belopp till följd av rättelsen skulle bli negativt kan man inte beakta felet i den deklaration som lämnas på den allmänna förfallodagen i den månad som följer efter den månad då felet upptäcktes. I detta fall kan felet rättas allteftersom det finns skatt att betala i en deklaration.             

Exempel: Man har överdeklarerat förskottsinnehållningen, man fördelar rättelsen av felet på flera månader.

Kunden upptäcker i oktober 2017 ett obetydligt fel som hänför sig till deklarationen som ska lämnas in för september 2017. Kunden har deklarerat 200 euro mer i förskottsinnehållning än kunden har tagit ut förskottsinnehållning. I oktober har kunden verkställt 100 euro i förskottsinnehållning. Kunden kan för oktober göra en rättelse om endast 100 euro eftersom förskottsinnehållningen inte kan bli negativ till följd av en rättelse av obetydliga fel. Kunden fördelar rättelsen av det obetydliga felet på flera månader.

I stället för det förenklade sättet har du alltid möjligheten att lämna in en ersättande deklaration för den rätta skatteperioden, dvs. för den period där felet förekommer. I de situationer där skattebeloppet som man deklarerat i en ersättande deklaration leder till ett negativt skattebelopp hänför Skatteförvaltningen rättelsen till en sådan skatteperiod där det finns sådan skatt som den skattskyldige ska betala för samma skatteslag. Detta gäller alla skatteslag med undantag för moms.

Som obetydliga fel kan inte heller rättas fel som inte påverkar skattebeloppet. Sådana fel är exempelvis sådana fel i momsdeklarationen som gäller

  • momsfria EU-försäljningar av varor och tjänster
  • momsfria försäljningar av byggtjänster och metallskrot (omvänd momsskyldighet)
  • försäljningar som ska deklareras som momsfri omsättning.  

Av sådana fel ska man alltid lämna en ersättande deklaration för den skatteperiod som felet gäller. Detsamma gäller också de rättelser där man ändrar skatteslag, t.ex. en felaktig deklarerad förskottsinnehållning som borde ha deklarerats som källskatt. I dessa fall påförs ingen förseningsavgift eftersom rättelsen gäller samma skatteslag och rättelsen således inte påverkar skattebeloppet som ska betalas för detta skatteslag.

Om man har överdeklarerat förskottsinnehållningen och om man upptäcker felet först efter kalenderårets utgång ska också årsanmälan rättas i motsvarande mån. Detta beror på att uppgifterna om förskottsinnehållningen i årsanmälan används i personbeskattningen. Också rättelsen av källskatt och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift förutsätter att också årsanmälan rättas.

Exempel: En arbetsgivares skatteperiod är en kalendermånad. Arbetsgivaren upptäcker i november 2018 att det har funnits ett obetydligt fel i förskottsinnehållningsuppgifterna i deklarationen för oktober 2017. Arbetsgivaren har överdeklarerat förskottsinnehållningen. Arbetsgivaren behöver inte hänföra rättelsen av det obetydliga felet till oktober 2017, utan arbetsgivaren kan rätta felet senast i den deklaration vars sista inlämningsdag är den allmänna förfallodagen i december 2018. Eftersom felet har upptäckts först efter kalenderårets utgång måste också uppgifterna i årsanmälan som lämnats in för 2017 rättas.

Läs mer: om hur fel i deklaration ska rättas
Läs mer: Skatteförvaltningens beslut om rättelse av fel i en skattedeklaration

Ange också orsaken till rättelsen i momsdeklarationen och deklarationen av arbetsgivarprestationer

Om du redan har lämnat uppgifterna om skatter på eget initiativ men du upptäcker fel i uppgifterna, lämna en ersättande deklaration.

Ange som orsak till korrigeringen något av följande alternativ:

Räknefel/Ifyllningsfel

Kryssa för denna punkt när du rättar deklarationens uppgifter till följd av ett räknefel eller något annat fel i samband med ifyllningen som du upptäckt senare.

Ändrad rättspraxis

Välj detta alternativ om det skett en sådan ändring i rättspraxis p.g.a. vilken du rättar uppgifter i deklarationen.

Handledning i samband med skatterevision

Kryssa för denna punkt om du rättar deklarationen på grund av handledningen du fått i samband med en skatterevision.

Felaktig lagtolkning

Kryssa för denna punkt om det handlar om en felaktig lagtolkning. Det handlar om felaktig lagtolkning exempelvis om du först har deklarerat försäljning enligt skattesatsen om 24 % och rättar den som försäljning enligt skattesatsen om 10 %.

Ange också orsaken till korrigering

Ett obetydligt fel kan rättas i en deklaration för en kommande skatteperiod och då behöver någon ersättande deklaration inte lämnas. Någon orsak för en rättelse av ett obetydligt fel behöver därför inte heller anges.

Försenad deklaration medför en förseningsavgift

Om deklarationen inte har lämnats in inom den utsatta tiden eller om den rättas först efter tidsfristen leder det till en förseningsavgift. Skatteförvaltningen påför en förseningsavgift separat för varje för sent deklarerat skatteslag. Förskottsinnehållningar som anknyter till arbetsgivarprestationer, arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter och källskatter anses dock utgöra ett enda skatteslag.

Om den första deklarationen för en skatteperiod lämnas in för sent

Om uppgifterna om skatter på eget initiativ lämnas för sent påförs en förseningsavgift om 3 euro per dag för de första 45 dagarna. Dagarna räknas fr.o.m. dagen efter sista inlämningsdagen för deklarationen t.o.m. den dag då deklarationen lämnas in. Också för den dag då deklarationen lämnas in utgår förseningsavgift. Med en dag avses en kalenderdag, dvs. också veckoslut och söckenhelger.

Om deklarationen är högst 45 dagar försenad påverkar det deklarerade skattebeloppet inte förseningsavgiftens storlek. Förseningsavgiften för 45 dagar är alltså 135 euro (45 dagar x 3 euro). Eftersom förseningsavgiften är inte beroende av skattebeloppet som ska betalas kan förseningsavgiften vara större än den deklarerade skatten. Om skatten är exempelvis 50 euro är förseningsavgiften 135 euro.

Om deklarationen är över 45 dagar försenad blir förseningsavgiften 135 euro plus 2 % av den skatt som ska betalas enligt den försenade deklarationen. Den förseningsavgift som påförs enligt skattebeloppet är högst 15 000 euro för varje skatteslag per skatteperiod.

Förseningsavgift för rättelsedeklaration, m.a.o. för en ersättande deklaration

Det påförs ingen förseningsavgift om du lämnar in en ersättande deklaration inom 45 dagar från den sista inlämningsdagen för den ursprungliga deklarationen. Om du lämnar in den ersättande deklarationen först senare och beloppet på den skatt som ska betalas växer, beräknas en förseningsavgift för skatten.

Förseningsavgiften utgör 2 % av den skatt som ska betalas och som deklarerats för sent.

Den förseningsavgift som ska påföras enligt skattebeloppet påförs inte om man i den ersättande deklarationen inte deklarerar mera skatt som ska betalas eller om beloppet på skatten

Läs mer: Förseningsavgift för skatter på eget initiativ

Läs mer: Påföljdsavgifter för skatter på eget initiativ

 

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken