81 Redogörelse för nettoränteutgifter vid näringsverksamheten, anvisning för ifyllningen

Denna blankett används av samfund (ISkL 3 §), öppna bolag, kommanditbolag och motsvarande utländska bolags fasta driftställen i Finland. Med blanketten deklareras nettoränteutgifterna för skatteåret och deras avdragsgilla andel då bolagets nettoränteutgifter överstiger 500 000 euro och då bolaget har sådana ränteutgifter på skulder mellan parterna i en intressegemenskap som avses i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (nedan NärSkL) (ISkL 18 a §). Med denna blankett kan bolaget också yrka avdrag för icke-avdragsgilla nettoränteutgifter från tidigare skatteår (ISkL 18 a §).

Deklarationsskyldigheten gäller inte kreditinstitut som avses i kreditinstitutslagen och företag som hör till samma finansiella företagsgrupp som dessa, försäkringsanstalter och deras holdingföretag, holdingsammanslutningar till de finans- och försäkringskonglomerat som avses i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat eller på pensionsanstalter (NärSkL 18 a § 4 mom.).

Läs mer om begränsningarna av rätten till ränteavdrag i näringsverksamhet

Företagets uppgifter Fyll i företagets namn, FO-nummer och räkenskapsperiod.

Nettoränteutgifterna för skatteåret

Nettoränteutgifter sammanlagt

Uppge den andel av skatteårets ränteutgifter som överskrider beloppet av ränteinkomster under skatteåret.

Räkna ut nettoränteutgifterna så att du från ränteinkomsterna i skattedeklaration 6B (Uträkning av inkomstskatt, Finansieringsintäkter, punkterna Ränteintäkter från intressegemenskapsskulder, Ränteintäkter från ägarintresseföretag, Övriga ränteintäkter) drar av ränteutgifterna (Uträkning av inkomstskatt, Finansiella kostnader, punkterna Räntekostnader för intressegemenskapsskulder, Räntekostnader som betalats till ägarintresseföretag, Övriga räntekostnader).

Hos näringssammanslutningar räknar du ut ränteutgifternas nettobelopp så att du från ränteinkomsterna i skattedeklaration 6A (punkt 303) drar av ränteutgifterna (punkt 346).

Nettoränteutgifter på skulder mellan parterna i intressegemenskap (ISkL 18 a §) sammanlagt

Av intressegemenskapsskulderna enligt NärSkL 18 a §, uppge den andel av bolagets ränteutgifter till inhemska och utländska parter som överskrider det motsvarande beloppet av ränteinkomster som bolaget mottagit från inhemska och utländska parter för intressegemenskapsskulder.

Nettobeloppet av ränteutgifter på intressegemenskapsskulder räknas ut så att du från ränteintäkterna i intressegemenskap (skattedeklaration 6B, Uträkning av inkomstskatt, Finansieringsintäkter, punkten Ränteintäkter från intressegemenskapsskulder) drar av ränteutgifterna för intressegemenskapsskulder (skattedeklaration 6B, Uträkning av inkomstskatt, Finansiella kostnader, punkten Räntekostnader för intressegemenskapsskulder).

Näringssammanslutningarnas skattedeklaration 6A har inte en egen punkt för ränteinkomster och -utgifter för skulder i intressegemenskap. Beloppet av nettoränteutgifter på skulder mellan parterna i intressegemenskap får du från bokföringen.

En intressegemenskapsskuld kan vara direkt eller indirekt. En direkt intressegemenskapsskuld anses uppstå då parterna i ett skuldförhållande är i intressegemenskap med varandra på sådant sätt som avses i 31 § i lagen om beskattningsförfarande (BFL) (NärSkL 18 a § 5 mom.). Som indirekt intressegemenskapsskuld betraktas en skuld som upptagits hos en part som inte är i intressegemenskap till den del som

  • den part som är i intressegemenskap har en fordran på en part som inte är i intressegemenskap och fordran har samband med skulden, eller
  • en fordran som innehas av en part i intressegemenskapen utgör säkerhet för skulden (NärSkL 18 a § 6 mom.).

Uppge i denna punkt nettoränteutgifterna för såväl direkta som indirekta intressegemenskapsskulder. (Läs anvisningen Begränsningar av rätten till ränteavdrag i näringsverksamhet, avsnitt 3.2).

Nettoränteutgifter på skulder mellan parterna i intressegemenskap (ISkL 18 a §) till utländska parter Uppge nettoränteutgifterna för sådana skulder i intressegemenskap enligt NärSkL 18 a § som bolaget betalat till utländska parter.

Justerat resultat av näringsverksamhet

Differensen mellan intäkterna och kostnaderna i näringsverksamheten, inklusive mottaget och givet koncernbidrag

Uppge differensen mellan intäkterna och kostnaderna i näringsverksamheten i beskattningen (innan du dragit av inkomstskatter, övriga icke-avdragsgilla skatter och fastställda förluster från tidigare år).

Det koncernbidrag bolaget mottagit och gett under skatteåret ingår i intäkterna och kostnaderna i näringsverksamheten.

Ränteutgifter

Uppge bolagets ränteutgifter under skatteåret (skattedeklaration 6B, Uträkning av inkomstskatt, Finansiella kostnader, punkterna Räntekostnader för intressegemenskapsskulder, Räntekostnader som betalats till ägarintresseföretag, Övriga räntekostnader).

Uppge näringssammanslutningens ränteutgifter under skatteåret (punkt 346 i skattedeklaration 6A).

Avskrivningar i beskattningen

Uppge de avdragbara avskrivningarna som bolaget gjort i beskattningen under skatteåret (punkt 365 i skattedeklaration 6B).

Uppge de avdragbara avskrivningarna som sammanslutningen gjort i beskattningen under skatteåret (punkt 338 i skattedeklaration 6A).

Justerat resultat av näringsverksamhet Räkna ut det justerade näringsresultatet så att du till differensen mellan intäkterna och kostnaderna i näringsverksamheten lägger skatteårets ränteutgifter och avskrivningar i beskattningen.

Tillämpning av 25-procentsgränsen på nettoränteutgifter

25-procentsandelen av det justerade resultatet i näringsverksamheten

Räkna ut 25 % av det justerade resultatet i näringsverksamheten.

Överskrider nettoränteutgifterna under skatteåret 500 000 euro är nettoränteutgifterna avdragsgilla till den del de uppgår till högst 25 % av näringsverksamhetens justerade resultat (18 a § 2 mom. i NärSkL).

Nettoränteutgifter som överstiger 25-procentsgränsen

Uppge nettoränteutgifterna till den del de överskrider 25 % av det justerade näringsresultatet.

Ränteutgifter som överskrider gränsen om 25 % jämförs med det sammanlagda beloppet av nettoränteutgifter för intressegemenskapsskulder enligt NärSkL 18 a §.

Icke-avdragsgilla nettoränteutgifter för skatteåret

Du kan räkna ut nettobeloppet av de icke-avdragsgilla ränteutgifterna genom att jämföra nettobeloppet av ränteutgifter intressegemenskapsskulder med det belopp av nettoränteutgifter som överskrider 25 %. Välj någondera av följande icke-avdragsgilla nettoränteutgifter (a eller b):

a) nettoränteutgifter för intressegemenskapsskulder, om beloppet är mindre än de nettoränteutgifter som överskrider gränsen om 25 %.

b) nettoränteutgifter som överskrider gränsen om 25 %, om beloppet är mindre än nettoränteutgifterna för intressegemenskapsskulder.

Av nettoränteutgifterna är icke-avdragsgillt den andel som överskrider 25 % av det justerade näringsresultatet. Icke avdragsgillt är dock högst det sammanlagda beloppet av nettoränteutgifterna för intressegemenskapsskulder (NärSkL 18 a § 2 mom.).

Uppge de icke avdragbara nettoränteutgifterna under skatteåret också i punkt Icke-avdragsgilla nettoränteutgifter sammanlagt vid skatteårets utgång.

Samma belopp antecknas också i skattedeklaration 6C eller 6 i punkt 224 (Övriga tillägg).

Avdragsgilla ränteutgifter för skatteåret (NärSkL 18 a §)

Anvisningen har preciserats 14.4.2015.

Räkna ut skatteårets avdragsgilla ränteutgifter enligt följande:

dra av de icke avdragsgilla ränteutgifterna för skatteåret från räntekostnaderna för intressegemenskapsskulder som du angett i punkt 328 på blankett 6B.

Överför detta belopp av avdragbara ränteutgifter till skattedeklaration 6B, punkt 329 (Avdragbar andel NärSkL 18 a §).

Uppge näringssammanslutningens avdragbara nettoränteutgifter i skattedeklaration 6A i punkt 347 (Avdragbar andel enligt NärSkL 18 a § och 18.2 §).

Icke-avdragsgilla nettoränteutgifter sammanlagt

Icke-avdragsgilla nettoränteutgifter i början av skatteåret

Uppge de icke-avdragbara nettoränteutgifter som inte enligt NärSkL 18 a § har använts under tidigare år.

Uppge de oanvända icke-avdragbara nettoränteutgifterna enligt läget vid skatteårets ingång.

Under skatteåret använda, icke-avdragsgilla nettoränteutgifter från tidigare år

Uppge de icke-avdragsgilla ränteutgifterna från tidigare år som bolaget vill dra av under det här skatteåret.

Den här punkten i deklarationsanvisningen har uppdaterats under skatteåret på grund av en ny anvisning om begränsningar av rätten att dra av räntor.

Nettoränteutgifter som inte varit avdragsgilla under tidigare skatteår kan dras av under följande skatteår enligt följande:

  1. Avdrag av nettoränteutgifter som inte är avdragsgilla, då nettoränteutgifter under skatteåret uppgår till högst 500 000 euro: Avdraget av nettoränteutgifter under skatteåret och icke avdragsgilla nettoränteutgifter under tidigare skatteår kan uppgå till högst 500 000 euro.
  2. Avdrag av nettoränteutgifter som inte är avdragsgilla, då nettoränteutgifterna under skatteåret överskrider 500 000 euro: Nettoränteutgifter som under tidigare år lämnat kvar som icke avdragsgilla dras av till den del som nettoränteutgifterna under skatteåret inte överskrider 25 procent av bolagets justerade resultat av näringsverksamheten.

Nettoränteutgifter från tidigare år kan inte dras av under skatteåret, om befrielse enligt 18 a § 3 mom. i NärSkL tillämpas på ränteutgifterna under skatteåret.

Överför samma belopp till skattedeklaration 6B, punkt 329 (Avdragbar andel NärSkL 18 a §).

Näringssammanslutningar uppger tillägget i skattedeklaration 6A i punkt 347.

Icke-avdragsgilla nettoränteutgifter sammanlagt vid skatteårets utgång

Uppge i denna punkt hur mycket icke-avdragsgilla nettoränteutgifter för det aktuella skatteåret och tidigare skatteår det återstår för bolaget.

Räkna ut det sammanlagda beloppet av icke-avdragbara nettoränteutgifter i slutet av året så att du från de icke-avdragbara nettoränteutgifterna som var oanvända vid skatteårets början drar av de icke-avdragbara nettoränteutgifter som bolaget använt under skatteåret och lägger till de icke-avdragbara nettoränteutgifter som kommit till under skatteåret.

Begäran om befrielse från begränsningar på ränteavdraget

Bolaget begär befrielse från begränsningarna på ränteavdraget enligt NärSkL 18 a §, eftersom det tal som beskriver förhållandet mellan den skattskyldiges egna kapital och balansomslutningen enligt det fastställda bokslutet är större eller lika stort som motsvarande tal i den fastställda koncernbalansräkningen vid skatteårets slut.
(Uppge i följande punkter bolagets och koncernens soliditet under skatteåret)

Kryssa för punkten om bolaget yrkar att under det aktuella skatteåret ska tillämpas en befrielse som grundar sig på en jämförelse av det egna kapitalet och balansomslutningen (NärSkL 18 a § 3 mom.).

Med balansräkning avses i första hand en sådan fastställd balansräkning enligt de internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen. Om en sådan balansräkning enligt de internationella redovisningsstandarderna inte finns att tillgå kan i jämförelsen användas en balansräkning som har fastställts enligt bokföringslagstiftningen i en EU- eller EES-stat. I brist på dessa kan man använda en balansräkning som har fastställts enligt motsvarande bestämmelser i lag.

Befrielse kan komma i fråga endast då balansräkningen har upprättats i en EU-stat, EES-stat eller i en stat med vilken Finland har ett gällande avtal om för undvikande av dubbel inkomstbeskattning.

Med koncernbalansräkning avses den fastställda balansräkningen för hela koncernen, vilken omfattar samtliga koncernbolag. Underkoncerns balansräkning kan inte användas i jämförelsen.

Bolagets soliditetsgrad

Ange bolagets soliditet i procent.

Fyll i punkten endast om bolaget under skatteåret yrkar befrielse enligt NärSkL 18 a § från begränsningar på ränteavdraget.

Koncernens soliditetsgrad

Ange hela koncernens soliditet i procent.

Fyll i punkten endast om bolaget under skatteåret yrkar befrielse enligt NärSkL 18 a § från begränsningar på ränteavdraget.

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken