6C Skattedeklaration – föreningar, stiftelser, kommuner och församlingar – deklarationsanvisningar

skatteår 2017

Observera följande ändringar:

  • Från och med skatteåret 2017 ska skattedeklaration 6C lämnas av ideella föreningar, föreningar som baserar sig på speciallagstiftning, skogsvårdsföreningar, andra ekonomiska föreningar, andra föreningar stiftelser enligt stiftelselagen, andra stiftelser, renbeteslag, kommuner, samkommuner, evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan, registrerade religionssamfund, studentkår och studentnation, yrkeshögskoleaktiebolag och universitet.
  • Blankett 76 har tagits ur bruk.
  • De som lämnar in skattedeklaration 6C behöver inte fylla i blanketterna 7A och 2C.
  • Intäkter och kostnader i jordbrukets förvärvskälla ska deklareras med den nya bilageblanketten 7M.

Observera också följande:

  • Fyll i alla de punkter i skattedeklarationen och bilageblanketterna där samfundet har uppgifter att lämna. Det är viktigt att fylla i skattedeklarationen korrekt för att få ett korrekt beskattningsbeslut. En omsorgsfullt ifylld skattedeklaration inklusive bilagor minskar behovet av extra förfrågningar och snabbar upp behandlingen av skattedeklarationen.
  • Om samfundet har flera räkenskapsperioder som går ut under kalenderåret 2017 ska du använda separata blanketter för varje avslutad räkenskapsperiod. Skatteförvaltningen bildar uppgiften för hela skatteåret genom att räkna samman uppgifterna från de olika räkenskapsperioderna.
  • Ange beloppen alltid med en cents noggrannhet.
  • Se även förteckningen över bilageblanketter.
  • Kolla när föreningar och stiftelser ska lämna in skattedeklarationen.
  • De ändringar som anmälts till föreningsregistret förmedlas inte till Skatteförvaltningen. Den som har namnteckningsrätt kan anmäla ändringarna i adress- och kontaktuppgifter till Skatteförvaltningen med Ändrings- och nedläggningsanmälan Y4. Anmälan är avgiftsfri. Läs närmare om ändringar av adress- och kontaktuppgifter (www.ytj.fi).

Räkenskapsperiod

Ange i denna punkt samfundets räkenskapsperiod.

Om räkenskapsperiodens utgång senareläggs ska anmälan om ändringen av räkenskapsperioden lämnas in två månader före den dag då räkenskapsperioden skulle ha gått ut enligt de tidigare stadgarna. Om räkenskapsperiodens utgång tidigareläggs ska anmälan lämnas in två månader före den dag då den nya räkenskapsperioden kommer att gå ut. Gör anmälan med blanketten Ändrings- och nedläggningsanmälan Y4.  Blanketten för nedläggningsanmälan kan hämtas på adressen www.ytj.fi.

Om samfundet har bytt bransch, ska du ange den nya branschen (kod enligt TOL 2008)

Ange i denna punkt ny bransch om branschen har ändrats. Branschuppgiften som står i blanketten måste överensstämma med samfundets ordinarie verksamhet (inte exempelvis näringsverksamhet).

Uppge den nya branschuppgiften i enlighet med näringsindelningen TOL 2008. Branschkoderna finns på Statistikcentralens webbplats (www.stat.fi). 

Verksamhet både på finska fastlandet och på Åland

Kryssa för denna punkt om samfundet har verksamhet både på Åland och på finska fastlandet.

Kryssa för rutan även i det fallet att samfundet har verksamhet endast på Åland men har sin hemort på finska fastlandet eller i det fallet att hemorten finns på Åland och verksamhet på finska fastlandet.

Specificera i en fritt formulerad bilaga hur resultatet fördelar sig mellan Åland och finska fastlandet.

Åländska samfund betalar kommunalskatt på alla sina inkomster till Åland. Denna princip grundar sig på kommunalskattelagen för landskapet Åland (se Ålands författningssamling 119/2011).

Enligt samma bestämmelse ska också sådana samfund som har sin hemort i riket (dvs. på finska fastlandet) betala kommunalskatt till Åland på den del av sin inkomst som förvärvats på Åland. Enligt inkomstskattelagen ska alla samfund emellertid betala inkomstskatt enligt 20 %, och denna skatt fördelas mellan staten, kommunerna och församlingarna.

Kommunalbeskattningen av samfund med verksamhet på Åland blir alltså dubbel. Beroende på samfundets hemort undanröjs dubbelbeskattningen antingen av Ålands landskapsregering eller av Skatteförvaltningen.

Kommuner, samkommuner, församlingar, religionssamfund, yrkeshögskolor och universitet ska fylla i delarna 4, 5, 6, 8 (vid behov) och 9.

 2 Specifikationsuppgifter om förening och stiftelse

Antalet medlemmar i föreningen

Denna punkt fylls i endast av föreningar.

Ange i denna punkt antalet personmedlemmar, samfundsmedlemmar och stödmedlemmar i föreningen vid räkenskapsperiodens utgång.

Stadgarna har ändrats och de nya stadgarna har bifogats till skattedeklarationen

Kryssa för denna punkt om föreningens stadgar har ändrats. Lämna de nya stadgarna som en fritt formulerad bilaga till skattedeklarationen.

Föreningens eller stiftelsens allmännyttighet  

Kryssa för i denna punkt uppgiften om huruvida föreningen eller stiftelsen är allmännyttig eller inte.

Om föreningen eller stiftelsen även tidigare har lämnat in skattedeklaration, ange uppgiften enligt beskattningsavgörandet för det föregående året. Om föreningen eller stiftelsen anser att dess allmännyttighet har ändrats från ifjol till följd av att verksamheten har ändrats, ange här föreningen eller stiftelsens egen uppfattning om saken. Lämna också en skriftlig redogörelse om ärendet som fritt formulerad bilaga.

Om föreningen eller stiftelsen har införts i Skatteförvaltningens register under skatteåret och den ännu inte har Skatteförvaltningens ställningstagande till allmännyttigheten, ange här föreningens eller stiftelsens egen uppfattning om saken.Läs närmaren när en förening eller en stiftelse är allmännyttig.

 3 Specifikationsuppgifter om allmännyttig förening eller stiftelse

Fylla i denna punkt endast om föreningen eller stiftelsen är allmännyttig.

Det har skett en väsentlig förändring i verksamheten eller i medelanskaffningen

Kryssa för denna punkt om det skett väsenliga ändringar i föreningens eller stiftelsens verksamhet eller medelanskaffning jämfört med den föregående räkenskapsperioden.  Lämna en redogörelse om ändringarna i en fritt formulerad bilaga till skattedeklarationen.

Som väsenlig ändring betrakats exempelvis följande situationer:

  • Verksamheten har ändrats så att föreningen eller stiftelsen inte längre kan betraktas som allmännyttigt samfund under skatteåret.
  • Föreningen eller stiftelsen har under skatteåret deltagit i en företags- eller verksamhetsomstrukturering, t.ex. i en verksamhetsöverlåtelse eller fusion.
  • Föreningen eller stiftelsen inleder ny försäljningsverksamhet vars intäkter överskrider 10 000 euro, och det är inte fråga om engångsintäkter.
  • Fastighet som har varit i föreningens eller stiftelsens eget bruk börjar hyras ut för annat än allmänt eller allmännyttigt ändamål.
  • Verksamhet som tidigare finansierats med bidrag ändras till en tjänst som produceras som köpt tjänst, med betalningsförbindelse eller annars mot betalning.
Personalkostnader

Denna punkt fylls i endast av stiftelser.

Kryssa för om stiftelsen är en stipendiestiftelse eller annan stiftelse.

En stipendiestiftelse är en stiftelse vars huvudsakliga syfte är att dela ut stipendier, understöd och/eller bidrag.

Andra stiftelser omfattar bl.a.

  • stiftelser inom social- och hälsobranschen
  • stiftelser som koncentrerar sig på att äga, förvalta eller hyra ut fastigheter eller lägenheter
  • stiftelser som befrämjar kultur eller museiverksamhet
  • stiftelser som befrämjar hobbyverksamhet eller idrott
  • stiftelser som bedriver utbildnings- eller forskningsverksamhet.
Det sammanlagda beloppet på stipendierna som stipendiestiftelsen delat ut under räkenskapsperioden

Beloppet för avskrivningar som hänför sig till den ordinarie verksamheten.

Övriga kostnader för ordinarie verksamhet

Om stipendiestiftelsen under räkenskapsperioden har delat ut stipendier, understöd, hederspriser o.d. prestationer, ange deras sammanräknade antal och sammanräknade belopp i denna punkt.

 4 Specifikation av skattefri varu- och tjänsteförsäljning

Specificera i denna punkt sådan varu- och tjänsteförsäljning som samfundet anser som skattefri verksamhet.

På blanketten finns plats för specifikation av sju olika verksamhetsformer. Om samfundet har flera än sju verksamhetsformer, lämna de motsvarande uppgifterna i en fritt formulerad redogörelse och kryssa för alternativet Andra, fritt formulerade bilagor i del 9 (Bilagor).

Inkludera inte kommunens, samkommunens, församlingens, religionssamfundets, yrkeshögskolans eller universitetets lagstadgade verksamhet i specifikationen. Kommunen ska i denna punkt inte heller specificera sådan försäljning av varor och tjänster som sker inom dess eget område.

Sådan verksamhet som en allmännyttig förening eller stiftelse ska ange i denna punkt kan vara exempelvis

  • lotterier, basarer, idrottstävlingar, publicering av medlemsblad eller andra verksamhetsformer som avses i 23 § 3 mom. i inkomstskattelagen (ISkL). Du kan ange dessa verksamhetsformer som avses i ISkL 23 § 3 mom. på en och samma rad.
  • intäkter som samfundet fått från träningsoveraller som det sålt till sina medlemmar till självkostnadspris
  • bedrivande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte om verksamheten baserar sig på lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (2.3.2001/189).

Verksamhetsform

Anteckna i denna kolumn hurdana skattefria varor och tjänster samfundet har sålt under året. Lämna uppgifterna separat för varje verksamhetsform.

Intäkter från försäljningen exkl. offentliga stöd

Intäkterna från försäljningen av varor eller tjänster. Till försäljningsintäkter räknas inte offentliga stöd som samfundet fått för sin verksamhet.

Offentligt stöd för verksamheten

Offentliga stöd och bidrag som samfundet fått för sin verksamhet. Ange inte de allmänna understöden i denna punkt.

Stöd eller bidrag som beviljas med statens, kommunens, annat offentligt samfunds, offentligrättsligt samfunds eller Europeiska gemenskapernas eller Europeiska unionens medel kan betraktas som offentliga stöd. Också understöd som Veikkaus beviljar kan betraktas som sådant stöd.

Offentliga stöd är inte exempelvis betalningar som samfundet fått på basis av betalningsförbindelser eller på basis av olika avtal om serviceproduktion med kommuner. Ange dem i den föregående punkten som försäljningsintäkter.

Kostnader för verksamheten

Kostnaderna för försäljningsintäkterna..

 5 Specifikation av skattepliktig näringsverksamhet

Specificera i denna punkt samfundets skattepliktiga näringsverksamhet. Ge specifikationen per verksamhetsform.

Om samfundet inte bedriver näringsverksamhet, lämna denna del tom.

På blanketten kan man specificera intäkterna av och kostnaderna för sju olika verksamhetsformer. Om samfundet har flera än sju verksamhetsformer, lämna de motsvarande uppgifterna i en fritt formulerad redogörelse och kryssa för alternativet Andra, fritt formulerade bilagor i del ”9 Bilagor”.

Föreningen och stiftelsen ska i denna del deklarera även intäkterna av och kostnaderna för sådan näringsverksamhet för vilken samfundet fått ett skattelättnadsbeslut enligt skattelättnadslagen (680/1976) eller för vilken en skattelättnadsansökan är under handläggning. Läs vid behov i anvisningarna för de olika samfunden vad som utgör skattepliktig näringsverksamhet:

Inkomstbeskattning – föreningar och stiftelser

Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund

Inkomstbeskattning – offentligrättsliga samfund

Beskattningsanvisning för högskolor

Verksamhetsform

Ange i denna punkt vilken näringsverksamhet samfundet har bedrivit under räkenskapsperioden. Ge specifikationen per verksamhetsform: deklarera exempelvis skattepliktig publikationsverksamhet på sin egen rad och kaféverksamhet på sin egen rad.

Skattepliktiga intäkter

Intäkterna från näringsverksamheten. Ange här också eventuella stöd och bidrag som samfundet fått för näringsverksamheten, exempelvis sysselsättningsstöd.

Skatteåterbäringar är inte skattepliktiga intäkter. Ange dem i punkten Skatteåterbäring i del 6.

Avdragbara kostnader i beskattningen

Kostnaderna för näringsverksamheten. Ange endast de kostnader som är avdragbara vid beskattningen. Exempelvis inkomstskatt är inte en avdragbar kostnad. Ange den i punkten Direkta skatter och skatteförhöjningar i del 6.

 

Samfundet har ansökt om avgiftsbelagt skattelättnadsbeslut för verksamheten

 

Denna punkt ska vid behov fyllas i endast av allmännyttiga föreningar och stiftelser.

Kryssa för denna punkt om den allmännyttiga föreningen eller stiftelsen har beviljats en skattelättnad som avses i lagen om skattelättnader för vissa allmännyttiga samfund (680/1976). Sätt ut ett kryss också i det fallet att samfundet har gjort en ansökan om skattelättnad.

 6 Uträkning av bokföringsenligt och skattepliktigt resultat

Specificera i denna del först samfundets intäkter och kostnader enligt bokföringen i kolumnen Post enligt bokföringen.

Om samfundet har skattepliktig verksamhet, specificera i denna del också intäkterna och kostnaderna i näringsverksamhetens förvärvskälla (Näringsverksamhetens förvärvskälla) och de skattepliktiga intäkterna och avdragbara kostnaderna i den personliga förvärvskällan (Personlig förvärvskälla).

Om samfunder idkar jordbruk, deklarera resultatet eller förlusten av jordbrukets förvärvskälla på bilageblankett 7M.

Exempel: Ett samfund anger först alla bokföringsenliga intäkter och kostnader i kolumnen ”Post enligt bokföringen”. Om samfundet har skattepliktig näringsverksamhet eller skattepliktig inkomst i den personliga förvärvskällan (t.ex. fastighetsinkomst) ska det ange alla skattepliktiga intäkter av och kostnader för näringsverksamheten i kolumnen ”Näringsverksamhetens förvärvskälla” och alla skattepliktiga intäkter av och kostnader för den personliga förvärvskällan i kolumnen ”Personlig förvärvskälla”.

   
Föreningar och stiftelser

Allmännyttiga föreningar eller stiftelser ska i denna punkt inte specificera intäkter av och kostnader för sådan näringsverksamhet för vilken samfundet fått ett skattelättnadsbeslut.

Exempel 1: Skattefria inkomster för allmännyttiga föreningar är bl.a. medlemsavgifter, hyresinkomster från en aktielägenhet, donationer och överlåtelsevinster, om inte inkomsterna anknyter till näringsverksamheten. Även dividender är vanligtvis skattefria. Sådana skattefria inkomster ska deklareras endast i kolumnen ”Post enligt bokföringen”.

Exempel 2: En allmännyttig förenings skattepliktiga näringsverksamhet omfattar en glasskiosk och garderobtjänster. Ange det sammanlagda beloppet på försäljningsintäkterna från dessa verksamhetsformer på raden ”Varu- och tjänsteförsäljning” i kolumnen ”Näringsverksamhetens förvärvskälla”. Fördela kostnaderna för dessa verksamhetsformer på sina respektive punkter i kolumnen ”Näringsverksamhetens förvärvskälla”. Om föreningen också har skattepliktig fastighetsinkomst, ange intäkterna från uthyrningen av fastigheten i punkten ”Hyresinkomster från fastigheter” i kolumnen ”Personlig förvärvskälla”.

Exempel 3: En förenings verksamhet riktar sig endast till en viss kompiskrets hobbyverksamhet, och föreningen är inte öppen för alla som är intresserade av verksamheten. Föreningen är inte ett allmännyttigt samfund. Föreningen finansierar sin verksamhet med små avgifter som den tar ut av sina medlemmar. Föreningen anger först alla bokföringsenliga intäkter och kostnader i kolumnen ”Post enligt bokföringen”. Föreningen bedriver inte näringsverksamhet. Eftersom föreningen inte är ett allmännyttigt samfund ska den ange alla intäkter och kostnader i kolumnen ”Personlig förvärvskälla”.

Exempel 4: En allmännyttig förenings näringsverksamhet utgörs av försäljning av städtjänster och sargreklamer. Föreningen har beviljats en skattelättnad för inkomsten från försäljningen av sargreklamer. Föreningen ska ange intäkterna av och kostnaderna för försäljningen av städtjänster i kolumnen ”Näringsverksamhetens förvärvskälla”. Föreningen ska ange intäkterna av och kostnaderna för försäljningen av sargreklamer endast i kolumnen ”Post enligt bokföringen”.

Universitet och yrkeshögskolor

Exempel 1: Till högskolornas grundläggande uppgifter hörande utbildning som leder till lagstadgad examen utgör skattefri verksamhet. Intäkterna av och kostnaderna för sådan utbildningsverksamhet ska deklareras endast i kolumnen ”Post enligt bokföringen”.

Exempel 2: Tillhandahållande av arbetskraftsutbildning och beställningsutbildning utgör en högskolas näringsverksamhet. Intäkterna av och kostnaderna för näringsverksamheten ska deklareras i kolumnen ”Näringsverksamhetens förvärvskälla”.

Församlingar och andra religionssamfund

Exempel: En församling får inkomster från försäljningen av virke från en fastighet den äger. Inkomsterna av virkesförsäljningen utgör skattepliktig inkomst i församlingens personliga förvärvskälla och de ska deklareras också i kolumnen ”Personlig förvärvskälla”.

Ange en avvikelse från det antagna värdet med minustecken

Ange beloppen med en cents noggrannhet utan förtecken. Intäkterna antas vara resultatökande och kostnaderna resultatminskande poster, varför det inte finns något förtecken framför dem.  Om en post avviker från antagandet, sätt alltid ut ett minustecken framför beloppet.

Intäkter

 

Föreningens medlemsavgifter

 

Medlemsavgifterna som föreningen tagit ut av sina medlemmar.

Om föreningen i samband med medlemsavgifterna tar ut även avgifter som den ska vidareredovisa, t.ex. medlemsavgifter till distriktsorganisationen, kan medlemsavgiftsintäkterna anges i netto (bokföringsnämndens utlåtande 892/1987). Ange i denna punkt alltså endast de medlemsavgiftsintäkter som blir kvar i föreningen.

Ange här också de medlemsavgiftsandelar som föreningen fått av distriktet eller förbundet.

Varu- och tjänsteförsäljning

De intäkter som samfundet fått från försäljningen av varor och tjänster.

Hyresinkomster från fastigheter

Hyresinkomsterna som samfundet fått av en fastighet som avses i 6 § i inkomstskattelagen. Här anges inte hyresinkomster från aktielägenheter.

Om hyresinkomsterna från fastigheter utgör skattefri inkomst för samfundet, ange dem endast i kolumnen ”Post enligt bokföringen”.

Om fastighetsinkomsten utgör en del av samfundets näringsverksamhet, ange hyresinkomsterna från fastigheten inte bara i kolumnen ”Post enligt bokföringen", utan också i kolumnen "Näringsverksamhetens förvärvskälla". Om över hälften av fastigheten används för ändamål som befrämjar samfundets näringsverksamhet utgör inkomsten från fastigheten i sin helhet inkomst i näringsverksamhetens förvärvskälla.

   
Exempel – föreningar och stiftelser

Allmännyttiga föreningars och stiftelsers hyresinkomster från fastigheter är skattepliktiga om inkomsterna kommer från en fastighet som används för annat än allmänt och allmännyttigt ändamål (fastighetens har t.ex. hyrts ut till föreningens medlemmar, till fester, boende eller företag). Hyresinkomster som anknyter till näringsverksamheten utgör skattepliktig inkomst i näringsverksamhetens förvärvskälla. Om fastigheten har hyrts ut för allmänt eller allmännyttigt ändamål är hyresinkomsterna till den del skattefria.

Exempel 1: En allmännyttig förening har hyrt ut en fastighet delvis för boende och sporadiskt för medlemmars och utomståendes privata tillställningar. Fastigheten används delvis i föreningens egen allmännyttiga verksamhet och föreningen har sporadiskt fått hyresinkomster också av andra föreningar i byn när de använt fastigheten för sin allmännyttiga verksamhet. Föreningen utövar inte kortvarig uthyrning för fester e.d. på ett sätt som skulle utgöra uthyrningen näringsverksamhet.

Föreningen ska först ange alla skattepliktiga och skattefria hyresinkomster från fastigheten i kolumnen ”Post enligt bokföringen”. Föreningen ska därefter specificera de skattepliktiga hyresinkomsternas andel i kolumnen ”Personlig förvärvskälla”. I detta fall omfattar de skattepliktiga inkomsterna av inkomsterna från boendet och medlemmars och utomståendes privata tillställningar.

Exempel 2: En allmännyttig förening får hyresinkomster från servicebostäder som den hyr ut till åldringar. Denna uthyrning för boende utgör skattepliktig fastighetsinkomst för föreningen. Föreningen ska först ange samtliga hyresinkomster i kolumnen ”Post enligt bokföringen” och sedan överföra inkomsterna som den fått från uthyrningen för åldringar också till kolumnen ”Personlig förvärvskälla”.

Exempel 3: En förening som inte är allmännyttig får hyresinkomster av en gårdskarl, olika allmännyttiga föreningar, företag och från fester. Föreningen utövar inte uthyrning av lokaler i form av näringsverksamhet i fastigheten. Föreningen ska ange samtliga hyresinkomster från fastigheten i kolumnen ”Post enligt bokföringen”. Föreningen ska dessutom deklarera samtliga hyresinkomster i kolumnen ”Personlig förvärvskälla” eftersom andra än allmännyttiga föreningar är skattskyldiga för alla sina inkomster.

Läs närmare om skatteplikten för allmännyttiga samfunds fastighetsinkomster.

Exempel – högskolor

Universitet och yrkeshögskolor är skattskyldiga för hyresinkomster som de fått från en fastighet eller en del av fastighet som används för annat än allmänna ändamål. Skattepliktig inkomst är t.ex. hyresinkomster av aktiebolag som bedriver rörelse och inkomster av allmännyttigt bruk, exempelvis från uthyrning av lokaler till studentkår eller ämnesförening. Läs närmare om högskolors fastighetsinkomst.

Exempel: Ett universitet får hyresinkomster från uthyrningen av en fastighet till studentkåren, ett bolag som bedriver rörelse, stadens socialbyrå och för privata tillställningar. Universitetet ska ange hyresinkomsten i kolumnen ”Post enligt bokföringen”. Universitetet ska dessutom ange den skattepliktiga hyresinkomsten från fastigheten i kolumnen ”Personlig förvärvskälla”. Hyresinkomsten som universitet fått av staden är däremot inte skattepliktig.

Övriga hyresinkomster

Samfundets övriga hyresinkomster, t.ex. hyresinkomst från en aktielägenhet eller från ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag eller inkomst från vidareuthyrning av en lägenhet som samfundet hyrt för sig själv.

Med aktielägenhet avses en lägenhet i ett bostadsaktiebolag till vilken man får besittningsrätt genom vissa aktier i bolaget.

Inkomster av virkesförsäljning

Inkomsterna från försäljning av virke.

Inkomsterna från virkesförsäljning utgör skattepliktig fastighetsinkomst, varför dessa inkomster ska anges också i kolumnen ”Personlig förvärvskälla”. Deklarera här endast de inkomster som samfundet fått från försäljningen av virke från en fastighet som avses i 6 § i inkomstskattelagen.

Dividendinkomster

 

Dividendinkomsterna som samfundet fått. Om samfundet har skattepliktiga dividendinkomster, fyll också i bilageblankett 73.

Vinstandelar från sammanslutningar

Vinstandelarna som samfundet fått från sammanslutningar. Vinstandelarna från sammanslutningar utgör skattefri inkomst.

Den skattepliktiga andelen av inkomstandelarna

 

Den skattepliktiga inkomstandelen från sammanslutning som ska räknas ut enligt ISkL 16 § och 16 a §. Om uppgifterna om de beskattningsbara inkomstandelarna ännu inte är tillgängliga, lämna punkten tom.

En inkomstandel från en sammanslutning beskattas i den av samfundets förvärvskällor där inkomstandelen utgjorde inkomst för sammanslutningen. Det har ingen betydelse om samfundet är en tyst eller en ansvarig bolagsman i sammanslutningen. Deklarera den skattepliktiga inkomstandelen alltså också i kolumnen ” Näringsverksamhetens förvärvskälla” eller i ”Personlig förvärvskälla”.

Läs mera om inkomstandel från sammanslutning i beskattningsanvisningens avsnitt 2.5.9.

Allmänna understöd

Det allmänna understödet som samfundet fått för sin verksamhet.

Allmänna understöd är bl.a. de understöd från offentliga samfund eller Veikkaus samt partistöd som inte erhållits för täckande av en viss utgift.

Observera att understödet utgör skattepliktig inkomst för samfundet om samfundet fått understödet för sin skattepliktiga verksamhet. Deklarera de allmänna understöden som samfundet fått för sin skattepliktiga verksamhet också i kolumnen ”Näringsverksamhetens förvärvskälla” eller i ”Personlig förvärvskälla”.

Alla övriga intäkter

 

Deklarera i denna punkt samfundets alla övriga intäkter.

 

Skatteåterbäring

 

Den skatteåterbäring som bokförts som intäkt i resultaträkningen.

Ange i denna punkt också samfundsräntan som betalats på skatteåterbäringen. Skatteåterbäringen och samfundsräntan utgör skattefri inkomst.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositionerna i samfundets bokföring, t.ex. förändringen av avskrivningsdifferens och förändring av skattemässiga reserver.

Intäkter tillsammans

Ange i denna punkt det sammanlagda beloppet av intäkterna i var sin kolumn.

Kostnader

Personalkostnader

Lönerna, arvodena och pensionerna och de övriga personalbikostnaderna som samfundet betalat.

Avskrivningar

 

Avskrivningarna i samfundets bokföring. Om samfundet har avskrivningar som hör till näringsverksamhetens förvärvskälla eller den personliga förvärvskällan, specificera dessa avskrivningar i sina respektive kolumner.

Om samfundet har avskrivningar som hänför sig till den skattepliktiga verksamheten, fyll i också bilageblankett 62. Observera att man i blankett 62 ska specificera endast den skattepliktiga verksamhetens andel av utgiftsresterna eller av de oavskrivna anskaffningsutgifterna och avskrivningarna.

Exempel: Ett samfund äger maskiner och anordningar som i sin helhet används i näringsverksamheten. Samfundet har lämnat uppgifterna om avskrivningar på lösa anläggningstillgångar på blankett 62. Samfundet ska dessutom ange avskrivningen i kolumnen ”Näringsverksamhetens förvärvskälla”.

Exempel: Ett samfund äger en fastighet som delvis används i näringsverksamheten. På blankett 62 ska samfundet ange endast den skattepliktiga verksamhetens andel av avskrivningen och av den oavskrivna anskaffningsutgiften. Därutöver ska samfundet ange näringsverksamhetens andel av avskrivningen i kolumnen ”Näringsverksamhetens förvärvskälla”.

Representationskostnader

 

Samfundets representationskostnader.

Av representationsutgifter som hänför sig till näringsverksamheten är endast häften avdragsgilla (NärSkL 8 § 1 mom. 8 punkten).

Alla övriga kostnader

Deklarera i denna punkt samfundets alla övriga kostnader.

Direkta skatter och skatteförhöjningar

De inkomstskatter som bokförts som kostnad i resultaträkningen samt skatteförhöjningar, samfundsränta, skattetillägg, förseningsränta, förseningsavgift och försummelseavgift som hänför sig till alla skatter. Dessa poster får inte dras av i beskattningen.

Fastighetsskatten ska inte anges i denna punkt eftersom den är avdragsgill till den del fastigheten används i den skattepliktiga verksamheten.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositionerna i samfundets resultaträkning, t.ex. förändringen av avskrivningsdifferens och förändringen av skattemässiga reserver.

Kostnader tillsammans

 

Ange i denna punkt det sammanlagda beloppet av kostnaderna i var sin kolumn.

 7 Annan än allmännyttig förening eller stiftelse: uträkning av vinst eller förlust från överlåtelse av egendom som hör till den personliga förvärvskällan 

Denna del ska fyllas i endast av föreningar och stiftelser som inte är allmännyttiga.

Vinsten och förlusten av egendomsöverlåtelse räknas ut så att man drar av det sammanlagda beloppet på den oavskrivna anskaffningsutgiften från vederlaget för egendomen. Man drar också av utgifterna för förvärvande av vinst (ISkL 46 §).

Överlåtelsevinster sammanlagt

Överlåtelsevinsterna som uppstått under räkenskapsperioden vid överlåtelse av egendom som ingår i samfundets personliga förvärvskälla.

Överlåtelseförluster sammanlagt (dras av från överlåtelsevinsterna under de fem följande åren, ISkL 50 §)

 

Överlåtelseförlusterna som uppstått under skatteåret.

Överlåtelseförlusterna dras av från motsvarande överlåtelsevinster som ingår i den personliga förvärvskällan. Avdraget görs under det skatteår då överlåtelsevinsten uppstått och de fem följande åren allteftersom överlåtelsevinst uppstår (ISkL 50 §).

Överlåtelseförlust som fastställts under tidigare år

Samfundets skattepliktiga överlåtelsevinster.

Skattepliktiga överlåtelsevinster räknas ut så att man från skatteårets överlåtelsevinster drar av de fastställda förlusterna för skatteåret och sådana förluster från tidigare år som ännu inte dragits av.

Inkludera i del 8 de skattepliktiga överlåtelsevinsterna i resultatet eller förlusten av den personliga förvärvskällan. Deklarera överlåtelsevinsterna inte i del 6 (kolumnen ”Personlig förvärvskälla”).

Om de sammanlagda överlåtelseförlusterna är större än överlåtelsevinsterna, lämna punkten tom och fyll i punkten ”Överlåtelseförlust som ska fastställas”.

 

Överlåtelseförlust som ska fastställas (inkludera inte i resultatet eller förlusten av den personliga förvärvskällan)

 

Ange i denna punkt samfundets överlåtelseförlust som ska fastställas för skatteåret. Inkludera inte överlåtelseförlusten i resultatet eller förlusten av den personliga förvärvskällan i del 8.

Överlåtelseförlusten som ska fastställas ska inte uppges som kostnad i den personliga förvärvskällan.

 8 Skattepliktigt resultat av olika förvärvskällor före avdragande av förluster eller förlust som ska fastställas för skatteåret

I denna del ska man deklarera samfundets skattepliktiga resultat eller förlusten som ska fastställas i näringsverksamheten. Här ska man ange också det skattepliktiga resultatet eller förlusten som ska fastställas i den personliga förvärvskällan.

Förlusterna som fastställts för tidigare år i beskattningen dras av från resultatet i samma förvärvskälla. Avdraget görs automatiskt av Skatteförvaltningen. Ange det skattepliktiga resultatet av varje förvärvskälla till det belopp som resultatet har före avdragandet av förlusterna från tidigare år. Du kan vid behov kontrollera beloppen på de fastställda och avdragna förlusterna i beskattningsbeslutet.

Om samfundet har inkomst från jordbrukets förvärvskälla, fyll i bilageblankett 7M.

Resultat av näringsverksamhet

Anteckna resultatet av näringsverksamheten i denna punkt om resultatet är positivt.

Resultatet av näringsverksamheten utgörs av differensen mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten och de kostnader som får dras av i beskattningen av näringsverksamheten.

Förlust av näringsverksamhet

 

Anteckna i denna punkt den förlust som ska fastställas i näringsverksamheten. Beloppet utgörs vanligtvis av en negativ differens mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten och de avdragsgilla kostnaderna i näringsverksamheten.

Om det i dessa kostnader emellertid ingår donationer som samfundet gett, minska förlustbeloppet med donationerna. Dessa poster beaktas inte vid fastställandet av förlust.

Resultat av den personliga förvärvskällan

Anteckna i denna punkt resultatet av den personliga förvärvskällan, om beloppet är positivt.

Resultatet utgörs av differensen mellan intäkterna i den personliga förvärvskällan och kostnaderna i den personliga förvärvskällan

Förlust av den personliga förvärvskällan

Anteckna i denna punkt den förlust, dvs. negativa resultat, som ingår i den personliga förvärvskällan.

Resultatet utgörs av differensen mellan intäkterna i den personliga förvärvskällan och kostnaderna i den personliga förvärvskällan.

Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust

 

Posterna som inte beaktas vid fastställandet av förlust.

Sådana poster är bostadshusreservering och donationer (ISkL 57 §).

Donationsavdraget (ISkL 57 §) beaktas inte i beskattningen hos samfund vid fastställandet av förlust i näringsverksamhetens förvärvskälla eftersom avdraget beviljas med stöd av en specialbestämmelse. Donationsavdraget beaktas emellertid vid fastställandet av förlust i den personliga förvärvskällan.

 9 Bilagor

 

Bilagor

 

Kryssa för alla de dokument som du bifogar till skattedeklarationen. Bifoga resultaträkningen och balansräkningen alltid till skattedeklarationen. Föreningar och stiftelser ska dessutom alltid bifoga en verksamhetsberättelse eller annan fritt formulerad redogörelse om verksamheten.

Kryssa för punkten ”Revisionsberättelse” när du bifogar en verksamhetsgranskningsberättelse till skattedeklarationen.

Andra bilagor utgörs av fritt formulerade bilagor, t.ex. samfundets stadgar eller en redogörelse om en väsentlig ändring i samfundets verksamhet.

 

Om du deklarerar på papper, kom ihåg att datera och underteckna skattedeklarationen.

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken