6B Skattedeklaration för näringsverksamhet – samfund, detaljanvisningar 2016

Skatteåret 2016

  • Fyll i på skattedeklarationen och bilageblanketterna alla de uppgifter som företaget har.
  • Ange alltid alla belopp med en cents noggrannhet.
  • Om samfundet har flera räkenskapsperioder som går ut under kalenderåret 2016, lämna uppgifterna om de olika räkenskapsperioderna på särskilda blanketter. Skatteförvaltningen räknar ihop uppgifterna från de olika räkenskapsperioderna.
  • Se även förteckning över bilageblanketter.
173 Bokslutet följer internationella bokslutsstandarder Sätt ut ett kryss i punkt 173 om bokslutet har upprättats enligt internationella bokslutsstandarder (IAS/IFRS eller GAAP), dvs. på ett sådant sätt som avses i 7 a kap. i bokföringslagen.
184 Verksamhet både på finska fastlandet och på Åland

Sätt ut ett kryss i punkt 184 om bolaget har verksamhet både på Åland och i Fastlandsfinland,

Kryssa för denna punkt också ifall bolaget har verksamhet endast på Åland men hemort på fastlandet, eller hemort på Åland men verksamheten bedrivs i Fastlandsfinland.

Specificera i en fritt formulerad bilaga hur resultatet fördelar sig mellan Åland och Fastlandsfinland.

Åländska samfund betalar kommunalskatt på alla sina inkomster till Åland. Denna princip grundar sig på kommunalskattelagen för landskapet Åland (se Ålands författningssamling 119/2011).

Enligt samma bestämmelse betalar också samfund med hemort i riket kommunalskatt till Åland till den del av inkomsterna som förvärvats på Åland. Enligt inkomstskattelagen betalar alla samfund emellertid en inkomstskatt på 20 %, som fördelas mellan staten, kommunerna och församlingarna. Kommunalbeskattningen av samfund med verksamhet på Åland är således dubbel. Beroende på samfundets hemort undanröjs dubbelbeskattningen antingen av Ålands landskapsstyrelse eller av Skatteförvaltningen.

182

Bolaget är skyldigt att upprätta dokumentation av internprissättningen (BFL 14 a §)
(fyll i blankett 78)

 

Sätt ut ett kryss i punkt 182 om bolaget är skyldigt att upprätta dokumentation av internprissättningen. Fyll i blankett 78 (Utredning om internprissättning).

Internprissättningen ska dokumenteras om sådana transaktioner där den ena parten är ett utländskt företag eller då transaktionen har gjorts mellan ett utländskt företag och dess fasta driftställe i Finland (14 a § i lagen om beskattningsförfarande, nedan BFL).

Parterna i en transaktion är i intressegemenskap med varandra om den ena parten utövar bestämmande inflytande över den andra parten eller om en tredje part ensam eller tillsammans med närstående kretsar utövar bestämmande inflytande över bägge parter i transaktionen (BFL 31.2 §).

Skyldiga att upprätta dokumentation är företag som uppfyller minst ett av följande krav:

  • Företaget har minst 250 anställda
  • företaget har en omsättning som överstiger 50 miljoner euro och en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro
  • Företaget motsvarar inte kännetecknen för små och medelstora företag i Europeiska kommissionens rekommendation 2003/361/EG. Kännetecknen i denna rekommendation beskriver bl.a. företagets oberoende.

När man uppskattar dessa krav ska man observera att när ett företag hör till en internationell koncern innebär det ofta att även små eller medelstora företag med verksamhet i Finland är skyldiga att upprätta dokumentation av internprissättningen. När man beräknar gränserna för antalet anställda, omsättningen och balansomslutning beaktar man i praktiken hela koncernen på basis av ägarförhållandena.

Ytterligare information om internprissättningen i anvisningen Dokumentation av internprissättning, dnr 1471/37/2007.

176 Bolaget har under skatteåret varit den förvärvande parten i aktiebyte

Kryssa för punkt 176 om

  • samfundet under skatteåret förvärvat aktier i ett annat bolag genom aktiebyte enligt NärSkL 52 f § så att aktierna i samfundets ägo medför över hälften av det röstetal som alla aktier i det andra bolaget medför
  • samfundet som redan tidigare ägt över hälften av röstetalet skaffar flera aktier i samma bolag och emitterar nya aktier som vederlag till aktieägarna i det andra bolaget.
175 Ny bransch

Kryssa för punkt 175 om uppgiften har ändrats.

Ange den nya branschuppgiften enligt näringsgrensindelningen NI2008 (TOL2008).

Kontrollera näringsgrenskoderna på Statistikcentralens webbplats (www.tilastokeskus.fi/naringsgren2008).

  Kompletterande uppgifter för skattedeklarationen Ange namn och telefonnummer för den person som Skatteförvaltningen vid behov kan kontakta för ytterligare information om skattedeklarationen.

I Aktieägarna och lån e.d. som beviljats dem

Ange i del I aktieägarna samt de lån och övriga prestationer som beviljats aktieägarna och deras anhöriga.

En aktieägare kan vara en fysisk eller en juridisk person.

I del I finns plats endast för fyra delägare. Om alla uppgifter inte ryms i denna punkt, lämna uppgifterna om samtliga delägarna på bilageblankett 72.

Om delägare som är juridiska personer anges endast namn, FO-nummer och antalet aktier.

Om antalet delägare är 1–10, lämna delägaruppgifter om samtliga delägarna.

Om det finns fler än tio delägare, lämna uppgifter om endast de delägare som äger minst 10 % av aktierna i bolaget.

Du behöver inte fylla i punkten om alla delägare äger under 10 % av bolaget. I så fall sätt ut ett kryss i punkt ”Samtliga delägarnas ägarandel understiger 10 %” (punkt 185).

Lämna alltid uppgifter om sådana delägare och deras anhöriga som mottagit ett delägarlån, oberoende av hur stor deras ägarandel är.

Om delägarlån lämnas dessutom en årsanmälan om delägaren eller hans familjemedlemmar eller dessa tillsammans direkt eller indirekt äger minst 10 % av bolagets aktier eller innehar en motsvarande andel av det röstetal som samtliga aktier i bolaget medför.

Exempel: Mannens andel av bolagets aktier är 5 % och hustruns 10 %. Det finns nio andra delägare i bolaget och de alla har en ägarandel som understiger 10 %. Bolaget har år 2011 beviljat mannen ett lån om 10 000 euro. Hustrun har år 2016 lyft ett delägarlån om 5 000 euro från bolaget. Ange i del I både mannens och hustruns uppgifter samt bådas lånebelopp vid utgången av räkenskapsperioden 2016. Dessutom ska hustrun lämna in årsanmälan för år 2016 om delägarlånet, eftersom makarna tillsammans äger över 10 % av aktierna.
  a) Namn

Ange namnet på aktieägaren. Delägarens namn ska anges även om lån eller övriga prestationer inte beviljats honom.

Ange också namnet på anhörig till delägare om företaget beviljat honom eller henne en prestation eller ett lån och delägaren är en fysisk person. Med anhörig avses t.ex. make eller maka, barn, förälder eller annan släkting som är närmare än kusin.

  b) Personbeteckning eller FO-nummer

Fysiska personer

Ange delägarens personbeteckning.

Om prestationen eller lånet har beviljats en anhörig till delägare, fyll i den anhöriges personbeteckning.

I stället för personbeteckning kan du också ange personens eventuella FO-nummer.

Om någon av delägarna är en utländsk person som inte har finsk personbeteckning:

  • på pappersblankett lämnar du punkten tom
  • i en elektronisk deklaration ange DDMMÅÅ-UUUU (dvs. födelsetid-UUUU).

Juridiska personer och företag

Om aktieägaren är en juridisk person, ange delägarens FO-nummer.

Om någon av delägarna är ett utländskt företag som inte har finskt FO-nummer:

  • på pappersblankett lämnar du punkten tom
  • i en elektronisk deklaration anger du 0000000-0.
  Antalet aktier st.

Ange antalet aktier i delägarens ägo (ej procentuell andel).

Observera att antalet aktier måste anges även om delägaren inte beviljats lån eller övriga prestationer.

Prestationer

I denna punkt anges intesådana prestationsuppgifter som arbetsgivaren lämnar i sin årsanmälan. Ett undantag är delägarlån som ska anges i årsanmälan men som trots det anges även här.

Årsanmälan ska lämnas t.ex. om löner, arvoden, naturaförmåner, resekostnadsersättningar och premier för frivilliga pensionsförsäkringar. Även dividenderna anges i årsanmälan och således inte här.

  Hyror Det sammanlagda beloppet av hyror som under räkenskapsperioden räknats delägaren eller dennes anhörig till godo enligt prestationsprincipen.
  Räntor Det sammanlagda beloppet av sådana räntor som enligt prestationsprincipen räknats delägaren eller dennes anhörig till godo.
  Överlåtelser Det sammanlagda beloppet av överlåtelsepriser som räknats delägaren eller dennes anhörig till godo, t.ex. det sammanlagda beloppet av köpesummor om bolaget under räkenskapsperioden köpt en fastighet, lägenhet, värdepapper eller bil av någon av aktieägarna eller deras anhöriga.
  Övriga Övriga prestationer till delägaren eller dennes anhörig, t.ex. borgensprovisioner.
  Delägarlån

Ange sådana delägarlån som delägaren eller dennes anhöriga mottagit från bolaget.

Beloppet av delägarlån ska motsvara det belopp som tagits upp i balansräkningen för räkenskapsperioden 2016.

I denna punkt antecknas alla delägarlån. Ange i denna punkt både sådana delägarlån som du uppgett i årsanmälan och som ska beskattas som kapitalinkomst samt även sådana delägarlån som inte behöver uppges i årsanmälan.

Årsanmälan ska lämnas om sådana penninglån som under kalenderåret beviljats delägaren eller som delägaren återbetalat, förutsatt att låntagaren (fysisk person) eller dennes familjemedlemmar eller dessa tillsammans äger minst 10 % av aktierna eller röstetalet i bolaget. Som familjemedlemmar räknas delägarens make eller maka och minderåriga barn.

  Antalet aktieägare är större än 4 Sätt ut ett kryss om du har antecknat delägarna och prestationerna på tilläggsblankett 72.
  Samtliga delägarnas ägarandel understiger 10 %

Kryssa för punkten samtliga delägares ägarandelar understiger 10 % av bolaget.

Om du har ett kryss i denna punkt, lämna emellertid uppgifter om sådana delägare och anhöriga som har sådant lån från bolaget som beviljats under skatteåret eller tidigare.

II Bolagets lägenheter och fastigheter i företagardelägarens bruk

Specificera i del II sådana lägenheter och fastigheter som bolaget äger men som företagardelägaren eller dennes familj använt som bostad under räkenskapsperioden.

Ge en utredning även om andra än stadigvarande bostäder (t.ex. fritidsbostäder) samt om bruket och användaren.

I denna del finns utrymme för uppgifter om en enda bostad. Om en företagardelägare eller dennes familj besitter flera sådana bostäder som bolaget äger, lämna uppgifterna i en fritt formulerad bilaga. Kryssa då för punkt Övriga bilagor på sista sidan av blanketten i punkt Bilagor (180).

Om bolaget äger en bostad som används av fler än en företagardelägare, ange i denna punkt den av delägarna som använder bostaden och har det största aktieantalet i bolaget.

  Delägarens personbeteckning

Företagardelägarens personbeteckning.

Med företagardelägare avses en sådan person i ledande ställning i bolaget som ensam innehar över 30 % eller tillsammans med sin familj över 50 % av aktierna eller röstetalet i bolaget.

  Fastighetens eller fastighets-/bostadsaktiebolagets namn Namnet på fastigheten eller fastighets- eller bostadsaktiebolaget.
  Användningstid som bostad Ange som bostadens användningstid den tidsperiod av bolagets räkenskapsperiod då företagardelägaren eller dennes familj har använt bostaden.
  Värde som använts vid uträkningen av nettoförmögenheten

Värdet på bostaden i denna punkt är detsamma som i uträkningen av förmögenheten i skattedeklarationens del VI.

Som fastighetens värde används antingen den icke avskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller beskattningsvärdet, beroende på vilket av värdena som är större.

  • Jämför värdena på blankett 18 om bolaget äger flera fastigheter.

Som värdet på en aktielägenhet används antingen den icke avskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller beskattningsvärdet för år 2005, beroende på vilket av värdena som är större.

  • Jämför värdena på blankett 8A.
  • Om bolaget har anskaffat aktielägenheten år 2006 eller senare, behöver värdena inte jämföras, utan värdet är detsamma som den anskaffningsutgift som inte avskrivits i inkomstbeskattningen. Om du använt återanskaffningsreserv för att anskaffa en sådan lägenhet, lägg det använda beloppet av reserven till lägenhetens värde.

Dra av bostadens värde från värdet på aktierna i företagardelägarens ägo när du räknar ut vilken del av dividenden som utgör kapitalinkomstdividend och vilken del som utgör förvärvsinkomstdividend.

III Samfundets beslut om vinstutdelning (lämna punkten tom om dividend eller överskott inte delas ut)

537

 

Beslut om att dela ut dividend eller överskott har fattats

 

Om beslutet om egentlig dividendutdelning har fattats och bokslutet för år 2016 fastställts innan skattedeklarationen har lämnats in behöver du inte bifoga till skattedeklarationen något utdrag ur bolagsstämmans protokoll. Dessutom förutsätts att

  • du har lämnat uppgifter om vinstutdelningen i skattedeklaration 6B
  • du fyllt i blankett 63 och lämnat uppgifter om fastställandet av bokslutet samt om hur vinsten eller förlusten kommer att behandlas.

 

Detsamma gäller andelsstämman och utdelning av överskott.

 

Om dividendutdelningsbeslutet, beslutet om utdelning av tilläggsdividend eller överskott eller beslutet om fastställande av förlust för år 2016 fattas först efter att skattedeklarationen har lämnats in, skicka uppgifterna till Skatteförvaltningen inom en månad från beslutsdatumet.

 

Du kan komplettera den elektroniskt inlämnade skattedeklarationen på nätet.

Om du använder pappersblanketter, lämna uppgifterna med blankett 63 eller bifoga till blankett 63 en kopia av bolagsstämmoprotokollet. Skicka blanketterna till följande adress:

Skatteförvaltningen
Optisk läsning av samfundsblanketter
PB 200
00052 SKATT.

Utdelning av s.k. interimistisk dividend och utdelning av dividend för den räkenskapsperiod som föregår den senaste förutsätter alltid en särskild fritt formulerad utredning. Dividendutdelningar som beslutas efter deklarationstiden anmäls alltid med blankett 63 eller med ett protokollsutdrag som ska bifogas till blanketten.

Läs mer om beskattningen av dividender som grundar sig på arbetsprestationer  Beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen 1103/32/2009.

Ytterligare information om andelslags utdelningar av medel och överskott får du i Skatteförvaltningens detaljerade anvisningar.

538 Datum då dividenden eller överskottet kan lyftas

Dag fr.o.m. vilken man kan lyfta dividenden eller överskottet. Om dividenden eller överskottet får lyftas i flera rater, ge en utredning om detta i en separat bilaga.

De dividender eller överskott som har kunnat lyftas under år 2016 ska också anges särskilt i årsanmälan som ska lämnas in före utgången av januari 2017. Årsanmälan om dividender kan lämnas antingen elektroniskt eller på pappersblanketten Årsanmälan om dividender.

Om du lämnar uppgifterna på papper, skriv ut årsanmälningsblanketter på adressen skatt.fi/arsanmalningsblanketter.

522

 

Dividend eller överskott som enligt beslut ska delas ut sammanlagt

 

Dividend eller överskott som enligt beslut ska delas ut för räkenskapsperioden 2016 (s.k. egentlig dividendutdelning).

Om dividend eller överskott inte delas ut, lämna punkten tom.

Ange i denna punkt också sådan utdelning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet och som anses utgöra dividend eller överskott.

Enligt aktiebolagslagen (ABL) får dividend delas ut också mitt under räkenskapsperioden (s.k. interimistisk dividend). Dessutom får dividend delas ut för den räkenskapsperiod som föregår den senaste då det nya bokslutet ännu inte har fastställts och revision förrättats. I beskattningen anses även dessa dividender vara utdelade för den räkenskapsperiod som senast gått ut. Dessa dividender anges dock inte i punkt 522, utan måste specificeras i en separat bilaga.

Om systemet med anteciperade dividender tillämpats i en koncernintern dividendutdelning, ska utdelarbolaget ange i denna punkt beloppet av dividend enligt beslutet om utdelning av anteciperad dividend.

Dividendersättningar antecknas inte i denna punkt.

293 Belopp som enligt beslut betalas ut från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet

Belopp som enligt beslut betalas ut från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet (ABL 13 kap. 1.1 § 1 punkten och L om andelslag 16 kap. 1.1 § 1 punkten).

Här uppges endast sådana utdelningar av medel som betraktas som överlåtelse.

Beloppet av dividend eller överskott som enligt beslut delas ut anges inte här, utan i punkten 522.

IV Ändringar i aktiekapitalet efter räkenskapsperiodens utgång

591 Ökning av aktiekapitalet Om bolagets aktiekapital har höjts efter utgången av räkenskapsperioden 2016, ange det belopp varmed aktiekapitalet har höjts.
592 Minskning av aktiekapitalet Om bolagets aktiekapital har minskats efter utgången av räkenskapsperioden 2016, ange det belopp varmed aktiekapitalet har minskats.
580 Antalet aktier efter ändringen, st. Antalet aktier efter ändringen.
582 Det nominella värdet på en aktie eller det bokföringsmässiga motvärdet Det nominella värdet eller det bokföringsmässiga motvärdet på en aktie.
583 Teckningspris för en ny aktie Teckningspriset för en ny aktie.
585 Teckningspriset skall användas som det matematiska värdet för en ny aktie Kryssa för Ja om du vill att teckningspriset ska användas som matematiskt värde för en ny aktie när man fördelar delägarnas dividender i kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Annars fördelas dividenderna på basis av det nominella värdet eller det bokföringsmässiga motvärdet.
565 Ökning Ange om aktiekapitalet ökades mot betalning eller utan betalning.
586 Bolaget har löst in/förvärvat/överlåtit egna aktier Sätt ut ett kryss om bolaget efter räkenskapsperiodens utgång löst in eller på annat sätt förvärvat eller överlåtit egna aktier.
571 Antalet egna aktier i bolagets besittning vid räkenskapsperiodens utgång, st.

Antalet sådana egna aktier som var i bolagets ägo vid utgången av räkenskapsperioden 2016.

Vid uträkningen av jämförelsevärdet för år 2016 beaktas alla ändringar i aktiekapitalet som skett efter räkenskapsperiodens utgång under den följande räkenskapsperioden samt anskaffning, inlösen och överlåtelse av egna aktier. Uppgifter om de ändringar som ännu inte var kända när skattedeklarationen lämnades in ska lämnas till Skatteförvaltningen inom en  månad från ändringen.

V Uträkning av inkomstskatt

Anteckna i beskattningskolumnen i uträkningen av inkomstskatt de skattepliktiga näringsintäkterna och de avdragbara kostnaderna.

I uträkningen av inkomstskatt finns en egen kolumn I bokföringen för de intäkts- och kostnadsbelopp där det bokförda beloppet kan avvika från det belopp som får beaktas i beskattningen.

Kom ihåg att fylla i båda kolumnerna, även om beloppen är lika stora. 

Räkna ut den beskattningsbara inkomsten för skatteåret på basis av beloppen i beskattningskolumnen så att du från de skattepliktiga näringsintäkterna som specificeras i uträkningen av inkomstskatt i punkt A drar av de avdragbara näringskostnaderna i punkt B.

I uträkningen av inkomstskatt anges endast de intäkter och kostnader som ingår i näringsverksamhetens förvärvskälla, inte sådana som ingår i övriga förvärvskällor.

Av uppgifterna som gäller samfundets personliga förvärvskälla och jordbruksförvärvskälla anges på blankett 6B endast de sammanlagda beloppen av skattepliktiga intäkter och avdragbara kostnader.

Samfundets personliga förvärvskälla

Beräkna resultatet i samfundets personliga förvärvskälla på blankett 7A.

Överför det sammanlagda beloppet av intäkter som ingår i den personliga förvärvskällan från blankett 7A till punkt 355 i uträkningen av inkomstskatt och det sammanlagda beloppet av kostnader till punkt 398.

Verksamhet som hör till den personliga förvärvskällan är t.ex.

  • uthyrning av en fastighet som inte hör till näringsverksamheten. En fastighet hör till näringsförvärvskällan endast om den uteslutande eller huvudsakligen används för ändamål som direkt eller indirekt främjar näringsverksamheten (53 § NärSkL).skogsbruk som inte hör till näringsverksamheten
  • skogsbruk som inte hör till näringsverksamheten
  • passivt värdepappersinnehav
  • uthyrning av aktielägenheter som inte hör till näringsverksamheten
  • utlåning av bolagets penningtillgångar till delägare. Om bolaget har tagit ut ränta av delägaren eller om Skatteförvaltningen lagt ränta till aktiebolagets inkomst på grund av att någon ränta inte alls tagits ut eller den har varit för liten (BFL 29 §), anses räntan utgöra inkomst som ingår i aktiebolagets personliga förvärvskälla.

Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalter

Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalter behöver inte fylla i uträkningen av inkomstskatt i del V eller sammandraget av inkomster och förluster (Beskattningsbart resultat/förlust som ska fastställas).

Dessa samfund räknar ut och fyller i näringsresultatet eller -förlusten på blankett 77.

På blankett 77 anger dessa samfund också sina eventuella resultat och förlust från jordbrukets förvärvskälla och personlig förvärvskälla samt de poster som inte beaktas vid fastställande av förlust.

Blankett 77 och blankettanvisning (skatt.fi/blanketter)

Så här antecknas beloppen

Ange alla belopp i fältet efter sifferkoden.

Ange penningvärden med en cents noggrannhet utan förtecken.

Antagandet är att alla intäkter ökar resultatet och alla kostnader minskar resultatet, varför det inte behövs något förtecken framför dessa belopp. Om posten du angett emellertid avviker från antagandet, sätt ut ett minus framför beloppet.

Exempel 1: Bolagets omsättning är negativ. Sätt ut ett minustecken framför beloppet i punkt 330.

Exempel 2: Bolaget har mottagit en återbetald leasingavgift som gör att kostnadsposten inte motsvarar antagandet. Sätt ut ett minustecken framför beloppet i punkt 375.

A Intäkter från näringsverksamhet

330 Omsättning

Omsättning enligt bokföringen.

I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från den normala verksamheten med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen (BokfL 4:1 §).

Om dividender ingår i bolagets omsättning, ange dem i punkterna 337 och 338 (Erhållna dividender). Dra av dividendbeloppet från omsättningen innan du antecknar omsättningen i denna punkt.

331 Tillverkning för eget bruk Tillverkning för eget bruk enligt bokföringen.
Övriga rörelseintäkter
332
333
Överlåtelse- och upplösningsvinster från anläggningstillgångsaktier

Punkt 332: det sammanlagda beloppet av överlåtelsevinster och upplösningsvinster från alla sådana aktier som ingått i anläggningstillgångarna till det belopp som vinsterna har bokförts.

Specificera överlåtelse- och upplösningsvinsterna från aktier som utgör anläggningstillgångar på blanketterna 71A och 71B enligt följande:

  • På blankett 71A anges de poster som inte påverkar beskattningen, dvs. de skattefria överlåtelse- och upplösningsvinsterna samt de icke-avdragbara överlåtelse- och upplösningsförlusterna.
  • På blankett 71B anges de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna samt de överlåtelse- och upplösningsförluster som inte kan dras av vid beskattningen. På blankett 71B specificeras också överlåtelse- och upplösningsvinsterna och -förlusterna från andelar i sammanslutningar.

Punkt 333: Skattepliktig andel

Överför till denna punkt de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna från aktier och sammanslutningsandelar som utgjort anläggningstillgångar och vars belopp du räknat ut på blankett 71B. Observera att det belopp som antecknas i denna punkt får du efter att du från de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna först dragit av sådana överlåtelse- och upplösningsförluster från aktier och sammanslutningsandelar som endast får dras av från överlåtelsevinst.

Vinsten från överlåtelse och upplösning av anläggningstillgångsaktier (dock inte aktier i bostads- och fastighetsbolag) utgör i allmänhet skattefri inkomst om bolaget i minst ett års tid ägt minst 10 % av det överlåtna eller upplösta bolaget (NärSkL 6 b § och 51 d §).

Skattepliktig är bl.a. vinsten från överlåtelse av bostads- och fastighetsaktier, aktier som samfundet ägt under ett år samt aktier i ett sådant bolag där samfundets ägarandel har varit under 10 %. Om samfundet bedriver kapitalplaceringsverksamhet är överlåtelsevinsterna alltid skattepliktiga.

Ange i denna punkt också de poster i punkterna 8 och 9 på blankett 71A som minskar beloppet av skattefritt överlåtelsepris. Överlåtelsepriset på aktier som får överlåtas skattefritt är skattepliktigt till den del av den bokföringsmässiga överlåtelsevinsten (differensen mellan överlåtelsepriset och den icke-avskrivna anskaffningsutgiften) som följer av

  • en värdenedgångsavskrivning som godkänts tidigare i beskattningen (NärSkL 42 §),
  • reserv eller bidrag som dragits av från anskaffningsutgiften, eller
  • den avdragbara förlust som uppstått mellan koncernbolag genom överlåtelse av aktier.

Läs mer om beskattningen av överlåtelse av aktier som utgör anläggningstillgångar (Skatteförvaltningens anvisning Skattebehandling av överlåtelse av aktier i samfund).

334 Överlåtelsevinster från övriga anläggningstillgångar

Vinster från överlåtelse av övriga anläggningstillgångar än aktier och andelar, t.ex. vinster från överlåtelse av byggnader, jordområden och sådana anläggningstillgångar som avses i NärSkL 33 §. NärSkL 33 § gäller sådana anläggningstillgångar, vars ekonomiska brukstid är högst tre år samt små anskaffningar och bilar som används i den yrkesmässiga trafiken.

I denna punkt anges inte vinst från överlåtelse av anläggningstillgångar om överlåtelsen inte påverkar resultatet (den ändring som motsvarar överlåtelsevinsten har bokförts i avskrivningsdifferensen). Då anges överlåtelsevinsten i punkt 358 Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen och den ändrade avskrivningsdifferensen i punkt 364 Avskrivningar. Se också anvisningen för blankett 62.

335 Erhållna understöd och bidrag Sådana tillägg och bidrag från staten och kommunen som beviljats för näringsverksamheten och som direkt intäktsförts i bokföringen (arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, TEKES m.fl.).
336 Övriga rörelseintäkter

Andra än de ovan nämnda skattepliktiga rörelseintäkterna som tagits upp i resultaträkningen.

Poster som ingår i denna punkt är bl.a.

  • försäljningsvinster från verksamhetsöverlåtelser
  • leasingersättningar
  • erhållna skadestånd
  • hyresintäkter från fastigheter
  • hyresintäkter från utrymmen som personalen använder för rekreation
  • intäkter från kontorstjänster.
Finansieringsintäkter

337
338

Erhållna dividender och överskott

Punkt 337: Det sammanlagda beloppet av dividender, överskott och övriga poster av vinstutdelningsnatur. Ange beloppen såsom de har bokförts. Anteckna här även sådana överskottsåterbäringar från andelslag som är avdragbara för andelslaget (NärSkL 18 § 4 mom.).

Övriga poster av vinstnatur är enligt NärSkL 6 d § 7 mom.

  • vinstandelar och räntor som en inhemsk sparbank har betalat
  • räntor på garantikapital som ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening har betalat.

Specificera dividenderna och överskotten på blankett 73. Du behöver inte fylla i bilageblanketten om samfundet mottagit endast sådana inhemska dividender och överskott som är totalt skattefria. Läs mer om beskattningen av dividender i anvisningen för blankett 73.

Detaljerad anvisning om beskattning av dividendinkomster (Beskattning av dividendinkomst, dnr A207/200/2013).

Läs mer om utdelning av medel och överskott i andelslag i Skatteförvaltningens detaljerade anvisningar.

Punkt 338: Skattepliktig andel

Ange i denna punkt den skattepliktiga andelen av dividender som du räknat ut på blankett 73.

Dividender som bolag som inte är offentligt noterade tar emot från offentligt noterade bolag är i sin helhet skattepliktiga då ägarandelen är mindre än 10 %.Dessutom är dividenden i sin helhet skattepliktig inkomst om det utdelande bolaget får dra av prestationen. Anteckna här även sådana överskottsåterbäringar från andelslag som är avdragbara för andelslaget (NärSkL 18 § 4 mom.).

Här anges även dividenderna från s.k. REIT-bolag; dessa dividender är i sin helhet skattepliktiga.

Ange även den skattepliktiga andel av dividender från utländska bassamfund som du räknat ut på blankett 74.

339 Ränteintäkter från intressegemenskapsskulder

Ränteintäkter från intressegemenskapsskulder hos inhemska och utländska parter.

  • T.ex. ränteintäkter hos företag inom samma koncern (BokfL 1:6).

En intressegemenskapsskuld kan vara direkt eller indirekt. En direkt intressegemenskapsskuld anses uppstå då parterna i ett skuldförhållande är i intressegemenskap med varandra på sådant sätt som avses i 31 § i lagen om beskattningsförfarande (BFL) (NärSkL 18 a § 5 mom.). Som indirekt intressegemenskapsskuld betraktas en skuld som upptagits hos en part som inte är i intressegemenskap till den del som

  • den part som är i intressegemenskap har en fordran på en part som inte är i intressegemenskap och fordran har samband med skulden, eller
  • en fordran som innehas av en part i intressegemenskapen utgör säkerhet för skulden (NärSkL 18 a § 6 mom.).

I ränteintäkterna från intressegemenskapsskulder kan ingå också sådana ränteintäkter enligt NärSkL 18 a § 1 mom. som inte i bokföringen ingår i ränteintäkterna från företag inom samma koncern (BokfL 1:6). Därför kan beloppet av ränteintäkterna från intressegemenskapsskulder vara större än vad som bokförts som ränteintäkter från företag inom samma koncern.

340 Ränteintäkter från ägarintresseföretag Ränteintäkter från ägarintresseföretag (BokfL 1:7 §).
341 Övriga ränteintäkter

Övriga ränteintäkter t.ex. från banktillgodohavanden och depositioner.

Om det är fråga om fordringar på delägare ska räntan inte anges här, eftersom räntan hör till samfundets personliga förvärvskälla.

342
343
Vinstandelar från sammanslutningar

Punkt 342: vinstandelar från sammanslutningar såsom de har bokförts.

Vinstandelar från sammanslutningar utgör skattefri inkomst.

Inkomstandelen av sammanslutningen utgör skattepliktig inkomst för sammanslutningsdelägarna; andelen räknas ut enligt 16 § och 16 a § i inkomstskattelagen.

Punkt 343: Den skattepliktiga andelen av inkomstandelarna

Ange i denna punkt inkomstandelarna från inhemska sammanslutningar som beskattas enligt ISkL 16 § samt inkomstandelarna från sådana utländska sammanslutningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar som beskattas enligt ISkL 16 a §.

Om uppgifter om beskattningsbara inkomstandelar inte för närvarande är tillgängliga, lämna punkten tom.

344 Överlåtelsevinster från finansieringstillgångar Vinst från överlåtelse av finansieringstillgångar, t.ex. värdepapper som utgör finansieringstillgångar.
345 Övriga finansieringsintäkter Övriga finansieringsintäkter, t.ex. valutakursvinster.
346
347
Nedskrivningar och deras återföringar

Punkt 346:

  • Sådana bokförda värdenedgångar på finansieringstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 1 punkten)
  • Sådana värdenedgångar på omsättningstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 3 punkten)
  • Sådana värdenedgångar på anläggningstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 5 punkten)

Punkt 347: Skattepliktig andel

En nedskrivning som återförs utgör i allmänhet skattepliktig inkomst och den anges i punkt 347. Återföring av nedskrivningar utgör dock skattefri inkomst då en motsvarande nedskrivning på anläggningstillgångar har gjorts (t.ex. med stöd av 42 § NärSkL) men inte godkänts som avdrag i beskattningen.

348
349
Extraordinära intäkter

Punkt 348: extraordinära intäkter enligt bokföringen, t.ex. erhållna koncernbidrag.

Som extraordinära intäkter betraktas enligt BokfL 4:2 § sådana intäkter och kostnader som hänför sig till väsentliga transaktioner av engångskaraktär vilka avviker från samfundets normala verksamhet.

Punkt 349: Skattepliktig andel

Den skattepliktiga andelen av extraordinära intäkter.

Specificera koncernbidragen på blankett 65.

350
351
Minskning av avsättningar och reserver

Punkt 350: Minskning av avsättningar och reserver enligt bokföringen.

Punkt 351: Skattepliktig andel

Den skattepliktiga andelen av de minskade reserverna. Skattepliktiga är bl.a.

  • återanskaffningsreserv som inte dragits av (NärSkL 43 §)
  • garantireserv hos företag som bedriver byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet till den del reservbeloppet överstiger utgifterna för garantireparationer (NärSkL 47 §).

Specificera de bokförda reserverna på blankett 62.

352 Andel av ett bassamfunds inkomst

 

Samfundets andel av ett utländskt bassamfunds inkomster under skatteåret. Dra av från beloppet samfundets andel av samma bassamfunds förluster under fem tidigare år om sådana förluster finns.

 

Fyll i blankett 74 och lämna uppgifter om varje bassamfund och räkna ut bolagets andel av varje bassamfunds inkomster eller förluster.

 

Med utländskt bassamfund avses ett sådant samfund i vilket i Finland allmänt skattskyldiga har bestämmanderät-ten och för vilket den verkliga nivån på inkomstbeskatt-ningen i samfundets hemviststat är lägre än 3/5 av be-skattningsnivån i Finland. Även ett utländskt samfunds fasta driftställe i en stat med låg skattebörda kan vara ett bas-samfund. Som bassamfund betraktas inte samfund med hemort inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en skatteavtalsstat, förutsatt att Finland har ingått ett avtal om informationsutbyte med staten. Dessutom förutsätts att samfundet genuint har etablerat sig i staten.

Delägaren beskattas för bassamfundets inkomster om hans ägarandel i bolaget antingen ensamt eller tillsammans med andra inom samma intressesfär är minst 25 % eller om han är berättigad till minst 25 % av avkastningen av bolagets tillgångar.Om det utländska bassamfundet är ett i bokföringslagen avsett dotterföretag eller intresseföretag, bifoga till skattedeklarationen bassamfundets bokslut för denna räkenskapsperiod och för den föregående räkenskapsperioden.

353 Övriga skattepliktiga intäkter (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod)

Skattepliktiga intäkter som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

Intäkter utanför resultaträkningen för denna räkenskapsperiod kan vara t.ex. skillnader som följer av att periodiseringsreglerna inom bokföringen och beskattningen är olika. Sådana skillnader kan uppstå t.ex. vid grynderentreprenader. Läs mer i anvisningen Grynderentreprenadverksamhet i beskattningen.

Observera att vinsten från överlåtelse av bolagets egna aktier inte betraktas som skattepliktig inkomst, varför en sådan vinst inte anges här.

354 Näringsverksamhetens skattepliktiga intäkter sammanlagt Det sammanlagda beloppet av punkterna 330–353 i beskattningskolumnen, dvs. de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten.
355 Intäkter från den personliga förvärvskällan och skattepliktiga överlåtelsevinster

Räkna ut det sammanlagda beloppet av samfundets intäkter och överlåtelsevinster i från den personliga förvärvskällan på blankett 7A och ange summan i denna punkt.

Till den personliga förvärvskällan hör exempelvis hyresintäkter från lägenheter som hyrts ut till utomstående och räntor på delägarlån (läs närmare i del V Uträkning av inkomstskatt).

Intäkter som ingår i den personliga förvärvskällan och överlåtelsevinster får inte räknas ihop med de skattepliktiga näringsintäkterna.

356 Intäkter från jordbrukets förvärvskälla

Det sammanlagda beloppet av intäkter från jordbrukets förvärvskälla.

Intäkter som ingår i jordbrukets förvärvskälla får inte räknas ihop med de skattepliktiga näringsintäkterna.

357 Skatteåterbäring

Skatteåterbäring som bokförts som intäkt i resultaträkningen.

Ange i denna punkt också samfundsräntan som betalats på skatteåterbäringen. Samfundsräntan är skattefri inkomst.

358 Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen

Det sammanlagda beloppet av övriga skattefria intäkter som ingår i resultaträkningen.

Skattefria intäkter är t.ex. fusionsvinster (NärSkL 52 b §) och produktionsstöd som beviljats för film (se NärSkL 6.1 § 5 punkten).

Avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät utgör skattefri inkomst om avgifterna återbärs till betalaren. Anslutningsavgifter som kan överföras på tredje man utgör däremot skattepliktig inkomst och antecknas inte här (den nya NärSkL 6.1 § 3 punkten).

I denna punkt anges också de överlåtelsevinster som erhållits från förslitning underkastade lösa anläggningstillgångar som intäktsförts indirekt (NärSkL 30 §,  ).

B Kostnader i näringsverksamheten

Material och tjänster
359 Inköp och förändring av lager

Uppge följande poster:

  • anskaffningsutgifterna för nyttigheter som samfundet överlåtit under räkenskapsperioden
  • inköp under räkenskapsperioden
  • skillnaden mellan färdiga varor och varor under tillverkning samt förändring av materiallager (antingen ökning eller minskning).
360 Köpta tjänster Det sammanlagda beloppet av tjänster som samfundet köpt av utomstående.
Personalkostnader
361 Löner och arvoden Det sammanlagda beloppet av löner och arvoden enligt bokföringen.
362 Pensionskostnader Kostnaderna för pensioner enligt bokföringen.
363 Övriga lönebikostnader Övriga lönebikostnader enligt bokföringen.
Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar
364
365
Avskrivningar

Först ska du specificera avskrivningarna på blankett 62.

Punkt 364: sådana avskrivningar enligt plan och ändringar i avskrivningsdifferensen som belastar resultatet i bokföringen.

Räkna ut det sammanlagda beloppet av avskrivningar och ändringar i avskrivningsdifferensen på blankett 62 och överför beloppet till denna punkt.

365: Avdragbar andel

Ange i punkt 365 avskrivningar, tilläggsavskrivningar och eventuella skattelättnadsavskrivningar enligt näringsskattelagen.

  • Med avskrivningar enligt näringsskattelagen avses avskrivningar som får dras av i beskattningen enligt NärSkL 24, 30–34 och 36-41 §.
  • Avskrivningsbeloppet i denna punkt ska motsvara det sammanlagda beloppet av avskrivningar enligt NärSkL som du angett på blankett 62 (punkterna 5 och 6 i avskrivningskolumnen).

I denna punkt anges också eventuella ”hyllavskrivningar”, dvs. avskrivningar som gjorts under tidigare år men som inte dragits av i beskattningen och som samfundet vill dra av i år.

  • Specificera avskrivningar som inte godkänts eller dragits av under tidigare år på blankett 12A.
  • Fyll i blankett 12A också för det år då du bokför en ny överavskrivning.

Avskrivningar får inte göras i beskattningen på leasad egendom, även om internationella bokslutsstandarder skulle tillåta det. Sådana avskrivningar ska således inte antecknas i punkt 365.

Läs mer i anvisningen för blankett 62.

366
367
Nedskrivningar på anläggningstillgångar

Punkt 366: sådana nedskrivningar på anläggningstillgångar i bokföringen som inte angetts tillsammans med avskrivningarna.

367: Avdragbar andel

Den andel av nedskrivningar på förslitning icke underkastade anläggningstillgångar som får dras av enligt NärSkL 42 §.

Du får dra av endast följande:

  • nedskrivningar som gjorts på andra värdepapper än aktier
  • sådana nedskrivningar som gjorts på andra förslitning icke underkastade anläggningstillgångar än jordområden då det gängse värdet på egendomen vid skatteårets utgång är väsentligt lägre den icke-avskrivna anskaffningsutgiften.
368
369
Representationskostnader

Punkt 368: samtliga bokförda representationskostnader. Läs mer om representationskostnader och om begreppet kostnad i anvisningen Representationsutgifterna vid inkomstbeskattningen.

Punkt 369: Avdragbar andel

  • Hälften (50 %) av representationskostnaderna (NärSkL 8 § 1 mom. 8 punkten).
Övriga rörelsekostnader
370
371
Donationer

Punkt 370: totalbeloppet av donationer enligt bokföringen.

Punkt 371: Avdragbar andel

Den avdragbara andelen av donationerna.

Avdragbara är endast sådana rimliga donationer till allmännyttiga samfund som vanligtvis getts lokalt eller för ett ändamål som ligger nära företagets bransch.

Samfund får också under vissa förutsättningar dra av donationer på minst 850 euro som getts för skyddande och bevarande av kulturarvet i Finland eller för främjande av vetenskap eller konst (ISkL 57 §).

372
373
Överlåtelse- och upplösningsförlust från aktier som utgör anläggningstillgångar

Punkt 372: förlust från överlåtelse av anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar samt upplösningsförlust såsom dessa poster har bokförts.

Specificera på blankett 71A och 71B överlåtelse- och upplösningsförlusterna från anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar enligt följande:

  • På blankett 71A anges de poster som inte påverkar beskattningen, dvs. skattefria överlåtelse- och upplösningsvinster samt  icke-avdragbara överlåtelse- och upplösningsförluster
  • Ange på blankett 71B skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinster samt de överlåtelse- och upplösningsförluster som inte kan dras av vid beskattningen. De avdragbara överlåtelse- och upplösningsförlusterna kan vara sådana att de antingen får dras av obegränsat eller sådana att de får dras av endast från överlåtelse- och upplösningsvinst under samma skatteår och de fem följande åren.
  • Specificera på blankett 71B också överlåtelse- och upplösningsvinsterna och -förlusterna från andelar i sammanslutningar.

Punkt 373: Avdragbar andel

Sådana överlåtelse- och upplösningsförluster från anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar som får dras av obegränsat.

  • överlåtelseförluster från anläggningstillgångarna av ett samfund som bedriver kapitalplaceringsverksamhet
  • förluster som samfundet haft vid överlåtelse av aktier i bostads- och fastighetsaktiebolag och motsvarande aktier i dess ägo.

Observera att överlåtelseförlusterna i allmänhet inte får dras av (och motsvarande överlåtelsevinster är skattefria), och dessa förluster anges inte här.

En överlåtelseförlust kan också vara sådan som får dras av endast under skatteåret eller de fem följande åren från de skattepliktiga vinsterna från överlåtelse av anläggningstillgångsaktier.

  • En sådan överlåtelseförlust som får dras av från överlåtelsevinsterna dras av redan vid uträkningen av den skattepliktiga andelen av överlåtelsevinster i punkt 333. Dessa överlåtelseförluster anges inte heller i denna punkt.

Ytterligare information om rätten att dra av överlåtelseförluster (i anvisningen Skattebehandling av överlåtelse av aktier i samfund).

374 Överlåtelseförluster från övriga anläggningstillgångar

Förlust från överlåtelse av övriga anläggningstillgångar, t.ex. förluster från överlåtelse av byggnader, jordområden, små anskaffningar eller bilar som varit i yrkesmässig trafik (NärSkL 33 §).

I denna punkt antecknas inte förluster från överlåtelse av anläggningstillgångar om överlåtelsen inte påverkar resultatet (beloppet som motsvarar förlusten har bokförts i avskrivningsdifferensen). En sådan överlåtelseförlust anges i punkt 384 (Övriga kostnader som inte får dras av) och ändringen av avskrivningsdifferensen i punkt 364 (Avskrivningar).

375 Leasingavgifter Leasingavgifterna enligt bokföringen.
376 Nedskrivningar på kundfordringar Nedskrivningar på kundfordringarna (NärSkL 17 § 2 punkten).
377 Övriga avdragbara rörelsekostnader

Ange i punkt 377 de avdragbara rörelsekostnader som inte antecknats i de övriga punkterna för rörelseverksamhet i bokföringskolumnen (369–376). Sådana kostnader är bl.a.

  • frivilliga lönebikostnader
  • lokalitetskostnader
  • kostnader för fordon
  • kostnader för datorutrustning och programvaror
  • kostnader för övriga maskiner och inventarier
  • resekostnader
  • försäljningskostnader
  • kostnader för marknadsföring
  • forskning och utveckling
  • kostnader för administrativa tjänster
  • kostnader för annan administration
  • övriga rörelsekostnader

I denna punkt anges också rundradioskatten och fastighetsskatten som får dras av i beskattningen.

Icke-avdragbara kostnader

Under icke-avdragbara kostnader anges alla sådana poster som inte har en egen punkt i skattedeklarationen men som har tagits upp som kostnader i resultaträkningen.

De icke-avdragbara kostnaderna anges i denna förteckning och dessa poster får inte ingå i den egentliga uträkningen av inkomstskatt.

378 Direkta skatter

Inkomstskatt som har tagits upp som kostnad i resultaträkningen. I denna punkt anges således skatter som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden - inte bara de förskottsskatter som betalats under räkenskapsperioden.

Fastighetsskatten anges inte här, eftersom den får dras av i beskattningen.

379 Skatteförhöjningar

Alla skatteförhöjningar är icke-avdragsgilla utgifter oberoende av vilken skatt de hänför sig till.

Ange i denna punkt också samfundsräntan som ska betalas samt beloppet av skattetillägg, förseningsränta och försummelseavgift. Även dessa är icke-avdragbara kostnader.

380 Böter och övriga avgifter av straffnatur Böter, påföljdsavgifter och övriga offentligrättsliga betalningspåföljder av sanktionskaraktär (NärSkL 16 § 5 punkten).
381 Fusionsförlust Fusionsförlust (NärSkL 52 b §).
382 Värdenedgång på anläggningstillgångsaktier

Värdenedgång på anläggningstillgångsaktier.

En värdenedgångsavskrivning på anläggningstillgångsaktier är inte avdragbar i beskattningen.

383 Avsättningar

Avsättningar som du gjort i bokföringen. Avsättningarna får i allmänhet inte dras av i beskattningen.

Med avsättningar avses sådana utgifter och förluster som orsakas av framtida förpliktelser enligt BokfL 5:14 § vars exakta belopp eller datum för realisering inte är känt.

Sådana framtida utgifter och förluster kan följa t.ex. av sanering eller nedläggning av rörelseverksamheten på en produktionslinje eller produktionsanläggning, garantireparationsförbindelse för överlåtna produkter, reklamation och skadestånd.

Avsättning för garantireparation kan dras av i beskattningen, men endast inom ramen för NärSkL 47 §, då det är fråga om en byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet som ansvarar för fel i en byggnad, bro, flygplan eller motsvarande större enhet (NärSkL 47 §). Ange det sammanlagda beloppet av avdragbar garantireservering i punkt 395 (Avdragbar andel).

384 Övriga icke-avdragbara kostnader

Ange i punkt 384 övriga eventuella kostnader som inte får dras av i beskattningen.

Icke avdragbara är t.ex.:

  • utgifter för förvärvande och bibehållande av skattefri inkomst. Avdragbar är dock den del av utgifterna som överstiger den skattefria inkomstens belopp (NärSkL 16 § 2 punkten).
  • avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät som återbetalas till samfundet om det avstår från den förmån som anslutningsavgiften medfört (NärSkL 16 § 3 punkten).
  • mutor samt förmåner med karaktär av mutor
  • belopp som aktiebolag har betalat för sina egna aktier, förutsatt att det inte är fråga om aktier som bolaget överlåtit på basis av ett arbetsförhållande (NärSkL 16 § 9 punkten och NärSkL 18 § 3 mom.).
 

Finansiella kostnader

328

329
Räntekostnader för intressegemenskapsskulder

Avdragbar andel (NärSkL 18 a §)

Ränteutgifter som betalats för intressegemenskapsskulder för inhemska och utländska parter.

  • T.ex. räntor som samfundet betalat till företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6 §).

En intressegemenskapsskuld kan vara direkt eller indirekt. En direkt intressegemenskapsskuld anses uppstå då parterna i ett skuldförhållande är i intressegemenskap med varandra på sådant sätt som avses i 31 § i lagen om beskattningsförfarande (BFL) (NärSkL 18 a § 5 mom.). Som indirekt intressegemenskapsskuld betraktas en skuld som upptagits hos en part som inte är i intressegemenskap till den del som

  • den part som är i intressegemenskap har en fordran på en part som inte är i intressegemenskap och fordran har samband med skulden, eller
  • en fordran som innehas av en part i intressegemenskapen utgör säkerhet för skulden (NärSkL 18 a § 6 mom.).

I räntekostnaderna för intressegemenskapsskulder kan ingå också sådana räntekostnader enligt NärSkL 18 a § 1 mom. som inte i bokföringen ingår i ränteintäkterna från företag inom samma koncern (BokfL 1:6). Därför kan beloppet av räntekostnaderna för intressegemenskapsskulder vara större än vad som bokförts som räntekostnad från företag inom samma koncern.

Punkt 329: Avdragbar andel (NärSkL 18 a §)

Uppge alla avdragbara räntekostnader från intressegemenskapsskulder. Ränteutgifterna är alltid avdragsgilla till den del de motsvarar beloppet av ränteinkomsterna. Alla räntor är avdragbara också då bolagets nettoränteutgifter (ränteutgifter som är större än ränteintäkterna) högst uppgår till 500 000 euro.

Fyll i blankett 81 (Redogörelse för nettoränteutgifter vid näringsverksamheten) om ränteutgifternas nettobelopp överskrider 500 000 euro.Överstiger nettoränteutgifterna detta belopp är nettoränteutgifterna avdragsgilla till den del de uppgår till högst 25 procent av det rättade näringsresultatet.Beloppet av icke-avdragsgilla nettoränteutgifter får således uppgå högst till samma belopp som nettoränteutgifterna mellan intressegemenskapsföretag.

  • Överför till denna punkt de sammanlagda avdragbara ränteutgifterna för intressegemenskapsskulder från blankett 81. Uppge också de icke-avdragbara nettoränteutgifter från tidigare skatteår som bolaget vill dra av under det här skatteåret (avdragsyrkandet framställs på blankett 81).
386 Räntekostnader som betalats till ägarintresseföretag Räntor som samfundet betalat till ägarintresseföretag (BokfL 1:7 §).
387 Övriga räntekostnader

Övriga ränteintäkter, t.ex.

  • räntor på leverantörsskulder
  • masskuldebrevslån
  • lån mot konvertibla skuldebrev
  • skulder till kreditinstitut
  • skulder till finansbolag
  • pensionslån
  • finansieringsväxlar.
388 Koncernstöd och nedskrivningar på fordringar

Koncernstöd som betalats till ett bolag av vilket samfundet ensam eller tillsammans med andra koncernbolag (NärSkL 6 b § 7 mom.) äger minst 10 %.

Ange dessutom motsvarande utgifter som utan motprestation betalats i syfte att förbättra det andra bolagets ekonomiska ställning. Ange också förluster och nedskrivningar på fordringar hos sådana bolag (dock inte kundfordringar).

Dessa poster är inte avdragbara i beskattningen (NärSkL 16 § 7 punkten).

389
390
Förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar

Punkt 389: förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar såsom de har bokförts. Sådana förluster är t.ex. förluster som följer av försnillning, stöld eller annat brott.

390: Avdragbar andel

Den avdragbara andelen av förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar.

  • Förluster av finansieringstillgångar är avdragbara i beskattningen (NärSkL 17 § 1 punkten).
  • Också sådana slutliga värdenedgångar på finansieringstillgångar som konstaterats vara slutliga är i allmänhet avdragbara enligt NärSkL 17 § 2 punkten, dock inte om värdenedgången hänför sig till en fordran hos ett annat koncernbolag (se punkt 388).
391 Överlåtelseförluster från finansieringstillgångar Överlåtelseförluster från finansieringstillgångarna enligt bokföringen, t.ex. förlust från överlåtelse av värdepapper som hört till finansieringstillgångarna eller från överlåtelse av en fordran.
392 Övriga finansiella kostnader

Övriga finansiella kostnader enligt bokföringen, t.ex.

  • kostnader för låneskötsel
  • limitprovisioner
  • borgensprovisioner
  • kreditförsäkringar
  • inteckningskostnader
  • indrivningskostnader
  • kursförluster
  • factoringskostnder
  • termineringskostnader.

Ange i denna punkt också sådan utdelning av överskott som ett andelslag får dra av enligt NärSkL 18 §.

393 Extraordinära kostnader

Sådana extraordinära kostnader som inte har en egen plats i skattedeklarationen.

Som extraordinära betraktas sådana kostnader som hänför sig till väsentliga transaktioner av engångskaraktär vilka avviker från samfundets normala verksamhet.

I denna punkt antecknas t.ex. koncernbidrag. Specificera koncernbidragen på blankett 65.

394
395
Ökning av reserver

Punkt 394: det belopp i bokföringen varmed reserverna har ökats. Specificera reserverna på blankett 62.

395: Avdragbar andel

Ange i punkt 395 den del av reserverna som får dras av i beskattningen.

Ett samfund som deklarerar med blankett 6B får dra av i beskattningen endast det belopp varmed återanskaffningsreserven enligt NärSkL 43 § och garantireserven enligt 47 § har ökats.

396 Övriga avdragbara kostnader (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod)

Sådana kostnader som är avdragbara i beskattningen men som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

I denna punkt anges t.ex. arbetsrelaterade dividender. Dividender från andra än offentligt noterade bolag utgör förvärvsinkomst om grunden för dividendutdelningen är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär har gjort (ISkL 33 b § 3 mom., läs mer i anvisningen Beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen, Dnr 1103/32/2009).

Här uppges också utbildningsavdrag som samfundet vill dra av i beskattningen. Utred utbildningsavdraget också på blankett 79.

397 Det sammanlagda beloppet av avdragbara kostnader i beskattning av näringsverksamheten Det sammanlagda beloppet av poster i beskattningskolumnen, dvs. det sammanlagda beloppet av kostnader som får dras av i näringsbeskattningen.
398

Kostnader som ingår i den personliga förvärvskällan
(specificera på blankett 7A)

 

Det sammanlagda beloppet av kostnader som ingår i samfundets personliga förvärvskälla.

Specificera kostnaderna på blankett 7A.

Överlåtelseförluster anges inte som kostnader i samfundets personliga förvärvskälla, utan de får de dras av endast från överlåtelsevinst under de fem följande åren.

Kostnader som ingår i näringsverksamheten får inte räknas ihop med kostnader som ingår i den personliga förvärvskällan.

399 Kostnader i jordbrukets förvärvskälla

Det sammanlagda beloppet av kostnader som ingår i jordbrukets förvärvskälla.

Kostnader som ingår i jordbruket får inte räknas ihop med näringskostnaderna.

Resultat/förlust

Ange i denna del de resultat eller förluster som ska fastställas för respektive förvärvskälla för skatteåret 2016.

Förluster från tidigare år antecknas inte i skattedeklarationen. Skatteförvaltningen drar av förlusterna automatiskt, förutsatt att aktie- och andelsuppgifterna inte ändrats på ett sådant sätt som beskrivs i del VIII. Du kan kontrollera förlustbeloppet i beskattningsbeslutet.

500 Resutat av näringsverksamheten

Ange resultatet av näringsverksamheten i denna punkt om det är positivt.

Resultatet av näringsverksamheten får du genom att räkna ut differensen mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten (punkt 354) och de kostnader som får dras av i näringsbeskattningen (punkt 397).

505 Förlust av näringsverksamheten

Ange beloppet av förlust som ska fastställas för näringsverksamheten. Beloppet är vanligtvis den negativa differensen mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten (punkt 354) och de avdragbara kostnaderna i näringsbeskattningen (punkt 397).

Om det ingår donationer eller koncernbidrag (504) i de ovan nämnda kostnaderna, minska förlusten i punkt 505 med donationernas belopp, eftersom dessa poster inte beaktas vid fastställande av förlust.

501 Resultat i den personliga förvärvskällan

Ange i denna punkt resultatet i den personliga förvärvskällan om beloppet är positivt.

Resultatet får du genom att räkna ut differensen mellan de skattepliktiga intäkterna (punkt 355) och de avdragbara kostnader som ingår i samfundets personliga förvärvskälla (punkt 398).

506 Förlust i den personliga förvärvskällan

Ange i denna punkt den förlust, dvs. det negativa resultat som ingår i samfundets personliga förvärvskälla.

Resultatet får du genom att räkna ut differensen mellan de skattepliktiga intäkterna (punkt 355) och de avdragbara kostnader som ingår i samfundets personliga förvärvskälla (punkt 398).

502 Resultat i jordbrukets förvärvskälla

Ange i denna punkt resultatet i jordbrukets förvärvskälla om beloppet är positivt.

Räkna ut resultatet i jordbrukets förvärvskälla så att du från jordbruksintäkterna (punkt 356) drar av de kostnader som ingår i jordbrukets förvärvskälla (punkt 399).

507 Förlust i jordbrukets förvärvskälla Ange i denna punkt beloppet av förlust som ingår i jordbrukets förvärvskälla, dvs. den negativa differensen mellan jordbruksintäkterna (punkt 356) och -kostnaderna (punkt 399).
504 Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust

Poster som inte tas i beaktande vid fastställande av förlust.

Sådana poster är koncernbidrag, bostadshusreserv och donationer (ISkL 57 §).

Donationsavdraget (ISkL 57 §) beaktas inte i beskattningen hos samfund vid fastställandet av förlust i näringsverksamhetens förvärvskälla, eftersom avdraget beviljas med stöd av en specialbestämmelse. Donationsavdraget beaktas emellertid vid fastställandet av förlust i den personliga förvärvskällan.

VI Uträkning av förmögenhet

Alla bolag ska lämna uppgifter för förmögenhetsuträkningen, eftersom uppgifterna behövs bl.a. för statistikföring. Alla listade bolag får dock ange tillgångarna och skulderna till balansvärden, eftersom nettoförmögenheten och det matematiska värdet på aktien inte påverkar beskattningen av dividend som dessa bolag har delat ut. Dessutom fastställs jämförelsevärdena för dessa bolags aktier utgående från köp- eller säljkurserna och inte på basis av balansräkningen.

Med listade bolag avses här bolag vilkas aktier eller någon av aktieserierna är föremål för offentlig handel på en fondbörs i Finland (börslistan eller Pre-listan på NASDAQ OMX Helsinki Ab), annanstans inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller på en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Kreditinstitut, försäkringsanstalter och värdepappersföretag (gäller både listade och icke-listade) behöver inte fylla i alla punkter i uträkningen av förmögenheten. Dessa bolag fyller i endast det sammanlagda beloppet av tillgångar (i punkt 435), det sammanlagda beloppet av skulder (i punkt 460) samt skillnaden mellan dessa två (i punkt 573 eller 574).

De bolag som inte bedriver näringsverksamhet specificerar tillgångarna i kolumnens nedre del i punkt Övriga långfristiga placeringar (ISkL), skulderna i punkt B och det egna kapitalet i punkt C.

A Tillgångar

Ange tillgångarna i förmögenhetsuträkningen till den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, om inte annat sägs särskilt i anvisningen. Värdena i förmögenhetsuträkningen kan avvika från balansräkningsvärdena.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar är nyttigheter som är avsedda för bestående bruk i näringsverksamheten (NärSkL 12 §).

Nyttigheter som ingår i anläggningstillgångarna bokförs i allmänhet bland bestående aktiva.

Förslitning underkastade anläggningstillgångar är t.ex.

  • byggnader
  • maskiner
  • anläggningar och övriga föremål
  • patent och andra immateriella rättigheter som kan överlåtas separat

Specificera avskrivningarna på förslitning underkastade anläggningstillgångar och ändringarna av avskrivningsdifferensen på blankett 62.

Jordområden, värdepapper och andra motsvarande nyttigheter är förslitning icke underkastade anläggningstillgångar.

400 Immateriella rättigheter

Det sammanlagda beloppet av immateriella rättigheter.

Immateriella rättigheter är bl.a.

  • patent
  • upphovsrätt
  • varumärkesrätt
  • licensavgifter
  • koncessionsrätt
  • licensavgifter för datorprogram.
401 Långfristiga utgifter

Sådana långfristiga utgifter som har förmögenhetsvärde (se punkt 844 på blankett 62).

Långfristiga är sådana utgifter som genererar eller bibehåller inkomst under minst tre års tid. Av dessa inkluderas i tillgångarna sådana aktiverade utgifter som ska aktiveras enligt NärSkL. Sådana utgifter som avses i NärSkL 24 § är t.ex. utgifter för ombyggnad av hyreslägenheter och anskaffningsutgift för goodwill.

Därutöver har i rättspraxis ansetts att bl.a. utgifter för utveckling kan ha ett förmögenhetsvärde.

Till tillgångarna räknas inte kalkylmässiga skattefordringar, utgifter för etablering och organisering av bolaget och inte heller sådana utgifter med lång verkningstid som inte har förmögenhetsvärde.

402

Fastigheter
(specificera på blankett 18)

 

Det sammanlagda värdet på sådana fastigheter, byggnader och konstruktioner som utgör anläggningstillgångar.

Specificera uppgifterna på blankett 18.

Som värde används den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen (= det sammanlagda beloppet av anskaffningsutgifter för byggnad och mark vilket anges på blankett 62 i punkt 7) eller jämförelsevärdet (=beskattningsvärdet), beroende på vilket av värdena som är högre.

Värdena jämförs skilt för varje fastighet, byggnad och konstruktion.

Till fastigheten hör mark samt byggnaderna på den.

Som fastighet betraktas enligt ISkL 6 § även sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som kan överlåtas till tredje man tillsammans med besittningsrätten till marken utan att markägaren måste höras.

Om samfundets räkenskapsperiod går ut 1.1–30.9.2016, används som jämförelsevärde undantagsvis beskattningsvärdet för 2015, eftersom något beskattningsvärde för 2016 har ännu inte fastställts.

Om samfundets räkenskapsperiod går ut under tiden 1.10–31.12.2016, används som fastighetens jämförelsevärde det beskattningsvärde som fastställts för år 2016.

Till anläggningstillgångar hör även

  • cisterner för flytande bränslen och syror samt övriga sådana av metall eller annat därmed jämförlig material uppförda lagerbyggnader och konstruktioner
  • lätta konstruktioner av trä eller därmed jämförlig material
  • konstruktioner som används enbart vid sådan forskning som avser att främja rörelseverksamheten.

Jämförelsevärdet på skog är den genomsnittliga årsintäkten multiplicerad med tio.

Jämförelsevärdet på jordbruksmark är den genomsnittliga årliga avkastningen multiplicerad med sju. Avkastningarna fastställs årligen genom Skatteförvaltningens beslut.

Jämförelsevärdet på vattenområden och impediment är 0.

403 Maskiner och inventarier

Den sammanlagda anskaffningsutgiften för maskiner och inventarier som inte avskrivits i beskattningen. Till maskiner och inventarier hör t.ex.

  • maskiner och anläggningar
  • last- och paketbilar
  • personbilar
  • yrkesbilar
  • möbler
  • inventarier som hyrs ut.

Leasade inventarier anses inte ingå i anläggningstillgångarna i beskattningen, varför de inte anges här.

404 Förskottsbetalningar Förskottsbetalningar som anses utgöra anläggningstillgångar.
405 Värdepapper som utgör anläggningstillgångar
(värdejämförelse på blankett 8A)

Fyll i blankett 8A och jämför den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen med jämförelsevärdet. Denna jämförelse görs om värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar (ISkL-tillgångar).

Överför till punkt 405 mellansumman för värdepapper som utgör anläggningstillgångar från den kolumn där det sammanlagda värdet på värdepapperen är högre.

Jämförelsevärdet för offentligt noterade värdepapper är 70 % av värdepapperets slutkurs på samfundets bokslutsdag. Se börskurser (www.nasdaqomxnordic.com). På webbplatsen kan du söka kursuppgifter enligt bolagets bokslutsdag.

Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder och andelar i fondföretag är 70 % av det gängse värdet vid årets utgång.

Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie anges i detta bolags beskattningsbeslut.

Jämförelsevärdet för lägenhetsaktier som anskaffats före 1.1.2006 är detsamma som beskattningsvärdet för 2005.

Lägenhetsaktier som anskaffats 1.1.2006 eller senare har inte något särskilt jämförelsevärde. Detsamma gäller icke-noterade masskuldebrev, optionsrätter och andelar i andelslag. Den anskaffningsutgift för dessa värdepapper som inte avskrivits i beskattningen ska antecknas på blankett 8A också i kolumnen Jämförelsevärde.

406 Fordringar hos företag inom samma koncern

Sådana fordringar hos företag inom samma koncern som utgör anläggningstillgångar.

Med koncernföretag avses moderföretaget och dotterföretagen enligt bokföringslagen (BokfL 1:6 §).

407 Fordringar hos ägarintresseföretag Sådana fordringar hos ägarintresseföretag som utgör anläggningstillgångar (BokfL 1:7 §).
408 Övriga fordringar bland anläggningstillgångar Övriga fordringar som utgör anläggningstillgångar.
409 Övriga anläggningstillgångar Övriga fordringar som utgör anläggningstillgångar. Till övriga anläggningstillgångar kan höra t.ex. levande anläggningstillgångar, konstföremål och samlarobjekt.
410 Anläggningstillgångar sammanlagt Det sammanlagda beloppet av nyttigheter som utgör anläggningstillgångar från punkterna 400–409.
Omsättningstillgångar

Omsättningstillgång är enligt NärSkL 10 § handelsvaror, råämnen, halvfabrikat och övriga nyttigheter som är avsedda för överlåtelse såsom sådana eller i förädlad form inom näringsverksamheten. Till omsättningstillgångar hör även bränslen, smörjämnen och övriga nyttigheter som är avsedda för förbrukning i näringsverksamheten.

Ange som värdet på omsättningstillgångar den anskaffningsutgift som minskats med en eventuell värdenedgångsavskrivning enligt NärSkL 28 § 1 mom.

411 Material och förnödenheter

Till material och förnödenheter räknas t.ex. råvaror, hjälpämnen och bruksförnödenheter.

Material och förnödenheter kan hänföra sig direkt till tillverkningen av en nyttighet man avser att sälja eller till underhåll av maskiner och anordningar som behövs i tillverkningen.

Till material och förnödenheter hör också förpackningsmaterialet för de färdiga produkterna.

412 Varor under tillverkning

Med varor under tillverkning avses sådana nyttigheter som man tillverkat själv, avser att sälja och vars tillverkningsprocess vid räkenskapsperiodens utgång ännu inte upphört (halvfabrikat).

En vara under tillverkning kan vara materiell eller immateriell.

  • En immateriell nyttighet bland anläggningstillgångarna kan vara t.ex. ett halvfärdigt planeringsarbete som gjorts av ett företag inom arkitekt- eller planeringsbranschen, eller en halvfärdig film vars förevisningsrättighet man avser att sälja efter att filmen blivit färdig.
413 Färdiga produkter

Med färdiga varor avses sådana nyttigheter som bolaget själv har tillverkat och avser att sälja.

Till färdiga produkter räknas också sådana biprodukter och materialavfall som uppstår i tillverkarföretagets produktion.

414 Varor

Med varor avses sådana nyttigheter som man anskaffat från utomstående leverantörer och som man avser att sälja vidare som sådana.

En grossist eller detaljist får också inkludera i varorna det förpackningsmaterial som behövs i varuförsäljningen.

415 Fastigheter bland omsättningstillgångar Fastigheter som utgör omsättningstillgångar.
416 Värdepapper som utgör omsättningstillgångar Värdepapper som utgör omsättningstillgångar.
417 Övriga omsättningstillgångar

Övriga nyttigheter som hör till omsättningstillgångarna.

Övriga omsättningstillgångar är t.ex. sådana förskottsbetalningar som utgör omsättningstillgångar.

418 Omsättningstillgångar sammanlagt Det sammanlagda beloppet av nyttigheter som utgör omsättningstillgångar från punkterna 411–417.
Finansieringstillgångar

Till finansieringstillgångar hör penningar, bank- och kontofordringar, växelfordringar och andra dylika tillgångar (NärSkL 9 §).

Till finansieringstillgångar räknas också övriga finansieringsmedel, såsom kundfordringar och sådana värdepapper som utgör kassareserv.

Som värdet på en fordran bland finansieringstillgångarna anges det nominella värdet och som värdet på övriga finansieringstillgångar anskaffningsutgiften. Båda posterna minskas dock först med en värdenedgångsavskrivning enligt NärSkL 17 §.

Om fordringarna inte är i euro utan i någon annan valuta, värderas de på samma sätt som i bokföringen, dvs. i allmänhet till den kurs som gäller på bokslutsdagen (BokfL 5:3 §).

419 Kundfordringar Alla lång- och kortfristiga kundfordringar, avbetalningsfordringar osv.
420 Fordringar hos företag inom samma koncern

Fordringar hos företag inom samma koncern, dock inte kundfordringar.

Ange kundfordringarna i punkt 419.

Med koncernföretag avses moderföretaget och dotterföretagen enligt bokföringslagen (BokfL 1:6 §).

421 Fordringar hos ägarintresseföretag Fordringarna hos ägarintresseföretag (BokfL 1:7 §), dock inte kundfordringar.
422 Lånefordringar

Andra än de ovan nämnda lånefordringarna, t.ex. lång- och kortfristiga fordringar hos arbetstagarna och ledningen.

Observera att lånefordringar hos delägarna inte anges i denna punkt, utan i punkt 432, eftersom de hör till samfundets ISkL-förvärvskälla.

423 Övriga fordringar

Övriga fordringar kan vara t.ex. skattefordringar, försäkringsdepositioner, betalda hyresgarantier och skadeståndsfordringar.

Latenta skattefordringar (BokfL 5:18 §) räknas inte till tillgångarna vid uträkningen av nettoförmögenheten. En skattefordran som beror på skatter som bokförts för räkenskapsperioden enligt prestationsprincipen räknas däremot till tillgångarna och anges således i denna punkt.

424

Finansiella värdepapper
(specificera på blankett 8A)

 

Ange i denna punkt värdepapper som utgör finansieringstillgångar.

Specificera värdepapperen som hör till anläggnings- respektive finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar (ISkL-tillgångar) på blankett 8A. Överför mellansumman till punkt 424 på blankett 6B (Finansieringstillgångar sammanlagt) från den kolumn där totalbeloppet vid blankett 8A:s nedre kant är större.

425 Resultatregleringar Ange i denna punkt resultatregleringarna.
426 Kassa Samfundets kontanta kassamedel.
427 Bank T.ex. penningmedel på bank, depositioner, placeringstillgångar och tillgångar i annan valuta.
428 Övriga finansieringstillgångar Andra nyttigheter som utgör finansieringstillgångar än dem som angetts i punkterna 419−427.
429 Finansieringstillgångar sammanlagt Det sammanlagda beloppet av nyttigheter som utgör finansieringstillgångar i punkterna 419–428.
Övriga långfristiga placeringar (ISkL)

Tillgångar som inte hör till näringsverksamheten och ska beskattas enligt inkomstskattelagen (ISkL) får inte räknas ihop med de ovan nämnda anläggnings-, omsättnings- eller finansieringstillgångarna, utan bland följande poster.

Värdet på tillgångarna i uträkningen är den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen om inte annat sägs särskilt i anvisningen.

430

Värdepapper
(specificera på blankett 8A)

 

Värdepapper som inte hör till näringsverksamheten.

Specificera på blankett 8A värdepapperen som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar (ISkL-tillgångar). Överför mellansumman av Övriga långfristiga placeringar från den kolumn vid blankett 8A:s nedre kant där totalbeloppet är större till punkt 430 på blankett 6B.

431 Fastigheter

Fastigheter och lägenhetsaktier som inte hör till näringsverksamheten, t.ex. fastigheter och lägenheter som hyrts ut till utomstående.

Ange som fastighetens värde antingen den icke avskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller jämförelsevärdet (= beskattningsvärdet), beroende på vilket av värdena som är större.

Om bolagets räkenskapsperiod går ut 1.1–30.9.2016, använd i värdejämförelsen det beskattningsvärde som fastställts för fastigheten för år 2015.

432 Delägarlån

Det sammanlagda beloppet av lån till delägare och deras anhöriga enligt läget vid bokslutet.

Specificera delägarlånen skilt för varje delägare på blankett 6B i del I eller på blankett 72.

433 Övriga ISkL-tillgångar Övriga tillgångar än dem i punkterna 430–432 som inte hör till näringsverksamheten.
434 Övriga långfristiga placeringar (ISkL) sammanlagt Det sammanlagda beloppet av ISkL-tillgångar i punkterna 430–433, dvs. de övriga långfristiga placeringarna (ISkL) sammanlagt.
435 Tillgångar sammanlagt Det sammanlagda beloppet av anläggnings-, omsättnings- och finansieringstillgångar samt övriga långfristiga placeringar (ISkL).

B Skulder

450 Masskuldebrevslån Sådana kort- och långfristiga obligationslån, debenturlån och övriga masskuldebrevslån som bolaget emitterat.
451 Lån mot konvertibla skuldebrev Sådana kort- och långfristiga konverteringslån som bolaget tagit.
452 Skulder till kreditinstitut

Ange i denna punkt

  • lång- och kortfristiga lån från finansiella institut
  • lån från finansbolag och amorteringar på lånen
  • factoring-kreditkonton
  • övriga kortfristiga lån från finansiella institut.
453 Leverantörsskulder

Ange i denna punkt

  • kort- och långfristiga leverantörsskulder
  • avbetalningsskulder
  • leverantörsskulder hos ägarintresseföretag och koncernföretag
  • leverantörsskulder från investeringar och förskottsräkningar
  • övriga leverantörsskulder.
454 Skulder till företag inom samma koncern

Lång- och kortfristiga skulder till företag inom samma koncern, dock inte leverantörsskulder.

I denna punkt anges t.ex.

  • förskott som bolaget erhållit från koncernföretag
  • finansieringsväxlar som bolaget erhållit från koncernföretag
  • övriga skulder till koncernföretag
  • resultatregleringar till koncernföretag

Med koncernföretag avses moderföretaget och dotterföretagen enligt BokfL 1:6 §.

Om koncernen har tillämpat systemet med anteciperade dividender, ska utdelarbolaget inte inkludera dividendutdelningsskulden i skulderna, utan den dras av från nettoförmögenheten på samma sätt som dividender som enligt beslut ska delas ut.

Ytterligare information om anteciperade dividender finns i meddelandet Systemet med anteciperad dividend (meddelande 15/1999).

455 Skulder till ägarintresseföretag

Lång- och kortfristiga skulder till ägarintresseföretag (BokfL 1:7 §), dock inte leverantörsskulder.

Ange i denna punkt t.ex. förskott, finansieringsväxlar och övriga skulder som bolaget erhållit från ägarintresseföretag samt resultatregleringar till ägarintresseföretag.

456 Skulder till delägare Lång- och kortfristiga skulder till delägarna och deras anhöriga.
457 Resultatregleringar

Till lång- och kortfristiga resultatregleringar hör t.ex.

  • hyresinkomster som bolaget mottagit på förhand
  • ränteinkomster
  • periodiserade investeringsunderstöd
  • övriga inkomstförskott
  • löneutgifter som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden
  • utgifter för semesterlön.
458 Övriga skulder

Övriga skulder kan vara t.ex.

  • Långfristiga pensionslån
  • erhållna förskott
  • finansieringsväxlar och skulder till arbetstagarna
  • kortfristiga finansieringsväxlar
  • förskottsinnehållningsskulder
  • socialskyddsavgiftsskulder.

Som skuld betraktas också försäkringsanstalters, försäkringsbolags, pensionsanstalters, pensionsstiftelsers och pensionskassors ansvar samt reserver som försäkringsbolag gjort i syfte att förbättra sin soliditet (L om värdering av tillgångar 2.3 §).

Också sådana anslutningsavgifter med återbetalningsplikt som el-, tele- eller motsvarande bolag har erhållit utgör skuld (L om värdering av tillgångar).

Latenta skatteskulder enligt BokfL 5:18 § betraktas inte som skuld vid uträkningen av nettoförmögenheten, varför dessa skulder inte heller ska tas upp i uträkningen av förmögenhet. En skatteskuld som uppkommit på grund av skatter som bokförts för räkenskapsperioden enligt prestationsprincipen utgör däremot skuld.

459 Kapitallån

Det sammanlagda beloppet av kapitallån som bolaget har tagit (ABL 12:1 §).

Ett kapitallån anses i allmänhet höra till det främmande kapitalet (jfr 2.3 § i värderingslagen); av den anledningen tas lånet upp som skuld i uträkningen av förmögenheten oberoende av hur lånet har bokförts.

460 Skulder sammanlagt

Det sammanlagda beloppet av skuldposter.

Observera att beloppet i denna punkt inte nödvändigtvis motsvarar summan av 461 (Kortfristiga skulder sammanlagt) och 462 (Långfristiga skulder sammanlagt), eftersom beloppen i punkterna 461 och 462 kommer från bokföringen och punkten 460 däremot räknas ut enligt skattebestämmelserna.

461 Kortfristiga skulder sammanlagt Det sammanlagda beloppet av kortfristiga skulder enligt bokföringen.
462 Långfristiga skulder sammanlagt Det sammanlagda beloppet av långfristiga skulder enligt bokföringen.
573 Nettoförmögenhet – positiv

Dra av det sammanlagda beloppet av skulder i punkt 460 från det sammanlagda beloppet av tillgångar i punkt 435.

Om differensen mellan tillgångarna och skulderna är positiv, ange differensen i denna punkt.

574 Nettoförmögenhet – negativ Om differensen mellan tillgångarna och skulderna är negativ, ange differensen i punkt 574.
Det matematiska värdet på en aktie
  • Du kan räkna ut det matematiska värdet på aktien för år 2017 så att du dividerar beloppet av nettoförmögenhet (punkt 573) med antalet sådana aktier som bolaget har på marknaden.
  • När det matematiska värdet (och jämförelsevärdet) räknas ut för aktien beaktas inte sådana egna aktier som bolaget löst in eller förvärvat.
  • Det matematiska värdet på aktien tillämpas i beskattningen av sådana dividender som delägarna mottagit under år 2017.
Jämförelsevärdet för en aktie

Utgående från bolagets nettoförmögenhet beräknas även jämförelsevärdet på en aktie för år 2017. Från nettoförmögenheten avdras dock den dividend och anteciperad dividend som enligt beslut ska delas ut för räkenskapsperioden 2016 (dock inte dividendersättning). Dessuom beaktas sådana ändringar i förhållandena som skett efter räkenskapsperiodens utgång och under den följande räkenskapsperioden, t.ex. ändringar i antalet aktier och i det nominella värdet samt fusion, delning osv.

C Eget kapital

Ange posterna bland det egna kapitalet såsom de har tagits upp i bokföringen.
Bundet eget kapital
470 Aktie- eller andelskapital Samfundets aktie-, andels- e.d. kapital.
495 Övrigt bundet eget kapital

Till det bundna egna kapitalet hör en sådan uppskrivningsfond, fond för verkligt värde och omvärderingsfond som avses i bokföringslagen (ABL 8:1 §).

Också gamla reservfonder och överkursfonder anses enligt ABL 8:1 § utgöra bundet eget kapital (se 13 § i L om införande av aktiebolagslagen).

Fritt eget kapital
496 Fonden för inbetalt fritt eget kapital Fonden för inbetalt fritt eget kapital enligt 8:2 § i aktiebolagslagen.
497 Övriga fonder Övriga eventuella fonder som hör till det fria egna kapitalet.
474 Vinst från tidigare räkenskapsperioder Beloppet av vinst från tidigare räkenskapsperioder enligt bokföringen om det sammanlagda beloppet av resultat från föregående räkenskapsperioder uppvisar vinst.
475 Förlust från tidigare räkenskapsperioder Beloppet av förlust från tidigare räkenskapsperioder enligt bokföringen om det sammanlagda beloppet av resultat från föregående räkenskapsperioder uppvisar förlust.
476  Räkenskapsperiodens vinst

Räkenskapsperiodens vinst enligt bokföringen.

Om du vill kan du i punkt Räkenskapsperiodens förlust göra en kontrollkalkyl av den beskattningsbara inkomsten och posterna som påverkar den. Det sammanlagda beloppet ska motsvara det bokförda vinstbeloppet.

477 Räkenskapsperiodens förlust

Räkenskapsperiodens förlust enligt bokföringen.

Om du vill kan du göra en kontrollkalkyl av förlusten som ska fastställas och posterna som påverkar den. Det sammanlagda beloppet ska motsvara det bokförda förlustbeloppet.

Kontrollkalkyl (fyll i om du vill)
Följande punkter utan kod (efter punkt 477) är valfria.
  Beskattningsbart resultat

Ange i den första punkten det sammanlagda beloppet av beskattningsbara inkomster.

Det sammanlagda beloppet får du genom att räkna ihop de positiva resultaten från näringsverksamhet (500), jordbruk (502) och personlig förvärvskälla (501).

Förluster från tidigare år dras inte av från resultatet.

  Förlust som fastställs vid beskattningen

Ange i följande punkt det sammanlagda beloppet av förluster som fastställts i beskattningen för denna räkenskapsperiod.

Det sammanlagda beloppet får du genom att räkna ihop de negativa resultaten från näringsverksamhet (505), jordbruk (507) och personlig förvärvskälla (506).

  Skattefria intäkter

Lägg till den beskattningsbara inkomsten eller förlusten som ska fastställas de bokförda skattefria intäkterna för räkenskapsperioden.

De skattefria intäkterna får du genom att räkna ihop de följande punkterna i uträkningen av inkomstskatt:

+ Överlåtelsevinster och upplösningsvinster från anläggningstillgångsaktier, minskade med den skattepliktiga andelen (332–333)
+ Erhållna dividender, minskade med den skattepliktiga andelen (337–338)
+ Vinstandelar från sammanslutningar, minskade med den skattepliktiga andelen av inkomstandelarna (342–343)
+ Nedskrivningar och deras återföringar, minskade med den skattepliktiga andelen (346–347)
+ Extraordinära intäkter, minskade med den skattepliktiga andelen (348–349)
+ Minskning av reserver, minskade med den skattepliktiga andelen (350–351)
+ Skatteåterbäring (357)
+ Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen (358)
+ Erhållna dividender från den personliga förvärvskällan (481), minskade med den skattepliktiga andelen (482) från blankett 7A.

  Kostnader som inte kan dras av vid beskattningen

Dra av beloppet av sådana kostnader som inte får dras av i beskattningen. Beloppet av icke avdragbara kostnader får du genom att räkna ihop de följande punkterna i uträkningen av inkomstskatt:

+ Avskrivningar, minskade med den avdragbara andelen, dock inte avskrivningar som inte dragits av under föregående år (364–365)
+ Nedskrivningar på anläggningstillgångar, minskade med den avdragbara andelen (366–367)
+ Donationer, minskade med den avdragbara andelen (370–371)
+ Representationskostnader, minskade med den avdragbara andelen (368–369)
+ Överlåtelse- och upplösningsförluster från anläggningstillgångsaktier, minskade med den avdragbara andelen (372–373)
+ Direkta skatter (378)
+ Skatteförhöjningar (379)
+ Böter och övriga avgifter av straffnatur (380)
+ Fusionsförlust (381)
+ Värdenedgång på anläggningstillgångsaktier (382)
+ Avsättningar (383)
+ Övriga kostnader som inte kan dras av (384)
+ Koncernstöd och nedskrivningar på fordringar (388)
+ Förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar, minskade med den avdragbara andelen (389–390)
+ Ökning av reserver, minskad med den avdragbara andelen (394–395).

  Övriga skillnader mellan bokföringen och beskattningen

Ange i denna punkt övriga skillnader mellan bokföringen och beskattningen, t.ex.

- Övriga skattepliktiga intäkter (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod)
- Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust (504)
+ I punkt Avdragbar andel av avskrivningar (365) ingående avskrivningar som inte dragits av i beskattningen under föregående år
+ Övriga avdragbara kostnader (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod), t.ex. donation som dragits av i beskattningen (ISkL 57 §) men som inte bokförts som kostnad.

Resultatet av kontrollkalkylen bör stämma överens med det belopp som bokförts som räkenskapsperiodens vinst (476) eller förlust (477).

478 Eget kapital sammanlagt Det sammanlagda beloppet av ovan nämnda poster bland det egna kapitalet, dvs. det bokförda egna kapitalet sammanlagt.

VII Revision

177 Revisionen har verkställts

Samfundet ska alltid bifoga en revisionsberättelse till sin skattedeklaration om samfundet är skyldigt att förrätta revision.

Kryssa för alternativet 1 Ja om revision har förrättats innan samfundet lämnar in skattedeklarationen.

Kryssa för alternativet 2 Nej, verkställs senare om revisionen ännu inte har förrättats men den kommer att förrättas senare.

Om revisionsberättelsen ännu inte blivit färdig innan det är dags att lämna in skattedeklarationen, lämna in revisionsberättelsen till Skatteförvaltningen inom en månad från det att revisionen slutförts.

  • Elektroniskt inlämnade skattedeklarationer kan kompletteras på nätet.
  • Då du lämnar in revisionsberättelsen på papper, fyll i även blankett 63 och häfta den till berättelsen som pärmblad. Skicka handlingarna till adressen

    Skatteförvaltningen
    Optisk läsning av samfundsblanketter
    PB 200
    00052 SKATT

Kryssa för ruta 3 (Nej, med stöd av 4 § i revisionslagen har man inte valt en revisor) om bolaget har utnyttjat möjligheten att inte välja revisor. Enligt revisionslagen (459/2007) gäller denna möjlighet små bolag. (Om samfunds skyldighet att välja revisor föreskrivs i 2 kap. 2 § i den nya revisionslagen 1141/2015.)

Ett samfund behöver inte välja revisor då både under den avslutade räkenskapsperioden och under den som omedelbart föregår denna högst ett av följande villkor har uppfyllts:

  • balansomslutningen överstiger 100 000 euro
  • omsättningen överstiger 200 000 euro
  • bolaget har i medeltal över tre anställda.

Samfundet ska dock alltid välja en revisor om så står i samfundets bolagsordning, bolagsavtal eller stadgar.

I 4.3 § i revisionslagen  (2:2.4 § i den nya revisionslagen 1141/2015.) finns dessutom vissa begränsningar som gäller bransch och betydande inflytande i företaget.

178 Innehåller revisionsberättelsen negativa utlåtanden?

Bekräfta genom att kryssa för alternativet (2) Nej om revisionsberättelsen inte innehåller sådana negativa uttalanden, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen.

Bekräfta genom att kryssa för alternativet (1) Ja om revisionsberättelsen innehåller negativa utlåtanden, anmärkningar eller tilläggsuppgifter.

VIII Avdragande av förlust och oanvänd gottgörelse

Denna punkt ska alltid fyllas i.

Samfundet får dra av förluster från resultatet i samma förvärvskälla under de tio följande skatteåren.

Också de icke-använda gottgörelserna får dras av under 10 skatteår. En oanvänd gottgörelse har uppkommit så att samfundet inte i sin helhet kunnat räkna sig tillgodo en sådan gottgörelse för bolagsskatt som hänför sig till en dividend som samfundet har mottagit, eftersom samfundet inte har haft inkomstskatt att betala.

Lagen om gottgörelse för bolagsskatt upphävdes 1.1.2005. Eftersom gottgörelserna för bolagsskatt får användas under tio år kan samfundet fortfarande ha oanvända gottgörelser som i så fall har uppstått under skatteåret 2004.

Ägarbytets inverkan

Ett samfund förlorar sin rätt att dra av förluster om mer än hälften av aktierna i samfundet direkt eller indirekt bytt ägare under förluståret eller därefter på något annat sätt än genom arv eller testamente (t.ex. genom köp eller byte).

Samfundet kan dock ansöka om dispens för att få dra av förluster hos Skatteförvaltningen trots ägarbytet (ISkL 122 §). Läs mer i anvisningen Att göra en ansökan om förhandsavgörande och undantagstillstånd och att meddela beslut i ärendet.

Dividendtagarsamfundets oanvända gottgörelser dras inte av från skatterna för följande år om mer än hälften av samfundets aktier har bytt ägare under det år då den oanvända gottgörelsen uppstod eller senare.

Indirekta ägarbyten – dvs. ändringar i ägarförhållandena hos delägaren – tas i beaktande om en delägare äger minst 20 % av företaget och majoriteten av aktierna eller andelarna i denne byter ägare. Då anser man att alla aktier i delägarsamfundet eller -sammanslutningen har bytt ägare.

Exempel: X Ab äger alla aktier i Z Ab. Om över hälften av aktierna i X Ab byter ägare, anses alla aktier i Z Ab ha bytt ägare.
Om bolaget är börsnoterat och dess aktier således är föremål för offentlig handel, utgör ägarbyten inte något hinder för avdragandet av förluster eller oanvända gottgörelser.
Uppgifterna i del VIII är obligatoriska.
179 Har över hälften av aktierna eller andelarna i samfundet bytt ägare?

Kryssa för alternativet 2 Nej om aktieägarna i bolaget är i den grad samma att bolaget fortfarande har rätt att dra av förluster från tidigare år och räkna sig tillgodo oanvända gottgörelser för bolagsskatt från tidigare år. Ägarbytenas inverkar på rätten att dra av förluster och oanvända gottgörelser för bolagsskatt beskrivs närmare på följande sida.

Kryssa för alternativet 1 (Ja) om över hälften av aktierna samtidigt bytt ägare under de tio senaste skatteåren. Kryssa för punkt 531 (Skatteåret under vilket ägarbytet har skett).

Kryssa för alternativet 1 (Ja) också då mer än hälften av aktierna har bytt ägare stegvis under flera år eller då indirekta ägarbyten ägt rum i bolaget under de tio senaste skatteåren. Lämna i så fall punkten 531 tom och utred ägarbytena och tidpunkterna i en separat bilaga.

Exempel: En person äger samtliga 100 aktier i bolaget.  År 2014 säljer han 50 aktier och år 2015 en aktie. Över hälften av aktierna i bolaget har således bytt ägare när man beaktar ägarbytena år 2014 och 2015. Bolaget har förluster från år 2011–2015.

Bolaget kryssar för alternativet 1 (Ja) i punkt 179 i skattedeklarationen för 2015, eftersöm mer än hälften av aktierna i bolaget har bytt ägare. Företaget utelämnar årtalet och utreder ägarbyten i en separat bilaga.

Bolaget får inte dra av förlusterna från år 2011–2014 från den vinst det erhållit under skatteåret 2016. Under förluståret 2015 har en enda aktie bytt ägare, varför bolaget får från sin vinst för skatteåret 2016 dra av den förlust som uppkommit år 2015.

Ägarförhållandena kan ändras också även om delägarna är desamma som tidigare. En sådan situation kan uppstå t.ex. vid aktieemission då delägarna inte tecknar nya aktier i förhållande till tidigare aktieinnehav.
180 Bilagor

Kryssa för alla de handlingar du bifogar till skattedeklarationen.

Som övriga bilagor räknas alla fritt formulerade bilagor, t.ex. en utredning om hur inkomsten fördelar sig mellan Åland och Fastlandsfinland.

Undvik sådana fritt formulerade bilagor som inte nämns i anvisningarna, om inte bilagan behövs för att utreda en sådan omständighet som påverkar beskattningen.

Om du deklarerar på papper, kom ihåg att datera och underteckna skattedeklarationen.

Årsanmälningsblanketter och anvisningar:

Lagförkortningar e.d.

ABL = aktiebolagslagen
BFL = lagen om beskattningsförfarande
BokfL = bokföringslagen
FODS = företags- och organisationsdatasystemet (www.ytj.fi)
ISkL = inkomstskattelagen
NärSkL = lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
PRS = patent- och registerstyrelsen

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken