6C Skattedeklaration – föreningar, stiftelser, kommuner, församlingar osv. – deklarationsanvisningar 2020

Skattedeklaration 6C ska lämnas av följande kundgrupper:

  • föreningar
    • ideella föreningar
    • föreningar som baserar sig på speciallagstiftning
    • skogsvårdsföreningar
    • andra ekonomiska föreningar.
  • stiftelser, t.ex. stiftelser enligt stiftelselagen
  • kommuner och samkommuner
  • evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och registrerade religionssamfund
  • studentkår och studentnation
  • yrkeshögskoleaktiebolag och universitet
  • renbeteslag.

Skattedeklarationen ska lämnas in elektroniskt. Deklarationen kan lämnas in i MinSkatt eller som en fil i Ilmoitin.fi.
En pappersblankett får användas endast i undantagsfall.

Information om skattedeklarationens bilagor:

Observera också följande:

  • Fyll i alla de punkter i skattedeklarationen och bilageblanketterna som gäller samfundet. Det är viktigt att fylla i skattedeklarationen och bilageblanketterna omsorgsfullt så att behandlingen av skattedeklarationen snabbas upp och samfundet får ett korrekt beskattningsbeslut.
  • Om samfundet har flera räkenskapsperioder som går ut under kalenderåret 2020, använd separata blanketter för varje avslutad räkenskapsperiod. Skatteförvaltningen bildar uppgiften för hela skatteåret genom att räkna samman uppgifterna från de olika räkenskapsperioderna.
  • Ange beloppen alltid med en cents noggrannhet.
  • Kolla när föreningar och stiftelser ska lämna in skattedeklarationen.
  • De ändringar som anmälts till föreningsregistret förmedlas inte till Skatteförvaltningen. Den som har namnteckningsrätt kan anmäla ändringarna i adress- och kontaktuppgifter till Skatteförvaltningen med Ändrings- och nedläggningsanmälan Y4. Anmälan är avgiftsfri. Läs närmare om ändringar av adress- och kontaktuppgifter (YTJ).

Uppgifter om den skattskyldige

Räkenskapsperiod

Ange i denna punkt samfundets räkenskapsperiod.

Om räkenskapsperiodens utgång senareläggs ska anmälan om detta lämnas in två månader före den dag då räkenskapsperioden skulle ha gått ut enligt de tidigare stadgarna.

Om räkenskapsperiodens utgång tidigareläggs ska anmälan lämnas in två månader före den dag då den nya räkenskapsperioden kommer att gå ut.

Gör anmälan med blanketten Ändrings- och nedläggningsanmälan Y4. Blanketten kan hämtas på adressen www.ytj.fi.

Kompletterande uppgifter för skattedeklarationen lämnas av

Ange namn och telefonnummer för den person som Skatteförvaltningen vid behov kan kontakta för ytterligare information.

Om samfundet har bytt bransch, ska du ange den nya branschen (kod enligt TOL 2008)

Ange ny bransch om branschen har ändrats. Branschuppgiften som står i skattedeklarationen måste överensstämma med samfundets ordinarie verksamhet (inte exempelvis näringsverksamhet).

Uppge den nya branschuppgiften i enlighet med näringsindelningen TOL 2008. Branschkoderna finns på Statistikcentralens webbplats

MinSkatt: I MinSkatt ska branschen inte anges på skattedeklarationen utan i kunduppgifterna. Du kan anmäla en ny bransch genast efter branschändringen.

Verksamhet både på finländska fastlandet och på Åland

Ange i denna punkt om samfundet har verksamhet både på Åland och på finländska fastlandet.

Ange uppgiften även i de här fallen:

  • Samfundet har verksamhet endast på Åland men har sin hemort på finländska fastlandet
  • Samfundets hemort finns på Åland och det har verksamhet på finländska fastlandet.

Lämna en fritt formulerad redogörelse för hur resultatet fördelar sig mellan Åland och finska fastlandet. Ange hur resultatet fördelas mellan Åland och finländska fastlandet i antingen procent eller euro. Uträkningen ska basera sig uttryckligen på det beskattningsbara resultatet. Uträkningen kan exempelvis inte göras utgående från omsättningen eller annan motsvarande uppgift. Bifoga redogörelsen till skattedeklarationen.

Åländska samfund betalar kommunalskatt på alla sina inkomster till Åland. Denna princip grundar sig på kommunalskattelagen för landskapet Åland (se Ålands författningssamling 119/2011).

Enligt samma bestämmelse ska också sådana samfund som har sin hemort i riket (dvs. på finländska fastlandet) betala kommunalskatt till Åland på den del av sin inkomst som förvärvats på Åland. Enligt inkomstskattelagen ska alla samfund emellertid betala inkomstskatt enligt 20 %, och denna skatt fördelas mellan staten, kommunerna och församlingarna.

Kommunalbeskattningen av samfund med verksamhet på Åland blir alltså dubbel. Beroende på samfundets hemort undanröjs dubbelbeskattningen antingen av Ålands landskapsregering eller av Skatteförvaltningen.

Kommuner, samkommuner, församlingar, religionssamfund, yrkeshögskolor och universitet ska fylla i delarna 4, 5, 6 och 8 (vid behov).

2 Specifikationsuppgifter om förening och stiftelse

Antalet personmedlemmar, samfundsmedlemmar och stödmedlemmar i föreningen

Denna punkt fylls i endast av föreningar.

Ange här antalet personmedlemmar, samfundsmedlemmar och stödmedlemmar i föreningen vid räkenskapsperiodens utgång.

Stadgarna har ändrats och de nya stadgarna har bifogats till skattedeklarationen

Ange i denna punkt om föreningens stadgar har ändrats. Lämna de nya stadgarna som en fritt formulerad bilaga till skattedeklarationen.

Föreningens eller stiftelsens allmännyttighet

Ange i denna punkt om föreningen eller stiftelsen är allmännyttig eller inte.

Om föreningen eller stiftelsen även tidigare har lämnat in skattedeklaration, ange uppgiften enligt beskattningsavgörandet för det föregående året. Föreningen eller stiftelsen kan anse att dess allmännyttighet har ändrats från ifjol eftersom dess  verksamhet har ändrats. I så fall ange här föreningens eller stiftelsens egen uppfattning om saken. Lämna också en skriftlig redogörelse om ärendet med en fritt formulerad bilaga.

Om föreningen eller stiftelsen har införts i Skatteförvaltningens register under skatteåret och den ännu inte har Skatteförvaltningens ställningstagande till allmännyttigheten, ange här föreningens eller stiftelsens egen uppfattning om saken. Läs närmare när en förening eller en stiftelse är allmännyttig.

3 Specifikationsuppgifter om allmännyttig förening eller stiftelse

Fyll i denna punkt endast om föreningen eller stiftelsen är allmännyttig.

Det har skett en väsentlig förändring i verksamheten eller i medelanskaffningen

Ange i denna punkt om det skett väsentliga ändringar i föreningens eller stiftelsens verksamhet eller medelanskaffning efter den föregående räkenskapsperioden.  Lämna en redogörelse om ändringarna med en fritt formulerad bilaga. 

Som väsentlig ändring betraktas exempelvis följande situationer:

  • Verksamheten har ändrats så att föreningen eller stiftelsen inte längre kan betraktas som allmännyttigt samfund.
  • Föreningen eller stiftelsen har deltagit i en företags- eller verksamhetsomstrukturering, t.ex. i en verksamhetsöverlåtelse eller fusion.
  • Föreningen eller stiftelsen inleder ny försäljningsverksamhet vars intäkter överskrider 10 000 euro, och det är inte fråga om engångsintäkter.
  • Fastighet som har varit i föreningens eller stiftelsens eget bruk börjar hyras ut för annat än allmänt eller allmännyttigt ändamål.
  • Verksamhet som tidigare finansierats med bidrag ändras till en tjänst som produceras som köpt tjänst, med betalningsförbindelse eller annars mot betalning.

Stiftelsens huvudsakliga syfte

Denna punkt fylls i endast av stiftelser.

Ange här om stiftelsen är en stipendiestiftelse eller annan stiftelse.

En stipendiestiftelse är en stiftelse vars huvudsakliga syfte är att dela ut stipendier, understöd eller bidrag.

Andra stiftelser omfattar bl.a.

  • stiftelser inom social- och hälsobranschen
  • stiftelser som koncentrerar sig på att äga, förvalta eller hyra ut fastigheter eller lägenheter
  • stiftelser som befrämjar kultur eller museiverksamhet
  • stiftelser som befrämjar hobbyverksamhet eller idrott
  • stiftelser som bedriver utbildnings- eller forskningsverksamhet.

Det sammanlagda beloppet på stipendierna som stipendiestiftelsen delat ut under räkenskapsperioden

Om stipendiestiftelsen under räkenskapsperioden har delat ut stipendier, understöd, hederspriser eller andra prestationer, ange här deras sammanräknade antal och sammanräknade belopp.

4 Specifikation av skattefri varu- och tjänsteförsäljning

Specificera i denna del sådan varu- och tjänsteförsäljning som samfundet anser som skattefri verksamhet. Lämna punkten blank om föreningen eller stiftelsen inte är allmännyttig.

Om du deklarerar på en pappersblankett finns det plats för endast sju olika verksamhetsformer. Om samfundet har flera än sju verksamhetsformer, lämna resten av uppgifterna med en fritt formulerad redogörelse.

Inkludera inte kommunens, samkommunens, församlingens, religionssamfundets, yrkeshögskolans eller universitetets lagstadgade verksamhet i specifikationen. Kommunen ska i denna punkt inte heller specificera sådan försäljning av varor och tjänster som sker inom dess eget område.

Som den allmännyttiga föreningens eller stiftelsens verksamhet kan du ange exempelvis

  • lotterier, basarer, idrottstävlingar, publicering av medlemsblad eller andra verksamhetsformer som avses i 23 § 3 mom. i inkomstskattelagen (ISkL). Du kan ange dessa verksamhetsformer som avses i ISkL 23 § 3 mom. som en enda summa.
  • intäkter som samfundet fått från träningsoveraller som det sålt till sina medlemmar till självkostnadspris.
  • bedrivande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte om verksamheten baserar sig på lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (2.3.2001/189).

Verksamhetsform

Anteckna i denna kolumn hurdana skattefria varor och tjänster samfundet har sålt under året. Lämna uppgifterna separat för varje verksamhetsform. Du kan ange verksamhetsformer som avses i ISkL 23 § 3 mom. som en enda summa.

Intäkter från försäljningen exkl. offentliga stöd

Intäkterna från försäljningen av varor eller tjänster. Till försäljningsintäkter räknas inte offentliga stöd som samfundet fått för sin verksamhet.

Offentligt stöd för verksamheten

Offentliga stöd och bidrag som samfundet fått för sin verksamhet. Ange inte de allmänna understöden i denna punkt.

Stöd eller bidrag som beviljas med statens, kommunens, annat offentligt samfunds, offentligrättsligt samfunds, Europeiska gemenskapernas eller Europeiska unionens medel kan betraktas som offentliga stöd. Också understöd som Veikkaus beviljar kan betraktas som sådant stöd.

Offentliga stöd är inte exempelvis betalningar som samfundet fått på basis av betalningsförbindelser eller på basis av olika avtal om serviceproduktion med kommuner. Ange dem i den föregående punkten som försäljningsintäkter.

Kostnader för verksamheten

Kostnaderna för försäljningsintäkterna.

5 Specifikation av skattepliktig näringsverksamhet

Om samfundet inte bedriver näringsverksamhet, lämna denna del tom.

Specificera i denna punkt samfundets skattepliktiga näringsverksamhet. Ge specifikationen per verksamhetsform. Lämna punkten blank om föreningen eller stiftelsen inte är allmännyttig.

Om du deklarerar på en pappersblankett finns det plats för intäkterna av och kostnaderna för endast sju olika verksamhetsformer. Om samfundet har flera än sju verksamhetsformer, lämna resten av uppgifterna med en fritt formulerad redogörelse.

Föreningen och stiftelsen ska i denna del deklarera även de intäkter av och kostnader för näringsverksamheten för vilka samfundet fått ett beslut om skattefrihet enligt skattelättnadslagen (680/1976) eller för vilka en skattelättnadsansökan är under handläggning. Läs vid behov i anvisningarna för de olika samfunden vad som utgör skattepliktig näringsverksamhet:

Verksamhetsform

Ange i denna kolumn vilken näringsverksamhet samfundet har bedrivit under räkenskapsperioden. Ge specifikationen per verksamhetsform: deklarera exempelvis skattepliktig publikationsverksamhet på sin egen rad och kaféverksamhet på sin egen rad.

Skattepliktiga intäkter

Intäkterna från näringsverksamheten. Ange här också eventuella stöd och bidrag som samfundet fått för näringsverksamheten, exempelvis sysselsättningsstöd.

Skatteåterbäringar är inte skattepliktiga intäkter. Ange dem i punkten Skatteåterbäring i del 6 (Uträkning av bokföringsenligt och skattepliktigt resultat).

Avdragbara kostnader i beskattningen

Kostnaderna för näringsverksamheten. Ange endast de kostnader som är avdragbara vid beskattningen.

Exempelvis inkomstskatt är inte en avdragbar kostnad. Ange den i punkten Direkta skatter och skatteförhöjningar i del 6 (Uträkning av bokföringsenligt och skattepliktigt resultat).

Samfundet har ansökt om avgiftsbelagt skattelättnadsbeslut för verksamheten

Denna punkt ska vid behov fyllas i endast av allmännyttiga föreningar och stiftelser.

Ange i denna punkt om den allmännyttiga föreningen eller stiftelsen har beviljats en skattelättnad som avses i lagen om skattelättnader för vissa allmännyttiga samfund (680/1976). Sätt ut ett kryss också i det fallet att samfundet har gjort en ansökan om skattelättnad.

6 Uträkning av bokföringsenligt och skattepliktigt resultat

Specificera i först samfundets intäkter och kostnader enligt bokföringen i kolumnen Post enligt bokföringen. Kom också ihåg att ange uppgifterna om skattepliktig verksamhet i kolumnerna Skattepliktig verksamhet.

Om samfundet har skattepliktig verksamhet, specificera i denna del intäkterna och kostnaderna i näringsverksamhetens förvärvskälla i kolumnen "Näringsverksamhetens förvärvskälla" och de skattepliktiga intäkterna och avdragbara kostnaderna i den personliga förvärvskällan i kolumnen "Personlig förvärvskälla". Fastighetsinkomster deklareras i denna del som en del av uppgifterna om den personliga förvärvskällan.

Om föreningen eller stiftelsen inte är allmännyttig har den från och med skatteåret 2020 inte längre en personlig förvärvskälla. Sådana föreningar och stiftelser deklarerar också de intäkter och kostnader som inte anknyter till den egentliga näringsverksamheten som näringsintäkter och -kostnader (näringsverksamhet enligt 1 § 1 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, NärSkL). Kolumnen ”Personlig förvärvskälla” behöver alltså inte fyllas i till någon del.

Personlig förvärvskälla bevaras hos följande kunder:

  • allmännyttiga föreningar och stiftelser
  • kommuner och samkommuner
  • evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och registrerade religionssamfund
  • studentkårer och studentnationer
  • yrkeshögskolor och universitet.

Dessa samfund deklarerar fortfarande de skattepliktiga intäkterna av och avdragbara kostnaderna för den personliga förvärvskällan i kolumnen ”Personlig förvärvskälla”.

Om samfundet idkar jordbruk, deklarera resultatet eller förlusten av jordbrukets förvärvskälla i bilaga 7M.

Exempel: Ett allmännyttigt samfund anger först alla bokföringsenliga intäkter och kostnader i kolumnen ”Post enligt bokföringen”. Om samfundet har skattepliktig näringsverksamhet eller skattepliktig inkomst i den personliga förvärvskällan (t.ex. fastighetsinkomst) ska det ange alla skattepliktiga intäkter av och kostnader för näringsverksamheten i kolumnen ”Näringsverksamhetens förvärvskälla” och alla skattepliktiga intäkter av och kostnader för den personliga förvärvskällan i kolumnen ”Personlig förvärvskälla”.

Föreningar och stiftelser

Allmännyttiga föreningar eller stiftelser ska här inte specificera intäkter av och kostnader för sådan näringsverksamhet för vilken samfundet fått ett skattelättnadsbeslut.

Skattefria inkomster för allmännyttiga föreningar är bl.a. medlemsavgifter, hyresinkomster från en aktielägenhet, donationer och överlåtelsevinster, om inte inkomsterna anknyter till näringsverksamheten. Även dividender är vanligtvis skattefria. Sådana skattefria inkomster ska deklareras endast i kolumnen ”Post enligt bokföringen”.

Exempel 1: En allmännyttig förenings skattepliktiga näringsverksamhet omfattar en glasskiosk och garderobtjänster. Samfundet anger det sammanlagda beloppet på försäljningsintäkterna från dessa verksamhetsformer på raden "Varu- och tjänsteförsäljning" i kolumnen "Näringsverksamhetens förvärvskälla". Kostnaderna för dessa verksamhetsformer fördelas på sina respektive punkter i kolumnen "Näringsverksamhetens förvärvskälla". Om föreningen också har skattepliktig fastighetsinkomst, anger den intäkterna från uthyrningen av fastigheten på raden "Hyresinkomster från fastigheter" i kolumnen "Personlig förvärvskälla".

Exempel 2: En förenings verksamhet riktar sig endast till en viss kompiskrets hobbyverksamhet, och föreningen är inte öppen för alla som är intresserade av verksamheten. Föreningen är inte ett allmännyttigt samfund. Föreningen finansierar sin verksamhet med små avgifter som den tar ut av sina medlemmar. Föreningen anger först alla bokföringsenliga intäkter och kostnader i kolumnen "Post enligt bokföringen". Föreningen bedriver inte sådan egentlig näringsverksamhet som avses i NärSkL 1 § 1 mom. Eftersom föreningen inte är ett allmännyttigt samfund ska den dock ange alla intäkter och kostnader i kolumnen "Näringsverksamhetens förvärvskälla". Föreningen har ingen personlig förvärvskälla varför intäkter av och kostnader för så kallad annan verksamhet som föreningen bedriver beräknas enligt bestämmelserna i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Med annan verksamhet avses all annan verksamhet än näringsverksamhet enligt NärSkL 1 § 1 mom. eller verksamhet som beskattas i jordbrukets förvärvskälla.

Exempel 3: En allmännyttig förenings näringsverksamhet utgörs av försäljning av städtjänster och sargreklamer. Föreningen har beviljats en skattelättnad för inkomsten från försäljningen av sargreklamer. Föreningen ska ange intäkterna av och kostnaderna för försäljningen av städtjänster i kolumnen "Näringsverksamhetens förvärvskälla". Föreningen ska ange intäkterna av och kostnaderna för försäljningen av sargreklamer endast i kolumnen "Post enligt bokföringen".

Universitet och yrkeshögskolor

Till högskolornas grundläggande uppgifter hörande utbildning som leder till lagstadgad examen utgör skattefri verksamhet. Deklarera intäkterna av och kostnaderna för sådan utbildningsverksamhet endast i kolumnen "Post enligt bokföringen".

Tillhandahållande av arbetskraftsutbildning och beställningsutbildning utgör en högskolas näringsverksamhet. Deklarera intäkterna av och kostnaderna för näringsverksamheten i kolumnen "Näringsverksamhetens förvärvskälla".

Församlingar och andra religionssamfund

Exempel: En församling får inkomster från försäljningen av virke från en fastighet den äger. Inkomsterna av virkesförsäljningen utgör skattepliktig inkomst i församlingens personliga förvärvskälla och de ska deklareras i kolumnen ”Personlig förvärvskälla”.

Ange en avvikelse från det antagna värdet med minustecken

Ange beloppen med en cents noggrannhet utan förtecknet plus eller minus. Intäkterna antas vara resultatökande och kostnaderna resultatminskande poster, varför det inte finns något förtecken framför dem.  Om en post avviker från antagandet, sätt alltid ut ett minustecken framför beloppet.

Intäkter

Föreningens medlemsavgifter

Medlemsavgifterna som föreningen tagit ut av sina medlemmar.

Ange i denna punkt endast de medlemsavgiftsintäkter som blir kvar i föreningen. Om föreningen i samband med medlemsavgifterna tar ut även avgifter som den ska vidareredovisa, t.ex. medlemsavgifter till distriktsorganisationen, kan medlemsavgiftsintäkterna anges i netto (bokföringsnämndens utlåtande 892/1987). 

Ange här också de medlemsavgiftsandelar som föreningen fått av distriktet eller förbundet.

Varu- och tjänsteförsäljning

De intäkter som samfundet fått från försäljningen av varor och tjänster.

Hyresinkomster från fastigheter

Hyresinkomsterna som samfundet fått av en fastighet som avses i 6 § i inkomstskattelagen. Här anges inte hyresinkomster från aktielägenheter.

Om hyresinkomsterna från fastigheter utgör skattefri inkomst för samfundet, ange dem endast i kolumnen ”Post enligt bokföringen”.

Om fastighetsinkomsten utgör en del av samfundets näringsverksamhet, ange hyresinkomsterna från fastigheten inte bara i kolumnen ”Post enligt bokföringen", utan också i kolumnen "Näringsverksamhetens förvärvskälla". Om över hälften av fastigheten används för ändamål som befrämjar samfundets näringsverksamhet utgör inkomsten från fastigheten i sin helhet inkomst i näringsverksamhetens förvärvskälla.

Exempel – föreningar och stiftelser

Allmännyttiga föreningars eller stiftelsers hyresinkomster från fastigheter är skattepliktiga om inkomsterna kommer från en fastighet som används för annat än allmänt och allmännyttigt ändamål (fastigheten har t.ex. hyrts ut till föreningens medlemmar, till fester, boende eller företag). Hyresinkomster som anknyter till näringsverksamheten utgör skattepliktig inkomst i näringsverksamhetens förvärvskälla. Om fastigheten har hyrts ut för allmänt eller allmännyttigt ändamål är hyresinkomsterna till den del skattefria.

Exempel 1: En allmännyttig förening har hyrt ut en fastighet delvis för boende och sporadiskt för medlemmars och utomståendes privata tillställningar. Fastigheten används delvis i föreningens egen allmännyttiga verksamhet och föreningen har sporadiskt fått hyresinkomster också av andra föreningar i byn när de använt fastigheten för sin allmännyttiga verksamhet. Föreningen utövar inte kortvarig uthyrning t.ex. för fester på ett sätt som skulle utgöra uthyrningen näringsverksamhet.

Föreningen ska först ange alla skattepliktiga och skattefria hyresinkomster från fastigheten i kolumnen ”Post enligt bokföringen”. Föreningen ska därefter specificera de skattepliktiga hyresinkomsternas andel i kolumnen ”Personlig förvärvskälla”. I detta fall omfattar de skattepliktiga inkomsterna av inkomsterna från boendet och medlemmars och utomståendes privata tillställningar.

Exempel 2: En allmännyttig förening får hyresinkomster från servicebostäder som den hyr ut till åldringar. Denna uthyrning för boende utgör skattepliktig fastighetsinkomst för föreningen. Föreningen ska först ange samtliga hyresinkomster i kolumnen ”Post enligt bokföringen” och sedan överföra inkomsterna som den fått från uthyrningen för åldringar också till kolumnen ”Personlig förvärvskälla”.

Exempel 3: En förening är inte allmännyttig. Den får hyresinkomster av en gårdskarl, olika allmännyttiga föreningar, företag och från fester. Föreningen utövar inte uthyrning av lokaler i form av näringsverksamhet i fastigheten. Föreningen ska ange samtliga hyresinkomster från fastigheten i kolumnen ”Post enligt bokföringen”.

Föreningen ska dessutom deklarera samtliga hyresinkomster i kolumnen ”Näringsverksamhetens förvärvskälla” eftersom andra än allmännyttiga föreningar är skattskyldiga för alla sina inkomster och de inte har en personlig förvärvskälla i beskattningen. Också föreningens intäkter av och kostnader för så kallad annan verksamhet beräknas enligt bestämmelserna i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Med annan verksamhet avses all annan verksamhet än näringsverksamhet enligt NärSkL 1 § 1 mom. eller verksamhet som beskattas i jordbrukets förvärvskälla.

Läs närmare om allmännyttiga samfunds fastighetsinkomster.

Exempel – högskolor

Universitet och yrkeshögskolor är skattskyldiga för hyresinkomster som de fått från en fastighet eller en del av fastighet som används för annat än allmänna ändamål. Skattepliktig inkomst är t.ex. hyresinkomster av aktiebolag som bedriver rörelse eller hyresinkomster av allmännyttigt bruk, exempelvis från uthyrning av lokaler till studentkår eller ämnesförening.

Läs närmare om högskolors fastighetsinkomst.

Exempel: Ett universitet får hyresinkomster från uthyrningen av en fastighet till studentkåren, ett bolag som bedriver rörelse, stadens socialbyrå och för privata tillställningar. Universitetet ska ange hyresinkomsten i kolumnen ”Post enligt bokföringen”. Universitetet ska dessutom ange den skattepliktiga hyresinkomsten från fastigheten i kolumnen ”Personlig förvärvskälla”. Hyresinkomsten som universitet fått av staden är däremot inte skattepliktig.

Övriga hyresinkomster

Samfundets övriga hyresinkomster, t.ex. hyresinkomst från en aktielägenhet eller från ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag eller inkomst från vidareuthyrning av en lägenhet som samfundet hyrt för sig själv.

Med aktielägenhet avses en lägenhet i ett bostadsaktiebolag till vilken man får besittningsrätt genom vissa aktier i bostadsaktiebolaget.

Inkomster av virkesförsäljning

Inkomsterna från försäljning av virke.

Inkomsterna från virkesförsäljning utgör skattepliktig fastighetsinkomst, varför dessa inkomster ska anges i kolumnen ”Personlig förvärvskälla”. Deklarera här endast de inkomster som samfundet fått från försäljningen av virke från en fastighet som avses i 6 § i inkomstskattelagen. Om föreningen eller stiftelsen inte är allmännyttig ska du deklarera inkomsterna av virkesförsäljningen i kolumnen ”Näringsverksamhetens förvärvskälla”.

Dividendinkomster

Dividendinkomsterna som samfundet fått. Om samfundet har skattepliktiga dividendinkomster, fyll också i bilageblankett 73 (Specifikation av dividendinkomster och övriga poster av vinstutdelningsnatur 3096r).

Vinstandelar från sammanslutningar

Vinstandelarna som samfundet fått från sammanslutningar. Vinstandelarna från sammanslutningar utgör skattefri inkomst.

Den skattepliktiga andelen av inkomstandelarna

Den skattepliktiga inkomstandelen från sammanslutning som ska räknas ut enligt 16 § och 16 a § i inkomstskattelagen. Om uppgifterna om de beskattningsbara inkomstandelarna ännu inte är tillgängliga, lämna punkten tom.

En inkomstandel från en sammanslutning beskattas i den av samfundets förvärvskällor där inkomstandelen utgör inkomst för sammanslutningen. Deklarera näringsverksamhetens skattepliktiga inkomstandel i kolumnen ” Näringsverksamhetens förvärvskälla” och den skattepliktiga inkomstandelen i den personliga förvärvskällan i kolumnen ”Personlig förvärvskälla”. Andra än allmännyttiga föreningar eller stiftelser deklarerar dock också inkomstandelen i den personliga förvärvskällan i kolumnen ”Näringsverksamhetens förvärvskälla”. Inkomstandelarna deklareras på samma sätt oberoende av om samfundet är en tyst eller en ansvarig bolagsman i sammanslutningen.

Läs mera om inkomstandel från sammanslutning i beskattningsanvisningens avsnitt 2.5.9.

Allmänna understöd

Det allmänna understödet som samfundet fått för sin verksamhet.

Allmänna understöd är bl.a. de understöd från offentliga samfund eller Veikkaus samt partistöd som inte erhållits för täckande av en viss utgift.

Observera att understödet utgör skattepliktig inkomst för samfundet om samfundet fått understödet för sin skattepliktiga verksamhet. Deklarera de allmänna understöden som samfundet fått för sin skattepliktiga verksamhet i kolumnen "Post enligt bokföringen" och i kolumnen "Näringsverksamhetens förvärvskälla" eller i "Personlig förvärvskälla". Om föreningen eller stiftelsen inte är allmännyttig ska du alltid deklarera det skattepliktiga understödet som föreningen eller stiftelsen fått i kolumnen ”Näringsverksamhetens förvärvskälla”.

Alla övriga intäkter

Deklarera i denna punkt samfundets alla övriga intäkter.

Skatteåterbäring

Den skatteåterbäring som bokförts som intäkt i resultaträkningen.

Ange här också samfundsräntan som betalats på skatteåterbäringen. Skatteåterbäringen och samfundsräntan utgör skattefri inkomst.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositionerna i samfundets bokföring, t.ex. förändringen av avskrivningsdifferens och förändring av skattemässiga reserver.

Intäkter tillsammans

Räkna ut här summan av samfundets intäkter i var sin kolumn.

Kostnader

Personalkostnader

Lönerna, arvodena och pensionerna och de övriga personalbikostnaderna som samfundet betalat.

Avskrivningar

Avskrivningarna i samfundets bokföring. Om samfundet har avskrivningar som hör till näringsverksamhetens förvärvskälla eller den personliga förvärvskällan, specificera dessa avskrivningar i sina respektive kolumner.

Om samfundet har avskrivningar som hänför sig till den skattepliktiga verksamheten, fyll i också bilaga 62 (Specifikation av reserveringar, upp- och nedskrivningar samt avskrivningar av förslitning underkastade anläggningstillgångar, 3050r). Observera att man i blankett 62 ska specificera endast den skattepliktiga verksamhetens andel av utgiftsresterna eller av de oavskrivna anskaffningsutgifterna och avskrivningarna.

Exempel 1: Ett samfund äger maskiner och anordningar som i sin helhet används i näringsverksamheten. Samfundet har lämnat uppgifterna om avskrivningar på lösa anläggningstillgångar på blankett 62. Samfundet ska dessutom ange avskrivningen i kolumnen ”Näringsverksamhetens förvärvskälla”.

Exempel 2: Ett samfund äger en fastighet som delvis används i näringsverksamheten. På blankett 62 ska samfundet ange endast den skattepliktiga verksamhetens andel av avskrivningen och av den oavskrivna anskaffningsutgiften. Därutöver ska samfundet ange näringsverksamhetens andel av avskrivningen i kolumnen ”Näringsverksamhetens förvärvskälla”.

Representationskostnader

Samfundets representationskostnader.

Av representationskostnader som hänför sig till näringsverksamheten är endast häften avdragsgilla (8 § 1 mom. 8 punkten i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet).

MinSkatt: Ange beloppet endast i bokföringskolumnen. MinSkatt lägger hälften av representationskostnaderna till beskattningskolumnen.

Alla övriga kostnader

Deklarera här samfundets alla övriga kostnader.

Direkta skatter och skatteförhöjningar

De inkomstskatter som bokförts som kostnad i resultaträkningen samt skatteförhöjningar, samfundsränta, skattetillägg, förseningsränta, förseningsavgift och försummelseavgift som hänför sig till alla skatter. Dessa poster får inte dras av i beskattningen.

Fastighetsskatten ska inte anges här punkt eftersom den är avdragsgill till den del fastigheten används i den skattepliktiga verksamheten.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositionerna i samfundets resultaträkning, t.ex. förändringen av avskrivningsdifferens och förändringen av skattemässiga reserver.

Kostnader tillsammans

Räkna ut här summan av samfundets kostnader i var sin kolumn.

7 Annan än allmännyttig förening eller stiftelse: vinster och förluster från försäljning av sammanslutningsandelar och aktier som ingår i övriga tillgångar

Denna del ska fyllas i endast av föreningar och stiftelser som inte är allmännyttiga.

Fyll alltid i den här delen om samfundet har vinster från försäljning eller annan överlåtelse av egendom eller förluster från överlåtelse av aktier eller sammanslutningsandelar som ingår i övriga tillgångar.

Deklarera i den här delen alla vinster från överlåtelse av egendom som ingår i övriga tillgångar (också andra än vinster från överlåtelse av aktier och sammanslutningsandelar).

Deklarera i denna del endast överlåtelseförluster av de aktier och sammanslutningsandelar (situationer som gäller överlåtelser och slutliga förluster) vars avdragbarhet har begränsats så att de endast kan dras av från överlåtelsevinster av övriga tillgångar under skatteåret och de fem därpå följande åren (NärSkL 8 a § och 42 a §).

Vinsten och förlusten av egendomsöverlåtelse räknas ut så att man från vederlaget för egendomen drar av den oavskrivna anskaffningsutgiften och utgifterna för förvärvande av vinst.

Överlåtelsevinster sammanlagt

Överlåtelsevinsterna som uppstått under räkenskapsperioden vid överlåtelse av egendom som ingår i samfundets personliga förvärvskälla.

Överlåtelseförluster sammanlagt (dras av från överlåtelsevinsterna under de fem följande åren, NärSkL 8 a § och 42 a §)

Förluster som uppstått under skatteåret från överlåtelse av sammanslutningsandelar och aktier som ingår i övriga tillgångar.

Överlåtelseförlusterna dras av från överlåtelsevinster av övriga tillgångar. Avdraget görs under det skatteår då överlåtelsevinsten uppstått och de fem följande åren allteftersom överlåtelsevinst uppstår (NärSkL 8 a § och 42 a §).

Överlåtelseförlust som fastställts under tidigare år

Samfundets överlåtelseförluster som ingår i den personliga förvärvskällan och som fastställts för tidigare år. Deklarera i den här punkten endast sådana överlåtelseförluster som dras av från vinster från överlåtelse av övriga tillgångar.

Du kan kontrollera samfundets tidigare fastställda förluster exempelvis i tidigare års beskattningsbeslut.

Överlåtelseförlusterna som ingår i den personliga förvärvskällan får från och med skatteåret 2020 dras av från överlåtelsevinster av övriga tillgångar. Avdraget kan göras under fem år räknat från fastställande av överlåtelseförlust (ISkL 50 §).

Om föreningen eller stiftelsen inte har förluster från överlåtelse av övriga tillgångar, dras överlåtelseförluster enligt ISkL 50 § av från den vinst som uppkommit vid överlåtelse av fastigheter som hör till anläggningstillgångarna eller vid överlåtelse av aktier som hör till anläggningstillgångarna. Deklarera sådana vinster i punkten Alla övriga intäkter i del 6 Uträkning av bokföringsenligt och skattepliktigt resultat så att från beloppet av överlåtelsevinst har dragits av det belopp av överlåtelseförlust som kan dras av från det.

Om den överlåtelseförlust som ska dras av är minst lika stor som den överlåtelsevinst som fåtts under skatteåret, ska ingenting antecknas i skattedeklarationen. Skatteårets överlåtelsevinst minskar dock de överlåtelseförluster som kan dras av under kommande år, och detta beaktas i storleken på följande års eventuella överlåtelsevinster.

Skattepliktiga överlåtelsevinster (inkludera i resultatet eller förlusten av den personliga förvärvskällan i del 8)

Samfundets skattepliktiga vinster från överlåtelse av övriga tillgångar.

Skattepliktiga överlåtelsevinster räknas ut på följande sätt:

Dra av från skatteårets överlåtelsevinster av övriga tillgångar skatteårets överlåtelseförluster av sådana aktier eller sammanslutningsandelar som ingår i övriga tillgångar samt de fastställda överlåtelseförluster enligt ISkL 50 § från tidigare år som ännu inte dragits av..

Inkludera i del 8 de skattepliktiga överlåtelsevinsterna i resultatet eller i förlusten av näringsverksamhetens förvärvskälla.

Deklarera överlåtelsevinsterna av övriga tillgångar inte i intäkterna av näringsverksamhetens förvärvskälla i del 6.

Om de sammanlagda överlåtelseförlusterna för skatteåret är större än överlåtelsevinsterna, lämna punkten tom och fyll i punkten ”Överlåtelseförlust som ska fastställas”.

Överlåtelseförlust som ska fastställas (inkludera inte i resultatet eller förlusten av näringsverksamhetens förvärvskälla)

Ange i denna punkt den för skatteåret fastställda överlåtelseförlusten från överlåtelse av aktier eller sammanslutningsandelar som ingått i samfundets övriga tillgångar till den del som den inte har kunnat dras av från överlåtelsevinst. Räkna inte överlåtelseförlusten med i resultatet eller förlusten av näringsverksamhetens förvärvskälla i del 8.

Överlåtelseförlusten som ska fastställas ska inte uppges som kostnad i näringsverksamhetens förvärvskälla i del 6.

8 Skattepliktigt resultat av olika förvärvskällor före avdragande av förluster eller förlust som ska fastställas för skatteåret

Deklarera i denna del samfundets skattepliktiga resultat eller förlusten som ska fastställas i näringsverksamheten. Här ska man ange också det skattepliktiga resultatet eller förlusten som ska fastställas i den personliga förvärvskällan.

Ange inte fastställda förluster från tidigare år i skattedeklarationen. Avdraget görs automatiskt av Skatteförvaltningen.

Ange det skattepliktiga resultatet av varje förvärvskälla till det belopp som resultatet har före avdragandet av förlusterna från tidigare år. Du kan vid behov kontrollera beloppen på de fastställda och avdragna förlusterna i beskattningsbeslutet.

Om samfundet har inkomst från jordbrukets förvärvskälla, fyll i bilaga 7M (Specifikation av samfundets och den samfällda förmånens resultat från jordbrukets förvärvskälla 3077r).

Resultat av näringsverksamhet

Anteckna resultatet av näringsverksamheten i denna punkt om resultatet är positivt.

Resultatet av näringsverksamheten utgörs av differensen mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten och de kostnader som får dras av i beskattningen av näringsverksamheten.

Förlust av näringsverksamhet

Anteckna i denna punkt den förlust som ska fastställas i näringsverksamheten. Beloppet utgörs vanligtvis av en negativ differens mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten och de avdragsgilla kostnaderna i näringsverksamheten.

Resultat av den personliga förvärvskällan

Anteckna i denna punkt resultatet av den personliga förvärvskällan, om beloppet är positivt.

Resultatet utgörs av differensen mellan intäkterna i den personliga förvärvskällan och kostnaderna i den personliga förvärvskällan.

Förlust av den personliga förvärvskällan

Anteckna i denna punkt den förlust, dvs. negativa resultat, som ingår i den personliga förvärvskällan.

Resultatet utgörs av differensen mellan intäkterna i den personliga förvärvskällan och kostnaderna i den personliga förvärvskällan.

Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust

Ange här endast de poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust.

En sådan post är en bostadshusreservering.

Om du deklarerar på papper, kom ihåg att datera och underteckna skattedeklarationen.