6B Skattedeklaration för näringsverksamhet – deklarationsanvisning för samfund 2017

Skatteåret 2017

  • Fyll i på skattedeklarationen och bilageblanketterna alla de uppgifter som företaget har.
  • Ange alltid alla eurobelopp med en cents noggrannhet.
  • Om samfundet har flera räkenskapsperioder som går ut under kalenderåret 2017, ska du använda separata blanketter för varje avslutad räkenskapsperiod. Skatteförvaltningen bildar uppgiften för hela skatteåret genom att räkna samman uppgifterna från de olika räkenskapsperioderna.
  • Se även förteckning över bilageblanketter.
  Person som kan lämna kompletterande uppgifter för skattedeklarationen Ange namn och telefonnummer för den person som Skatteförvaltningen vid behov kan kontakta för ytterligare information om skattedeklarationen.
  Ny bransch

Kryssa för punkten om uppgiften har ändrats.

Ange den nya branschuppgiften enligt näringsgrensindelningen NI2008 (TOL2008).

Kontrollera näringsgrenskoderna på Statistikcentralens webbplats (www.tilastokeskus.fi/naringsgren2008).

  Verksamhet bedrivs både på finska fastlandet och på Åland

Sätt ut ett kryss här om bolaget har verksamhet både på Åland och i Fastlandsfinland,

Kryssa för denna punkt också ifall bolaget har verksamhet endast på Åland men hemort i Fastlandsfinland, eller om bolaget hemort på Åland men det bedriver sin verksamhet i Fastlandsfinland.

Utred i en fritt formulerad bilaga hur resultatet fördelar sig mellan Åland och Fastlandsfinland.

Åländska samfund betalar kommunalskatt på alla sina inkomster till Åland. Denna princip grundar sig på kommunalskattelagen för landskapet Åland (se Ålands författningssamling 119/2011).

Enligt samma bestämmelse betalar också samfund med hemort i Fastlandsfinland kommunalskatt till Åland till den del av inkomsterna som förvärvats på Åland. Enligt inkomstskattelagen ska alla samfund emellertid betala inkomstskatt enligt 20 %, och denna skatt fördelas mellan staten, kommunerna och församlingarna. Kommunalbeskattningen av samfund med verksamhet på Åland är således dubbel. Beroende på samfundets hemort undanröjs dubbelbeskattningen antingen av Ålands landskapsregering eller av Skatteförvaltningen.

  Bokslutet har upprättats enligt internationella bokslutsstandarder Kryssa för punkten om bokslutet har upprättats enligt internationella bokslutsstandarder (IAS/IFRS eller GAAP), dvs. enligt 7 a kap. i bokföringslagen.
 

Bolaget är skyldigt att upprätta dokumentation av internprissättningen (BFL 14 a §)
(fyll i blankett 78)

Kryssa för punkten om bolaget är skyldigt att upprätta dokumentation av internprissättningen. Fyll i blankett 78 (Utredning om internprissättning).

Internprissättningen ska dokumenteras om sådana transaktioner där den ena parten är ett utländskt företag eller då transaktionen har gjorts mellan ett utländskt företag och dess fasta driftställe i Finland (14 a § i lagen om beskattningsförfarande, nedan BFL).

Parterna i en transaktion är i intressegemenskap med varandra om den ena parten utövar bestämmande inflytande över den andra parten eller om en tredje part ensam eller tillsammans med närstående kretsar utövar bestämmande inflytande över bägge parter i transaktionen (BFL 31 § 2 mom.).

Skyldiga att upprätta dokumentation är företag som uppfyller minst ett av följande krav:

  • Företaget har minst 250 anställda
  • företaget har en omsättning som överstiger 50 miljoner euro och en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro
  • Företaget motsvarar inte kännetecknen för små och medelstora företag i Europeiska kommissionens rekommendation 2003/361/EG. Kännetecknen i denna rekommendation beskriver bl.a. företagets oberoende.

När man uppskattar dessa krav ska man observera att när ett företag hör till en internationell koncern innebär det ofta att även små eller medelstora företag med verksamhet i Finland är skyldiga att upprätta dokumentation av internprissättningen. När man beräknar gränserna för antalet anställda, omsättningen och balansomslutning beaktar man i praktiken hela koncernen utifrån ägarförhållandena.

Läs mer om internprissättningen i anvisningen Dokumentation av internprissättning, dnr 1471/37/2007.

  Bolaget har under skatteåret genomfört en verksamhetsöverlåtelse

 

  Bolaget har under skatteåret varit den förvärvande parten i aktiebyte

Kryssa för den här punkten om någotdera kravet uppfylls:

  • samfundet under skatteåret förvärvat aktier i ett annat bolag genom aktiebyte enligt NärSkL 52 f § så att aktierna i samfundets ägo medför över hälften av det röstetal som alla aktier i det andra bolaget medför
  • samfundet som redan tidigare ägt över hälften av röstetalet skaffar flera aktier i samma bolag och emitterar nya aktier som vederlag till aktieägarna i det andra bolaget.

2 Aktieägarna och lån e.d. som bokförts för dem

Ange i del 2 aktieägarna samt de lån och övriga prestationer som beviljats aktieägarna och deras anhöriga.

En aktieägare kan vara en fysisk eller en juridisk person.

I del 2 finns plats endast för fyra delägare. Om alla uppgifter inte ryms i denna punkt, lämna uppgifterna om samtliga delägarna på bilageblankett 72.

Om delägare som är juridiska personer anges endast namn, FO-nummer och antalet aktier.

Om antalet delägare är 1–10, lämna delägaruppgifter om samtliga delägarna.

Om det finns fler än tio delägare, lämna uppgifter om endast de delägare som äger minst 10 % av aktierna i bolaget.

Du behöver inte fylla i punkten om alla delägare äger under 10 % av bolaget. I så fall sätt ut ett kryss i punkt ”Samtliga delägarnas ägarandel understiger 10 %”.

Lämna alltid uppgifter om sådana delägare och deras anhöriga som mottagit ett delägarlån, oberoende av hur stor deras ägarandel är.

Om delägarlån lämnas dessutom en årsanmälan om delägaren eller hans familjemedlemmar eller dessa tillsammans direkt eller indirekt äger minst 10 % av bolagets aktier eller innehar en motsvarande andel av det röstetal som samtliga aktier i bolaget medför.

Exempel: Mannens andel av bolagets aktier är 5 % och hustruns 10 %. Det finns nio andra delägare i bolaget och de alla har en ägarandel som understiger 10 %. Bolaget har år 2012 beviljat mannen ett lån om 10 000 euro. Hustrun har år 2017 lyft ett delägarlån om 5 000 euro från bolaget. Ange i del 2 både mannens och hustruns uppgifter samt bådas lånebelopp vid utgången av räkenskapsperioden 2017. Dessutom ska hustrun lämna in årsanmälan för år 2017 om delägarlånet, eftersom makarna tillsammans äger över 10 % av aktierna.
  a) Namn

Ange namnet på aktieägaren. Delägarens namn ska anges även om lån eller övriga prestationer inte beviljats honom.

Ange också namnet på anhörig till delägare om företaget beviljat honom eller henne en prestation eller ett lån och delägaren är en fysisk person. Med anhörig avses t.ex. make eller maka, barn, förälder eller annan släkting som är närmare än kusin.

  b) Personbeteckning eller FO-nummer

Fysiska personer

Ange delägarens personbeteckning.

Om prestationen eller lånet har beviljats en anhörig till delägare, fyll i den anhöriges personbeteckning.

I stället för personbeteckning kan du också ange personens eventuella FO-nummer.

Om någon av delägarna är en utländsk person som inte har finsk personbeteckning:

  • lämna punkten blank på pappersblankett
  • ange DDMMÅÅ-UUUU (dvs. födelsetid-UUUU) i en elektronisk skattedeklaration.

Juridiska personer och företag

Om aktieägaren är en juridisk person, ange delägarens FO-nummer.

Om någon av delägarna är ett utländskt företag som inte har finskt FO-nummer:

  • lämna punkten blank på pappersblankett
  • ange 0000000-0 i en elektronisk skatted.
  Antalet aktier st.

Ange antalet aktier i delägarens ägo (ej procentuell andel).

Observera att antalet aktier måste anges även om delägaren inte beviljats lån eller övriga prestationer.

Prestationer

I denna punkt anges intesådana prestationsuppgifter som arbetsgivaren lämnar i sin årsanmälan. Ett undantag är delägarlån som ska anges i årsanmälan men som trots det anges även här.

Årsanmälan ska lämnas t.ex. om löner, arvoden, naturaförmåner, resekostnadsersättningar och premier för frivilliga pensionsförsäkringar. Även dividenderna anges i årsanmälan och således inte här.

  Hyror Det sammanlagda beloppet av hyror som under räkenskapsperioden räknats delägaren eller dennes anhörig till godo enligt prestationsprincipen.
  Räntor Det sammanlagda beloppet av sådana räntor som enligt prestationsprincipen räknats delägaren eller dennes anhörig till godo.
  Överlåtelser Det sammanlagda beloppet av överlåtelsepriser som räknats delägaren eller dennes anhörig till godo, t.ex. det sammanlagda beloppet av köpesummor om bolaget under räkenskapsperioden köpt en fastighet, lägenhet, värdepapper eller bil av någon av aktieägarna eller deras anhöriga.
  Övriga Övriga prestationer till delägaren eller dennes anhörig, t.ex. borgensprovisioner.
  Delägarlån

Ange sådana delägarlån som delägaren eller dennes anhöriga mottagit från bolaget.

Beloppet av delägarlån ska motsvara det belopp som tagits upp i balansräkningen för räkenskapsperioden 2016.

I denna punkt antecknas alla delägarlån. Ange i denna punkt både sådana delägarlån som du uppgett i årsanmälan och som ska beskattas som kapitalinkomst samt även sådana delägarlån som inte behöver uppges i årsanmälan.

Årsanmälan ska lämnas om sådana penninglån som under kalenderåret beviljats delägaren eller som delägaren återbetalat, förutsatt att låntagaren (fysisk person) eller dennes familjemedlemmar eller dessa tillsammans äger minst 10 % av aktierna eller röstetalet i bolaget. Som familjemedlemmar räknas delägarens make eller maka och minderåriga barn.

  Samfundet har fler än 4 aktieägare Sätt ut ett kryss om du har antecknat delägarna och prestationerna på tilläggsblankett 72.
  Samtliga delägarnas ägarandelar understiger 10 %

Kryssa för punkten samtliga delägares ägarandelar understiger 10 % av bolaget.

Om du har ett kryss i denna punkt, lämna emellertid uppgifter om sådana delägare och anhöriga som har sådant lån från bolaget som beviljats under skatteåret eller tidigare.

3 Bolagets lägenheter och fastigheter i företagardelägarens bruk

Specificera i del II sådana lägenheter och fastigheter som bolaget äger men som företagardelägaren eller dennes familj använt som bostad under räkenskapsperioden.

Ge en utredning även om andra än stadigvarande bostäder (t.ex. fritidsbostäder) samt om bruket och användaren.

I denna del finns utrymme för uppgifter om en enda bostad. Om en företagardelägare eller dennes familj besitter flera sådana bostäder som bolaget äger, lämna uppgifterna i en fritt formulerad bilaga. Kryssa då för punkt Andra, fritt formulerade bilagor på sista sidan av blanketten i punkt 14 Bilagor.

Om bolaget äger en bostad som används av fler än en företagardelägare, ange i denna punkt den av delägarna som använder bostaden och har det största aktieantalet i bolaget.

  Delägarens personbeteckning

Företagardelägarens personbeteckning.

Med företagardelägare avses en sådan person i ledande ställning i bolaget som ensam innehar över 30 % eller tillsammans med sin familj över 50 % av aktierna eller röstetalet i bolaget.

  Fastighetens, fastighetsbolagets eller bostadsaktiebolagets namn Namnet på fastigheten, fastighetsbolaget eller bostadsaktiebolaget.
  Användningstid som bostad Ange som bostadens användningstid den tidsperiod av bolagets räkenskapsperiod då företagardelägaren eller dennes familj har använt bostaden.
  Värde som använts vid uträkningen av nettoförmögenheten

Ange som värdet på bostaden samma värde som används i uträkningen av förmögenhet i del 9 Tillgångar. Om delägaren har använt bostaden endast delvis som bostad för sig själv eller sin familj, ange den andel av värdet som motsvarar användningen som bostad.

Som fastighetens värde används antingen den icke avskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller beskattningsvärdet, beroende på vilket av värdena som är större.

  • Jämför värdena på blankett 18 om bolaget äger flera fastigheter.

Som värdet på en aktielägenhet används antingen den icke avskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller beskattningsvärdet för år 2005, beroende på vilket av värdena som är större.

  • Jämför värdena på blankett 8A.
  • Om bolaget har anskaffat aktielägenheten år 2006 eller senare, behöver värdena inte jämföras, utan värdet är detsamma som den anskaffningsutgift som inte avskrivits i inkomstbeskattningen. Om du använt återanskaffningsreserv för att anskaffa en sådan lägenhet, lägg det använda beloppet av reserven till lägenhetens värde.

Dra av bostadens värde från värdet på aktierna i företagardelägarens ägo när du räknar ut vilken del av dividenden som utgör kapitalinkomstdividend och vilken del som utgör förvärvsinkomstdividend.

4 Samfundets beslut om vinstutdelning (lämna punkten tom om dividend eller överskott inte delas ut)

 

Beslut om utdelning av dividend eller överskott har fattats

 

Om beslutet om egentlig dividendutdelning har fattats och bokslutet för år 2017 fastställts innan skattedeklarationen har lämnats in behöver du inte bifoga till skattedeklarationen något utdrag ur bolagsstämmans protokoll. Dessutom förutsätts att

  • du har lämnat uppgifter om vinstutdelningen i skattedeklaration 6B
  • du fyllt i blankett 63 och lämnat uppgifter om fastställandet av bokslutet samt om hur vinsten eller förlusten kommer att behandlas.

Detsamma gäller andelsstämman och utdelning av överskott.

Om dividendutdelningsbeslutet, beslutet om utdelning av tilläggsdividend eller överskott eller beslutet om fastställande av förlust för år 2017 fattas först efter att skattedeklarationen har lämnats in, skicka uppgifterna till Skatteförvaltningen inom en månad från beslutsdatumet.

Du kan komplettera den elektroniskt inlämnade skattedeklarationen på nätet.

Om du använder pappersblanketter, lämna uppgifterna med blankett 63 eller bifoga till blankett 63 en kopia av bolagsstämmoprotokollet. Skicka blanketterna till följande adress:

Skatteförvaltningen
Optisk läsning av samfundsblanketter
PB 200
00052 SKATT.

Utdelning av s.k. interimistisk dividend och utdelning av dividend för den räkenskapsperiod som föregår den senaste förutsätter alltid en särskild fritt formulerad utredning. Dividendutdelningar som beslutas efter deklarationstiden anmäls alltid med blankett 63 eller med ett protokollsutdrag som ska bifogas till blanketten.

Läs mer om beskattningen av dividender som baserar sig på arbetsprestationer arbetsinsatsen

 

Läs mer om utdelningar av medel och överskott i andelslag.

 

  Datum då dividenden eller överskottet kan lyftas

Dag fr.o.m. vilken man kan lyfta dividenden eller överskottet. Om dividenden eller överskottet får lyftas i flera rater, ge en utredning om detta i en separat bilaga.

De dividender eller överskott som har kunnat lyftas under år 2017 ska också anges särskilt i årsanmälan som ska lämnas in före utgången av januari 2018. Årsanmälan om dividender kan lämnas antingen elektroniskt eller på pappersblankett:

Årsanmälan om dividender

 

 

Dividend eller överskott som enligt beslut ska delas ut sammanlagt

 

Dividend eller överskott som enligt beslut ska delas ut för räkenskapsperioden 2017 (s.k. egentlig dividendutdelning).

Om dividend eller överskott inte delas ut, lämna punkten tom.

Ange i denna punkt också sådan utdelning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet och som anses utgöra dividend eller överskott.

Enligt aktiebolagslagen (ABL) får dividend delas ut också mitt under räkenskapsperioden (s.k. interimistisk dividend). Dessutom får dividend delas ut för den räkenskapsperiod som föregår den senaste då det nya bokslutet ännu inte har fastställts och revision förrättats. I beskattningen anses även dessa dividender vara utdelade för den räkenskapsperiod som senast gått ut. Dessa dividender anges dock inte i denna punkt, utan måste specificeras i en separat bilaga.

Om systemet med anteciperade dividender tillämpats i en koncernintern dividendutdelning, ska utdelarbolaget ange i denna punkt beloppet av dividend enligt beslutet om utdelning av anteciperad dividend.

Dividendersättningar antecknas inte i denna punkt.

  Belopp som enligt beslut betalas ut från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet

Den andel som under skatteåret har kunnat lyftas av det belopp som bolaget beslutat dela ut från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet (ABL 13 kap. 1 § 1 mom. 1 punkten och AndelslagsL 16 kap. 1 § 1 mom. 1 punkten).

Här uppges endast sådana utdelningar av medel som betraktas som överlåtelse.

Beloppet av dividend eller överskott som enligt beslut delas ut anges inte här, utan i den föregående punkten (Dividend eller överskott som enligt beslut ska delas ut sammanlagt).

5 Ändringar i aktiekapitalet efter räkenskapsperiodens utgång

  Ökning av aktiekapitalet Om bolagets aktiekapital har höjts efter utgången av räkenskapsperioden 2017, ange det belopp varmed aktiekapitalet har höjts.
  Minskning av aktiekapitalet Om bolagets aktiekapital har minskats efter utgången av räkenskapsperioden 2017, ange det belopp varmed aktiekapitalet har minskats.
  Antalet aktier efter ändringen, st. Antalet aktier efter ändringen.
  Nominellt värde eller bokföringsmässigt motvärde Det nominella värdet eller det bokföringsmässiga motvärdet på en aktie.
  Teckningspris för en ny aktie Teckningspriset för en ny aktie.
  Teckningspriset skall användas som det matematiska värdet för en ny aktie Kryssa för Ja om du vill att teckningspriset ska användas som matematiskt värde för en ny aktie när man fördelar delägarnas dividender i kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Annars fördelas dividenderna på basis av det nominella värdet eller det bokföringsmässiga motvärdet.
  Ökning Ange om aktiekapitalet ökades mot betalning eller utan betalning.
  Bolaget har löst in/förvärvat/överlåtit egna aktier Sätt ut ett kryss om bolaget efter räkenskapsperiodens utgång löst in eller på annat sätt förvärvat eller överlåtit egna aktier.
  Antalet egna aktier i bolagets besittning vid räkenskapsperiodens utgång, st.

Antalet sådana egna aktier som var i bolagets ägo vid utgången av räkenskapsperioden 2017.

Vid uträkningen av jämförelsevärdet för år 2017 beaktas alla ändringar i aktiekapitalet som skett efter räkenskapsperiodens utgång under den följande räkenskapsperioden samt anskaffning, inlösen och överlåtelse av egna aktier. Uppgifter om de ändringar som ännu inte var kända när skattedeklarationen lämnades in ska lämnas till Skatteförvaltningen inom en  månad från ändringen.

Uträkning av inkomstskatt

Anteckna i beskattningskolumnen i uträkningen av inkomstskatt de skattepliktiga näringsintäkterna och de avdragbara kostnaderna.

I uträkningen av inkomstskatt finns en egen kolumn I bokföringen för de intäkts- och kostnadsbelopp där det bokförda beloppet kan avvika från det belopp som får beaktas i beskattningen.

Fyll i båda kolumnerna, även om beloppen är lika stora. 

Räkna ut den beskattningsbara inkomsten för skatteåret på basis av beloppen i beskattningskolumnen så att du från de skattepliktiga näringsintäkterna som specificeras i punkt 6 Intäkter från näringsverksamhet drar av de avdragbara näringskostnaderna i punkt 7 Kostnader i näringsverksamheten.

I uträkningen av inkomstskatt anges endast de intäkter och kostnader som ingår i näringsverksamhetens förvärvskälla, inte sådana intäkter och kostnader som ingår i övriga förvärvskällor.

Av uppgifterna som gäller samfundets personliga förvärvskälla och jordbruksförvärvskälla anges på blankett 6B endast de sammanlagda beloppen av skattepliktiga intäkter och avdragbara kostnader.

Samfundets personliga förvärvskälla

Beräkna resultatet i samfundets personliga förvärvskälla på blankett 7A.

Verksamhet som hör till den personliga förvärvskällan är t.ex.

  • uthyrning av en fastighet som inte hör till näringsverksamheten. En fastighet hör till näringsförvärvskällan endast om den uteslutande eller huvudsakligen används för ändamål som direkt eller indirekt främjar näringsverksamheten (53 § NärSkL).
  • skogsbruk som inte hör till näringsverksamheten
  • passivt värdepappersinnehav
  • uthyrning av aktielägenheter som inte hör till näringsverksamheten
  • utlåning av bolagets penningtillgångar till delägare. Om bolaget har tagit ut ränta av delägaren eller om Skatteförvaltningen lagt ränta till aktiebolagets inkomst på grund av att någon ränta inte alls tagits ut eller den har varit för liten (BFL 29 §), anses räntan utgöra inkomst som ingår i aktiebolagets personliga förvärvskälla.

Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalter

Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalter behöver inte fylla i uträkningen av inkomstskatt eller sammandraget av inkomster och förluster (Beskattningsbart resultat eller Förlust som ska fastställas).

Dessa samfund räknar ut och fyller i näringsresultatet eller -förlusten på blankett 77.

På blankett 77 anger dessa samfund också sina eventuella resultat och förlust från jordbrukets förvärvskälla och personlig förvärvskälla samt de poster som inte beaktas vid fastställande av förlust.

Blankett 77 och blankettanvisning (skatt.fi/blanketter)

 

Så här antecknas beloppen

Ange penningvärden med en cents noggrannhet utan förtecken.

Antagandet är att alla intäkter ökar resultatet och alla kostnader minskar resultatet, varför det inte behövs något förtecken framför dessa belopp. Om posten du angett emellertid avviker från antagandet, sätt ut ett minus framför beloppet.

Exempel 1: Bolagets omsättning är negativ. Sätt ut ett minustecken framför beloppet i punkt 1 Omsättning (del 6 Intäkter från näringsverksamhet).

Exempel 2: Bolaget har mottagit en återbetald leasingavgift som gör att kostnadsposten inte motsvarar antagandet. Sätt ut ett minustecken framför beloppet i punkt 4 Leasingavgifter (del 7 Kostnader i näringsverksamheten).

6 Intäkter från näringsverksamhet

  1 Omsättning

Omsättning enligt bokföringen.

I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från den normala verksamheten med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen (BokfL 4 kap. 1 §).

Om bolaget har dividender som ingår i dess omsättning, ange dem i punkt 4 Finansieringsintäkter,  Erhållna dividender och överskott.

  2 Tillverkning för eget bruk Tillverkning för eget bruk enligt bokföringen.
3 Övriga rörelseintäkter
  Överlåtelse- och upplösningsvinster från aktier som utgör anläggningstillgångar

I bokföringen:

Det sammanlagda beloppet av överlåtelsevinster och upplösningsvinster från alla sådana aktier som ingått i anläggningstillgångarna till det belopp som vinsterna har bokförts.

Specificera överlåtelse- och upplösningsvinsterna från aktier som utgör anläggningstillgångar på blanketterna 71A och 71B enligt följande:

  • På blankett 71A anges de poster som inte påverkar beskattningen, dvs. de skattefria överlåtelse- och upplösningsvinsterna samt de icke-avdragbara överlåtelse- och upplösningsförlusterna.
  • På blankett 71B anges de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna samt de överlåtelse- och upplösningsförluster som inte kan dras av vid beskattningen. På blankett 71B specificeras också överlåtelse- och upplösningsvinsterna samt överlåtelse- och upplösningsförlusterna från andelar i sammanslutningar.

I beskattningen:

Överför till denna punkt de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna från aktier och sammanslutningsandelar som utgjort anläggningstillgångar och vars belopp du räknat ut på blankett 71B. Observera att du får det belopp som antecknas i denna punkt efter att du från de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna först dragit av sådana överlåtelse- och upplösningsförluster från aktier och sammanslutningsandelar som endast får dras av från överlåtelsevinst.

Vinsten från överlåtelse och upplösning av anläggningstillgångsaktier (dock inte aktier i bostads- och fastighetsbolag) utgör i allmänhet skattefri inkomst om bolaget i minst ett års tid ägt minst 10 % av det överlåtna eller upplösta bolaget (NärSkL 6 b § och 51 d §).

Skattepliktig är bl.a. vinsten från överlåtelse av bostads- och fastighetsaktier, aktier som samfundet ägt under ett år samt aktier i ett sådant bolag där samfundets ägarandel har varit under 10 %. Om samfundet bedriver kapitalplaceringsverksamhet är överlåtelsevinsterna alltid skattepliktiga.

Ange i denna punkt också de poster i punkterna 9 och 10 på blankett 71A som minskar beloppet av skattefritt överlåtelsepris. Överlåtelsepriset på aktier som får överlåtas skattefritt är skattepliktigt till den del av den bokföringsmässiga överlåtelsevinsten (differensen mellan överlåtelsepriset och den icke-avskrivna anskaffningsutgiften) då orsaken är någon av följande:

  • en värdenedgångsavskrivning som godkänts tidigare i beskattningen (NärSkL 42 §),
  • reserv eller bidrag som dragits av från anskaffningsutgiften, eller
  • den avdragbara förlust som uppstått mellan koncernbolag genom överlåtelse av aktier.

Läs mer om beskattningen av överlåtelse av aktier som utgör anläggningstillgångar (Skatteförvaltningens anvisning Skattebehandling av överlåtelse av aktier i samfund).

  Överlåtelsevinster från övriga anläggningstillgångar

Vinster från överlåtelse av övriga anläggningstillgångar än aktier och andelar, t.ex. vinster från överlåtelse av byggnader, jordområden och sådana anläggningstillgångar som avses i NärSkL 33 §. NärSkL 33 § gäller sådana anläggningstillgångar, vars ekonomiska brukstid är högst tre år samt små anskaffningar och bilar som används i den yrkesmässiga trafiken.

I denna punkt anges inte vinst från överlåtelse av anläggningstillgångar om överlåtelsen inte påverkar resultatet (den ändring som motsvarar överlåtelsevinsten har bokförts i avskrivningsdifferensen). Då ska du ange överlåtelsevinsten i punkt 13 Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen och den ändrade avskrivningsdifferensen i del 7 Kostnader i näringsverksamheten i punkt 3 Avskrivningar och nedskrivningar (Se också anvisningen för blankett 62).

  Erhållna understöd och bidrag Sådana tillägg och bidrag från staten och kommunen som beviljats för näringsverksamheten och som direkt intäktsförts i bokföringen (arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, Tekes m.fl.).
  Övriga rörelseintäkter

Andra än de ovan nämnda skattepliktiga rörelseintäkterna som tagits upp i resultaträkningen.

Poster som ingår i denna punkt är bl.a.

  • försäljningsvinster från verksamhetsöverlåtelser
  • leasingersättningar
  • erhållna skadestånd
  • hyresintäkter från fastigheter
  • hyresintäkter från utrymmen som personalen använder för rekreation
  • intäkter från kontorstjänster.
4 Finansieringsintäkter

 

Erhållna dividender och överskott

I bokföringen:

Det sammanlagda beloppet av dividender, överskott och övriga poster av vinstutdelningsnatur. Ange beloppen såsom de har bokförts. Här anges även anteciperade dividender på samma sätt som vanliga dividender. Anteckna i denna punkt även sådana överskottsåterbäringar från andelslag som är avdragbara för andelslaget (NärSkL 18 § 4 mom.).

Övriga poster av vinstnatur är enligt NärSkL 6 d § 7 mom.

  • vinstandelar och räntor som en inhemsk sparbank har betalat
  • räntor på garantikapital som ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening har betalat.

Specificera dividenderna och överskotten på blankett 73. Du behöver inte fylla i bilageblanketten om samfundet mottagit endast sådana inhemska dividender och överskott som är totalt skattefria. Läs mer om beskattningen av dividender i anvisningen för blankett 73.

Detaljanvisning om beskattning av dividendinkomster (Beskattning av dividendinkomst, dnr A207/200/2013).

Läs mer om utdelning av medel och överskott i andelslag.

I beskattningen:

Ange i denna punkt den skattepliktiga andelen av dividender som du räknat ut på blankett 73.

Dividender som bolag som inte är offentligt noterade tar emot från offentligt noterade bolag är i sin helhet skattepliktiga då ägarandelen är mindre än 10 %.Dessutom är dividenden i sin helhet skattepliktig inkomst om det utdelande bolaget får dra av prestationen. Anteckna här även sådana överskottsåterbäringar från andelslag som är avdragbara för andelslaget (NärSkL 18 § 4 mom.).

Här anges även dividenderna från s.k. REIT-bolag; dessa dividender är i sin helhet skattepliktiga.

Ange även den skattepliktiga andel av dividender från utländska bassamfund som du räknat ut på blankett 74.

  Ränteintäkter från intressegemenskapsskulder

Ränteintäkter från intressegemenskapsskulder hos inhemska och utländska parter.

  • T.ex. ränteintäkter hos företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6 §).

En intressegemenskapsskuld kan vara direkt eller indirekt. En direkt intressegemenskapsskuld anses uppstå då parterna i ett skuldförhållande är i intressegemenskap med varandra på sådant sätt som avses i 31 § i lagen om beskattningsförfarande (BFL) (NärSkL 18 a § 5 mom.). Som indirekt intressegemenskapsskuld betraktas en skuld som upptagits hos en part som inte är i intressegemenskap till den del som

  • den part som är i intressegemenskap har en fordran på en part som inte är i intressegemenskap och fordran har samband med skulden, eller
  • en fordran som innehas av en part i intressegemenskapen utgör säkerhet för skulden (NärSkL 18 a § 6 mom.).

I ränteintäkterna från intressegemenskapsskulder kan ingå också sådana ränteintäkter enligt NärSkL 18 a § 1 mom. som inte i bokföringen ingår i ränteintäkterna från företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6 §). Därför kan beloppet av ränteintäkterna från intressegemenskapsskulder vara större än vad som bokförts som ränteintäkter från företag inom samma koncern.

  Ränteintäkter från ägarintresseföretag Ränteintäkter från ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §).
  Övriga ränteintäkter

Övriga ränteintäkter t.ex. från banktillgodohavanden och depositioner.

Om det är fråga om fordringar på delägare ska räntan inte anges här, eftersom räntan hör till samfundets personliga förvärvskälla.

  Vinstandelar från sammanslutningar

I bokföringen:

Vinstandelar från sammanslutningar såsom de har bokförts.

Vinstandelar från sammanslutningar utgör skattefri inkomst.

Inkomstandelen av en sammanslutning utgör skattepliktig inkomst för sammanslutningsdelägarna; andelen räknas ut enligt 16 § och 16 a § i inkomstskattelagen.

I beskattningen: Den skattepliktiga andelen av inkomstandelarna

Ange i denna punkt inkomstandelarna från inhemska sammanslutningar som beskattas enligt ISkL 16 § samt inkomstandelarna från sådana utländska sammanslutningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar som beskattas enligt ISkL 16 a §.

Om uppgifter om beskattningsbara inkomstandelar inte för närvarande är tillgängliga, lämna punkten blank. Du kan korrigera skattedeklarationen efteråt om du vet inkomstandelens faktiska belopp först efter att du lämnat in deklarationen

  Överlåtelsevinster från finansieringstillgångar Vinst från överlåtelse av finansieringstillgångar, t.ex. värdepapper som utgör finansieringstillgångar.
  Övriga finansieringsintäkter Övriga finansieringsintäkter, t.ex. valutakursvinster.
  Nedskrivningar och deras återföringar

I bokföringen:

  • Sådana bokförda värdenedgångar på finansieringstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 1 punkten)
  • Sådana värdenedgångar på omsättningstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 3 punkten)
  • Sådana värdenedgångar på anläggningstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 5 punkten)

I beskattningen:

En nedskrivning som återförs utgör i allmänhet skattepliktig inkomst och den anges i denna punkt. Återföring av nedskrivningar utgör dock skattefri inkomst då en motsvarande nedskrivning på anläggningstillgångar har gjorts (t.ex. med stöd av 42 § NärSkL) men inte godkänts som avdrag i beskattningen.

  6 Mottaget koncernbidrag

Ange här erhållna koncernbidrag. Koncernbidragen ska dessutom specificeras på blankett 65.

  7 Minskning av avsättningar och reserver

I bokföringen:

Minskning av avsättningar och skattemässiga reserver enligt bokföringen.

I beskattningen:

Skattepliktig andel av minskningen av avsättningar och reserver.

  • återanskaffningsreserv som inte dragits av (NärSkL 43 §)
  • garantireserv hos företag som bedriver byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet till den del reservbeloppet överstiger utgifterna för garantireparationer (NärSkL 47 §).

Specificera de bokförda reserverna på blankett 62.

  8 Andel av ett bassamfunds inkomst

Samfundets andel av ett utländskt bassamfunds inkomster under skatteåret. Dra av från beloppet samfundets andel av samma bassamfunds förluster under fem tidigare år om sådana förluster finns.

 

Fyll i blankett 74 och lämna uppgifter om varje bassamfund och räkna ut bolagets andel av varje bassamfunds inkomster eller förluster.

 

Med utländskt bassamfund avses ett sådant samfund i vilket i Finland allmänt skattskyldiga har bestämmanderätten och för vilket den verkliga nivån på inkomstbeskattningen i samfundets hemviststat är lägre än 3/5 av beskattningsnivån i Finland. Även ett utländskt samfunds fasta driftställe i en stat med låg skattebörda kan vara ett bassamfund. Som bassamfund betraktas inte samfund med hemort inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en skatteavtalsstat, förutsatt att Finland har ingått ett avtal om informationsutbyte med staten. Dessutom förutsätts att samfundet genuint har etablerat sig i staten.

Delägaren beskattas för bassamfundets inkomster om hans ägarandel i bolaget antingen ensamt eller tillsammans med andra inom samma intressesfär är minst 25 % eller om han är berättigad till minst 25 % av avkastningen av bolagets tillgångar. Om det utländska bassamfundet är ett i bokföringslagen avsett dotterföretag eller intresseföretag, bifoga till skattedeklarationen bassamfundets bokslut för denna räkenskapsperiod och för den föregående räkenskapsperioden.

  9 Övriga skattepliktiga intäkter (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod)

Skattepliktiga intäkter som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

Intäkter utanför resultaträkningen för denna räkenskapsperiod kan vara t.ex. skillnader som följer av att periodiseringsreglerna inom bokföringen och beskattningen är olika. Sådana skillnader kan uppstå t.ex. vid grynderentreprenader. Läs mer i anvisningen Grynderentreprenadverksamhet i beskattningen.

Observera att vinsten från överlåtelse av bolagets egna aktier inte betraktas som skattepliktig inkomst, varför en sådan vinst inte anges här.

  10 Det sammanlagda beloppet av skattepliktiga intäkter från näringsverksamhet Det sammanlagda beloppet av punkterna 1–9 i beskattningskolumnen, dvs. de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten.
  11 Skatteåterbäring

Skatteåterbäring som bokförts som intäkt i resultaträkningen.

Ange i denna punkt också samfundsräntan som betalats på skatteåterbäringen. Samfundsräntan är skattefri inkomst.

  12 Produktionsstöd för film

Produktionsstöd för film (se NärSkL 6 § 1 mom. 5 punkten).

  13 Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen

Det sammanlagda beloppet av övriga skattefria intäkter som ingår i resultaträkningen.

Skattefria intäkter är t.ex. fusionsvinster (NärSkL 52 b §).

Avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät utgör skattefri inkomst om avgifterna återbärs till betalaren. Anslutningsavgifter som kan överföras på tredje man utgör däremot skattepliktig inkomst och antecknas inte här (den nya NärSkL 6 § 1 mom. 3 punkten).

I denna punkt anges också de överlåtelsevinster som erhållits från slitbara lösa anläggningstillgångar som intäktsförts indirekt (NärSkL 30 §).

7 Kostnader i näringsverksamheten

1 Material och tjänster
  Inköp och förändring av lager

Uppge följande poster:

  • anskaffningsutgifterna för nyttigheter som samfundet överlåtit under räkenskapsperioden
  • inköp under räkenskapsperioden
  • skillnaden mellan färdiga varor och varor under tillverkning samt förändring av materiallager (antingen ökning eller minskning).
  Köpta tjänster Det sammanlagda värdet på tjänster som samfundet köpt av utomstående.
2 Personalkostnader
  Löner och arvoden Det sammanlagda beloppet av löner och arvoden enligt bokföringen.
  Pensionskostnader Kostnaderna för pensioner enligt bokföringen.
  Övriga lönebikostnader Övriga lönebikostnader enligt bokföringen.
3 Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar

 
Avskrivningar

Först ska du specificera avskrivningarna på blankett 62.

I bokföringen:

Sådana avskrivningar enligt plan och ändringar i avskrivningsdifferensen som belastar resultatet i bokföringen.

Räkna ut det sammanlagda beloppet av avskrivningar och ändringar i avskrivningsdifferensen på blankett 62 och överför beloppet till denna punkt.

I beskattningen:

Ange i denna punkt avskrivningar, tilläggsavskrivningar och eventuella skattelättnadsavskrivningar enligt näringsskattelagen.

  • Med avskrivningar enligt näringsskattelagen avses avskrivningar som får dras av i beskattningen enligt NärSkL 24, 30–34 och 36-41 §.
  • Avskrivningsbeloppet i denna punkt ska motsvara det sammanlagda beloppet av avskrivningar enligt NärSkL som du angett på blankett 62 (punkterna 5 och 6 i avskrivningskolumnen).

I denna punkt anges också eventuella ”hyllavskrivningar”, dvs. avskrivningar som gjorts under tidigare år i bokföringen men som inte dragits av i beskattningen och som samfundet vill dra av i år.

  • Specificera på blankett 12A avskrivningar som inte godkänts eller dragits av under tidigare år.
  • Fyll i blankett 12A också för det år då du bokför en ny "hyllavskrivning".

Avskrivningar får inte göras i beskattningen på leasad egendom, även om internationella bokslutsstandarder skulle tillåta det. Sådana avskrivningar ska således inte antecknas i beskattningskolumnen.

Läs mer i anvisningen för blankett 62.


 
Nedskrivningar på anläggningstillgångar

I bokföringen:

Sådana bokförda nedskrivningar på anläggningstillgångar som inte angetts tillsammans med avskrivningarna.

I beskattningen:

Den andel av nedskrivningar på bestående anläggningstillgångar som får dras av enligt NärSkL 42 §.

Du får dra av endast följande:

  • nedskrivningar som gjorts på andra värdepapper än aktier
  • sådana nedskrivningar som gjorts på andra bestående anläggningstillgångar än jordområden då det gängse värdet på egendomen vid skatteårets utgång är väsentligt lägre än den icke-avskrivna anskaffningsutgiften.
4 Övriga rörelsekostnader
  Representationskostnader

I bokföringen:

Samtliga bokförda representationskostnader. *Läs mer om representationskostnader och om begreppet kostnad* (i anvisningen Representationsutgifterna vid inkomstbeskattningen).

I beskattningen:

  • Hälften (50 %) av representationskostnaderna (NärSkL 8 § 1 mom. 8 punkten).
  Donationer

I bokföringen:

Totalbeloppet av donationer enligt bokföringen.

I beskattningen:

Den avdragbara andelen av donationerna.

Avdragbara är endast sådana rimliga donationer till allmännyttiga samfund som vanligtvis getts lokalt eller för ett ändamål som ligger nära företagets bransch.

Samfund får också under vissa förutsättningar dra av donationer på minst 850 euro som getts för skyddande och bevarande av kulturarvet i Finland eller för främjande av vetenskap eller konst (ISkL 57 §).

  Överlåtelse- och upplösningsförluster från aktier som utgör anläggningstillgångar

I bokföringen:

Förluster från överlåtelse av anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar samt upplösningsförluster såsom dessa poster har bokförts.

Specificera på blankett 71A och 71B överlåtelse- och upplösningsförlusterna från anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar enligt följande:

  • På blankett 71A anges de poster som inte påverkar beskattningen, dvs. skattefria överlåtelse- och upplösningsvinster samt icke-avdragbara överlåtelse- och upplösningsförluster
  • Ange på blankett 71B skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinster samt de överlåtelse- och upplösningsförluster som inte kan dras av vid beskattningen. De avdragbara överlåtelse- och upplösningsförlusterna kan vara sådana att de antingen får dras av obegränsat eller sådana att de får dras av endast från överlåtelse- och upplösningsvinst under samma skatteår och de fem följande åren.
  • Specificera på blankett 71B också överlåtelse- och upplösningsvinster samt överlåtelse- och upplösningsförluster från andelar i sammanslutningar.

I beskattningen:

Sådana överlåtelse- och upplösningsförluster från anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar som får dras av obegränsat. Till dessa hör

  • överlåtelseförluster från anläggningstillgångarna av ett samfund som bedriver kapitalplaceringsverksamhet
  • förluster som samfundet haft vid överlåtelse av aktier i bostads- och fastighetsaktiebolag och motsvarande aktier i dess ägo.

Observera att överlåtelseförlusterna i allmänhet inte får dras av (och motsvarande överlåtelsevinster är skattefria), och dessa förluster anges inte här.

En överlåtelseförlust kan också vara sådan som får dras av endast under skatteåret eller de fem följande åren från de skattepliktiga vinsterna från överlåtelse av anläggningstillgångsaktier.

  • En överlåtelseförlust som är avdragbar från överlåtelsevinst ska dras av redan när man räknar ut den skattepliktiga andel av överlåtelsevinster som ska anges i del 6 (Intäkter från näringsverksamhet) i punkt 3 Övriga rörelseintäkter. Därför ska överlåtelseförlusten inte heller anges i denna punkt.

Läs mer om rätten att dra av överlåtelseförluster (i anvisningen Skattebehandling av överlåtelse av aktier i samfund).

  Överlåtelseförluster från övriga anläggningstillgångar

Förlust från överlåtelse av övriga anläggningstillgångar, t.ex. förluster från överlåtelse av byggnader, jordområden, små anskaffningar eller bilar som varit i yrkesmässig trafik (NärSkL 33 §).

I denna punkt antecknas inte förluster från överlåtelse av anläggningstillgångar om överlåtelsen inte påverkar resultatet (beloppet som motsvarar förlusten har bokförts i avskrivningsdifferensen). Då anges överlåtelseförlusten som icke-avdragbar kostnad i punkt Övriga kostnader som inte får dras av. Ändringen av avskrivningsdifferensen anges i punkt 3 Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar (Avskrivningar).

  Leasingavgifter Leasingavgifterna enligt bokföringen.
  Nedskrivningar på kundfordringar Nedskrivningar på kundfordringarna (NärSkL 17 § 2 punkten).
  Övriga avdragbara rörelsekostnader

Ange här de övriga avdragbara rörelsekostnader som inte angetts som övriga rörelsekostnader i beskattningskolumnen för punkt 4 Övriga rörelsekostnader. Sådana kostnader är bl.a.

  • frivilliga lönebikostnader
  • kostnader för lokaler
  • kostnader för fordon
  • kostnader för datorutrustning och programvaror
  • kostnader för övriga maskiner och inventarier
  • resekostnader
  • försäljningskostnader
  • kostnader för marknadsföring
  • kostnader för forskning och utveckling
  • kostnader för administrativa tjänster
  • kostnader för annan administration
  • övriga rörelsekostnader

I denna punkt anges också rundradioskatten och fastighetsskatten, eftersom de får dras av i beskattningen.

Kostnader som inte kan dras av

Under icke-avdragbara kostnader anges alla sådana poster som inte har en egen punkt i skattedeklarationen men som har tagits upp som kostnader i resultaträkningen.

De icke-avdragbara kostnaderna anges i denna förteckning och dessa poster får inte ingå i den egentliga uträkningen av inkomstskatt.

  Direkta skatter

Inkomstskatt som har tagits upp som kostnad i resultaträkningen. I denna punkt anges således skatter som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden - inte bara de förskottsskatter som betalats under räkenskapsperioden.

Fastighetsskatten anges inte här, eftersom den får dras av i beskattningen.

  Skatteförhöjningar

Alla skatteförhöjningar är icke-avdragsgilla utgifter oberoende av vilken skatt gäller.

Ange i denna punkt också samfundsräntan som ska betalas samt beloppet av skattetillägg, förseningsränta och försummelseavgift. Även dessa är icke-avdragbara kostnader.

  Böter och övriga avgifter av straffnatur Böter, påföljdsavgifter och övriga offentligrättsliga betalningspåföljder av sanktionskaraktär (NärSkL 16 § 5 punkten).
  Fusionsförlust Fusionsförlust (NärSkL 52 b §).
  Värdenedgångar på anläggningstillgångsaktier

Värdenedgång på anläggningstillgångsaktier.

En värdenedgångsavskrivning på anläggningstillgångsaktier är inte avdragbar i beskattningen.

  Avsättningar

Avsättningar i bokföringen. Avsättningarna får i allmänhet inte dras av i beskattningen.

Med avsättningar avses sådana utgifter och förluster som orsakas av framtida förpliktelser enligt BokfL 5 kap. 14 § vars exakta belopp eller datum för realisering inte är känt.

Sådana framtida utgifter och förluster kan följa t.ex. av sanering eller nedläggning av rörelseverksamheten på en produktionslinje eller produktionsanläggning, garantireparationsförbindelse för överlåtna produkter, reklamation och skadestånd.

En avsättning för garantireparation kan dras av i beskattningen, men endast då det är fråga om en byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet som ansvarar för fel i en byggnad, bro, flygplan eller motsvarande större enhet (NärSkL 47 §). Den avdragbara garantireserven anges i beskattningskolumnen i punkt 8 Ökning av reserver.

  Övriga kostnader som inte kan dras av

Ange här övriga eventuella kostnader som inte får dras av i beskattningen.

Icke avdragbara är t.ex.:

  • utgifter för förvärvande och bibehållande av skattefri inkomst. Avdragbar är dock den del av utgifterna som överstiger den skattefria inkomstens belopp (NärSkL 16 § 2 punkten).
  • avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät som återbetalas till samfundet om det avstår från den förmån som anslutningsavgiften medfört (NärSkL 16 § 3 punkten).
  • mutor samt förmåner med karaktär av mutor
  • belopp som aktiebolag har betalat för sina egna aktier, förutsatt att det inte är fråga om aktier som bolaget överlåtit på basis av ett anställningsförhållande (NärSkL 16 § 9 punkten och NärSkL 18 § 3 mom.).
5 Finansiella kostnader

 

  Räntekostnader för intressegemenskapsskulder

Avdragbar andel (NärSkL 18 a §)

Ränteutgifter som betalats för intressegemenskapsskulder för inhemska och utländska parter.

  • T.ex. räntor som samfundet betalat till företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6 §).

En intressegemenskapsskuld kan vara direkt eller indirekt. En direkt intressegemenskapsskuld anses uppstå då parterna i ett skuldförhållande är i intressegemenskap med varandra på sådant sätt som avses i 31 § i lagen om beskattningsförfarande (NärSkL 18 a § 5 mom.). Som indirekt intressegemenskapsskuld betraktas en skuld som upptagits hos en part som inte är i intressegemenskap till den del som

  • den part som är i intressegemenskap har en fordran på en part som inte är i intressegemenskap och fordran har samband med skulden, eller
  • en fordran som innehas av en part i intressegemenskapen utgör säkerhet för skulden (NärSkL 18 a § 6 mom.).

I räntekostnaderna för intressegemenskapsskulder kan ingå också sådana räntekostnader enligt NärSkL 18 a § 1 mom. som inte i bokföringen ingår i ränteintäkterna från företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6 §). Därför kan beloppet av räntekostnaderna för intressegemenskapsskulder vara större än vad som bokförts som räntekostnad från företag inom samma koncern.

I beskattningen: Avdragbar andel (NärSkL 18 a §)

Uppge alla avdragbara räntekostnader från intressegemenskapsskulder. Ränteutgifterna är alltid avdragsgilla till den del de motsvarar beloppet av ränteinkomsterna. Alla räntor är avdragbara också då bolagets nettoränteutgifter (ränteutgifter som är större än ränteintäkterna) högst uppgår till 500 000 euro.

Fyll i blankett 81 (Redogörelse för nettoränteutgifter vid näringsverksamheten) om ränteutgifternas nettobelopp överskrider 500 000 euro. Överstiger nettoränteutgifterna detta belopp är nettoränteutgifterna avdragsgilla till den del de uppgår till högst 25 procent av det rättade näringsresultatet.Beloppet av icke-avdragsgilla nettoränteutgifter får således uppgå högst till samma belopp som nettoränteutgifterna mellan intressegemenskapsföretag.

  • Överför till denna punkt de sammanlagda avdragbara ränteutgifterna för intressegemenskapsskulder från blankett 81. Uppge också de icke-avdragbara nettoränteutgifter från tidigare skatteår som bolaget vill dra av under det här skatteåret (avdragsyrkandet framställs på blankett 81).
  Räntekostnader som betalats till intressegemenskapsföretag Räntor som samfundet betalat till intressegemenskapsföretag (BokfL 1 kap. 7 §).
  Övriga räntekostnader

Övriga ränteintäkter, t.ex. räntor på

  • leverantörsskulder
  • masskuldebrevslån
  • lån mot konvertibla skuldebrev
  • skulder till finansiella institut
  • skulder till finansbolag
  • pensionslån
  • finansieringsväxlar.
  Koncernstöd och nedskrivningar på fordringar

Koncernstöd som betalats till ett bolag av vilket samfundet ensam eller tillsammans med andra koncernbolag (NärSkL 6 b § 7 mom.) äger minst 10 %.

Ange dessutom motsvarande utgifter som utan motprestation betalats i syfte att förbättra det andra bolagets ekonomiska ställning. Ange också förluster och nedskrivningar på fordringar hos sådana bolag (dock inte kundfordringar).

Dessa poster är inte avdragbara i beskattningen (NärSkL 16 § 7 punkten).

  Förluster och värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar

I bokföringen:

Förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar enligt bokföringen. Sådana förluster är t.ex. förluster som följer av försnillning, stöld eller annat brott.

I beskattningen: Avdragbar andel

Den avdragbara andelen av förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar.

  • Förluster av finansieringstillgångar är avdragbara i beskattningen (NärSkL 17 § 1 punkten).
  • Också sådana slutliga värdenedgångar på finansieringstillgångar som konstaterats vara slutliga är i allmänhet avdragbara enligt NärSkL 17 § 2 punkten, dock inte om värdenedgången hänför sig till en fordran hos ett annat koncernbolag (se föregående punkt Koncernstöd och nedskrivningar på fordringar).
  Överlåtelseförluster från finansieringstillgångar Förluster från överlåtelse av finansieringstillgångarna enligt bokföringen, t.ex. förlust från överlåtelse av värdepapper som hört till finansieringstillgångarna eller från överlåtelse av en fordran.
  Övriga finansiella kostnader

Övriga finansiella kostnader enligt bokföringen, t.ex.

  • kostnader för låneskötsel
  • limitprovisioner
  • borgensprovisioner
  • kreditförsäkringar
  • inteckningskostnader
  • indrivningskostnader
  • kursförluster
  • factoringskostnder
  • termineringskostnader.
  6 Avdragbar överskottsåterbäring från andelslag Ange i denna punkt sådan utdelning av överskott som ett andelslag får dra av enligt NärSkL 18 §.
  7 Utbetalt koncernbidrag

Ange i denna punkt koncernbidrag som bolaget gett. Koncernbidragen ska dessutom specificeras på blankett 65.

  8 Ökning av reserver

Det belopp i bokföringen varmed reserverna har ökats. Specificera reserverna på blankett 62.

Avdragbar andel

Den del av reserverna som får dras av i beskattningen.

Ett samfund som deklarerar med blankett 6B får dra av i beskattningen endast det belopp varmed återanskaffningsreserven enligt NärSkL 43 § och garantireserven enligt 47 § har ökats.

  9 Övriga avdragbara kostnader (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod)

Sådana kostnader som är avdragbara i beskattningen men som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

I denna punkt anges t.ex. arbetsrelaterade dividender. Dividender från andra än offentligt noterade bolag utgör förvärvsinkomst om grunden för dividendutdelningen är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär har gjort (ISkL 33 b § 3 mom., läs mer i anvisningen Beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen, Dnr 1103/32/2009).

Här uppges också utbildningsavdrag som samfundet vill dra av i beskattningen. Ge också en redogörelse för utbildningsavdraget på blankett 79.

  10 Det sammanlagda beloppet av avdragbara kostnader i näringsbeskattningen
 
Det sammanlagda beloppet av posterna i beskattningskolumnen, dvs. det sammanlagda beloppet av kostnader som får dras av i näringsbeskattningen.

8 Det beskattningsbara resultatet eller förlust som ska fastställas

I den här delen ska du för skatteåret 2017 ange resultatet från förvärvskällan för näringsverksamhet eller förlusten som ska fastställas.

Förluster från tidigare år antecknas inte i skattedeklarationen. Skatteförvaltningen drar av förlusterna automatiskt, förutsatt att aktierna och andelarna inte bytt ägare enligt del 13 Ändring i ägarandelar och förluster. Förlustbeloppet framgår av beskattningsbeslutet.

Om samfundet har inkomst från en personlig förvärvskälla, specificera intäkterna och kostnaderna på bilageblankett 7A.

Om samfundet har inkomst från förvärvskällan för jordbruk, specificera intäkterna och kostnaderna på bilageblankett 7M

  Resultat av näringsverksamheten

Ange resultatet av näringsverksamheten i denna punkt om det är positivt.

Resultatet av näringsverksamheten får du genom att räkna ut differensen mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten (del 6 punkt 10) och de kostnader som får dras av i näringsbeskattningen (del 7 punkt 10).

  Förlust i näringsverksamheten

Ange beloppet av förlust som ska fastställas för näringsverksamheten. Beloppet är vanligtvis den negativa differensen mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten (del 6 punkt 10) och de avdragbara kostnaderna i näringsbeskattningen (del 7 punkt 10).

Om det emellertid ingår donationer eller koncernbidrag i kostnaderna (Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust), minska förlustbeloppet i denna punkt med donationernas och koncernbidragens belopp, eftersom sådana poster inte beaktas vid fastställandet av förlust.

  Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust

Poster som inte tas i beaktande vid fastställande av förlust är koncernbidrag, bostadshusreserv och donationer (ISkL 57 §).

Donationsavdraget (ISkL 57 §) beaktas inte i beskattningen hos samfund vid fastställandet av förlust i näringsverksamhetens förvärvskälla, eftersom avdraget beviljas med stöd av en specialbestämmelse. Donationsavdraget beaktas emellertid vid fastställandet av förlust i den personliga förvärvskällan.

Uträkning av förmögenhet

Alla bolag ska lämna uppgifter för förmögenhetsuträkningen, eftersom uppgifterna behövs bl.a. för statistikföring. Alla listade bolag får dock ange tillgångarna och skulderna till balansvärden, eftersom nettoförmögenheten och det matematiska värdet på aktien inte påverkar beskattningen av dividend som dessa bolag har delat ut. Dessutom fastställs jämförelsevärdena för dessa bolags aktier utgående från köp- eller säljkurserna och inte på basis av balansräkningen.

Med listade bolag avses här bolag vilkas aktier eller någon av aktieserierna är föremål för offentlig handel på en fondbörs i Finland (börslistan eller Pre-listan på NASDAQ OMX Helsinki Ab), annanstans inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller på en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Kreditinstitut, försäkringsanstalter och värdepappersföretag (gäller både listade och icke-listade) behöver inte fylla i alla punkter i uträkningen av förmögenhet. De fyller i endast det sammanlagda beloppet av tillgångar, det sammanlagda beloppet av skulder samt skillnaden mellan dessa två (i punkt Positiv nettoförmögenhet eller Negativ nettoförmögenhet).

De bolag som inte bedriver näringsverksamhet ska specificera sina tillgångar i punkt Övriga långfristiga placeringar (ISkL), sina skulder i punkt 10 Skulder och sitt eget kapital i punkt 11 Eget kapital.

9 Tillgångar

Ange tillgångarna till beloppet av den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, om inte annat sägs särskilt i anvisningen. Värdena i förmögenhetsuträkningen kan avvika från värdena i balansräkningen.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar är nyttigheter som är avsedda för bestående bruk i näringsverksamheten (NärSkL 12 §).

Nyttigheter som ingår i anläggningstillgångarna bokförs i allmänhet bland bestående aktiva.

Slitbara anläggningstillgångar är t.ex.

  • byggnader
  • maskiner
  • anläggningar och övriga föremål
  • patent och andra immateriella rättigheter som kan överlåtas separat

Specificera avskrivningarna på slitbara anläggningstillgångar och ändringar av avskrivningsdifferensen på blankett 62.

Jordområden, värdepapper och andra motsvarande nyttigheter är bestående anläggningstillgångar.

  Immateriella rättigheter

Det sammanlagda värdet av immateriella rättigheter.

Immateriella rättigheter är bl.a.

  • patent
  • upphovsrätt
  • varumärkesrätt
  • licensavgifter
  • koncessionsrätt
  • licensavgifter för datorprogram.
  Långfristiga utgifter

Sådana långfristiga utgifter som har förmögenhetsvärde (se punkt 844 på blankett 62).

Långfristiga är sådana utgifter som genererar eller bibehåller inkomst under minst tre års tid. Av dessa inkluderas i tillgångarna sådana aktiverade utgifter som ska aktiveras enligt NärSkL. Sådana utgifter som avses i NärSkL 24 § är t.ex. utgifter för ombyggnad av hyreslägenheter och anskaffningsutgift för goodwill.

Därutöver har i rättspraxis ansetts att bl.a. utgifter för utveckling kan ha ett förmögenhetsvärde.

Till tillgångarna räknas inte kalkylmässiga skattefordringar, utgifter för etablering och organisering av bolaget och inte heller sådana utgifter med lång verkningstid som inte har förmögenhetsvärde.

Om den bokföringsmässiga fusionsdifferensen har ett förmögenhetsvärde, inräknas den i nettoförmögenheten för det övertagande bolaget (HFD 1994 B 545 och HFD 1994 B 546).

 

Fastigheter
(specificera på blankett 18)

 

Det sammanlagda värdet av fastigheter, byggnader och konstruktioner som hör till anläggningstillgångar.

Specificera uppgifterna på blankett 18.

Som värde används den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen (= det sammanlagda beloppet av anskaffningsutgifter för byggnad och mark vilket anges på blankett 62 i punkt 7) eller jämförelsevärdet (=beskattningsvärdet), beroende på vilket av värdena som är högre.

Värdena jämförs skilt för varje fastighet, byggnad och konstruktion.

Till fastigheten hör mark samt byggnaderna på den.

Som fastighet betraktas enligt ISkL 6 § även sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som kan överlåtas till tredje man tillsammans med besittningsrätten till marken utan att markägaren måste höras.

Om samfundets räkenskapsperiod går ut 1.1–30.9.2017, används som jämförelsevärde undantagsvis beskattningsvärdet för 2016, eftersom något beskattningsvärde för 2017 har ännu inte fastställts.

Om samfundets räkenskapsperiod går ut under tiden 1.10–31.12.2017, används som fastighetens jämförelsevärde det beskattningsvärde som fastställts för år 2017.

Till anläggningstillgångar hör även

  • cisterner för flytande bränslen och syror samt övriga sådana av metall eller annat därmed jämförlig material uppförda lagerbyggnader och konstruktioner
  • lätta konstruktioner av trä eller därmed jämförlig material
  • konstruktioner som används enbart vid sådan forskning som avser att främja rörelseverksamheten.

Jämförelsevärdet på skog är den genomsnittliga årsintäkten multiplicerad med tio.

Jämförelsevärdet på jordbruksmark är den genomsnittliga årliga avkastningen multiplicerad med sju. Avkastningarnas storlek fastställs årligen genom Skatteförvaltningens beslut.

Jämförelsevärdet på vattenområden och impediment är 0.

  Maskiner och inventarier

Den sammanlagda anskaffningsutgift för maskiner och inventarier som inte avskrivits i beskattningen. Till maskiner och inventarier hör t.ex.

  • maskiner och anläggningar
  • last- och skåpbilar
  • personbilar
  • yrkesbilar
  • möbler
  • inventarier som hyrs ut.

Leasade inventarier anses inte ingå i anläggningstillgångarna i beskattningen, varför de inte heller ska anges här.

  Förskottsbetalningar Förskottsbetalningar som anses utgöra anläggningstillgångar.
  Värdepapper bland anläggningstillgångar
(värdejämförelse på blankett 8A)

Fyll i blankett 8A och jämför den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen med jämförelsevärdet. Denna jämförelse görs om värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar (ISkL-tillgångar).

Överför hit mellansumman för värdepapper som utgör anläggningstillgångar från den kolumn där det sammanlagda värdet på värdepapperen är högre.

Jämförelsevärdet av offentligt noterade värdepapper är 70 % av värdepapperets slutkurs på samfundets bokslutsdag. Sök börskurser (www.nasdaqomxnordic.com). På webbplatsen kan du söka kursuppgifter enligt bolagets bokslutsdag.

Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder och andelar i fondföretag är 70 % av det gängse värdet vid årets utgång.

Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie anges i detta bolags beskattningsbeslut.

Jämförelsevärdet för lägenhetsaktier som anskaffats före 1.1.2006 är detsamma som beskattningsvärdet för 2005.

Lägenhetsaktier som anskaffats 1.1.2006 eller senare har inte något separat jämförelsevärde. Detsamma gäller icke-noterade masskuldebrev, optionsrätter och andelar i andelslag. Den anskaffningsutgift för dessa värdepapper som inte avskrivits i beskattningen ska antecknas på blankett 8A också i kolumnen Jämförelsevärde.

  Fordringar hos företag inom samma koncern

Sådana fordringar hos företag inom samma koncern som utgör anläggningstillgångar.

Med koncernföretag avses moderföretaget och dotterföretagen enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

  Fordringar hos ägarintresseföretag Sådana fordringar hos ägarintresseföretag som utgör anläggningstillgångar (BokfL 1 kap. 7 §).
  Övriga fordringar bland anläggningstillgångar Övriga fordringar som utgör anläggningstillgångar.
  Övriga anläggningstillgångar Övriga fordringar som utgör anläggningstillgångar. Till övriga anläggningstillgångar kan höra t.ex. levande anläggningstillgångar, konstföremål och samlarobjekt.
  Anläggningstillgångar sammanlagt Det sammanlagda värdet på samtliga ovan nämnda anläggningstillgångar.
Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar är enligt NärSkL 10 § handelsvaror, råämnen, halvfabrikat och övriga nyttigheter som är avsedda för överlåtelse inom näringsverksamheten såsom sådana eller i förädlad form. Till omsättningstillgångar hör även bränslen, smörjämnen och övriga nyttigheter som är avsedda för förbrukning i näringsverksamheten.

Ange som värdet på omsättningstillgångar den anskaffningsutgift som minskats med en eventuell värdenedgångsavskrivning enligt NärSkL 28 § 1 mom.

  Material och förnödenheter

Till material och förnödenheter räknas t.ex. råvaror, hjälpämnen och bruksförnödenheter.

Material och förnödenheter kan hänföra sig direkt till tillverkningen av en nyttighet man avser att sälja eller till underhåll av maskiner och anordningar som behövs i tillverkningen.

Till material och förnödenheter hör också förpackningsmaterialet för de färdiga produkterna.

  Varor under tillverkning

Med varor under tillverkning avses sådana nyttigheter som man tillverkat själv, avser att sälja och vars tillverkningsprocess vid räkenskapsperiodens utgång ännu inte upphört (halvfabrikat).

En vara under tillverkning kan vara materiell eller immateriell.

  • En immateriell nyttighet bland anläggningstillgångarna kan vara t.ex. ett halvfärdigt planeringsarbete som gjorts av ett företag inom arkitekt- eller planeringsbranschen, eller en halvfärdig film vars förevisningsrättighet man avser att sälja efter att filmen blivit färdig.
  Färdiga produkter

Med färdiga varor avses sådana nyttigheter som bolaget själv har tillverkat och avser att sälja.

Till färdiga produkter räknas också sådana biprodukter och materialavfall som uppstår i tillverkarföretagets produktion.

  Varor

Med varor avses sådana nyttigheter som man anskaffat från utomstående leverantörer och som man avser att sälja vidare som sådana.

En grossist eller detaljist får också inkludera i varorna det förpackningsmaterial som behövs i varuförsäljningen.

  Fastigheter bland omsättningstillgångar Fastigheter som hör till omsättningstillgångar.
  Värdepapper bland omsättningstillgångar Värdepapper som hör till omsättningstillgångar.
  Övriga omsättningstillgångar

Övriga nyttigheter som hör till omsättningstillgångar.

Övriga omsättningstillgångar är t.ex. sådana förskottsbetalningar som utgör omsättningstillgångar.

  Omsättningstillgångar sammanlagt Det sammanlagda värdet på samtliga ovan nämnda omsättningstillgångar.
Finansieringstillgångar

Till finansieringstillgångar hör penningar, bank- och kontofordringar, växelfordringar och andra dylika tillgångar (NärSkL 9 §).

Till finansieringstillgångar räknas också övriga finansieringsmedel, såsom kundfordringar och sådana värdepapper som utgör kassareserv.

Som värdet på en fordran bland finansieringstillgångarna anges det nominella värdet och som värdet på övriga finansieringstillgångar anskaffningsutgiften. Båda posterna minskas dock först med en värdenedgångsavskrivning enligt NärSkL 17 §.

Om fordringarna inte är i euro utan i någon annan valuta, värderas de på samma sätt som i bokföringen, dvs. i allmänhet till den kurs som gäller på bokslutsdagen (BokfL 5 kap. 3 §).

  Kundfordringar Alla lång- och kortfristiga kundfordringar, avbetalningsfordringar osv.
  Fordringar hos företag inom samma koncern

Fordringar hos företag inom samma koncern, dock inte kundfordringar.

Med koncernföretag avses moderföretaget och dotterföretagen enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

  Fordringar hos ägarintresseföretag Fordringar hos ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §), dock inte kundfordringar.
  Lånefordringar

Andra än de ovan nämnda lånefordringarna, t.ex. lång- och kortfristiga fordringar hos arbetstagarna och ledningen.

Observera att lånefordringar hos delägarna inte ska anges i denna punkt, utan som långfristiga placeringar i punkt Delägarlån, eftersom de hör till samfundets ISkL-förvärvskälla.

  Övriga fordringar

Övriga fordringar kan vara t.ex. skattefordringar, försäkringsdepositioner, betalda hyresgarantier och skadeståndsfordringar.

Latenta skattefordringar (BokfL 5 kap. 18 §) räknas inte till tillgångarna vid uträkningen av nettoförmögenheten. En skattefordran som beror på skatter som bokförts för räkenskapsperioden enligt prestationsprincipen räknas däremot till tillgångarna och anges således i denna punkt.

 

Finansiella värdepapper
(specificera på blankett 8A)

 

Ange i denna punkt värdepapper som hör till finansieringstillgångar.

Specificera värdepapperen som hör till anläggnings- respektive finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar (ISkL-tillgångar) på blankett 8A. Mellansumman (Finansieringstillgångar sammanlagt) i den kolumn på blankett 8A:s nedre kant där det sammanlagda beloppet är större ska överföras till den här punkten på blankett 6B.

  Resultatregleringar Ange i denna punkt resultatregleringarna.
  Fordringar från delintäktsföring Ange i denna punkt fordringarna från delintäktsföring.
  Kassa Samfundets kontanta kassamedel.
  Bank Till bank hör t.ex. penningmedel på bank, depositioner, placeringstillgångar och tillgångar i annan valuta.
  Övriga finansieringstillgångar Andra än ovan nämnda nyttigheter som utgör finansieringstillgångar.
  Finansieringstillgångar sammanlagt Det sammanlagda värdet på samtliga ovan nämnda finansieringstillgångar.

Övriga långfristiga placeringar (ISkL)

Tillgångar som inte hör till näringsverksamheten och ska beskattas enligt inkomstskattelagen (ISkL) får inte räknas ihop med de ovan nämnda anläggnings-, omsättnings- eller finansieringstillgångarna, utan bland följande poster.

Uppge tillgångarna till beloppet av den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, om inte annat sägs i anvisningen.

 

Värdepapper
(specificera på blankett 8A)

Värdepapper som inte hör till näringsverksamheten.

Specificera på blankett 8A de värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar (ISkL-tillgångar). Mellansumman av övriga långfristiga placeringar ska överföras från den kolumn på blankett 8A:s nedre kant där det sammanlagda beloppet är större till den här punkten på blankett 6B.

  Fastigheter

Fastigheter och lägenhetsaktier som inte hör till näringsverksamheten, t.ex. fastigheter och lägenheter som hyrts ut till utomstående.

Ange som fastighetens värde antingen den icke avskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller jämförelsevärdet (= beskattningsvärdet), beroende på vilket av värdena som är större.

Om bolagets räkenskapsperiod går ut 1.1–30.9.2017, använd i värdejämförelsen det beskattningsvärde som fastställts för fastigheten för år 2016.

  Delägarlån

Det sammanlagda beloppet av lån till delägare och deras anhöriga enligt läget vid bokslutet.

Specificera delägarlånen skilt för varje delägare på blankett 6B i del 2 eller på blankett 72.

  Övriga ISkL-tillgångar Andra än ovan nämnda tillgångar som inte hör till näringsverksamheten.
  Övriga långfristiga placeringar (ISkL) sammanlagt Det sammanlagda värdet av samtliga ovan nämnda ISkL-nyttigheter, dvs. övriga långfristiga placeringar (ISkL).
  Tillgångar sammanlagt Det sammanlagda värdet av anläggnings-, omsättnings- och finansieringstillgångar samt övriga långfristiga placeringar (ISkL).

10 Skulder

  Masskuldebrevslån Sådana kort- och långfristiga obligationslån, debenturlån och övriga masskuldebrevslån som bolaget emitterat.
  Lån mot konvertibla skuldebrev Sådana kort- och långfristiga konverteringslån som bolaget tagit.
  Skulder till kreditinstitut

Ange i denna punkt

  • lång- och kortfristiga lån från finansiella institut
  • lån från finansbolag och amorteringar på lånen
  • factoring-kreditkonton
  • övriga kortfristiga lån från finansiella institut.
  Leverantörsskulder

Ange i denna punkt

  • kort- och långfristiga leverantörsskulder
  • avbetalningsskulder
  • leverantörsskulder hos ägarintresseföretag och koncernföretag
  • leverantörsskulder från investeringar och förskottsräkningar
  • övriga leverantörsskulder.
  Skulder till företag inom samma koncern

Lång- och kortfristiga skulder till företag inom samma koncern, dock inte leverantörsskulder.

I denna punkt anges t.ex.

  • förskott som bolaget erhållit från koncernföretag
  • finansieringsväxlar som bolaget erhållit från koncernföretag
  • övriga skulder till koncernföretag
  • resultatregleringar till koncernföretag

Med koncernföretag avses moderföretaget och dotterföretagen enligt BokfL 1 kap. 6 §.

Om koncernen har tillämpat systemet med anteciperade dividender ska det dividendutdelande bolaget inte räkna denna dividendutdelningsskuld med i skulderna, utan den ska dras av från nettoförmögenheten på samma sätt som dividenderna som enligt beslut ska delas ut.

Läs mer om anteciperade dividender finns i meddelandet Systemet med anteciperad dividend (meddelande 15/1999).

  Skulder till ägarintresseföretag

Lång- och kortfristiga skulder till ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §), dock inte leverantörsskulder.

Ange i denna punkt t.ex. förskott, finansieringsväxlar och övriga skulder som bolaget erhållit från ägarintresseföretag samt resultatregleringar till ägarintresseföretag.

  Skulder till delägare Lång- och kortfristiga skulder till delägarna och deras anhöriga.
  Resultatregleringar

Till lång- och kortfristiga resultatregleringar hör t.ex.

  • hyresinkomster som bolaget mottagit på förhand
  • ränteinkomster
  • periodiserade investeringsunderstöd
  • övriga inkomstförskott
  • löneutgifter som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden
  • utgifter för semesterlön.
 

Erhållna långfristiga förskott

Ange i denna punkt de långfristiga förskott som samfundet mottagit.
 

Erhållna kortfristiga förskott

Ange i denna punkt de kortfristiga förskott som samfundet mottagit.
  Övriga skulder

Övriga skulder kan vara t.ex.

  • långfristiga pensionslån
  • finansieringsväxlar och skulder till arbetstagarna
  • kortfristiga finansieringsväxlar
  • förskottsinnehållningsskulder
  • socialskyddsavgiftsskulder.

Som skuld betraktas också försäkringsanstalters, försäkringsbolags, pensionsanstalters, pensionsstiftelsers och pensionskassors ansvar samt reserver som försäkringsbolag gjort i syfte att förbättra sin soliditet (2 § 3 mom. i lagen om värdering av tillgångar).

Skuld är också sådana anslutningsavgifter med återbetalningsplikt som el-, tele- eller motsvarande bolag har mottagit (lagen om värdering av tillgångar).

Latenta skatteskulder enligt BokfL 5 kap. 18 § betraktas inte som skuld vid uträkningen av nettoförmögenheten, varför dessa skulder inte heller ska tas upp i uträkningen av förmögenhet. En skatteskuld som uppkommit på grund av skatter som bokförts för räkenskapsperioden enligt prestationsprincipen utgör däremot skuld.

  Kapitallån

Det sammanlagda beloppet av kapitallån som bolaget har tagit (ABL 12 kap. 1 §).

Ett kapitallån anses i allmänhet höra till det främmande kapitalet (jfr 2 § 3 mom. i värderingslagen). Av den anledningen ska lånet tas upp som skuld i uträkningen av förmögenheten oberoende av hur lånet har bokförts.

  Skulder sammanlagt

Det sammanlagda beloppet av skuldposter.

Observera att beloppet i denna punkt inte nödvändigtvis motsvarar summan av punkterna Kortfristiga skulder sammanlagt och Långfristiga skulder sammanlagt. Beloppet i denna punkt räknas ut enligt skattebestämmelserna medan beloppen i punkterna Kortfristiga skulder sammanlagt och Långfristiga skulder sammanlagt kommer från bokföringen.

  Kortfristiga skulder sammanlagt Det sammanlagda värdet av kortfristiga skulder enligt bokföringen.
  Långfristiga skulder sammanlagt Det sammanlagda värdet av långfristiga skulder enligt bokföringen.
  Positiv nettoförmögenhet

Dra av det sammanlagda beloppet av skulder i del 9 från det sammanlagda beloppet av tillgångar i del 10.

Om differensen mellan tillgångarna och skulderna är positiv, ange differensen i denna punkt.

  Negativ nettoförmögenhet

Dra av det sammanlagda beloppet av skulder i del 9 från det sammanlagda beloppet av tillgångar i del 10.

Om differensen mellan tillgångarna och skulderna är negativ, ange differensen i denna punkt.

Det matematiska värdet på en aktie

  • Du kan räkna ut det matematiska värdet på en aktie för år 2018 så att du dividerar beloppet av nettoförmögenhet med antalet sådana aktier som finns ute på marknaden.
  • När du räknar ut det matematiska värdet (och jämförelsevärdet) för aktien räknar du inte med sådana egna aktier som bolaget löst in eller förvärvat på något annat sätt.
  • Det matematiska värdet på aktien tillämpas i beskattningen av sådana dividender som delägarna mottagit under år 2018.

Jämförelsevärdet för en aktie

Utgående från bolagets nettoförmögenhet beräknas även jämförelsevärdet på en aktie för år 2018. Från nettoförmögenheten avdras dock den dividend och anteciperad dividend som enligt beslut ska delas ut för räkenskapsperioden 2017 (dock inte dividendersättning). Dessuom beaktas sådana ändringar i förhållandena som skett efter räkenskapsperiodens utgång och under den följande räkenskapsperioden, t.ex. ändringar i antalet aktier och i det nominella värdet samt fusion, delning osv.

11 Eget kapital

Ange posterna bland det egna kapitalet såsom de har tagits upp i bokföringen.
Bundet eget kapital
  Aktie- eller andelskapital Samfundets aktie-, andels- e.d. kapital.
  Övrigt bundet eget kapital

Till det bundna egna kapitalet hör en sådan uppskrivningsfond, fond för verkligt värde och omvärderingsfond som avses i bokföringslagen (ABL 8 kap. 1 §).

Också gamla reservfonder och överkursfonder anses enligt ABL 8 kap. 1 § utgöra bundet eget kapital (se 13 § i L om införande av aktiebolagslagen).

Fritt eget kapital
  Fonden för inbetalt fritt eget kapital Fonden för inbetalt fritt eget kapital enligt 8 kap. 2 § i aktiebolagslagen.
  Övriga fonder Övriga eventuella fonder som hör till det fria egna kapitalet.
  Vinst från tidigare räkenskapsperioder Beloppet av vinst från tidigare räkenskapsperioder enligt bokföringen om det sammanlagda beloppet av resultat från föregående räkenskapsperioder uppvisar vinst.
  Förlust från tidigare räkenskapsperioder Beloppet av förlust från tidigare räkenskapsperioder enligt bokföringen om det sammanlagda beloppet av resultat från föregående räkenskapsperioder uppvisar förlust.
   Räkenskapsperiodens vinst

Räkenskapsperiodens vinst enligt bokföringen.

Om du vill kan du i punkt Räkenskapsperiodens förlust göra en kontrollkalkyl av den beskattningsbara inkomsten och posterna som påverkar den. Det sammanlagda beloppet ska motsvara det bokförda vinstbeloppet.

  Räkenskapsperiodens förlust

Räkenskapsperiodens förlust enligt bokföringen.

Om du vill kan du göra en kontrollkalkyl av förlusten som ska fastställas och posterna som påverkar den. Det sammanlagda beloppet ska motsvara det bokförda förlustbeloppet.

Kontrollkalkyl (fyll i om du vill)
Följande punkter kan du fylla i om du vill.
  Beskattningsbart resultat

Ange i den första punkten det sammanlagda beloppet av beskattningsbara inkomster.

Det sammanlagda beloppet får du genom att räkna ihop de positiva resultaten från näringsverksamhet, jordbruk och personlig förvärvskälla.

Förluster från tidigare år dras inte av från resultatet.

  Förlust som fastställs vid beskattningen

Ange i följande punkt det sammanlagda beloppet av förluster som fastställts i beskattningen för denna räkenskapsperiod.

Det sammanlagda beloppet får du genom att räkna ihop de negativa resultaten från näringsverksamhet, jordbruk och personlig förvärvskälla.

  Skattefria intäkter

Lägg till den beskattningsbara inkomsten eller förlusten som ska fastställas de bokförda skattefria intäkterna för räkenskapsperioden.

De skattefria intäkterna får du genom att räkna ihop de följande punkterna i uträkningen av inkomstskatt:

+ Överlåtelsevinster och upplösningsvinster från anläggningstillgångsaktier, minskade med den skattepliktiga andelen
+ Erhållna dividender, minskade med den skattepliktiga andelen
+ Vinstandelar från sammanslutningar, minskade med den skattepliktiga andelen av inkomstandelarna
+ Nedskrivningar och deras återföringar, minskade med den skattepliktiga andelen
+ Minskning av reserver, minskade med den skattepliktiga andelen
+ Skatteåterbäring
+ Produktionsstöd för film
+ Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen
+ Erhållna dividender från den personliga förvärvskällan, minskade med den skattepliktiga andelen från blankett 7A.

  Kostnader som inte kan dras av vid beskattningen

Dra av beloppet av sådana kostnader som inte får dras av i beskattningen. Beloppet av icke avdragbara kostnader får du genom att räkna ihop de följande punkterna i uträkningen av inkomstskatt:

+ Avskrivningar, minskade med den avdragbara andelen, dock inte avskrivningar som inte dragits av under föregående år
+ Nedskrivningar på anläggningstillgångar, minskade med den avdragbara andelen
+ Donationer, minskade med den avdragbara andelen
+ Representationskostnader, minskade med den avdragbara andelen
+ Överlåtelse- och upplösningsförluster från anläggningstillgångsaktier, minskade med den avdragbara andelen
+ Direkta skatter
+ Skatteförhöjningar
+ Böter och övriga avgifter av straffnatur
+ Fusionsförlust
+ Värdenedgång på anläggningstillgångsaktier
+ Avsättningar
+ Övriga kostnader som inte kan dras av
+ Koncernstöd och nedskrivningar på fordringar
+ Förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar, minskade med den avdragbara andelen
+ Ökning av reserver, minskad med den avdragbara andelen .

  Övriga skillnader mellan bokföringen och beskattningen

Ange i denna punkt övriga skillnader mellan bokföringen och beskattningen, t.ex.

- Övriga skattepliktiga intäkter (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod)
- Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust
+ I punkt Avdragbar andel av avskrivningar ingående avskrivningar som inte dragits av i beskattningen under föregående år
+ Övriga avdragbara kostnader (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod), t.ex. donation som dragits av i beskattningen (ISkL 57 §) men som inte bokförts som kostnad.

Resultatet av kontrollkalkylen bör stämma överens med det belopp som bokförts som räkenskapsperiodens vinst eller förlust.

  Eget kapital sammanlagt Det sammanlagda beloppet av ovan nämnda poster bland det egna kapitalet, dvs. det bokförda egna kapitalet sammanlagt.

12 Revision

  Har revision verkställts?

Samfundet ska alltid bifoga en revisionsberättelse till sin skattedeklaration om samfundet är skyldigt att förrätta revision.

Kryssa för Ja om revision har förrättats innan samfundet lämnar in skattedeklarationen.

Kryssa för Nej, den verkställs senare om revisionen ännu inte har förrättats men den kommer att förrättas senare.

Om revisionsberättelsen ännu inte blivit färdig innan det är dags att lämna in skattedeklarationen, lämna in revisionsberättelsen till Skatteförvaltningen inom en månad från det att revisionen slutförts.

  • Elektroniskt inlämnade skattedeklarationer kan kompletteras på nätet.
  • Då du lämnar in revisionsberättelsen på papper, fyll i även blankett 63 och häfta den till revisionsberättelsen som pärmblad. Skicka handlingarna till adressen

    Skatteförvaltningen
    Optisk läsning av samfundsblanketter
    PB 200
    00052 SKATT

Kryssa för Nej, med stöd av 2 kap. 2 § i revisionslagen har ingen revisor valts om samfundet har utnyttjat möjligheten enligt revisionslagen (1141/2015) att inte välja revisor i små bolag.

Ett samfund behöver inte välja revisor då både under den avslutade räkenskapsperioden och under den som omedelbart föregår denna högst ett av följande villkor har uppfyllts:

  • balansomslutningen överstiger 100 000 euro
  • omsättningen överstiger 200 000 euro
  • bolaget har i medeltal över tre anställda.

Samfundet ska dock alltid välja en revisor om det sägs så i samfundets bolagsordning, bolagsavtal eller stadgar.

I 2 kap. 2 § 4 mom. i revisionslagen  finns dessutom vissa begränsningar som gäller bransch och betydande inflytande i företaget.

178 Innehåller revisionsberättelsen uttalanden med avvikande mening e.d. ?

Kryssa för Nej om revisionsberättelsen inte innehåller sådana uttalanden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen.

Kryssa för Ja om revisionsberättelsen inte innehåller sådana uttalanden, anmärkningar eller tilläggsuppgifter.

13 Ändring i ägarandelar och förluster

Fyll alltid i den här delen om över hälften av aktierna eller andelarna i samfundet har bytt ägare under ett skatteår eller stegvis under flera år. Uppgiften påverkar rätten att dra av förluster för tidigare år.

Samfundet får dra av förluster från resultatet i samma förvärvskälla under de tio följande skatteåren.

 

Ägarbytets inverkan

Ett samfund förlorar sin rätt att dra av förluster om mer än hälften av aktierna i samfundet direkt eller indirekt bytt ägare under förluståret eller därefter på något annat sätt än genom arv eller testamente (t.ex. genom köp eller byte).

Samfundet kan dock ansöka om dispens för att få dra av förluster hos Skatteförvaltningen trots ägarbytet (ISkL 122 §). Läs mer om hur man ansöker om dispens (i anvisningen Att göra en ansökan om förhandsavgörande och dispens och att meddela beslut i ärendet).

Indirekta ägarbyten – dvs. ändringar i ägarförhållandena hos delägaren – tas i beaktande om en delägare äger minst 20 % av företaget och majoriteten av aktierna eller andelarna i denne byter ägare. Då anser man att alla aktier i delägarsamfundet eller -sammanslutningen har bytt ägare.

Exempel: X Ab äger alla aktier i Z Ab. Om över hälften av aktierna i X Ab byter ägare, anses alla aktier i Z Ab ha bytt ägare.
Om bolaget är börsnoterat och dess aktier således är föremål för offentlig handel, utgör ägarbyten inte något hinder för avdragandet av förluster eller oanvända gottgörelser.
 
  Ändringar i ägarandelar och förluster

Anteckna här det skatteår under vilket ägarbytet har skett om över hälften av aktierna samtidigt bytt ägare under de tio senaste skatteåren.

Ange skatteåret också i det fall att mer än hälften av aktierna i bolaget har bytt ägare stegvis under flera års tid eller då indirekta ägarbyten ägt rum i bolaget under de tio senaste skatteåren. I så fall ska du ange det skatteår före eller under vilket de förluster har uppstått som på grund av ägarbytena inte är avdragsgilla. Redogör också för ägarbytena och tidpunkterna för ägarbyten i en separat fritt formulerad bilaga och kryssa för punkten Andra fritt formulerade bilagor (i del 14 Bilagor).

Exempel: En person äger samtliga 100 aktier i bolaget.  År 2015 säljer han 50 aktier och år 2016 en aktie. Över hälften av aktierna i bolaget har således bytt ägare när man beaktar ägarbytena år 2015 och 2016. Bolaget har förluster från år 2012–2016.

Bolaget anger 2015 som skatteåret för ägarbytet och redogör för ägarbyten i en separat bilaga.

Bolaget får inte dra av förlusterna från år 2012–2015 från den vinst det erhållit under skatteåret 2017. Under förluståret 2016 har en enda aktie bytt ägare, varför bolaget får från sin vinst för skatteåret 2017 dra av den förlust som uppkommit år 2016.

Ägarförhållandena kan ändras också även om delägarna är desamma som tidigare. En sådan situation kan uppstå t.ex. vid aktieemission då delägarna inte tecknar nya aktier i förhållande till tidigare aktieinnehav.
14 Bilagor
   

Kryssa för alla de handlingar du bifogar till skattedeklarationen.

Övriga bilagor är alla fritt formulerade bilagor, t.ex. en redogörelse för hur inkomsten fördelar sig mellan Åland och Fastlandsfinland.

Undvik sådana fritt formulerade bilagor som inte nämns i anvisningen, om inte bilagan behövs för att redogöra för en omständighet som påverkar beskattningen.

Om du deklarerar på papper, kom ihåg att datera och underteckna skattedeklarationen.

Bilageblanketter och anvisningar:

Lagförkortningar e.d.

ABL = aktiebolagslagen
BFL = lagen om beskattningsförfarande
BokfL = bokföringslagen
FODS = företags- och organisationsdatasystemet (www.ytj.fi)
ISkL = inkomstskattelagen
NärSkL = lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
PRS = patent- och registerstyrelsen

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken