6U Skattedeklaration för näringsverksamhet − utländskt samfund, deklarationsanvisning 2018

Skatteåret 2018

  • Fyll i på skattedeklarationen och bilageblanketterna alla de uppgifter som företaget har.
  • Ange alla belopp med en cents noggrannhet.
  • Om samfundet har flera räkenskapsperioder som går ut under kalenderåret 2018 ska du använda separata blanketter för varje avslutad räkenskapsperiod. Skatteförvaltningen bildar uppgiften för hela skatteåret genom att räkna samman uppgifterna från de olika räkenskapsperioderna.
  • Se även förteckning över bilageblanketter.
  • Lagförkortningar o.d. i den här anvisningen 
Person som kan lämna kompletterande uppgifter för skattedeklarationen Ange namn och telefonnummer för den person som vid behov lämnar ytterligare information till Skatteförvaltningen.
Om samfundet har bytt bransch

Kryssa för denna punkt om samfundet har bytt bransch.

Ange den nya huvudsakliga branschen enligt näringsgrensindelningen NI2008 (TOL2008).

Kontrollera näringsgrenskoderna på Statistikcentralens webbplats (stat.fi)

Verksamhet bedrivs både på finska fastlandet och på Åland

 

Sätt ut ett kryss här om bolaget har verksamhet både på Åland och på fastlandet.

Kryssa för denna punkt också om bolaget har verksamhet endast på Åland men hemort på fastlandet, eller om bolaget har hemort på Åland men det har verksamhet i fastlandet.

Utred i en fritt formulerad bilaga hur resultatet fördelar sig mellan Åland och fastlandet.

Åländska samfund betalar kommunalskatt på alla sina inkomster till Åland. Denna princip grundar sig på kommunalskattelagen för landskapet Åland (se Ålands författningssamling 119/2011).

Enligt samma bestämmelse betalar också samfund med hemort i finska fastlandet kommunalskatt till Åland till den del av inkomsterna som förvärvats på Åland. Enligt inkomstskattelagen ska alla samfund emellertid betala inkomstskatt enligt 20 %, och denna skatt fördelas mellan staten, kommunerna och församlingarna. Kommunalbeskattningen av samfund med verksamhet på Åland skulle därför bli dubbel. Beroende på samfundets hemort undanröjs dubbelbeskattningen antingen av Ålands landskapsregering eller av Skatteförvaltningen.

2 Fast driftställe vid inkomstbeskattningen

Kryssa för någondera av följande punkter:

  • Bolaget anser att det har ett fast driftställe i den mening som avses i inkomstbeskattningen, eller bolaget har fast egendom i Finland.
  • Bolaget anser att det inte har ett fast driftställe i den mening som avses i inkomstbeskattningen. Fyll i blankett 80.
Bolaget anser att det har ett fast driftställe i den mening som avses i inkomstbeskattningen eller bolaget har fast egendom i Finland

Kryssa för denna punkt om bolaget har ett fast driftställe i Finland, äger fast egendom i Finland eller får inkomstandel från en sammanslutning i Finland.

  • I regel ska ett utländskt bolag betala skatt till Finland endast på de inkomster det förvärvar i Finland. Om ett utländskt företag har ett fast driftställe i Finland är det dock skattskyldigt för alla sina inkomster från det fasta driftstället. Med fast driftställe avses en affärsplats från vilken företagets verksamhet bedrivs helt eller delvis. Det fasta driftstället kan t.ex. vara plats för företagsledning, kontor, beroende representant eller byggnads-, monterings- eller installeringsverksamhet som bedrivs i en längre tid än vad som har fastställts som tidsgräns i det tillämpade skatteavtalet.
  • Om ett utländskt bolag exempelvis äger en fastighet i Finland och får inkomst av den ska bolaget betala skatt på inkomsten. (ISkL 10 §).
  • I skattedeklaration ska anges den inkomstandel som ett utländskt i egenskap av bolagsman får från ett finländskt samfund. Om t.ex. ett finländskt kommanditbolag bedriver näringsverksamhet i Finland, är inkomstandelen till en begränsat skattskyldig utländsk bolagsman följaktligen inkomst av näringsverksamheten.
  • Läs mer om fast driftställe i inkomstbeskattningen
  • Läs mer om inkomstbeskattningen av fasta driftställen, (Inkomstbeskattning av utländska samfund i Finland, dnr A48/200/2017).
Bolaget anser att det inte har något fast driftställe i den mening som avses i inkomstbeskattningen

Kryssa för punkten om bolaget anser att det inte har ett fast driftställe i Finland. Då ska du också fylla i blankett 80 (Redogörelse för verksamheten).

3 Övriga uppgifter

Bokslutet har upprättats enligt internationella bokslutsstandarder

Kryssa för den här punkten om bolaget har upprättat bokslutet enligt internationella bokslutsstandarder (IAS/IFRS eller GAAP), dvs. enligt 7 a kap. i bokföringslagen.

Bolaget är skyldigt att upprätta dokumentation av internprissättningen (14 a § i L om beskattningsförfarande).
(fyll i blankett 78)

Kryssa för punkten om bolaget är skyldigt att upprätta dokumentation av internprissättningen. Fyll i även blankett 78 (Utredning om internprissättning).

Internprissättningen ska dokumenteras om sådana transaktioner där den ena parten är ett utländskt företag eller då transaktionen har gjorts mellan ett utländskt företag och dess fasta driftställe i Finland (14 a § i lagen om beskattningsförfarande).

Parterna i en transaktion är i intressegemenskap med varandra om den ena parten utövar bestämmande inflytande över den andra parten eller om en tredje part ensam eller tillsammans med närstående kretsar utövar bestämmande inflytande över bägge parter i transaktionen (31 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarande).

Skyldiga att upprätta dokumentation är företag som uppfyller minst ett av följande krav:

  • Företaget har minst 250 anställda
  • Företaget har en omsättning som överstiger 50 miljoner euro och en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro 
  • Företaget motsvarar inte kännetecknen för små och medelstora företag enligt Europeiska kommissionens rekommendation 2003/361/EG.
  • När man uppskattar dessa krav ska man observera att när ett företag hör till en internationell koncern innebär det ofta att även små eller medelstora företag med verksamhet i Finland är skyldiga att upprätta dokumentation av internprissättningen. När man beräknar gränserna för antalet anställda, omsättningen och balansomslutning beaktar man i praktiken hela koncernen utifrån ägarförhållandena.
Läs mer om dokumentation av internprissättning (dnr A129/200/2017).

Har filialen eller det fasta driftstället bolagiserats enligt NärSkL 52 d §?

Eller har samfundet överlåtit filialen eller det fasta driftställe som bildar en verksamhetsgren på det sätt som avses i NärSkL 52 d §?

Kryssa för punkten om det utländska samfundet genom en verksamhetsöverlåtelse har överlåtit tillgångarna och skulderna som hör till den överlåtna verksamhetsgrenen till ett aktiebolag som fortsätter verksamheten och har mottagit aktier i detta bolag som vederlag.

Läs mer om verksamhetsöverlåtelse i anvisningen Företagsomstruktureringar och beskattningen – verksamhetsöverlåtelse (dnr dnr A163/200/2017)

Uträkning av inkomstskatt (NärSkL)

Anteckna i beskattningskolumnen i uträkningen av inkomstskatt de skattepliktiga näringsintäkterna och de avdragbara kostnaderna.

I uträkningen av inkomstskatt finns det en egen kolumn I bokföringen för de intäkts- och kostnadsbelopp där det bokförda beloppet kan avvika från det belopp som får beaktas i beskattningen.

Fyll i både bokförings- och beskattningskolumnen, även om beloppen är lika stora.

Räkna ut den beskattningsbara inkomsten för skatteåret på basis av beloppen i beskattningskolumnen så att du från de skattepliktiga näringsintäkterna i del 4 (Intäkter från näringsverksamhet) drar av de avdragbara näringskostnaderna i del 5 (Kostnader i näringsverksamheten).

I uträkningen av inkomstskatt anges endast sådana intäkter och kostnader som ingår i näringsverksamhetens förvärvskälla, inte sådana intäkter och kostnader som ingår i övriga förvärvskällor.

Samfundets personliga förvärvskälla

Beräkna resultatet i samfundets personliga förvärvskälla på blankett 7A.

Verksamhet som hör till den personliga förvärvskällan är t.ex.

  • uthyrning av en fastighet som inte hör till näringsverksamheten. En fastighet hör till näringsförvärvskällan endast om den uteslutande eller huvudsakligen används för ändamål som direkt eller indirekt främjar näringsverksamheten (53 § NärSkL).
  • skogsbruk som inte hör till näringsverksamheten
  • passivt värdepappersinnehav
  • uthyrning av aktielägenheter som inte hör till näringsverksamheten
  • utlåning av bolagets penningtillgångar till delägare. Om bolaget har tagit ut ränta av delägaren eller om Skatteförvaltningen lagt ränta till aktiebolagets inkomst på grund av att någon ränta inte alls tagits ut eller den har varit för liten (29 § i lagen om beskattningsförfarande), anses räntan utgöra inkomst som ingår i aktiebolagets personliga förvärvskälla.

Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalter

Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalter behöver inte fylla i uträkningen av inkomstskatt eller sammandraget av resultat och förlust (Beskattningsbart resultat eller förlust som ska fastställas).

Dessa samfund räknar ut och fyller i näringsresultatet eller -förlusten på blankett 77.

På blankett 77 anger dessa samfund också sina eventuella resultat och förluster från jordbrukets förvärvskälla och personlig förvärvskälla samt de poster som inte beaktas vid fastställande av förlust.

Blankett 77 och blankettanvisning (skatt.fi/blanketter)

Så här antecknas beloppen

Ange penningvärden med en cents noggrannhet utan förtecken.

Antagandet är att intäkterna ökar resultatet och kostnaderna minskar resultatet, varför det inte behövs något förtecken framför dessa belopp. Om posten du angett avviker från antagandet, sätt ut ett minus framför beloppet.

Exempel: Bolagets omsättning är negativ. Sätt ut ett minustecken i punkt 1 Omsättning (4 Intäkter från näringsverksamhet).

4 Intäkter från näringsverksamhet

1 Omsättning

Omsättning enligt bokföringen.

I omsättningen ingår försäljningsinkomsterna från den normala verksamheten med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen (BokfL 4 kap. 1 §).

Om bolaget har dividender som ingår i omsättningen, ange dem i punkt 3 (Finansieringsintäkter) under Erhållna dividender och överskott. Dra av dividendbeloppet från omsättningen innan du antecknar omsättningen i denna punkt.

Försäljning av varor och tjänster till övriga

Försäljning av varor och tjänster i samband med verksamheten på det fasta driftstället till andra än parter i intressegemenskap till företaget.

Parterna i en transaktion är i intressegemenskap med varandra om den ena parten utövar bestämmande inflytande över den andra parten eller om en tredje part ensam eller tillsammans med närstående kretsar utövar bestämmande inflytande över bägge parter i transaktionen (31 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarande).

Försäljning av varor och tjänster till huvudrörelsen

Försäljning av varor och tjänster i samband med verksamheten på det fasta driftstället till företagets andra enheter.

Med företagets andra enheter avses bl.a. huvudkontoret eller företagets fasta driftställen eller filialer i andra länder.

Försäljning av varor och tjänster till företag inom samma koncern

Försäljning av varor och tjänster i samband med verksamheten på det fasta driftstället till företag inom samma koncern.

Med företag inom samma koncern avses här moderföretag och dotterföretag enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

2 Övriga rörelseintäkter
Överlåtelse- och upplösningsvinster från aktier som utgör anläggningstillgångar

I bokföringen:

Det sammanlagda beloppet av överlåtelsevinster och upplösningsvinster från alla sådana aktier som ingått i anläggningstillgångarna såsom vinsterna har bokförts.

Specificera överlåtelse- och upplösningsvinsterna från aktier som utgör anläggningstillgångar på blanketterna 71A och 71B enligt följande:

  • på blankett 71A anges de poster som inte påverkar beskattningen, dvs. de skattefria överlåtelse- och upplösningsvinsterna samt de icke-avdragbara överlåtelse- och upplösningsförlusterna
  • på blankett 71B anges de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna samt de överlåtelse- och upplösningsförluster som inte kan dras av vid beskattningen. På blankett 71B specificeras också överlåtelse- och upplösningsvinsterna och -förlusterna från andelar i sammanslutningar.

I beskattningen:

Överför till denna punkt de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna från aktier och sammanslutningsandelar som utgjort anläggningstillgångar och vars belopp du räknat ut på blankett 71B. Observera att du får det belopp som ska antecknas i denna punkt efter att du från de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna först dragit av sådana överlåtelse- och upplösningsförluster från aktier och sammanslutningsandelar som endast får dras av från överlåtelsevinst.

Vinsten från överlåtelse och upplösning av anläggningstillgångsaktier (dock inte aktier i bostads- och fastighetsbolag) utgör i allmänhet skattefri inkomst om bolaget i minst ett års tid ägt minst 10 % av det överlåtna eller upplösta bolaget (NärSkL 6 b § och 51 d §).

Skattepliktig är bl.a. vinsten från överlåtelse av bostads- och fastighetsaktier, aktier som samfundet ägt under ett år samt aktier i ett sådant bolag där samfundets ägarandel har varit under 10 %. Överlåtelsevinsterna för samfund som bedriver kapitalplaceringsverksamhet är alltid skattepliktiga.

Ange i denna punkt också de poster i punkterna 8 och 9 på blankett 71A som minskar beloppet av skattefritt överlåtelsepris. Överlåtelsepriset på aktier som får överlåtas skattefritt är skattepliktigt till den del av den bokföringsmässiga överlåtelsevinsten (differensen mellan överlåtelsepriset och den icke-avskrivna anskaffningsutgiften) då orsaken är någon av följande:

  • en värdenedgångsavskrivning som godkänts tidigare i beskattningen (NärSkL 42 §)
  • reserv eller bidrag som dragits av från anskaffningsutgiften
  • den avdragbara förlust som uppstått mellan koncernbolagen genom överlåtelse av aktier.

Läs mer om beskattningen av överlåtelse av aktier som utgör anläggningstillgångar (Skatteförvaltningens anvisning Skattebehandling av överlåtelse av aktier i samfund).

Läs mer om beskattningen av överlåtelse av aktier som utgör anläggningstillgångan (Skatteförvaltningens anvisning Skattebehandling av överlåtelse av aktier i samfund).
2 Övriga rörelseintäkter

Andra än de ovan nämnda skattepliktiga rörelseintäkterna i resultaträkningen.

Poster som ingår i denna punkt är bl.a.

  • försäljningsvinster från verksamhetsöverlåtelser
  • leasingersättningar
  • erhållna skadestånd
  • hyresintäkter från fastigheter
  • hyresintäkter från utrymmen som personalen använder för rekreation
  • intäkter från kontorstjänster.
3 Finansieringsintäkter
Erhållna dividender och överskott

I bokföringen:

Det sammanlagda beloppet av sådana dividender, överskott och övriga poster av vinstutdelningsnatur som samfundet har mottagit. Ange beloppen såsom de har bokförts. Ange också sådana överskottsåterbäringar från andelslag som är avdragbara för andelslaget (NärSkL 18 § 4 mom.).

Övriga poster av vinstsnatur är enligt NärSkL 6 d § 7 mom.

  • vinstandelar och räntor som en inhemsk sparbank har betalat
  • ränta på garantikapital som ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening har betalat.

Specificera dividenderna och överskotten på bilageblankett 73. Du behöver dock inte fylla i bilageblanketten om samfundet har mottagit endast sådana inhemska dividender och överskott som är totalt skattefria.
Läs mer om beskattningen av dividendinkomster i anvisningen för blankett 73

Detaljerad anvisning om beskattning av dividender (Beskattning av dividendinkomst, Dnr A148/200/2017). 

I beskattningen:

Ange i denna punkt den skattepliktiga andel av dividenderna och överskotten som du räknat ut på blankett 73.

Dividender som bolag som inte är offentligt noterade tar emot från offentligt noterade bolag är i sin helhet skattepliktiga då ägarandelen är mindre än 10 %. Dessutom är dividenden i sin helhet skattepliktig inkomst om det utdelande bolaget får dra av prestationen. Till hela beloppet skattepliktig inkomst är även sådana överskottsåterbäringar från andelslag som är avdragbara för andelslaget (NärSkL 18 § 4 mom.).

Här ska du ange även dividenderna från s.k. REIT-bolag. De är i sin helhet skattepliktiga.

Här anges även den skattepliktiga andel av dividender från utländska bassamfund som du deklarerat med blankett 74.

Vinstandelar från sammanslutningar

I bokföringen:

Vinstandelar från sammanslutningar såsom andelarna har bokförts.

Vinstandelar från sammanslutningar utgör skattefri inkomst.

Inkomstandelen av en sammanslutning utgör skattepliktig inkomst för sammanslutningsdelägarna; denna andel räknas ut enligt 16 § och 16 a § i inkomstskattelagen.

I beskattningen: Den skattepliktiga andelen av inkomstandelarna

Ange i denna punkt inkomstandelarna från inhemska sammanslutningar som beskattas enligt ISkL 16 § samt inkomstandelarna från sådana utländska sammanslutningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar som beskattas enligt ISkL 16 a §.

Om uppgifter om beskattningsbara inkomstandelar inte för närvarande är tillgängliga, lämna punkten blank. Du kan korrigera skattedeklarationen efteråt om du vet inkomstandelens faktiska belopp först efter att du lämnat in deklarationen.

Övriga finansierings- och ränteintäkter Övriga finansieringsintäkter, t.ex. valutakursvinster.

 4 Nedskrivningar och deras återföringar

 

I bokföringen:

Sådana bokförda värdenedgångar på finansieringstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 1 punkten).
Sådana värdenedgångar på omsättningstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 3 punkten).
Sådana värdenedgångar på anläggningstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 5 punkten).

I beskattningen:

En nedskrivning som återförs är i allmänhet skattepliktig inkomst och den ska anges i denna punkt. Återföringar av nedskrivningar är dock skattefri inkomst endast då man gjort en motsvarande nedskrivning på anläggningstillgångar (t.ex. med stöd av 42 § NärSkL) men den har inte godkänts som avdrag i beskattningen.
5 Mottaget koncernbidrag
 

Ange här koncernbidrag som samfundet har mottagit. Koncernbidragen ska dessutom specificeras på blankett 65.

6 Minskning av reserver
 

I bokföringen:

Minskning av avsättningar och skattemässiga reserver enligt bokföringen.

I beskattningen:

Skattepliktig andel av minskningen av avsättningar och reserver. Skattepliktiga är bl.a.

  • återanskaffningsreserv som inte dragits av (NärSkL 43 §)
  • garantireserv hos företag som bedriver byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet till den del reservbeloppet överstiger utgifterna för garantireparationer (NärSkL 47 §).

Specificera de bokförda reserverna på blankett 62.

7 Övriga skattepliktiga intäkter (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod)
 

Skattepliktiga intäkter som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

Intäkter utanför resultaträkningen för denna räkenskapsperiod kan vara t.ex. skillnader som följer av att periodiseringsreglerna inom bokföringen och beskattningen är olika. Sådana skillnader kan uppstå t.ex. vid grynderentreprenader. Läs mer i anvisningen Grynderentreprenadverksamhet i beskattningen.

Observera att vinsten från överlåtelse av bolagets egna aktier inte betraktas som skattepliktig inkomst och en sådan vinst anges alltså inte i den här punkten.

8 Det sammanlagda beloppet av skattepliktiga intäkter från näringsverksamhet
 

Summan av punkterna 1–7 i beskattningskolumnen, dvs. det sammanlagda beloppet av skattepliktiga intäkter i näringsverksamheten.

9 Skatteåterbäring
 

Skatteåterbäring som bokförts som intäkt i resultaträkningen.

Ange här också samfundsräntan som betalats på skatteåterbäringen. Samfundsräntan är skattefri inkomst.

10 Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen
 

Det sammanlagda beloppet av övriga skattefria intäkter som ingår i resultaträkningen.

Övriga skattefria intäkter är t.ex. fusionsvinster (NärSkL 52 b §) och produktionsstöd för film (NärSkL 6 § 1 mom. 5 punkten).

Avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät utgör skattefri inkomst om avgifterna återbärs till betalaren. Anslutningsavgifter som kan överföras på tredje part utgör däremot skattepliktig inkomst och ska således inte antecknas här (NärSkL 6 § 1 mom. 3 punkten).

I denna punkt anges också de överlåtelsevinster som erhållits från avskrivningsbara lösa anläggningstillgångar som intäktsförts indirekt (NärSkL 30 §).

5 Kostnader i näringsverksamheten

1 Material och tjänster
Inköp och förändring av lager

Anteckna i denna punkt

  • anskaffningsutgifterna för nyttigheter som samfundet överlåtit under räkenskapsperioden
  • inköp under räkenskapsperioden
  • skillnaden mellan färdiga varor och varor under tillverkning samt förändring av materiallager (antingen ökning eller minskning).
Köpta tjänster ‒ övriga Utomstående tjänster som samfundet har köpt från andra än huvudrörelsen och företag inom samma koncern. Ange tjänsternas sammanlagda belopp.
2 Personalkostnader
Löner och arvoden för arbete som utförts i Finland Sådana löner och arvoden enligt bokföringen som har betalats för arbete som utförts i Finland.
Pensionskostnader för arbete som utförts i Finland

Sådana pensionskostnader enligt bokföringen som betalats för arbete som utförts i Finland. 

Övriga lönebikostnader för arbete som utförts i Finland Övriga bokförda lönebikostnader för arbete som utförts i Finland.
Personalkostnader för arbete som utförts någon annanstans men kostnaderna hänför sig till det fasta driftstället i Finland Sådana löner och arvoden enligt bokföringen som har betalats för arbete som utförts i Finland och som hänför sig till det fasta driftstället i Finland.
3 Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar
Avskrivningar

Först ska du specificera avskrivningarna på blankett 62.

I bokföringen:

Sådana avskrivningar enligt plan och ändringar i avskrivningsdifferensen som belastar resultatet i bokföringen.

Räkna ut det sammanlagda beloppet av avskrivningar och ändringar i avskrivningsdifferensen på blankett 62 och överför beloppet till denna punkt.

I beskattningen: Avdragbar andel

Ange i denna punkt avskrivningar, tilläggsavskrivningar och eventuella skattelättnadsavskrivningar enligt näringsskattelagen från blankett 62.

  • Med avskrivningar enligt näringsskattelagen avses avskrivningar som får dras av i beskattningen enligt NärSkL 24, 30–34 och 36-41 §.
  • Avskrivningsbeloppet i denna punkt ska motsvara det sammanlagda beloppet av avskrivningar enligt NärSkL som du angett på blankett 62 (punkterna 5 och 6 i avskrivningskolumnen).

I denna punkt inkluderas också sådana eventuella ”hyllavskrivningar”, dvs. avskrivningar som gjorts under tidigare år i bokföringen men som inte dragits av i beskattningen och som samfundet vill dra av i år.

  • Specificera på blankett 12A avskrivningar som inte godkänts eller dragits av under tidigare år.
  • Fyll i blankett 12A också under det år då du bildar en ny hyllavskrivning.

Avskrivningar får inte göras på leasad egendom, även om internationella bokslutsstandarder skulle tillåta det. Sådana avskrivningar ska således inte heller antecknas i beskattningskolumnen.

Läs mer i anvisningen för blankett 62.

Nedskrivningar på anläggningstillgångar

I bokföringen:

Sådana nedskrivningar på anläggningstillgångar enligt bokföringen som inte angetts tillsammans med avskrivningarna.

I beskattningen: Avdragbar andel

Den andel av nedskrivningar på bestående anläggningstillgångar som får dras av med stöd av NärSkL 42 §.

Du får dra av endast följande:

  • nedskrivningar som gjorts på andra värdepapper än aktier
  • sådana nedskrivningar som gjorts på andra bestående anläggningstillgångar än jordområden då det gängse värdet på egendomen vid skatteårets utgång är väsentligt lägre än den icke-avskrivna anskaffningsutgiften.
4 Övriga rörelsekostnader
Representationskostnader

I bokföringen: 

Samtliga bokförda representationskostnader.
Läs mer om representationskostnader och om begreppet kostnad (i anvisningen Representationsutgifterna vid inkomstbeskattningen).

I beskattningen: Avdragbar andel

  • Hälften (50 %) av representationskostnaderna (NärSkL 8 § 1 mom. 8 punkten).
Donationer

I bokföringen:

Alla donationer enligt bokföringen som samfundet har gett.

I beskattningen: Avdragbar andel

Den avdragbara andelen av donationerna.

Avdragbara är endast sådana rimliga donationer till allmännyttiga samfund som vanligtvis getts lokalt eller för ett ändamål som ligger nära samfundets bransch.

Samfund får också under vissa förutsättningar dra av donationer på minst 850 euro som getts för skyddande och bevarande av kulturarvet i Finland eller för främjande av vetenskap eller konst (ISkL 57 §).
Överlåtelse- och upplösningsförluster från aktier som utgör anläggningstillgångar

I bokföringen:

Förluster från överlåtelse av anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar samt upplösningsförluster såsom dessa poster har bokförts.

Specificera på blankett 71A och 71B överlåtelse- och upplösningsförlusterna från anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar enligt följande:

  • På blankett 71A anges de poster som inte påverkar beskattningen, dvs. skattefria överlåtelse- och upplösningsvinster samt de icke-avdragbara överlåtelse- och upplösningsförluster
  • Ange på blankett 71B skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinster samt de överlåtelse- och upplösningsförluster som inte kan dras av vid beskattningen. De avdragbara överlåtelse- och upplösningsförlusterna kan vara sådana att de antingen får dras av obegränsat eller sådana att de får dras av endast från överlåtelse- och upplösningsvinst under skatteåret och de fem följande åren.
  • Specificera på blankett 71B också överlåtelse- och upplösningsvinster samt överlåtelse och upplösningsförluster från andelar i sammanslutningar.

I beskattningen: Avdragbar andel

Sådana överlåtelse- och upplösningsförluster från anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar som får dras av obegränsat. Dessa är:

  • överlåtelseförluster från anläggningstillgångarna av ett samfund som bedriver kapitalplaceringsverksamhet
  • förluster som samfundet haft vid överlåtelse av aktier i bostads- och fastighetsaktiebolag och motsvarande aktier i dess ägo.

Observera att överlåtelseförluster i allmänhet inte får dras av (och motsvarande överlåtelsevinster är skattefria), och dessa förluster anges inte här.

I vissa fall kan en överlåtelseförlust kan också vara sådan som får dras av endast under skatteåret eller de fem följande åren från de skattepliktiga vinsterna från överlåtelse av anläggningstillgångsaktier.

  • En överlåtelseförlust som är avdragbar från överlåtelsevinst ska dras av redan när man räknar ut den skattepliktiga andel av överlåtelsevinster som ska anges i del 4 (Intäkter från näringsverksamhet) i punkt 2 Övriga rörelseintäkter. Därför ska överlåtelseförlusten inte heller anges i denna punkt.

Läs mer om rätten att dra av överlåtelseförluster (i anvisningen Skattebehandling av överlåtelse av aktier i samfund).

Nedskrivningar på kundfordringar

Nedskrivningar på kundfordringarna (NärSkL 17 § 2 punkten).

Huvudrörelsens administrativa kostnader som hänför sig till det fasta driftstället

Den del av huvudrörelsens administrativa kostnader som hänför sig till det fasta driftstället i Finland. Sådana kostnader är bl.a.

  • kostnader för rekreation och utbildning för de anställda
  • kostnader för IT och datakommunikation
  • kostnader för marknadsföring.
Övriga avdragbara rörelsekostnader

Sådana övriga avdragbara rörelsekostnader som direkt hänför sig till det fasta driftstället i Finland och som inte tidigare angetts som avdragbara rörelsekostnader i skattedeklarationen. Sådana kostnader är bl.a.

  • frivilliga lönebikostnader
  • kostnader för lokaler
  • kostnader för fordon
  • kostnader för datorutrustning och programvaror
  • kostnader för övriga maskiner och inventarier
  • resekostnader
  • försäljningskostnader
  • kostnader för marknadsföring
  • kostnader för forskning och utveckling
  • kostnader för administrativa tjänster
  • kostnader för annan administration
  • övriga rörelsekostnader.

I denna punkt anges också rundradioskatten och fastighetsskatten, eftersom de får dras av i beskattningen.

Kostnader som inte kan dras av  

Som icke-avdragbara kostnader anges sådana poster som inte har en egen punkt någon annanstans i skattedeklarationen men som har tagits upp som kostnader i resultaträkningen.

De icke-avdragbara kostnaderna anges i denna förteckning och dessa poster får inte ingå i den egentliga uträkningen av inkomstskatt.

Direkta skatter

De inkomstskatter som bokförts som kostnader i resultaträkningen. I denna punkt anges således skatter som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden - inte bara de förskottsskatter som betalats under räkenskapsperioden.

Fastighetsskatten anges inte här, eftersom den får dras av i beskattningen.

Skatteförhöjningar och förseningsavgifter

Alla skatteförhöjningar är icke-avdragsgilla oberoende av vilken skatt de gäller.

Ange här även skatteförhöjning, förseningsavgift, nedsatt dröjsmålsränta, dröjsmålsränta och försummelseavgift. De är inte heller avdragbara.

Böter och övriga avgifter av straffnatur Böter, påföljdsavgifter och andra offentligrättsliga betalningspåföljder av sanktionskaraktär (NärSkL 16 § 5 punkten).
Värdenedgångar på aktier som utgör anläggningstillgångar

Värdenedgång på anläggningstillgångsaktier.

En värdenedgångsavskrivning som gjorts på anläggningstillgångsaktier är inte avdragbar i beskattningen.

Avsättningar

Avsättningar i bokföringen. Avsättningarna får i allmänhet inte dras av i beskattningen.

Med avsättningar avses sådana utgifter och förluster som orsakas av framtida förpliktelser enligt BokfL 5 kap. 14 § och vars exakta belopp eller datum för realisering inte är känt.

Sådana framtida utgifter och förluster kan följa t.ex. av sanering eller nedläggning av rörelseverksamheten på en produktionslinje eller produktionsanläggning, garantireparationsförbindelse för överlåtna produkter, reklamation och skadestånd.

En avsättning för garantireparation kan dras av i beskattningen, men endast då det är fråga om en byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet som ansvarar för fel i en byggnad, bro, flygplan eller motsvarande större enhet (NärSkL 47 §). Den avdragbara garantireserven anges i beskattningskolumnen i punkt 7 Ökning av reserver.

Övriga icke-avdragbara kostnader

Ange här övriga eventuella kostnader som inte får dras av i beskattningen.

Icke avdragbara är t.ex.

  • utgifter för förvärvande och bibehållande av skattefri inkomst. Avdragbar är dock den del av utgifterna som överstiger den skattefria inkomstens belopp (NärSkL 16 § 2 punkten).
  • avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät som återbetalas till samfundet då det avstår från den förmån som anslutningsavgiften medfört (NärSkL 16 § 3 punkten).
  • mutor samt förmåner med karaktär av mutor
  • belopp som aktiebolag har betalat för egna aktier, förutsatt att det inte är fråga om aktier som bolaget överlåtit på basis av ett anställningsförhållande (NärSkL 16 § 9 punkten och NärSkL 18 § 3 mom.).

5 Finansiella kostnader

Räntekostnader till företag inom samma koncern

Avdragbar andel (NärSkL 18 a §)

Ränteutgifter som betalats för intressegemenskapsskulder för inhemska och utländska parter.

  • T.ex. räntor som samfundet betalat till företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6 §).

En intressegemenskapsskuld kan vara direkt eller indirekt. En direkt intressegemenskapsskuld anses uppstå då parterna i ett skuldförhållande är i intressegemenskap med varandra på sådant sätt som avses i 31 § i lagen om beskattningsförfarande (NärSkL 18 a § 5 mom.). Som indirekt intressegemenskapsskuld betraktas en sådan skuld som samfundet har tagit från annat håll än från en part i intressegemenskap, om någotdera kravet uppfylls:

  • parten i intressegemenskap har en fordran på den part som har beviljat lånet och fordran har ett samband med skulden
  • en fordran som innehas av en part i intressegemenskapen utgör säkerhet för skulden (NärSkL 18 a § 6 mom.).

I räntekostnaderna för intressegemenskapsskulder kan ingå också sådana räntekostnader enligt NärSkL 18 a § 1 mom. som inte i bokföringen ingår i ränteintäkterna från företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6 §). Därför kan beloppet av räntekostnaderna för intressegemenskapsskulder vara större än vad som bokförts som räntekostnad från företag inom samma koncern.

I beskattningen: Avdragbar andel (NärSkL 18 a §)

Uppge alla avdragbara räntekostnader från intressegemenskapsskulder. Ränteutgifterna är alltid avdragsgilla till den del de motsvarar beloppet av ränteinkomsterna. Alla räntor är avdragbara också då bolagets nettoränteutgifter (ränteutgifterna är större än ränteinkomsterna) högst uppgår till 500 000 euro.

Fyll i blankett 81 (Redogörelse för nettoränteutgifter vid näringsverksamheten) om bolagets nettoränteutgifter överskrider 500 000 euro. Överstiger nettoränteutgifterna detta belopp är nettoränteutgifterna avdragsgilla till den del de uppgår till högst 25 procent av det rättade resultatet av näringsverksamheten. Beloppet av icke-avdragbara nettoränteutgifter får således uppgå högst till samma belopp som nettoränteutgifterna mellan intressegemenskapsföretag.

  • Överför till denna punkt de sammanlagda avdragbara nettoränteutgifterna för intressegemenskapsskulder från blankett 81. Uppge i denna punkt också de icke-avdragbara nettoränteutgifter från tidigare skatteår som bolaget vill dra av under det här skatteåret (yrkande på blankett 81).
Räntekostnader som betalats till intressegemenskapsföretag T.ex. räntor som samfundet betalat till intressegemenskapsföretag (BokfL 1 kap. 7 §).
Räntekostnader som betalas till huvudrörelsen

I bokföringen:

Räntor som det fasta driftstället eller filialen enligt bokföringen betalat till huvudrörelsen.

I beskattningen:

Avdragbar andel i beskattningen.

Övriga räntekostnader

Övriga ränteintäkter, t.ex. räntor på

  • leverantörsskulder
  • masskuldebrevslån
  • konvertibla lån
  • skulder till finansiella institut
  • skulder till finansbolag
  • pensionslån
  • finansieringsväxlar.
Koncernstöd och värdenedgångar på fordringar

Koncernstöd som betalats till ett bolag av vilket samfundet ensam eller tillsammans med andra koncernbolag (NärSkL 6 b § 7 mom.) äger minst 10 %.

Ange dessutom motsvarande utgifter som utan motprestation betalats i syfte att förbättra det andra bolagets ekonomiska ställning. Ange också förluster och nedskrivningar på fordringar hos sådana bolag (dock inte kundfordringar).

Dessa poster är inte avdragbara i beskattningen (NärSkL 16 § 7 punkten).

Förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar

I bokföringen:

Slutliga förluster och värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar enligt bokföringen. Slutliga förluster är t.ex. förluster som följer av försnillning, stöld eller annat brott.

I beskattningen: Avdragbar andel

Den avdragbara andelen av förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar.

  • Förluster av finansieringstillgångar är avdragbara i beskattningen (NärSkL 17 § 1 punkten).
  • Också sådana slutliga värdenedgångar på finansieringstillgångar som konstaterats vara slutliga är i allmänhet avdragbara enligt NärSkL 17 § 2 punkten, dock inte om värdenedgången hänför sig till en fordran hos ett annat koncernbolag (se föregående punkten Koncernstöd och värdenedgångar på fordringar).
Överlåtelseförluster från finansieringstillgångar Förluster från överlåtelse av finansieringstillgångar enligt bokföringen, t.ex. förlust från överlåtelse av värdepapper som hört till finansieringstillgångarna eller från överlåtelse av en fordran.
Övriga finansiella kostnader
  • Övriga finansiella kostnader enligt bokföringen, t.ex.
  • kostnader för låneskötsel
  • limitprovisioner
  • borgensprovisioner
  • kreditförsäkringar
  • inteckningskostnader
  • indrivningskostnader
  • kursförluster
  • kostnader för factoring
  • termineringskostnader.
6 Utbetalt koncernbidrag
 

Ange här koncernbidrag som bolaget gett. Koncernbidragen ska dessutom specificeras på blankett 65.

7 Ökning av reserver
 

I bokföringen:

Ökning av skattemässiga reserver enligt bokföringen. Specificera reserverna på blankett 62.

I beskattningen: Avdragbar andel

Den andel av de skattemässiga reserverna som är avdragbar i beskattningen.

8 Övriga avdragbara kostnader (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod)
 

Sådana kostnader som är avdragbara i beskattningen och som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

Ange i denna punkt till exempel arbetsrelaterade dividender. Dividender från andra än offentligt noterade bolag utgör förvärvsinkomst om grunden för dividendutdelningen är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär har gjort (ISkL 33 b § 3 mom. Läs mer i anvisningen Beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen, dnr A263/200/2017).

I den här punkten uppges också utbildningsavdrag som samfundet vill dra av i beskattningen. Ge också en redogörelse för utbildningsavdraget på blankett 79. 

9 Det sammanlagda beloppet av avdragbara kostnader i näringsbeskattningen

 

 

Det sammanlagda beloppet av posterna i beskattningskolumnen, dvs. det sammanlagda beloppet av kostnader som kan dras av i näringsbeskattningen.

6 Det beskattningsbara resultatet eller förlust som ska fastställas

I den här delen ska du ange resultatet eller förluster som ska fastställas för de olika förvärvskällorna för skatteåret 2018.

Förluster från tidigare år antecknas inte i skattedeklarationen. Skatteförvaltningen drar av förlusterna automatiskt, förutsatt att aktierna och andelarna inte bytt ägare enligt del 11 Ändring i ägarandelar och förluster. Förlustbeloppet framgår av beskattningsbeslutet.

Om samfundet får inkomst från en personlig förvärvskälla ska du specificera intäkterna och kostnaderna på bilageblankett 7A.
Om samfundet får inkomst från jordbrukets förvärvskälla ska du specificera intäkterna och kostnaderna på bilageblankett 7M.

Resultat av näringsverksamheten

Anteckna resultatet av näringsverksamheten i denna punkt om det är positivt.

Resultatet av näringsverksamheten är differensen mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten (del 4 punkt 8) och de kostnader som får dras av i beskattningen av näringsverksamheten (del 5 punkt 9).

Förlust i näringsverksamheten

Ange i denna punkt beloppet av förlust som ska fastställas för näringsverksamheten. Beloppet är vanligtvis den negativa differensen mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten (del 4 punkt 8) och de avdragbara kostnaderna i näringsbeskattningen (del 5 punkt 9).

Om det emellertid ingår donationer eller koncernbidrag i kostnaderna (punkten Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust), minska förlustbeloppet i denna punkt med donationernas och koncernbidragens belopp, eftersom sådana poster inte beaktas vid fastställandet av förlust.

Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust

Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust är exempelvis koncernbidrag, bostadshusreserv och donationer (ISkL 57 §).

Donationsavdraget (ISkL 57 §) beaktas inte i beskattningen hos samfund vid fastställandet av förlust i näringsverksamhetens förvärvskälla eftersom avdraget beviljas med stöd av en särskild bestämmelse. Donationsavdraget beaktas emellertid vid fastställandet av förlust i den personliga förvärvskällan.

Källskatter som tagits ut på inkomsterna i Finland
 

Källskatter som tagits ut på samfundets inkomster i Finland.

 

7 Uppgifter om huvudrörelsen för denna räkenskapsperiod

Huvudrörelsens omsättning (för all verksamhet)

Samfundets globala omsättning enligt bokföringen.

Huvudrörelsens kostnader sammanlagt Samfundets globala kostnader enligt bokföringen.
Huvudrörelsens resultat eller förlust Samfundets globala resultat eller förlust enligt bokföringen.
Antalet anställda inom huvudrörelsen Totalantalet arbetstagare i samfundet

Uträkning av förmögenhet

Alla bolag ska lämna uppgifter för uträkning av förmögenhet, eftersom uppgifterna behövs bl.a. för statistikföring. Alla listade samfund får dock ange tillgångarna och skulderna till sina balansvärden, eftersom nettoförmögenheten och det matematiska värdet på aktien inte påverkar beskattningen av dividend som dessa bolag har delat ut. Dessutom fastställs jämförelsevärdena för dessa bolags aktier utgående från köp- eller säljkurserna och inte balansräkningen.

Med listade samfund avses här bolag vilkas aktier eller någon av aktieserierna är föremål för offentlig handel på en fondbörs i Finland (börslistan eller Pre-listan på NASDAQ OMX Helsinki Ab) eller annanstans inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller annan motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Kreditinstitut, försäkringsanstalter och värdepappersföretag (både listade och icke-listade) behöver inte fylla i alla punkter i uträkningen av förmögenhet. De fyller i endast det sammanlagda beloppet av tillgångar och det sammanlagda beloppet av skulder.

De bolag som inte bedriver näringsverksamhet specificerar tillgångarna i punkt 8 Tillgångar under Övriga långfristiga placeringar (ISkL) och skulderna i uträkningen av förmögenhet i del 9 Skulder.

8 Tillgångar

Uppge tillgångarna i uträkningen av förmögenhet till beloppet av den icke avskrivna anskaffningsutgiften, om inte annat sägs i anvisningen. Värdena i förmögenhetsuträkningen kan avvika från balansvärdena.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar är nyttigheter som är avsedda för bestående bruk i näringsverksamheten (NärSkL 12 §).

Nyttigheter som ingår i anläggningstillgångarna bokförs i allmänhet bland bestående aktiva.

Avskrivningsbara anläggningstillgångar är exempelvis

  • byggnader
  • maskiner
  • anläggningar och övriga föremål
  • patent och andra immateriella rättigheter som kan överlåtas separat.

Specificera på blankett 62 avskrivningar som gjorts på avskrivningsbara anläggningstillgångar och ändringarna av avskrivningsdifferensen.

Markområden, värdepapper och andra motsvarande nyttigheter är icke-avskrivningsbara anläggningstillgångar.

Immateriella rättigheter

Det sammanlagda värdet av immateriella rättigheter.

Immateriella rättigheter är bl.a.

  • patent
  • upphovsrätt
  • varumärkesrätt
  • licensavgifter
  • koncessionsrätt
  • licensavgifter för datorprogram.
Långfristiga utgifter

Sådana långfristiga utgifter som har förmögenhetsvärde (se blankett 62 del F Långfristiga utgifter (NärSkL 24 § och 25 §, punkt 7 Oavskriven anskaffningsutgift vid skatteårets utgång).

Långfristiga är sådana utgifter som genererar eller bibehåller inkomst under minst tre års tid. Av dessa räknas till tillgångarna exempelvis sådana aktiverade utgifter som ska aktiveras enligt NärSkL. Sådana utgifter som avses i NärSkL 24 § är till exempel utgifter för ombyggnad av hyreslägenheter och anskaffningsutgift för goodwill. Därutöver har man i rättspraxis ansett att bl.a. utvecklingsutgifter kan ha ett förmögenhetsvärde.

Till tillgångarna räknas inte kalkylmässiga skattefordringar utgifter för etablering och organisering av bolaget och inte heller sådana utgifter med lång verkningstid som inte har förmögenhetsvärde.

Om den bokföringsmässiga fusionsdifferensen har ett förmögenhetsvärde, inräknas den i nettoförmögenheten för det övertagande bolaget (HFD 1994 B 545 och HFD 1994 B 546).

Fastigheter
(specificera på blankett 18)

 

Det sammanlagda värdet av fastigheter, byggnader och konstruktioner som utgör anläggningstillgångar.

Specificera uppgifterna på blankett 18.

Som värde används den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen (det sammanlagda beloppet av anskaffningsutgifter för byggnad och mark vilket anges på blankett 62 i punkt 7) eller jämförelsevärdet (=beskattningsvärdet), beroende på vilket av värdena som är högre.

Jämförelsen görs fastighetsvis.

Till fastigheten räknas mark och byggnaderna på den.

Som fastighet betraktas enligt ISkL 6 § även sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som kan överlåtas till tredje part tillsammans med besittningsrätten till marken utan att markägaren måste höras.

Om samfundets räkenskapsperiod går ut 1.1–30.9.2018, används som jämförelsevärde undantagsvis beskattningsvärdet för år 2017, eftersom något beskattningsvärde för 2018 har ännu inte fastställts.

Om samfundets räkenskapsperiod går ut under tiden 1.10–31.12.2018, används som fastighetens jämförelsevärde beskattningsvärdet för år 2018.

Konstruktioner som hör till anläggningstillgångar är även

  • cisterner för flytande bränslen och syror samt övriga sådana av metall eller annat därmed jämförlig material uppförda lagerbyggnader och konstruktioner
  • lätta konstruktioner av trä eller därmed jämförlig material
  • konstruktioner som används enbart för forskning som avser att främja rörelseverksamheten.

Jämförelsevärdet på skog är skogens genomsnittliga årliga avkastning multiplicerad med tio.

Jämförelsevärdet av jordbruksmark är den genomsnittliga årliga avkastningen multiplicerad med sju. Avkastningarnas storlek fastställs årligen genom Skatteförvaltningens beslut.

Jämförelsevärdet på vattenområden och impediment är 0.

Maskiner och inventarier

Maskinernas och inventariernas sammanlagda anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen. 

Till maskiner och inventarier hör t.ex.

  • maskiner och anläggningar
  • last- och skåpbilar
  • personbilar
  • yrkesbilar
  • möbler
  • inventarier som hyrs ut.

Leasade inventarier anses inte ingå i anläggningstillgångarna i beskattningen, varför de inte heller ska anges här.

Förskottsbetalningar Förskottsbetalningar som anses utgöra anläggningstillgångar.

Värdepapper bland anläggningstillgångar
(värdejämförelse på blankett 8A)

Fyll i blankett 8A och jämför den anskaffningsutgift som inte avskrivits i inkomstbeskattningen med jämförelsevärdet. Denna jämförelse görs om värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar (ISkL-tillgångar).

Överför till den här punkten mellansumman för värdepapper som utgör anläggningstillgångar från den kolumn där det sammanlagda värdet på värdepapperen är högre.

Värdet på börsaktier är 70 % av deras slutskurs den dag då bolagets räkenskapsperiod går ut. Sök börskurser (www.nasdaqomxnordic.com). På webbplatsen kan du söka kursuppgifter enligt bolagets bokslutsdag.

Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder och andelar i fondföretag är 70 % av det gängse värdet vid årets utgång.

Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie har angetts i beskattningsbeslutet av bolaget vars aktier det är fråga om.

Jämförelsevärdet av lägenhetsaktier som anskaffats före 1.1.2006 är detsamma som beskattningsvärdet för 2005.

Lägenhetsaktier som anskaffats 1.1.2006 eller senare har inte något separat jämförelsevärde. Detsamma gäller icke-noterade masskuldebrev, optionsrätter och andelar i andelslag. Den anskaffningsutgift för dessa värdepapper som inte avskrivits i inkomstbeskattningen antecknas på blankett 8A också i kolumnen Jämförelsevärde. 

Fordringar hos företag inom samma koncern

Sådana fordringar hos företag inom samma koncern som utgör anläggningstillgångar.

Med företag inom samma koncern avses här moderföretag och dotterföretag enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

Fordringar hos ägarintresseföretag Sådana fordringar hos ägarintresseföretag som hör till anläggningstillgångarna (BokfL 1 kap. 7 §).
Övriga fordringar som utgör anläggningstillgångar Övriga fordringar som utgör anläggningstillgångar.
Övriga anläggningstillgångar

Övriga nyttigheter som hör till omsättningstillgångar.

Till övriga anläggningstillgångar kan höra t.ex. husdjur och andra levande anläggningstillgångar, konstföremål och samlarobjekt.

Anläggningstillgångar sammanlagt Det sammanlagda värdet på samtliga ovan nämnda anläggningstillgångar.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgång är enligt NärSkL 10 § handelsvaror, råämnen, halvfabrikat och övriga nyttigheter som är avsedda för överlåtelse inom näringsverksamheten såsom sådana eller i förädlad form. Till omsättningstillgångar hör även bränslen, smörjämnen och övriga nyttigheter som är avsedda för förbrukning i näringsverksamheten.

Ange som värdet på omsättningstillgångar den anskaffningsutgift som minskats med en eventuell värdenedgångsavskrivning enligt NärSkL 28 § 1 mom.

Fastigheter som utgör omsättningstillgångar

Övriga nyttigheter som hör till omsättningstillgångar.

Övriga omsättningstillgångar

Övriga nyttigheter som hör till omsättningstillgångar. Sådana är bl.a.

  • material och förnödenheter
  • varor under tillverkning
  • färdiga produkter
  • varor
  • värdepapper bland omsättningstillgångar
  • förskottsbetalningar som betalats på omsättningstillgångar.
Omsättningstillgångar sammanlagt

Det sammanlagda värdet på samtliga ovan nämnda nyttigheter bland omsättningstillgångarna.

Finansieringstillgångar

Finansieringstillgångar är penningar, bank- och kontofordringar, växelfordringar och andra dylika penningtillgångar (NärSkL 9 §).

Till finansieringstillgångarna räknas också bolagets övriga finansieringsmedel, såsom kundfordringar och värdepapper som utgör kassareserv.

Som värdet på en fordran bland finansieringstillgångarna anges det nominella värdet och som värdet på övriga finansieringstillgångar deras anskaffningsutgifter. Båda posterna minskas dock först med en värdenedgångsavskrivning enligt NärSkL 17 §.

Om fordringarna inte är i euro utan i någon annan valuta ska de värderas de på samma sätt som i bokföringen, dvs. i allmänhet till den kurs som gäller på bokslutsdagen (BokfL 5 kap. 3 §).

Kundfordringar Alla lång- och kortfristiga kundfordringar, avbetalningsfordringar o.d.
Fordringar hos företag inom samma koncern

Fordringar hos företag inom samma koncern, dock inte kundfordringar.

Med koncernföretag avses moderföretaget och dotterföretagen enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

Fordringar hos ägarintresseföretag Fordringar hos ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §), dock inte kundfordringar.
Lånefordringar

Andra än de ovan nämnda lånefordringarna, t.ex. lång- och kortfristiga fordringar hos arbetstagarna och ledningen.

Finansiella värdepapper
(specificera på blankett 8A)

 

Värdepapper som hör till finansieringstillgångar.

Specificera på blankett 8A de värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar (ISkL-tillgångar). Mellansumman (Finansieringstillgångar sammanlagt) i den kolumn på blankett 8A:s nedre kant där det sammanlagda beloppet är större ska överföras till den här punkten.

Övriga finansieringstillgångar och fordringar

Andra än ovan nämnda nyttigheter som hör till finansieringstillgångar. I denna punkt anges t.ex.

  • resultatregleringar
  • bank
  • kassa
övriga fordringar (t.ex. skadeståndsfordringar).
Finansieringstillgångar sammanlagt Det sammanlagda värdet på samtliga nyttigheter som utgör ovan nämnda finansieringstillgångar.

Övriga långfristiga placeringar (ISkL)

Tillgångar som inte hör till näringsverksamheten och beskattas enligt inkomstskattelagen (ISkL) får inte räknas ihop med de ovan nämnda anläggnings-, omsättnings- eller investeringstillgångarna, utan bland följande poster.

Uppge tillgångarna till beloppet av den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, om inte annat sägs i anvisningen.

Värdepapper
(specificera på blankett 8A)

 

Värdepapper som inte hör till näringsverksamheten.

Specificera på blankett 8A de värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar (ISkL-tillgångar). Överför mellansumman av Övriga långfristiga placeringar till den här punkten från den kolumn på blankett 8A:s nedre kant där det sammanlagda beloppet är större.

Fastigheter

Fastigheter som inte hör till näringsverksamheten, till exempel fastigheter som hyrts ut till utomstående.

Ange som fastighetens värde antingen den icke avskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller jämförelsevärdet (= beskattningsvärdet), beroende på vilket av värdena som är större.

Om bolagets räkenskapsperiod går ut 1.1–30.9.2018, använd i värdejämförelsen det beskattningsvärde som fastställts för fastigheten för år 2017.

Övriga ISkL-tillgångar Andra än ovan nämnda tillgångar som inte hör till näringsverksamheten.
Övriga långfristiga placeringar (ISkL) sammanlagt Det sammanlagda värdet på samtliga ovan nämnda ISkL-nyttigheter, dvs. övriga långfristiga placeringar (ISkL).
Tillgångar sammanlagt Det sammanlagda värdet av anläggnings-, omsättnings- och finansieringstillgångar samt övriga långfristiga placeringar (ISkL).

9 Skulder

Skulder till kreditinstitut

Anteckna i denna punkt

  • lång- och kortfristiga lån från finansiella institut
  • lån från finansbolag och amorteringar på dessa
  • factoring-kreditkonton
  • övriga kortfristiga lån från finansiella institut.
Skulder till företag inom samma koncern

Lång- och kortfristiga skulder till företag inom samma koncern, dock inte leverantörsskulder.

I denna punkt anges t.ex.

  • prestationer som koncernföretag betalat i förskott
  • finansieringsväxlar som bolaget erhållit från koncernföretag
  • övriga skulder till koncernföretag
  • resultatregleringar till koncernföretag

Koncernföretag är moder- och dotterföretagen som avses i bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

Om systemet med anteciperade dividender tillämpats i en koncernintern dividendutdelning, ska utdelarbolaget ange i denna punkt beloppet av dividend enligt beslutet om utdelning av anteciperad dividend.

Läs mer om anteciperade dividender i anvisningen Beskattning av dividendinkomster (A148/200/2017).

Skulder till ägarintresseföretag

Lång- och kortfristiga skulder till ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §), dock inte leverantörsskulder.

Ange i denna punkt t.ex. prestationer som ägarintresseföretag betalat i förskott, finansieringsväxlar och övriga skulder som bolaget erhållit från ägarintresseföretag samt resultatregleringar till ägarintresseföretag.

Skulder till delägare Lång- och kortfristiga skulder till delägarna och deras anhöriga.
Resultatregleringar

Till lång- och kortfristiga resultatregleringar hör t.ex.

  • hyresinkomster som bolaget mottagit på förhand
  • ränteinkomster
  • periodiserade investeringsunderstöd
  • övriga inkomstförskott
  • löneutgifter som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden
  • utgifter för semesterlön.
Övriga skulder

Övriga skulder kan vara t.ex.

  • långfristiga pensionslån
  • erhållna förskott
  • finansieringsväxlar och skulder till arbetstagarna
  • kortfristiga finansieringsväxlar
  • förskottsinnehållningsskulder
  • socialskyddsavgiftsskulder.
  • leverantörsskulder
  • lån mot konvertibla skuldebrev
  • masskuldebrevslån

Som skuld betraktas också försäkringsanstalters, försäkringsbolags samt pensionsanstalters, -stiftelsers och -kassors ansvar och sådana reserver som dessa har i syfte att förbättra sin soliditet (2 § 3 mom. i lagen om värdering av tillgångar).

Skuld är också sådana anslutningsavgifter med återbetalningsplikt som el-, tele- eller motsvarande bolag har mottagit (lagen om värdering av tillgångar).

Latenta skatteskulder enligt BokfL 5 kap. 18 § betraktas inte som skuld vid uträkningen av nettoförmögenheten, varför dessa skulder inte heller ska tas upp i uträkningen av förmögenhet. En skatteskuld ska dock antecknas här om den följer av en skatt som har bokförts för räkenskapsperioden enligt prestationsprincipen.

Kapitallån

Det sammanlagda beloppet av kapitallån som bolaget har tagit (ABL 12 kap. 1 §).

Ett kapitallån anses i allmänhet höra till det främmande kapitalet (jfr 2 § 3 mom. i värderingslagen). Av den anledningen ska lånet tas upp som skuld i uträkningen av förmögenheten oberoende av hur lånet har bokförts.

Skulder sammanlagt

Summan av skuldposterna.

Observera att beloppet i denna punkt inte nödvändigtvis motsvarar summan av punkterna Kortfristiga skulder sammanlagt och Långfristiga skulder sammanlagt. Beloppet i denna punkt räknas ut enligt skattebestämmelserna. Beloppen i punkterna Kortfristiga skulder sammanlagt och Långfristiga skulder sammanlagt kommer däremot från bokföringen.

Kortfristiga skulder sammanlagt Det sammanlagda värdet av kortfristiga skulder enligt bokföringen.
Långfristiga skulder sammanlagt Det sammanlagda värdet av långfristiga skulder enligt bokföringen.

10 Revision

Har revision verkställts?

Samfundet ska alltid bifoga en revisionsberättelse till skattedeklarationen om samfundet är skyldigt att förrätta revision.

  • Kryssa för Ja om samfundets revision har förrättats innan skattedeklarationen lämnas in.
  • Om revision ännu inte har verkställts men kommer att verkställas senare ska du markera kryssrutan Nej, den verkställs senare.

Om revisionsberättelsen ännu inte blivit färdig innan det är dags att lämna in skattedeklarationen, ska samfundet lämna in revisionsberättelsen till Skatteförvaltningen inom en månad från det att revisionen slutförts.

Elektroniskt inlämnade skattedeklarationer kan kompletteras på nätet.

Då du lämnar in revisionsberättelsen på papper, fyll i även blankett 63 och häfta den till revisionsberättelsen som pärmblad. Skicka uppgifterna till adressen


Skatteförvaltningen
Optisk läsning av samfundsblanketter
PB 200
00052 SKATT

Kryssa för Nej, med stöd av 2 kap. 2 § i revisionslagen har ingen revisor valts om bolaget har utnyttjat möjligheten enligt revisionslagen (1141/2015) att inte välja revisor i små bolag.

Ett samfund behöver inte välja revisor då både under den avslutade räkenskapsperioden och under den som omedelbart föregår denna högst ett av följande villkor har uppfyllts:

  • Balansomslutningen överstiger 100 000 euro.
  • Omsättningen överstiger 200 000 euro.
  • Det genomsnittliga antalet anställda överskrider tre personer.

Samfundet ska dock alltid välja en revisor om det sägs så i bolagsordningen, bolagsavtalet eller stadgarna.

I 2 kap. 2 § 4 mom. i revisionslagen finns dessutom vissa begränsningar som gäller bransch och betydande inflytande.

Innehåller revisionsberättelsen yttranden med avvikande mening?

Markera kryssrutan "Nej" om revisionsberättelsen inte innehåller sådana uttalanden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen.

Kryssa för Ja om revisionsberättelsen inte innehåller sådana yttranden, anmärkningar eller tilläggsuppgifter.

11 Ändring i ägarandelar och förluster

Du ska alltid i fylla den här delen om över hälften av aktierna eller andelarna i samfundet har bytt ägare under ett skatteår eller stegvis under flera år. Uppgiften påverkar rätten att dra av förluster för tidigare år.

Samfundet får dra av förluster från resultatet i samma förvärvskälla under de 10 följande skatteåren.

Ägarbytets inverkan

Ett samfund förlorar sin rätt att dra av förluster om mer än hälften av aktierna i samfundet direkt eller indirekt bytt ägare under förluståret eller därefter på något annat sätt än genom arv eller testamente (t.ex. genom köp eller byte).

Samfundet kan dock ansöka om dispens hos Skatteförvaltningen för att få dra av förluster trots ägarbytet (ISkL 122 §). Läs mer om hur man ansöker om dispens (i anvisningen Att göra en ansökan om förhandsavgörande och dispens och att meddela beslut i ärendet).

Indirekta ägarbyten – dvs. att ändringar i ägarförhållandena hos delägaren – tas i beaktande om en delägare äger minst 20 % av företaget och majoriteten av aktierna eller andelarna i delägarsamfundet eller -sammanslutningen byter ägare. Då anser man att alla aktier i delägarsamfundet eller -sammanslutningen har bytt ägare.

Exempel: X Ab äger alla aktier i Z Ab. Om över hälften av aktierna i X Ab byter ägare, anses alla aktier i Z Ab ha bytt ägare.
Om bolaget är börsnoterat och dess aktier således är föremål för offentlig handel, utgör ägarbyten inte något hinder för avdragandet av förluster eller oanvända gottgörelser.
Ändringar i ägarandelar och förluster

Anteckna här det skatteår under vilket ägarbytet har skett om över hälften av aktierna samtidigt bytt ägare under de tio senaste skatteåren.

Ange skatteåret också i det fall att mer än hälften av aktierna i bolaget har bytt ägare stegvis under flera års tid eller då indirekta ägarbyten ägt rum i bolaget under de tio senaste skatteåren. Anteckna i så fall det skatteår för vilket förluster som uppstått under det året eller tidigare inte är avdragbara p.g.a. byte av ägare. Dessutom ska du redogöra för ägarbytena och deras tidpunkter i en separat fritt formulerad bilaga. 

Exempel: En person äger samtliga 100 aktier i bolaget. Han säljer 50 aktier 2016 och en aktie 2017. Över hälften av aktierna i bolaget har således bytt ägare när man beaktar ägarbytena år 2016 och 2017. Bolaget har förluster från 2013–2017.

Bolaget anger 2016 som skatteåret för ägarbytet och redogör för ägarbytena i en separat bilaga.

Bolaget får inte dra av förlusterna från år 2013–2016 från sin vinst från skatteåret 2018. Under förluståret 2017 har en enda aktie bytt ägare, varför bolaget får från sin vinst för skatteåret 2018 dra av den förlust som uppkommit under år 2017.

Ägarförhållandena kan ändras också även om delägarna är desamma som tidigare. En sådan situation kan uppstå t.ex. vid aktieemission då delägarna inte tecknar nya aktier i förhållande till tidigare aktieinnehav.

Om du deklarerar på papper ska du komma ihåg att underteckna skattedeklarationen.

Årsanmälningsblanketter och anvisningar: 

Lagförkortningar e.d.

ABL = aktiebolagslagen
BFL = lagen om beskattningsförfarande
BokfL = bokföringslagen
FODS = företags- och organisationsdatasystemet (www.ytj.fi)
ISkL = inkomstskattelagen
NärSkL = lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
PRS = patent- och registerstyrelsen

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken