6B Skattedeklaration för näringsverksamhet – deklarationsanvisning för samfund 2018

Skatteåret 2018

  • Fyll i på skattedeklarationen och bilageblanketterna alla de uppgifter som företaget har.
  • Ange alla belopp med en cents noggrannhet.
  • Om samfundet har flera räkenskapsperioder som går ut under kalenderåret 2018 ska du använda separata blanketter för varje avslutad räkenskapsperiod. Skatteförvaltningen bildar uppgiften för hela skatteåret genom att räkna samman uppgifterna från de olika räkenskapsperioderna.
  • Se även förteckning över bilageblanketter.
  • Lagförkortningar o.d. i den här anvisningen

Person som kan lämna kompletterande uppgifter för skattedeklarationen Ange namn och telefonnummer för den person som vid behov lämnar ytterligare information till Skatteförvaltningen.
Om samfundet har bytt bransch

Kryssa för denna punkt om samfundet har bytt bransch.

Ange den nya huvudsakliga branschen enligt näringsgrensindelningen NI2008 (TOL2008).

Kontrollera näringsgrenskoderna på Statistikcentralens webbplats (www.tilastokeskus.fi/naringsgren2008).

Verksamhet bedrivs både på finska fastlandet och på Åland

Sätt ut ett kryss här om bolaget har verksamhet både på Åland och på fastlandet.

Kryssa för denna punkt också om bolaget har verksamhet endast på Åland men hemort på fastlandet, eller om bolaget har hemort på Åland men det har verksamhet i Fastlandsfinland.

Utred i en fritt formulerad bilaga hur resultatet fördelar sig mellan Åland och fastlandet.

Åländska samfund betalar kommunalskatt på alla sina inkomster till Åland. Denna princip grundar sig på kommunalskattelagen för landskapet Åland (se Ålands författningssamling 119/2011).

Enligt samma bestämmelse betalar också samfund med hemort i finska fastlandet kommunalskatt till Åland till den del av inkomsterna som förvärvats på Åland. Enligt inkomstskattelagen ska alla samfund emellertid betala inkomstskatt enligt 20 %, och denna skatt fördelas mellan staten, kommunerna och församlingarna. Kommunalbeskattningen av samfund med verksamhet på Åland skulle därför bli dubbel. Beroende på samfundets hemort undanröjs dubbelbeskattningen antingen av Ålands landskapsregering eller av Skatteförvaltningen.

Bokslutet har upprättats enligt internationella bokslutsstandarder Kryssa för punkten om bolaget har upprättat bokslutet enligt internationella bokslutsstandarder (IAS/IFRS eller GAAP), dvs. enligt 7 a kap. i bokföringslagen.

Bolaget är skyldigt att upprätta dokumentation av internprissättningen (14 a § i L om beskattningsförfarande).
(fyll i blankett 78)

Kryssa för punkten om bolaget är skyldigt att upprätta dokumentation av internprissättningen. Fyll i även blankett 78 (Utredning om internprissättning).

Internprissättningen ska dokumenteras om sådana transaktioner där den ena parten är ett utländskt företag eller då transaktionen har gjorts mellan ett utländskt företag och dess fasta driftställe i Finland (14 a § i lagen om beskattningsförfarande).

Parterna i en transaktion är i intressegemenskap med varandra om den ena parten utövar bestämmande inflytande över den andra parten eller om en tredje part ensam eller tillsammans med närstående kretsar utövar bestämmande inflytande över bägge parter i transaktionen (31 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarande).

Skyldiga att upprätta dokumentation är företag som uppfyller minst ett av följande krav:

  • Företaget har minst 250 anställda.
  • Företaget har en omsättning som överstiger 50 miljoner euro och en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro
  • Företaget har minst 250 anställda.
  • Företaget har en omsättning som överstiger 50 miljoner euro och en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro
  • Företaget motsvarar inte kännetecknen för små och medelstora företag enligt Europeiska kommissionens rekommendation 2003/361/EG.

När man uppskattar dessa krav ska man observera att när ett företag hör till en internationell koncern innebär det ofta att även små eller medelstora företag med verksamhet i Finland är skyldiga att upprätta dokumentation av internprissättningen. När man beräknar gränserna för antalet anställda, omsättningen och balansomslutning beaktar man i praktiken hela koncernen utifrån ägarförhållandena.

Läs mer om internprissättningen i anvisningen Dokumentation av internprissättning, dnr A129/200/2017.

Bolaget har under skatteåret varit den förvärvande parten i aktiebyte

Kryssa för punkten om någotdera kravet uppfylls:

  • Samfundet har under skatteåret förvärvat aktier i ett annat bolag genom aktiebyte enligt NärSkL 52 f § så att samfundet genom aktierna får över hälften av röstetalet i det andra bolaget.
  • Samfundet har redan tidigare ägt mer än hälften av röstetalet i detta bolag. Samfundet har förvärvat flera aktier i bolaget och gett sina nyemitterade aktier som vederlag till aktieägarna i det andra bolaget.

2 Aktieägarna samt lån e.d. som beviljats dem

Ange i del 2 företagets aktieägare samt de lån och övriga prestationer som beviljats dem och deras anhöriga.

En aktieägare kan vara en fysisk eller en juridisk person.

I del 2 finns plats endast för fyra delägare. Om alla uppgifter inte ryms i denna punkt, ska du lämna uppgifterna om samtliga delägarna på bilageblankett 72.

Om delägare som är juridiska personer anges endast namn, FO-nummer och antalet aktier.

Om antalet delägare är 1–10, lämna delägaruppgifter om samtliga delägarna.

Om det finns fler än tio delägare, lämna uppgifter om endast sådana delägare som äger minst 10 % av aktierna i bolaget.

Du behöver inte fylla i punkten om alla delägare äger under 10 % av bolaget. Kryssa då för punkten Samtliga delägarnas ägarandel understiger 10 %.

Du ska dock alltid fylla i uppgifterna om sådana delägare och deras anhöriga som tagit emot ett delägarlån, oberoende av storleken på ägarandelen.

Om delägarlån lämnas dessutom en årsanmälan om delägaren eller hans familjemedlemmar eller dessa tillsammans direkt eller indirekt äger minst 10 % av bolagets aktier eller innehar en motsvarande andel av det röstetal som samtliga aktier i bolaget medför.

Exempel: Mannens andel av bolagets aktier är 5 % och hustruns 10 %. Det finns nio andra delägare i bolaget och de alla har en ägarandel som understiger 10 %. Bolaget har år 2013 beviljat mannen ett lån om 10 000 euro. Hustrun har år 2018 lyft ett delägarlån på 5 000 euro från bolaget. Ange i del 2 både mannens och hustruns uppgifter samt bådas lånebelopp vid utgången av räkenskapsperioden 2018. Dessutom ska hustrun lämna in årsanmälan för år 2018 om delägarlånet, eftersom makarna tillsammans innehar över 10 % av aktierna.
a) Aktieägarens namn

Ange aktieägarens namn. Delägarens namn ska anges även om lån eller övriga prestationer inte beviljats honom.

Ange också namnet på anhörig till delägare om företaget beviljat honom eller henne en prestation eller ett lån och delägaren är en fysisk person. Med anhörig avses t.ex. make eller maka, barn, förälder eller annan släkting som är närmare än kusin.

b) Personbeteckning eller FO-nummer

Fysiska personer

Ange delägarens personbeteckning.

Ange också den anhöriges personbeteckning om prestationen eller lånet har beviljats en anhörig till delägare som är en fysisk person.

I stället för personbeteckningen kan du också ange personens eventuella FO-nummer.

Om till delägarna hör utländska personer som inte har finsk personbeteckning

  • ska du i en elektronisk skattedeklaration ange personbeteckningen i formatet DDMMÅÅ-UUUU (dvs. födelsedatum-UUUU)
  • ska du lämna punkten blank på en pappersblankett.

Juridiska personer och företag

Om aktieägaren är en juridisk person, ange delägarens FO-nummer.

Om till delägarna hör utländska företag som inte har finskt FO-nummer

  • ska du i en elektronisk skattedeklaration ange FO-numret i formatet 0000000-0
  • ska du lämna punkten blank på en pappersblankett.
Antalet aktier st.

Ange antalet aktier i delägarens ägo (inte en procentuell andel).

Observera att antalet aktier måste fyllas i även om delägaren inte har beviljats några lån eller övriga prestationer.

Prestationer

I denna punkt antecknas inte sådana prestationsuppgifter som arbetsgivaren lämnar i årsanmälan. Ett undantag är delägarlån som ska anges i årsanmälan men som trots det ska anges även här.

Årsanmälan ska lämnas t.ex. om löner, arvoden, naturaförmåner, resekostnadsersättningar och premier för frivilliga pensionsförsäkringar. Även dividenderna anges i årsanmälan och således inte här.

Hyror Det sammanlagda beloppet av sådana hyror som under räkenskapsperioden räknats delägaren eller dennes anhörig till godo enligt prestationsprincipen.
Räntor Det sammanlagda beloppet av sådana räntor som enligt prestationsprincipen har räknats delägaren eller dennes anhörig till godo.
Överlåtelser

Fyll i det sammanlagda beloppet av överlåtelsepriser som räknats delägaren eller dennes anhörig till godo (t.ex. det sammanlagda beloppet av köpesummor), om bolaget under räkenskapsperioden köpt en fastighet, lägenhet, värdepapper eller bil av någon av aktieägarna eller deras anhöriga.

Övriga Övriga prestationer som har betalats till delägaren eller dennes anhörig, t.ex. borgensprovisioner.
Delägarlån

Delägarlån som delägaren eller dennes anhöriga mottagit från bolaget.

Som delägarlånets belopp ska du ange beloppet i balansräkningen för räkenskapsperioden 2018.

I denna punkt antecknas alla delägarlån. Ange inte bara sådana delägarlån som ska uppges i årsanmälan och beskattas som kapitalinkomst utan också sådana delägarlån som inte behöver uppges i årsanmälan.

Årsanmälan ska lämnas om sådana penninglån som under kalenderåret beviljats delägaren eller som delägaren återbetalat, förutsatt att låntagaren (fysisk person) eller dennes familjemedlemmar eller dessa tillsammans äger minst 10 procent av aktierna eller röstetalet i bolaget. Som familjemedlemmar räknas delägarens make eller maka och minderåriga barn.

Antalet aktieägare är större än 4 Sätt ut ett kryss om du har antecknat delägarna och prestationerna till dem på tilläggsblankett 72.
Samtliga delägarnas ägarandel understiger 10 %

Kryssa för punkten om samtliga delägares ägarandelar understiger 10 % av bolaget.

Om du har kryssmarkerat denna punkt, ska du emellertid fylla i uppgifter om de delägare och anhöriga som har ett sådant lån som bolaget beviljat under skatteåret eller tidigare.

3 Lägenheter och fastigheter i företagardelägarens bruk

Specificera i del 3 sådana lägenheter och fastigheter som bolaget äger och som företagardelägaren eller dennes familj under räkenskapsperioden använt som bostad.

Gör en utredning om bruket och användaren för även andra än stadigvarande bostäder (t.ex. fritidsbostäder).

I den här delen finns utrymme för bara en bostad. Om en företagardelägare eller dennes familj har använt flera bostäder som bolaget äger, lämna uppgifterna i en fritt formulerad bilaga.

Om bolaget äger en bostad som används av fler än en företagardelägare, ange i denna punkt den av delägarna som använder bostaden och har det största aktieantalet i bolaget.

Delägarens personbeteckning

Företagardelägarens personbeteckning.

Med företagardelägare avses en sådan person i ledande ställning i bolaget som ensam innehar över 30 % eller tillsammans med sin familj över 30 % av aktierna eller röstetalet i bolaget.

Namn på fastighet, fastighetsbolag eller bostadsaktiebolag Fastighetens eller fastighets- eller bostadsaktiebolagets namn
Användningstid som bostad Ange som bostadens användningstid den tidsperiod under bolagets räkenskapsperiod då företagardelägaren eller dennes familj har använt bostaden.
Värde som använts vid uträkningen av nettoförmögenheten

Som värdet på bostaden anges i den här punkten samma värde som du har använt i uträkningen av förmögenhet i del 9 Tillgångar. Om delägaren eller dennes familj har använt bostaden endast delvis, ange den andel av värdet som motsvarar användningen av bostaden.

Som fastighetens värde används antingen den icke avskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller beskattningsvärdet, beroende på vilket av värdena som är större.

  • Om bolaget äger flera fastigheter, jämför värdena på blankett 18.

Som värdet på en aktielägenhet används antingen den icke avskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller beskattningsvärdet för år 2005, beroende på vilketdera är större.

  • Jämför värdena på blankett 8A.
  • Om bolaget har anskaffat aktielägenheten år 2006 eller senare, behöver värdena inte jämföras. Då är värdet den anskaffningsutgift som inte avskrivits i inkomstbeskattningen. Om du utnyttjat en återanskaffningsreserv för att skaffa en sådan lägenhet, ska du lägga det använda beloppet till lägenhetens värde.

Dra av bostadens värde från värdet på aktierna i företagardelägarens ägo när du räknar ut vilken del av den från bolaget erhållna dividenden som utgör kapitalinkomstdividend och vilken del som utgör förvärvsinkomstdividend.

4 Samfundets beslut om vinstutdelning (Lämna punkten tom om dividend eller överskott inte delas ut)

Utdelning av dividend eller överskott

Utdelningsbeslutet har fattats

 

Fyll i uppgifterna om dividendutdelning eller överskottsutdelning på skattedeklaration 6B om samfundet har fattat beslut om egentlig dividendutdelning och bokslutet för år 2018 fastställts innan samfundet har lämnat in skattedeklarationen. Bifoga till skattedeklarationen ett utdrag ur bolagsstämmans protokoll.

Om dividendutdelningsbeslutet, beslutet om utdelning av tilläggsdividend eller överskott eller beslutet om fastställande av förlust för år 2018 fattas först efter att skattedeklarationen har lämnats in, skicka uppgifterna till Skatteförvaltningen inom en månad från beslutsdatumet.

Komplettera elektroniskt inlämnade skattedeklarationer på nätet.

Om du använder pappersblanketter, lämna uppgifterna på blankett 63 eller bifoga till blankett 63 ett utdrag ur bolagsstämmans protokoll. Skicka uppgifterna till adressen

Skatteförvaltningen
Optisk läsning av samfundsblanketter
PB 200
00052 SKATT

Utdelning av så kallad interimistisk dividend och utdelning av dividend för den räkenskapsperiod som föregick den senaste kräver alltid en separat redogörelse i en fritt formulerad bilaga. Om du har lämnat skattedeklarationen på papper och dividenden delas ut först efter att bolaget lämnat in skattedeklarationen, ska du fylla i blankett 63 med uppgifter om dividendutdelningen och bifoga ett utdrag ur protokollet från bolagstämman.

Läs mer om beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen

Läs mer om andelslags utdelningar av medel och överskott .

 

Kan lyftas

Dag fr.o.m. vilken man kan lyfta dividenden eller överskottet. Om dividenden eller överskottet får lyftas i flera rater, ge en utredning om detta i en separat bilaga. Då kan du anteckna här den dag då man har kunnat lyfta den första raten.

De dividender eller överskott som har kunnat lyftas under år 2018 ska också anges särskilt i årsanmälan som ska lämnas in före utgången av januari 2019. Årsanmälan om dividender kan lämnas antingen elektroniskt eller på pappersblanketter: Årsanmälan om dividender

Dividend eller överskott som enligt beslut ska delas ut sammanlagt

 

Dividend eller överskott som enligt beslut ska delas ut för räkenskapsperioden 2018 (s.k. egentlig dividendutdelning).

Om dividend eller överskott inte delas ut, lämna delen tom.

Ange i denna punkt också sådan utdelning av medel som har delats ut som dividend eller överskott från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet.

Aktiebolagslagen (ABL) tillåter dividendutdelningen också mitt under räkenskapsperioden (s.k. interimistisk dividend). Dessutom får dividend delas ut för den räkenskapsperiod som föregår den senaste då det nya bokslutet ännu inte har fastställts och revision förrättats. I beskattningen betraktas dock även dessa dividender som utdelade för den räkenskapsperiod som senast gått ut. Dessa dividender ska dock inte antecknas i den här punkten utan de ska redogöras för i en separat bilaga.

Om systemet med anteciperade dividender tillämpats i en koncernintern dividendutdelning, ska utdelarbolaget ange i denna punkt beloppet av dividend enligt beslutet om utdelning av anteciperad dividend.

Dividendersättningar antecknas inte i denna punkt.

I samband med företagsomstruktureringar ska man observera att exempelvis ett bolag inte kan dela ut dividend efter delning, eftersom bolaget inte längre finns. I anvisningen Företagsomstrukturering och beskattning – fission finns närmare information om under vilka förutsättningar ett bolag som kommit till vid delning kan dela ut dividend redan innan det första bokslutet har fastställts.

Utbetalning från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet

På den här raden ska du ange sådana medel som bolaget beslutat dela ut från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet (13 kap. 1 § 1 mom. 1 punkten i aktiebolagslagen och 16 kap. 1 § 1 mom. 1 punkten i lagen om andelslag). Här uppges endast sådana utdelningar av medel som betraktas som överlåtelse.

Beloppet av dividend eller överskott som enligt beslut delas ut anges inte här, utan i den föregående punkten (Dividend eller överskott som enligt beslut ska delas ut sammanlagt).

Utdelningsbeslutet har fattats (ddmmåååå)

Datum då beslut om utdelning av medel fattades.

Kan lyftas (ddmmåååå)

Datum fr.o.m. vilket det varit möjligt att lyfta medlen.

Belopp som enligt beslutet delas ut sammanlagt

Ange här den del av medlen som har kunnat lyftas under skatteåret.

5 Ändringar i aktiekapitalet efter räkenskapsperiodens utgång

Ökning av aktiekapitalet Om bolagets aktiekapital har höjts efter utgången av räkenskapsperioden 2018, ange det belopp varmed aktiekapitalet har höjts.
Minskning av aktiekapitalet Om bolagets aktiekapital har minskats efter utgången av räkenskapsperioden 2018, ange det belopp varmed aktiekapitalet har minskats.
Antalet aktier efter ändringen Antalet aktier efter ändringen.
Nominellt värde eller bokföringsmässigt motvärde Aktiens nominella värde eller bokföringsmässiga motvärde
Teckningspris för en ny aktie Teckningspris för en ny aktie.
Teckningspriset ska användas som det matematiska värdet för en ny aktie Kryssa för Ja om du vill att teckningspriset ska användas som matematiskt värde för en ny aktie när man fördelar delägarnas dividender i kapitalinkomst och förvärvsinkomst I annat fall görs fördelningen utifrån aktiens nominella värde eller bokföringsmässiga motvärde.
Förhöjning Ange om aktiekapitalet ökades mot betalning eller utan betalning.
Bolaget har löst in/förvärvat/överlåtit egna aktier Kryssa för punkten om bolaget efter räkenskapsperiodens utgång har löst in eller på annat sätt förvärvat eller överlåtit egna aktier.
Antalet egna aktier i bolagets besittning vid räkenskapsperiodens utgång

Antalet sådana egna aktier som var i bolagets besittning vid utgången av räkenskapsperioden 2018.

Vid uträkningen av jämförelsevärdet för år 2018 beaktas också alla ändringar i aktiekapitalet som skett under den följande räkenskapsperioden samt anskaffning, inlösen och överlåtelse av egna aktier. Uppgifter om de ändringar som ännu inte var kända när skattedeklarationen lämnades in ska lämnas till Skatteförvaltningen inom en månad från ändringen.

 

Uträkning av inkomstskatt

Anteckna i beskattningskolumnen i uträkningen av inkomstskatt de skattepliktiga näringsintäkterna och de avdragbara kostnaderna.

I uträkningen av inkomstskatt finns det en egen kolumn I bokföringen för de intäkts- och kostnadsbelopp där det bokförda beloppet kan avvika från det belopp som får beaktas i beskattningen.

Fyll i både bokförings- och beskattningskolumnen, även om beloppen är lika stora.

Räkna ut den beskattningsbara inkomsten för skatteåret på basis av beloppen i beskattningskolumnen så att du från de skattepliktiga näringsintäkterna i del 6 (Intäkter från näringsverksamhet) drar av de avdragbara näringskostnaderna i del 7 (Kostnader i näringsverksamheten).

I uträkningen av inkomstskatt anges endast sådana intäkter och kostnader som ingår i näringsverksamhetens förvärvskälla, inte sådana intäkter och kostnader som ingår i övriga förvärvskällor.

Samfundets personliga förvärvskälla

Beräkna resultatet i samfundets personliga förvärvskälla på blankett 7A.

Verksamhet som hör till den personliga förvärvskällan är t.ex.

  • uthyrning av en fastighet som inte hör till näringsverksamheten. En fastighet hör till näringsförvärvskällan endast om den uteslutande eller huvudsakligen används för ändamål som direkt eller indirekt främjar näringsverksamheten (53 § NärSkL).
  • skogsbruk som inte hör till näringsverksamheten
  • passivt ägande av värdepapper
  • uthyrning av aktielägenheter som inte hör till näringsverksamheten
  • utlåning av bolagets penningtillgångar till delägare. Om bolaget har tagit ut ränta av delägaren eller om Skatteförvaltningen lagt ränta till aktiebolagets inkomst på grund av att någon ränta inte alls tagits ut eller den har varit för liten (29 § i lagen om beskattningsförfarande), anses räntan utgöra inkomst som ingår i aktiebolagets personliga förvärvskälla

Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalter

Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalter behöver inte fylla i uträkningen av inkomstskatt eller sammandraget av resultat och förlust (Beskattningsbart resultat eller Förlust som ska fastställas).

Dessa samfund räknar ut och fyller i näringsresultatet eller -förlusten på blankett 77.

På blankett 77 anger dessa samfund också sina eventuella resultat och förluster från jordbrukets förvärvskälla och personlig förvärvskälla samt de poster som inte beaktas vid fastställande av förlust.

Blankett 77 och blankettanvisning (skatt.fi/blanketter)

 

Så här antecknas beloppen

Ange penningvärden med en cents noggrannhet utan förtecken.

Antagandet är att intäkterna ökar resultatet och kostnaderna minskar resultatet, varför det inte behövs något förtecken framför dessa belopp. Om posten du angett avviker från antagandet, sätt ut ett minus framför beloppet.

Exempel 1: Bolagets omsättning är negativ. Sätt ut ett minustecken framför beloppet i punkt 1 Omsättning (del 6 Intäkter från näringsverksamhet).

Exempel 2: Bolaget har mottagit en återbetald leasingavgift som gör att kostnadsposten inte motsvarar antagandet. Sätt ut ett minustecken framför beloppet i punkt 4 Leasingavgifter (del 7 Kostnader i näringsverksamheten).

6 Intäkter från näringsverksamhet

1 Omsättning

Omsättning enligt bokföringen.

I omsättningen ingår försäljningsinkomsterna från den normala verksamheten med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen (BokfL 4 kap. 1 §).

Om bolaget har dividender som ingår i omsättningen, ange dem i punkt 4 (Finansieringsintäkter) under Erhållna dividender och överskott. Dra av dividendbeloppet från omsättningen innan du antecknar omsättningen i denna punkt.

2 Tillverkning för eget bruk Ange tillverkningen för eget bruk enligt bokföringen.
3 Övriga rörelseintäkter
Överlåtelse- och upplösningsvinster från aktier som utgör anläggningstillgångar

I bokföringen:

Det sammanlagda beloppet av överlåtelsevinster och upplösningsvinster från alla sådana aktier som ingått i anläggningstillgångarna såsom vinsterna har bokförts.

Specificera överlåtelse- och upplösningsvinsterna från aktier som utgör anläggningstillgångar på blanketterna 71A och 71B enligt följande:

  • På blankett 71A anges de poster som inte påverkar beskattningen, dvs. de skattefria överlåtelse- och upplösningsvinsterna samt de icke-avdragbara överlåtelse- och upplösningsförlusterna
  • Ange på blankett 71B skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinster samt de överlåtelse- och upplösningsförluster som inte kan dras av vid beskattningen. Också överlåtelse- och upplösningsvinster från sammanslutningsandelar samt överlåtelse- och upplösningsförluster ska specificeras på blankett 71B.

I beskattningen:

Överför till denna punkt de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna från aktier och sammanslutningsandelar som utgjort anläggningstillgångar och vars belopp du räknat ut på blankett 71B. Observera att du får det belopp som ska antecknas i denna punkt efter att du från de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna först dragit av sådana överlåtelse- och upplösningsförluster från aktier och sammanslutningsandelar som endast får dras av från överlåtelsevinst.

Överlåtelse- och upplösningsvinster från anläggningstillgångsaktier (dock inte från aktier i bostads- och fastighetsbolag) utgör i allmänhet skattefri inkomst om bolaget i minst ett års tid ägt minst 10 % av det överlåtna eller upplösta bolaget (NärSkL 6 b § och 51 d §).

Skattepliktig är bl.a. vinsten från överlåtelse av bostads- och fastighetsaktier, aktier som samfundet ägt i under ett år samt aktier i ett sådant bolag där samfundets ägarandel har varit under 10 %. Överlåtelsevinsterna för samfund som bedriver kapitalplaceringsverksamhet är alltid skattepliktiga.

Ange i denna punkt också de poster i punkterna 8 och 9 på blankett 71A som minskar beloppet av skattefritt överlåtelsepris. Överlåtelsepriset på aktier som får överlåtas skattefritt är skattepliktigt om den bokföringsmässiga överlåtelsevinsten (differensen mellan överlåtelsepriset och den icke-avskrivna anskaffningsutgiften) beror på något av följande:

  • en värdenedgångsavskrivning som godkänts tidigare i beskattningen (NärSkL 42 §)
  • reserv eller bidrag som dragits av från anskaffningsutgiften
  • den avdragbara förlust som uppstått mellan koncernbolag genom överlåtelse av aktier.

Läs mer: Skattebehandling av överlåtelse av anläggningstillgångsaktier i samfund 

Överlåtelsevinster från övriga anläggningstillgångar

Överlåtelsevinster från övriga anläggningstillgångar än aktier och andelar, t.ex. vinster från överlåtelse av byggnader, markområden och sådana anläggningstillgångar som avses i NärSkL 33 §.
NärSkL 33 § gäller sådana anläggningstillgångar, vars ekonomiska brukstid är högst tre år samt små anskaffningar och bilar som används i den yrkesmässiga trafiken.

I denna punkt anges inte vinst från överlåtelse av lösa anläggningstillgångar om överlåtelsen inte påverkar resultatet (den ändring som motsvarar överlåtelsevinsten har bokförts i avskrivningsdifferensen). Då ska du ange överlåtelsevinsten i punkt 13 Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen och den ändrade avskrivningsdifferensen i punkt 3 Avskrivningar och nedskrivningar i del 7 (Kostnader i näringsverksamheten). (Läs också anvisningen för blankett 62.

Erhållna understöd och bidrag Sådana understöd, tillägg och bidrag från staten och kommunen för näringsverksamheten som direkt intäktsförts i bokföringen (arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, TEKES m.fl.).
Övriga rörelseintäkter

Andra än de ovan nämnda skattepliktiga rörelseintäkterna i resultaträkningen.

Poster som ingår i denna punkt är bl.a.

  • försäljningsvinster från verksamhetsöverlåtelser
  • leasingersättningar
  • erhållna skadestånd
  • hyresintäkter från fastigheter
  • hyresintäkter från utrymmen som personalen använder för rekreation
  • intäkter från kontorstjänster.
4 Finansieringsintäkter
Erhållna dividender och överskott

I bokföringen:

Det sammanlagda beloppet av sådana dividender, överskott och övriga poster av vinstutdelningsnatur som samfundet har mottagit. Ange beloppen såsom de har bokförts. Här anges även anteciperade dividender på samma sätt som vanliga dividender. Ange också sådana överskottsåterbäringar från andelslag som är avdragbara för andelslaget (NärSkL 18 § 4 mom.).

Övriga poster av vinstsnatur är enligt NärSkL 6 d § 7 mom.

  • vinstandelar och räntor som en inhemsk sparbank har betalat
  • ränta på garantikapital som ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening har betalat.

Specificera dividenderna och överskotten på bilageblankett 73. Du behöver dock inte fylla i bilageblanketten om samfundet har mottagit endast sådana inhemska dividender och överskott som är totalt skattefria.

Läs mer: Beskattningen av dividender i anvisningen för blankett 73
Läs mer: Beskattning av dividendinkomst (dnr A148/200/2017)
Läs mer: Utdelning av medel och överskott i andelslag.

I beskattningen:

Ange i denna punkt den skattepliktiga andel av dividenderna och överskotten som du räknat ut på blankett 73.

Dividender som bolag som inte är offentligt noterade tar emot från offentligt noterade bolag är i sin helhet skattepliktiga då ägarandelen är mindre än 10 %. Dessutom är dividenden i sin helhet skattepliktig inkomst om det utdelande bolaget får dra av prestationen. Till hela beloppet skattepliktig inkomst är även sådana överskottsåterbäringar från andelslag som är avdragbara för andelslaget (NärSkL 18 § 4 mom.).

Här ska du ange även dividenderna från s.k. REIT-bolag. De är i sin helhet skattepliktiga.

Här anges även den skattepliktiga andel av dividender från utländska bassamfund som du deklarerat med blankett 74.

Ränteintäkter från intressegemenskapsskulder

Ränteintäkter från intressegemenskapsskulder hos inhemska och utländka parter.

  • T.ex. ränteintäkter hos företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6).

En intressegemenskapsskuld kan vara direkt eller indirekt. En direkt intressegemenskapsskuld anses uppstå då parterna i ett skuldförhållande är i intressegemenskap med varandra på sådant sätt som avses i 31 § i lagen om beskattningsförfarande (NärSkL 18 a § 5 mom.). Som indirekt intressegemenskapsskuld betraktas en sådan skuld som företaget har gett till någon annan än en part i intressegemenskap, om någotdera kravet uppfylls:

  • parten i intressegemenskap har en fordran på den part som har mottagit lånet och fordran har ett samband med skulden
  • en fordran som innehas av en part i intressegemenskapen utgör säkerhet för skulden (NärSkL 18 a § 6 mom.).

I ränteintäkterna från intressegemenskapsskulder kan ingå också sådana ränteintäkter enligt NärSkL 18 a § 1 mom. som inte i bokföringen ingår i ränteintäkterna från företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6 §). Därför kan beloppet av ränteintäkterna från intressegemenskapsskulder vara större än vad som bokförts som ränteintäkter från företag inom samma koncern.

Ränteintäkter från ägarintresseföretag Ränteintäkter från ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §).
Övriga ränteintäkter

Övriga ränteintäkter, t.ex. ränteintäkterna från banktillgodohavanden och depositioner.

Om det är fråga om fordringar på delägare ska räntan inte anges här, eftersom räntan hör till samfundets personliga förvärvskälla.

Vinstandelar från sammanslutningar

I bokföringen:

Vinstandelar från sammanslutningar såsom andelarna har bokförts.

Vinstandelar från sammanslutningar utgör skattefri inkomst.

Inkomstandelen av en sammanslutning utgör skattepliktig inkomst för sammanslutningsdelägarna; denna andel räknas ut enligt 16 § och 16 a § i inkomstskattelagen.

I beskattningen: Den skattepliktiga andelen av inkomstandelarna

Ange i denna punkt inkomstandelarna från inhemska sammanslutningar som beskattas enligt ISkL 16 § samt inkomstandelarna från sådana utländska sammanslutningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar som avses i ISkL 16 a §.

Om uppgifter om beskattningsbara inkomstandelar inte för närvarande är tillgängliga, lämna punkten blank. Du kan korrigera skattedeklarationen efteråt om du vet inkomstandelens faktiska belopp först efter att du lämnat in deklarationen

Överlåtelsevinster från finansieringstillgångar Vinst från överlåtelse av finansieringstillgångar, exempelvis överlåtelsevinster från försäljning av värdepapper som utgör finansieringstillgångar.
Övriga finansieringsintäkter Övriga finansieringsintäkter, t.ex. valutakursvinster.
5 Nedskrivningar och deras återföringar

I bokföringen:

  • Sådana bokförda värdenedgångar på finansieringstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 1 punkten)
  • Sådana värdenedgångar på omsättningstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 3 punkten)
  • Sådana värdenedgångar på anläggningstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 5 punkten)

I beskattningen:

En nedskrivning som återförs är i allmänhet skattepliktig inkomst och den ska anges i denna punkt. Återföringar av nedskrivningar är dock skattefri inkomst endast då man gjort en motsvarande nedskrivning på anläggningstillgångar (t.ex. med stöd av 42 § NärSkL) men den har inte godkänts som avdrag i beskattningen.

6 Mottaget koncernbidrag

Ange här koncernbidrag som samfundet har mottagit. Koncernbidragen ska dessutom specificeras på blankett 65.

7 Minskning av reserver

I bokföringen:

Minskning av avsättningar och skattemässiga reserver enligt bokföringen.

I beskattningen:

Skattepliktig andel av minskningen av avsättningar och reserver. Skattepliktiga är bl.a.

  • återanskaffningsreserv som inte dragits av (NärSkL 43 §)
  • garantireserv hos företag som bedriver byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet till den del reservbeloppet överstiger utgifterna för garantireparationer (NärSkL 47 §).

Specificera de bokförda reserverna på blankett 62.

8 Andel av ett bassamfunds inkomst

Samfundets andel av ett utländskt bassamfunds inkomster under skatteåret. Dra av från detta belopp samfundets andel av samma bassamfunds förluster under fem tidigare år om sådana förluster finns.

Fyll i blankett 74 och lämna uppgifter om varje bassamfund och räkna ut bolagets andel av varje bassamfunds inkomster eller förluster.

Med utländskt bassamfund avses ett sådant samfund i vilket i Finland allmänt skattskyldiga har bestämmanderätten och för vilket den verkliga nivån på inkomstbeskattningen i samfundets hemviststat är lägre än 3/5 av beskattningsnivån i Finland. Även ett utländskt samfunds fasta driftställe i en stat med låg skattebörda kan vara ett bassamfund. Som bassamfund betraktas inte samfund med hemort inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en skatteavtalsstat, förutsatt att Finland har ingått ett avtal om informationsutbyte med staten. Dessutom förutsätts att samfundet genuint har etablerat sig i staten.

Delägaren beskattas för bassamfundets inkomster om delägarens ägarandel i bolaget antingen ensam eller tillsammans med andra inom samma intressesfär är minst 25 % eller om delägaren är berättigad till minst 25 % av avkastningen av bolagets tillgångar. Om det utländska bassamfundet är ett i bokföringslagen avsett dotterföretag eller intresseföretag, bifoga till skattedeklarationen bassamfundets bokslut för denna räkenskapsperiod och för den föregående räkenskapsperioden.

9 Övriga skattepliktiga intäkter (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod)

Skattepliktiga intäkter som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

Intäkter utanför resultaträkningen för denna räkenskapsperiod kan vara t.ex. skillnader som följer av att periodiseringsreglerna inom bokföringen och beskattningen är olika. Sådana skillnader kan uppstå t.ex. vid grynderentreprenader.

Läs mer: Grynderentreprenadverksamhet i beskattningen

Observera att vinsten från överlåtelse av bolagets egna aktier inte betraktas som skattepliktig inkomst och en sådan vinst anges alltså inte i den här punkten.

10 Det sammanlagda beloppet av skattepliktiga intäkter från näringsverksamhet Summan av punkterna 1–9 i beskattningskolumnen, dvs. det sammanlagda beloppet av skattepliktiga intäkter i näringsverksamheten.
11 Skatteåterbäring

Skatteåterbäring som bokförts som intäkt i resultaträkningen.

Ange här också samfundsräntan som betalats på skatteåterbäringen. Samfundsräntan är skattefri inkomst.

12 Produktionsstöd för film

Produktionsstöd för film (se NärSkL 6 § 1 mom. 5 punkten).

13 Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen

Det sammanlagda beloppet av övriga skattefria intäkter som ingår i resultaträkningen.

Övriga skattefria intäkter är t.ex. fusionsvinster (NärSkL 52 b §).

Avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät utgör skattefri inkomst om avgifterna återbärs till betalaren. Anslutningsavgifter som kan överföras på tredje part utgör däremot skattepliktig inkomst och ska således inte antecknas här (NärSkL 6 § 1 mom. 3 punkten).

I denna punkt anges också de överlåtelsevinster som erhållits från slitbara lösa anläggningstillgångar som intäktsförts indirekt (NärSkL 30 §).

7 Kostnader i näringsverksamheten

1 Material och tjänster
Inköp och förändring av lager

Anteckna i denna punkt

  • anskaffningsutgifterna för nyttigheter som samfundet överlåtit under räkenskapsperioden
  • inköp under räkenskapsperioden
  • skillnaden mellan färdiga varor och varor under tillverkning samt förändring av materiallager (antingen ökning eller minskning).
Köpta tjänster Det sammanlagda beloppet av tjänster som samfundet köpt av utomstående.
2 Personalkostnader
Löner och arvoden Löner och arvoden enligt bokföringen
Pensionskostnader Pensionskostnaderna enligt bokföringen.
Övriga lönebikostnader Övriga lönebikostnader enligt bokföringen.
3 Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar
Avskrivningar

Först ska du specificera avskrivningarna på blankett 62.

I bokföringen:

Sådana avskrivningar enligt plan och ändringar i avskrivningsdifferensen som belastar resultatet i bokföringen.

Räkna ut det sammanlagda beloppet av avskrivningar och ändringar i avskrivningsdifferensen på blankett 62 och överför beloppet till denna punkt.

I beskattningen: Avdragbar andel

Ange i denna punkt avskrivningar, tilläggsavskrivningar och eventuella skattelättnadsavskrivningar enligt näringsskattelagen från blankett 62.

  • Med avskrivningar enligt näringsskattelagen avses avskrivningar som får dras av i beskattningen enligt NärSkL 24, 30–34 och 36-41 §.
  • Avskrivningsbeloppet i denna punkt ska motsvara det sammanlagda beloppet av avskrivningar enligt NärSkL som du angett på blankett 62 (punkterna 5 och 6 i avskrivningskolumnen).

I denna punkt inkluderas också sådana eventuella "hyllavskrivningar", dvs. avskrivningar som gjorts under tidigare år i bokföringen men som inte dragits av i beskattningen och som samfundet vill dra av i år.

  • Specificera på blankett 12A avskrivningar som inte godkänts eller dragits av under tidigare år.
  • Fyll i blankett 12A också under det år då du bildar en ny hyllavskrivning.

Avskrivningar får inte göras på leasad egendom, även om internationella bokslutsstandarder skulle tillåta det. Sådana avskrivningar ska således inte heller antecknas i beskattningskolumnen..

Läs mer: Anvisningen för blankett 62.

Nedskrivningar på anläggningstillgångar

I bokföringen:

Sådana nedskrivningar på anläggningstillgångar enligt bokföringen som inte angetts tillsammans med avskrivningarna.

I beskattningen: Avdragbar andel

Den andel av nedskrivningar på bestående anläggningstillgångar som får dras av med stöd av NärSkL 42 §.

Du får dra av endast följande:

  • nedskrivningar som gjorts på andra värdepapper än aktier
  • sådana nedskrivningar som gjorts på andra bestående anläggningstillgångar än markområden då det gängse värdet på egendomen vid skatteårets utgång är väsentligt lägre än den icke-avskrivna anskaffningsutgiften.
4 Övriga rörelsekostnader
Representationskostnader

I bokföringen:

Samtliga bokförda representationskostnader.

Läs mer: Representationsutgifterna vid inkomstbeskattningen).

I beskattningen: Avdragbar andel

  • Hälften (50 %) av representationskostnaderna (NärSkL 8 § 1 mom. 8 punkten).
Donationer

I bokföringen:

Alla sådana donationer enligt bokföringen som samfundet har gett.

I beskattningen: Avdragbar andel

Den avdragbara andelen av donationerna.

Avdragbara är endast sådana rimliga donationer till allmännyttiga samfund som vanligtvis getts lokalt eller för ett ändamål som ligger nära samfundets bransch.

Samfund får också under vissa förutsättningar dra av donationer på minst 850 euro som getts för skyddande och bevarande av kulturarvet i Finland eller för främjande av vetenskap eller konst (ISkL 57 §).

Överlåtelse- och upplösningsförluster från aktier som utgör anläggningstillgångar

I bokföringen:

Förluster från överlåtelse av anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar samt upplösningsförluster såsom dessa poster har bokförts.

Specificera på blankett 71A och 71B överlåtelse- och upplösningsförlusterna från anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar enligt följande:

  • På blankett 71A anges de poster som inte påverkar beskattningen, dvs. skattefria överlåtelse- och upplösningsvinster samt de icke-avdragbara överlåtelse- och upplösningsförluster
  • Ange på blankett 71B skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinster samt de överlåtelse- och upplösningsförluster som inte kan dras av vid beskattningen. De avdragbara överlåtelse- och upplösningsförlusterna kan vara sådana att de antingen får dras av obegränsat eller sådana att de får dras av endast från överlåtelse- och upplösningsvinst under skatteåret och de fem följande åren.
  • Också överlåtelse- och upplösningsvinster från sammanslutningsandelar samt överlåtelse- och upplösningsförluster ska specificeras på blankett 71B

I beskattningen: Avdragbar andel

Sådana överlåtelse- och upplösningsförluster från anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar som får dras av obegränsat. Till dessa hör

  • överlåtelseförluster från anläggningstillgångarna av ett samfund som bedriver kapitalplaceringsverksamhet
  • förluster som samfundet haft vid överlåtelse av aktier i bostads- och fastighetsaktiebolag och motsvarande aktier i dess ägo.

Observera att överlåtelseförluster i allmänhet inte får dras av (och motsvarande överlåtelsevinster är skattefria), och dessa förluster anges inte här.

I vissa fall får man dra av överlåtelseförlusten endast från de skattepliktiga vinsterna från överlåtelse av anläggningstillgångsaktier under skatteåret eller de fem följande åren.

  • En överlåtelseförlust som är avdragbar från överlåtelsevinst ska dras av redan när man räknar ut den skattepliktiga andel av överlåtelsevinster som ska anges i del 6 (Intäkter från näringsverksamhet) i punkt 3 Övriga rörelseintäkter. Därför ska överlåtelseförlusten inte heller anges i denna punkt.

Läs mer: Skattebehandling av överlåtelse av anläggningstillgångsaktier i samfund

Överlåtelseförluster från övriga anläggningstillgångar

Överlåtelseförluster från övriga anläggningstillgångar, exempelvis förluster från överlåtelse av byggnader, markområden, små anskaffningar eller bilar som varit i yrkesmässig trafik (NärSkL 33 §).

I denna punkt antecknas inte förlusten från överlåtelse av lösa anläggningstillgångar om överlåtelsen inte påverkar resultatet (dvs. om beloppet som motsvarar förlusten har bokförts i avskrivningsdifferensen). En sådan överlåtelseförlust ska anges som icke-avdragbar kostnad i punkten Övriga kostnader som inte får dras av. Ändringen av avskrivningsdifferensen anges i bokföringskolumnen i punkt 3 Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar (Avskrivningar).

Leasingavgifter Leasingavgifter enligt bokföringen.
Nedskrivningar på kundfordringar Nedskrivningar på kundfordringarna (NärSkL 17 § 2 punkten).
Övriga avdragbara rörelsekostnader

Ange här de övriga avdragbara rörelsekostnader som inte angetts under övriga rörelsekostnader i punkt 4 Övriga rörelsekostnader i beskattningskolumnen. Sådana kostnader är bl.a.frivilliga lönebikostnader

  • frivilliga lönebikostnader
  • kostnader för lokaler
  • kostnader för fordon
  • kostnader för datorutrustning och programvaror
  • kostnader för övriga maskiner och inventarier
  • resekostnader
  • försäljningskostnader
  • kostnader för marknadsföring
  • kostnader för forskning och utveckling
  • kostnader för administrativa tjänster
  • kostnader för annan administration
  • övriga rörelsekostnader

I denna punkt anges också rundradioskatten och fastighetsskatten, eftersom de får dras av i beskattningen.

Kostnader som inte kan dras av

Som icke-avdragbara kostnader anges sådana poster som inte har en egen punkt någon annanstans i skattedeklarationen men som i bokföringen har tagits upp som kostnader i resultaträkningen.

De icke-avdragbara kostnaderna anges i denna förteckning och dessa poster får inte ingå i den egentliga uträkningen av inkomstskatt.

Direkta skatter

De inkomstskatter som bokförts som kostnader i resultaträkningen. I denna punkt anges således skatter som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden - inte bara de förskottsskatter som betalats under räkenskapsperioden.

Fastighetsskatten anges inte här, eftersom den får dras av i beskattningen.

Skatteförhöjningar och förseningsavgifter

Alla skatteförhöjningar är icke-avdragsgilla oberoende av vilken skatt de gäller.

Ange här även förseningsavgift, nedsatt dröjsmålsränta, dröjsmålsränta och försummelseavgift. De är inte heller avdragbara.

Böter och övriga avgifter av straffnatur Böter, påföljdsavgifter och andra offentligrättsliga betalningspåföljder av sanktionskaraktär (NärSkL 16 § 5 punkten).
Fusionsförlust Fusionsförlust (NärSkL 52 b §)
Värdenedgångar på aktier som utgör anläggningstillgångar

Värdenedgång på anläggningstillgångsaktier.

En värdenedgångsavskrivning som gjorts på anläggningstillgångsaktier är inte avdragbar i beskattningen.

Avsättningar

Avsättningar i bokföringen. Avsättningarna får i allmänhet inte dras av i beskattningen.

Med avsättningar avses sådana framtida utgifter som orsakas av förpliktelser enligt BokfL 5 kap. 14 § och vars exakta belopp eller datum för realisering inte är känt.

Sådana framtida utgifter och förluster kan följa t.ex. av sanering eller nedläggning av rörelseverksamheten på en produktionslinje eller produktionsanläggning, garantireparationsförbindelse för överlåtna produkter, reklamation och skadestånd.

En avsättning för garantireparation kan dras av i beskattningen, men endast då det är fråga om en byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet som ansvarar för fel i en byggnad, bro, flygplan eller motsvarande större enhet (NärSkL 47 §). Den avdragbara garantireserven anges i beskattningskolumnen i punkt 8 Ökning av reserver.

Övriga icke-avdragbara kostnader

Ange här övriga eventuella kostnader som inte får dras av i beskattningen.

Icke avdragbara är t.ex.

  • utgifter för förvärvande och bibehållande av skattefri inkomst. Avdragbar är dock den del av utgifterna som överstiger den skattefria inkomstens belopp (NärSkL 16 § 2 punkten).
  • avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät som återbetalas till samfundet då det avstår från den förmån som anslutningsavgiften medfört (NärSkL 16 § 3 punkten).
  • mutor samt förmåner med karaktär av mutor
  • belopp som aktiebolag har betalat för egna aktier, förutsatt att det inte är fråga om aktier som bolaget överlåtit på basis av ett anställningsförhållande (NärSkL 16 § 9 punkten och NärSkL 18 § 3 mom.).
Finansiella kostnader

 

Räntekostnader för intressegemenskapsskulder

Avdragbar andel (NärSkL 18 a §)

Ränteutgifter som betalats för intressegemenskapsskulder för inhemska och utländska parter.

  • T.ex. räntor som samfundet betalat till företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6 §).

En intressegemenskapsskuld kan vara direkt eller indirekt. En direkt intressegemenskapsskuld anses uppstå då parterna i ett skuldförhållande är i intressegemenskap med varandra på sådant sätt som avses i 31 § i lagen om beskattningsförfarande (NärSkL 18 a § 5 mom.). Som indirekt intressegemenskapsskuld betraktas en sådan skuld som samfundet har upptagit hos någon annan än en part i intressegemenskap, om någotdera kravet uppfylls:

  • parten i intressegemenskap har en fordran på den part som har beviljat lånet och fordran har ett samband med skulden
  • en fordran som innehas av en part i intressegemenskapen utgör säkerhet för skulden (NärSkL 18 a § 6 mom.).

I räntekostnaderna för intressegemenskapsskulder kan ingå också sådana indirekta räntekostnader enligt NärSkL 18 a § som inte i bokföringen ingår i ränteintäkterna från företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6 §). Därför kan beloppet av räntekostnaderna för intressegemenskapsskulder vara större än vad som bokförts som räntekostnad från företag inom samma koncern.

I beskattningen: Avdragbar andel (NärSkL 18 a §)

Uppge alla avdragbara räntekostnader från intressegemenskapsskulder. Ränteutgifterna är alltid avdragsgilla till den del de motsvarar beloppet av ränteinkomsterna. Alla räntor är avdragbara också då bolagets nettoränteutgifter (ränteutgifterna är större än ränteinkomsterna) högst uppgår till 500 000 euro.

Fyll i blankett 81 (Redogörelse för nettoränteutgifter vid näringsverksamheten) om bolagets nettoränteutgifter överskrider 500 000 euro. Överstiger nettoränteutgifterna detta belopp är nettoränteutgifterna avdragsgilla till den del de uppgår till högst 25 procent av det rättade resultatet av näringsverksamheten. Beloppet av icke-avdragbara nettoränteutgifter får således uppgå högst till samma belopp som nettoränteutgifterna mellan intressegemenskapsföretag.

  • Överför till denna punkt skatteårets avdragbara ränteutgifter för intressegemenskapsskulder från blankett 81. Uppge i denna punkt också de icke-avdragbara nettoränteutgifter från tidigare skatteår som bolaget vill dra av under det här skatteåret (yrkande på blankett 81).
Räntekostnader som betalats till ägarintresseföretag Räntor som samfundet enligt bokföringen betalat till ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §).
Övriga räntekostnader

Övriga ränteintäkter, t.ex. räntor på

  • leverantörsskulder
  • masskuldebrevslån
  • konvertibla lån
  • skulder till finansiella institut
  • skulder till finansbolag
  • pensionslån
  • finansieringsväxlar.
Koncernstöd och värdenedgångar på fordringar

Koncernstöd som betalats till ett bolag av vilket samfundet ensamt eller tillsammans med andra koncernbolag (NärSkL 6 b § 7 mom.) äger minst 10 %.

Ange dessutom motsvarande utgifter som utan motprestation betalats i syfte att förbättra det andra bolagets ekonomiska ställning. Ange också förluster och nedskrivningar på fordringar hos sådana bolag (dock inte kundfordringar).

Dessa poster är inte avdragbara i beskattningen (NärSkL 16 § 7 punkten).

Förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar

I bokföringen:

Slutliga förluster värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar enligt bokföringen. Slutliga förluster är t.ex. förluster som följer av försnillning, stöld eller annat brott.

I beskattningen: Avdragbar andel

Den avdragbara andelen av förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar.

  • Förluster av finansieringstillgångar är avdragbara i beskattningen (NärSkL 17 § 1 punkten).
  • Också sådana värdenedgångar på finansieringstillgångar som konstaterats vara slutliga är i allmänhet avdragbara enligt NärSkL 17 § 2 punkten, dock inte om värdenedgången hänför sig till en fordran hos ett annat koncernbolag (se föregående punkten Koncernstöd och värdenedgångar på fordringar).
Överlåtelseförluster från finansieringstillgångar Förluster från överlåtelse av finansieringstillgångar enligt bokföringen, t.ex. förlust från överlåtelse av värdepapper som hört till finansieringstillgångarna eller från överlåtelse av en fordran.
Övriga finansiella kostnader

Övriga finansiella kostnader enligt bokföringen, t.ex.

  • kostnader för låneskötsel
  • limitprovisioner
  • borgensprovisioner
  • kreditförsäkringar
  • inteckningskostnader
  • indrivningskostnader
  • kursförluster
  • kostnader för factoring
  • termineringskostnader.
6 Avdragbar överskottsåterbäring från andelslag Ange i denna punkt sådan avdragbar överskottsåterbäring enligt NärSkL 18 § som ett andelslag får dra av.
7 Utbetalt koncernbidrag

Ange här koncernbidrag som bolaget gett. Koncernbidragen ska dessutom specificeras på blankett 65.

8 Ökning av reserver

I bokföringen:

Ökning av skattemässiga reserver enligt bokföringen. Specificera reserverna på blankett 62.

I beskattningen: Avdragbar andel

Den andel av de skattemässiga reserverna som är avdragbar i beskattningen.

Ett samfund som deklarerar med blankett 6B får dra av i beskattningen endast det belopp varmed återanskaffningsreserven enligt NärSkL 43 § och garantireserven enligt 47 § har ökats.

9 Övriga avdragbara kostnader (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod)

Sådana kostnader som är avdragbara i beskattningen och som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

Ange i denna punkt till exempel arbetsrelaterade dividender. Dividender från andra än offentligt noterade bolag utgör förvärvsinkomst om grunden för dividendutdelningen är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär har gjort (ISkL 33 b § 3 mom)

Läs mer: Beskattning av dividend och överskott som  baserar sig på arbetsinsatsen (Dnr A263/200/2017).

I den här punkten uppges också utbildningsavdrag som samfundet vill dra av i beskattningen. Ge också en redogörelse för utbildningsavdraget på blankett 79.

10 Det sammanlagda beloppet av avdragbara kostnader i näringsbeskattningen
 
Det sammanlagda beloppet av posterna i beskattningskolumnen, dvs. det sammanlagda beloppet av kostnader som kan dras av i näringsbeskattningen.

8 Det beskattningsbara resultatet eller förlust som ska fastställas

I den här delen ska du för skatteåret 2018 ange resultatet från förvärvskällan för näringsverksamhet eller förlusten som ska fastställas.

Förluster från tidigare år antecknas inte i skattedeklarationen. Skatteförvaltningen drar av förlusterna automatiskt, förutsatt att aktierna och andelarna inte bytt ägare enligt del 13 Ändring i ägarandelar och förluster. Förlustbeloppet framgår av beskattningsbeslutet.

Om samfundet får inkomst från en personlig förvärvskälla ska du specificera intäkterna och kostnaderna på bilageblankett 7A.

Om samfundet får inkomst från jordbrukets förvärvskälla ska du specificera intäkterna och kostnaderna på bilageblankett 7M

Resultat av näringsverksamheten

Anteckna resultatet av näringsverksamheten i denna punkt om det är positivt.

Resultatet av näringsverksamheten är differensen mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten (del 6 punkt 10) och de kostnader som får dras av i beskattningen av näringsverksamheten (del 7 punkt 10).

Förlust i näringsverksamheten

Ange i denna punkt  beloppet av förlust som ska fastställas för näringsverksamheten. Beloppet är vanligtvis den negativa differensen mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten (del 6 punkt 10) och de avdragbara kostnaderna i näringsbeskattningen (del 7 punkt 10).

Om det emellertid ingår donationer eller koncernbidrag i kostnaderna (Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust), minska förlustbeloppet i denna punkt med donationernas och koncernbidragens belopp, eftersom sådana poster inte beaktas vid fastställandet av förlust.

Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust

Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust är exempelvis koncernbidrag, bostadshusreserv och donationer (ISkL 57 §).

Donationsavdraget (ISkL 57 §) beaktas inte i beskattningen hos samfund vid fastställandet av förlust i näringsverksamhetens förvärvskälla eftersom avdraget beviljas med stöd av en särskild bestämmelse. Donationsavdraget beaktas emellertid vid fastställandet av förlust i den personliga förvärvskällan

Uträkning av förmögenhet

Alla bolag ska lämna uppgifter för uträkning av förmögenhet, eftersom uppgifterna behövs bl.a. för statistikföring. Alla listade samfund får dock ange tillgångarna och skulderna till sina balansvärden, eftersom nettoförmögenheten och det matematiska värdet på aktien inte påverkar beskattningen av dividend som dessa bolag har delat ut. Dessutom fastställs jämförelsevärdena för dessa bolags aktier utgående från köp- eller säljkurserna och inte balansräkningen.

Med listade samfund avses här bolag vilkas aktier eller någon av aktieserierna är föremål för offentlig handel på en fondbörs i Finland (börslistan eller Pre-listan på NASDAQ OMX Helsinki Ab) eller annanstans inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller annan motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Kreditinstitut, försäkringsanstalter och värdepappersföretag (både listade och icke-listade) behöver inte fylla i alla punkter i uträkningen av förmögenhet. De fyller i endast det sammanlagda beloppet av tillgångar, det sammanlagda beloppet av skulder samt skillnaden mellan dessa två (i punkt Positiv nettoförmögenhet eller Negativ nettoförmögenhet).

Bolag som inte bedriver näringsverksamhet ska specificera sina tillgångar i punkten Övriga långfristiga placeringar (ISkL), sina skulder i punkten 10 Skulder och sitt eget kapital i punkten 11 Eget kapital.

9 Tillgångar

Uppge tillgångarna till beloppet av den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, om inte annat sägs i anvisningen. Värdena i förmögenhetsuträkningen kan avvika från balansvärdena.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar är nyttigheter som är avsedda för bestående bruk i näringsverksamheten (NärSkL 12 §).

Nyttigheter som ingår i anläggningstillgångarna bokförs i allmänhet bland bestående aktiva.

Avskrivningsbara anläggningstillgångar är exempelvis

  • byggnader
  • maskiner
  • anläggningar och övriga föremål
  • patent och andra immateriella rättigheter som kan överlåtas separat

Specificera på blankett 62 avskrivningar som gjorts på avskrivningsbara anläggningstillgångar och ändringarna av avskrivningsdifferensen.

Markområden, värdepapper och andra motsvarande nyttigheter är icke-avskrivningsbara anläggningstillgångar.

Immateriella rättigheter

Det sammanlagda värdet av immateriella rättigheter.

Immateriella rättigheter är bl.a.

  • patent
  • upphovsrätt
  • varumärkesrätt
  • licensavgifter
  • koncessionsrätt
  • licensavgifter för datorprogram.
Långfristiga utgifter

Sådana långfristiga utgifter som har förmögenhetsvärde (se blankett 62 del F Långfristiga utgifter (NärSkL 24 § och 25 §), punkt 7 Oavskriven anskaffningsutgift vid skatteårets utgång).

Långfristiga är sådana utgifter som genererar eller bibehåller inkomst under minst tre års tid. Av dessa räknas till tillgångarna exempelvis sådana aktiverade utgifter som ska aktiveras enligt NärSkL. Sådana utgifter som avses i NärSkL 24 § är till exempel utgifter för ombyggnad av hyreslägenheter och anskaffningsutgift för goodwill. Därutöver har man i rättspraxis ansett att bl.a. utvecklingsutgifter kan ha ett förmögenhetsvärde.

Till tillgångarna räknas inte kalkylmässiga skattefordringar, utgifter för etablering och organisering av bolaget och inte heller sådana utgifter med lång verkningstid som inte har förmögenhetsvärde.

Om den bokföringsmässiga fusionsdifferensen har ett förmögenhetsvärde, inräknas den i nettoförmögenheten för det övertagande bolaget (HFD 1994 B 545 och HFD 1994 B 546).

Fastigheter
(specificera på blankett 18)

 

Det sammanlagda värdet av fastigheter, byggnader och konstruktioner som utgör anläggningstillgångar.

Specificera uppgifterna på blankett 18.

Som värde används den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen (det sammanlagda beloppet av anskaffningsutgifter för byggnad och mark vilket anges på blankett 62 i punkt 7) eller jämförelsevärdet (=beskattningsvärdet), beroende på vilket av värdena som är högre.

Jämförelsen görs fastighetsvis.

Till fastigheten räknas mark och byggnaderna på den.

Som fastighet betraktas enligt ISkL 6 § även sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som kan överlåtas till tredje part tillsammans med besittningsrätten till marken utan att markägaren måste höras.

Om samfundets räkenskapsperiod går ut 1.1–30.9.2018, används som jämförelsevärde undantagsvis beskattningsvärdet för år 2017, eftersom något beskattningsvärde för 2018 ännu inte har fastställts.

Om samfundets räkenskapsperiod går ut under tiden 1.10–31.12.2018, används som fastighetens jämförelsevärde beskattningsvärdet för år 2018.

Konstruktioner som hör till anläggningstillgångar är även

  • cisterner för flytande bränslen och syror samt övriga sådana av metall eller annat därmed jämförlig material uppförda lagerbyggnader och konstruktioner
  • lätta konstruktioner av trä eller därmed jämförlig material
  • konstruktioner som används enbart för forskning som avser att främja rörelseverksamheten.

Jämförelsevärdet på skog är skogens genomsnittliga årliga avkastning multiplicerad med tio.

Jämförelsevärdet av jordbruksmark är den genomsnittliga årliga avkastningen multiplicerad med sju. Avkastningarnas storlek fastställs årligen genom Skatteförvaltningens beslut.

Jämförelsevärdet på vattenområden och impediment är 0.

Maskiner och inventarier

Maskiner och inventarier sammanlagda anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen.

Till maskiner och inventarier hör t.ex.

  • maskiner och anläggningar
  • last- och skåpbilar
  • personbilar
  • yrkesbilar
  • möbler
  • inventarier som hyrs ut.

Leasade inventarier anses inte ingå i anläggningstillgångarna i beskattningen, varför de inte heller ska anges här.

Förskottsbetalningar Förskottsbetalningar som anses utgöra anläggningstillgångar.
Värdepapper bland anläggningstillgångar
(värdejämförelse på blankett 8A)

Fyll i blankett 8A och jämför den anskaffningsutgift som inte avskrivits i inkomstbeskattningen med jämförelsevärdet. Denna jämförelse görs om värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar (ISkL-tillgångar).

Överför till den här punkten mellansumman för värdepapper som utgör anläggningstillgångar från den kolumn där det sammanlagda värdet på värdepapperen är högre.

Värdet på börsaktier är 70 % av deras slutskurs den dag då bolagets räkenskapsperiod går ut. Sök börskurser (www.nasdaqomxnordic.com). På webbplatsen kan du söka kursuppgifter enligt bolagets bokslutsdag.

Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie har angetts i beskattningsbeslutet av bolaget vars aktier det är fråga om.

Jämförelsevärdet av lägenhetsaktier som anskaffats före 1.1.2006 är detsamma som beskattningsvärdet för 2005.

Lägenhetsaktier som anskaffats 1.1.2006 eller senare har inte något separat jämförelsevärde. Detsamma gäller icke-noterade masskuldebrev, optionsrätter och andelar i andelslag. Den anskaffningsutgift för dessa värdepapper som inte avskrivits i inkomstbeskattningen antecknas på blankett 8A också i kolumnen Jämförelsevärde.

Fordringar hos företag inom samma koncern

Sådana fordringar hos företag inom samma koncern som utgör anläggningstillgångar.

Med företag inom samma koncern avses här moderföretag och dotterföretag enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

Fordringar hos ägarintresseföretag Sådana fordringar hos ägarintresseföretag som hör till anläggningstillgångarna (BokfL 1 kap. 7 §).
Övriga fordringar som utgör anläggningstillgångar Övriga fordringar som utgör anläggningstillgångar.
Övriga anläggningstillgångar

Övriga nyttigheter som hör till omsättningstillgångar.

Till övriga anläggningstillgångar kan höra exempelvis levande anläggningstillgångar, konstföremål och samlarobjekt.

Anläggningstillgångar sammanlagt Det sammanlagda värdet på samtliga ovan nämnda anläggningstillgångar.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgång är enligt NärSkL 10 § handelsvaror, råämnen, halvfabrikat och övriga nyttigheter som är avsedda för överlåtelse inom näringsverksamheten såsom sådana eller i förädlad form. Till omsättningstillgångar hör även bränslen, smörjämnen och övriga nyttigheter som är avsedda för förbrukning i näringsverksamheten

Ange som värdet på omsättningstillgångar den anskaffningsutgift som minskats med en eventuell värdenedgångsavskrivning enligt NärSkL 28 § 1 mom.

Material och förnödenheter

Till material och förnödenheter räknas t.ex. råvaror samt hjälpämnen och bruksförnödenheter.

Material och förnödenheter kan hänföra sig direkt till tillverkningen av nyttigheten som ska säljas eller till underhåll av maskiner och anordningar som behövs i tillverkningen.

I material och förnödenheter ingår också förpackningsmaterialet för färdiga produkter.

Produkt under tillverkning

Med varor under tillverkning avses sådana nyttigheter som man tillverkat själv, avser att sälja och vars tillverkningsprocess vid räkenskapsperiodens utgång ännu inte upphört (halvfabrikat).

En vara under tillverkning kan vara materiell eller immateriell.

  • En immateriell nyttighet bland omsättningstillgångarna kan vara t.ex. ett halvfärdigt planeringsarbete som gjorts av ett arkitekt- eller planeringsföretag, eller en halvfärdig film vars visningsrättighet man avser att sälja efter att filmen blivit färdig.
Färdiga produkter

Med färdiga varor avses sådana nyttigheter som bolaget själv har tillverkat så att de är färdiga för överlåtelse.

Till färdiga produkter räknas också sådana biprodukter och materialavfall som uppstår i tillverkarföretagets produktion.

Varor

Med varor avses sådana nyttigheter som man anskaffat från utomstående leverantörer och som man avser att sälja vidare som sådana.

En grossist eller detaljist får också inkludera i varorna det förpackningsmaterial som anskaffats för varuförsäljningen.

Fastigheter som utgör omsättningstillgångar Övriga nyttigheter som hör till omsättningstillgångar.
Värdepapper bland omsättningstillgångar Värdepapper som hör till omsättningstillgångar.
Övriga omsättningstillgångar

Övriga nyttigheter som hör till omsättningstillgångar. Sådana är till exempel förskottsbetalningar som utgör omsättningstillgångar.

Omsättningstillgångar sammanlagt Det sammanlagda beloppet på ovan nämnda nyttigheter bland omsättningstillgångarna.

Finansieringstillgångar

Finansieringstillgångar är penningar, bank- och kontofordringar, växelfordringar och andra dylika penningtillgångar (NärSkL 9 §).

Till finansieringstillgångarna räknas också bolagets övriga finansieringsmedel, såsom kundfordringar och värdepapper som utgör kassareserv.

Som värdet på en fordran bland finansieringstillgångarna anges det nominella värdet och som värdet på övriga finansieringstillgångar deras anskaffningsutgifter. Båda posterna minskas dock först med en värdenedgångsavskrivning enligt NärSkL 17 §.

Om fordringarna inte är i euro utan i någon annan valuta ska de värderas de på samma sätt som i bokföringen, dvs. i allmänhet till den kurs som gäller på bokslutsdagen (BokfL 5 kap. 3 §).

Kundfordringar Alla lång- och kortfristiga kundfordringar, avbetalningsfordringar o.d.
Fordringar hos företag inom samma koncern

Fordringar hos företag inom samma koncern, dock inte kundfordringar.

Med koncernföretag avses moderföretaget och dotterföretagen enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

Fordringar hos ägarintresseföretag Fordringarna hos ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §), dock inte kundfordringarna.
Lånefordringar

Andra än de ovan nämnda lånefordringarna, t.ex. lång- och kortfristiga fordringar hos arbetstagarna och ledningen.

Observera att lånefordringar hos delägarna inte ska anges i denna punkt, utan som långfristiga placeringar i punkt Delägarlån, eftersom de hör till samfundets ISkL-förvärvskälla.

Övriga fordringar

Till övriga fordringar kan höra till exempel skattefordringar, försäkringsdepositioner, betalda hyresgarantier och skadeståndsfordringar.

Latenta skattefordringar (BokfL 5:18 §) inkluderas inte i tillgångarna vid uträkningen av nettoförmögenheten. En skattefordran ska dock antecknas här om den följer av en skatt som har bokförts för räkenskapsperioden enligt prestationsprincipen.

Finansiella värdepapper
(specificera på blankett 8A)

 

Värdepapper som hör till finansieringstillgångar.

Specificera på blankett 8A de värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar (ISkL-tillgångar). Mellansumman (Finansieringstillgångar sammanlagt) i den kolumn på blankett 8A:s nedre kant där det sammanlagda beloppet är större ska överföras till den här punkten på blankett 6B.

Resultatregleringar Ange i denna punkt resultatregleringarna.
Fordringar från delintäktsföring Ange i denna punkt fordringarna från delintäktsföring.
Kassa Bolagets kontanta kassamedel.
Bank Till bank hör bl.a. penningmedel på bank, depositioner, placeringstillgångar och tillgångar i annan valuta.
Övriga finansieringstillgångar Andra än ovan nämnda nyttigheter som hör till finansieringstillgångar.
Finansieringstillgångar sammanlagt Det sammanlagda värdet på samtliga nyttigheter som utgör ovan nämnda finansieringstillgångar.

Övriga långfristiga placeringar (ISkL)

Tillgångar som inte hör till näringsverksamheten och beskattas enligt inkomstskattelagen (ISkL) får inte räknas ihop med de ovan nämnda anläggnings-, omsättnings- eller investeringstillgångarna, utan bland följande poster.

Uppge tillgångarna till beloppet av den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, om inte annat sägs i anvisningen.

Värdepapper
(specificera på blankett 8A)

Värdepapper som inte hör till näringsverksamheten.

Specificera på blankett 8A de värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar (ISkL-tillgångar). Överför mellansumman av Övriga långfristiga placeringar till den här punkten från den kolumn i blankett 8A:s nedre kant där det sammanlagda beloppet är större.

Fastigheter

Fastigheter som inte hör till näringsverksamheten, till exempel fastigheter som hyrts ut till utomstående.

Ange som fastighetens värde antingen den icke avskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller jämförelsevärdet (= beskattningsvärdet), beroende på vilket av värdena som är större.

Om bolagets räkenskapsperiod går ut 1.1–30.9.2018, använd i jämförelsen det beskattningsvärde som har fastställts för fastigheten för år 2017.

Delägarlån

Det sammanlagda beloppet av lån till delägare och deras anhöriga enligt läget vid bokslutet.

Specificera delägarlånen separat för varje delägare i del 2 eller på blankett 72.

Övriga ISkL-tillgångar Andra än ovan nämnda tillgångar som inte hör till näringsverksamheten.
Övriga långfristiga placeringar (ISkL) sammanlagt Det sammanlagda värdet på samtliga ovan nämnda ISkL-nyttigheter, dvs. övriga långfristiga placeringar (ISkL).
Tillgångar sammanlagt Det sammanlagda värdet av anläggnings-, omsättnings- och finansieringstillgångar samt övriga långfristiga placeringar (ISkL).

10 Skulder

Masskuldebrevslån Sådana kortfristiga och långfristiga obligationslån, debenturlån och övriga masskuldebrevslån som bolaget har emitterat.
Lån mot konvertibla skuldebrev Bolagets lång- och kortfristiga konvertibla lån.
Skulder till kreditinstitut

Anteckna i denna punkt

  • lång- och kortfristiga lån från finansiella institut
  • lån från finansbolag och amorteringar på dessa
  • factoring-kreditkonton
  • övriga kortfristiga lån från finansiella institut.
Leverantörsskulder

Ange i denna punkt

  • lång- och kortfristiga leverantörsskulder
  • avbetalningsskulder
  • leverantörsskulder hos ägarintresseföretag och koncernföretag
  • leverantörsskulder från investeringar och förskottsräkningar
  • övriga leverantörsskulder.
Skulder till företag inom samma koncern

Lång- och kortfristiga skulder till företag inom samma koncern, dock inte leverantörsskulder.

I denna punkt anges t.ex.

  • prestationer som koncernföretag betalat i förskott
  • finansieringsväxlar som bolaget erhållit från koncernföretag
  • övriga skulder till koncernföretag
  • resultatregleringar till koncernföretag

Koncernföretag är moder- och dotterföretagen som avses i bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

Om koncernen har iakttagit systemet med anteciperade dividender ska det dividendutdelande bolaget inte räkna denna dividendutdelningsskuld med i skulderna, utan den ska dras av från nettoförmögenheten på samma sätt som dividenderna som enligt beslut ska delas ut.

Läs mer: Systemet med anteciperad dividend (meddelande 15/1999).

Skulder till ägarintresseföretag

Lång- och kortfristiga skulder till ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §), dock inte leverantörsskulder.

Ange i denna punkt t.ex. prestationer som ägarintresseföretag betalat i förskott, finansieringsväxlar och övriga skulder samt resultatregleringar till ägarintresseföretag.

Skulder till delägare Lång- och kortfristiga skulder till delägarna och deras anhöriga.
Resultatregleringar

Till lång- och kortfristiga resultatregleringar hör t.ex.

  • hyresinkomster som bolaget mottagit på förhand
  • ränteinkomster
  • periodiserade investeringsunderstöd
  • övriga inkomstförskott
  • löneutgifter som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden
  • utgifter för semesterlön.

Erhållna långfristiga förskott

Sådana långfristiga betalningar som bolaget har mottagit i förskott.

Erhållna kortfristiga förskott

Sådana kortfristiga betalningar som bolaget har mottagit i förskott.
Övriga skulder

Övriga skulder kan vara t.ex.

  • långfristiga pensionslån
  • finansieringsväxlar och skulder till arbetstagarna
  • kortfristiga finansieringsväxlar
  • förskottsinnehållningsskulder
  • socialskyddsavgiftsskulder.

Som skuld betraktas också försäkringsanstalters, försäkringsbolags samt pensionsanstalters, -stiftelsers och -kassors ansvar och sådana reserver som dessa har i syfte att förbättra sin soliditet (2 § 3 mom. i lagen om värdering av tillgångar)..

Skuld är också sådana anslutningsavgifter med återbetalningsplikt som el-, tele- eller motsvarande bolag har mottagit (lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen).

Latenta skatteskulder enligt BokfL 5 kap. 18 § betraktas inte som skuld vid uträkningen av nettoförmögenheten, varför dessa skulder inte heller ska tas upp i uträkningen av förmögenhet. En skatteskuld ska dock antecknas här om den följer av en skatt som har bokförts för räkenskapsperioden enligt prestationsprincipen..

Kapitallån

Det sammanlagda beloppet av kapitallån som bolaget har tagit (ABL 12 kap. 1 §).

Ett kapitallån anses i allmänhet i beskattningen höra till det främmande kapitalet (jfr 2 § 3 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen). Av den anledningen ska lånet tas upp som skuld i uträkningen av förmögenheten oberoende av hur lånet har bokförts.

Skulder sammanlagt

Summan av skuldposterna.

Observera att beloppet i denna punkt inte nödvändigtvis motsvarar summan av punkterna Kortfristiga skulder sammanlagt och Långfristiga skulder sammanlagt. Beloppet i denna punkt räknas ut enligt skattebestämmelserna. Beloppen i punkterna Kortfristiga skulder sammanlagt och Långfristiga skulder sammanlagt kommer däremot från bokföringen.

Kortfristiga skulder sammanlagt Det sammanlagda beloppet av kortfristiga skulder enligt bokföringen.
Långfristiga skulder sammanlagt Det sammanlagda beloppet av långfristiga skulder enligt bokföringen.
Nettoförmögenhet – positiv

Dra av det sammanlagda beloppet av skulder i del 9 från det sammanlagda beloppet av tillgångar i del 10.

Om differensen mellan tillgångarna och skulderna är positiv, ange differensen i denna punkt.

Nettoförmögenhet – negativ

Dra av det sammanlagda beloppet av skulder i del 9 från det sammanlagda beloppet av tillgångar i del 10.

Om differensen mellan tillgångarna och skulderna är negativ, ange differensen i denna punkt.

Matematiskt värde på en aktie

  • Du kan räkna ut det matematiska värdet på en aktie för år 2019 så att du dividerar beloppet av nettoförmögenhet med antalet sådana aktier som bolaget har ute på marknaden.
  • När du räknar ut det matematiska värdet (och jämförelsevärdet) för aktien räknar du inte med sådana egna aktier som bolaget löst in eller förvärvat på något annat sätt.
  • Det matematiska värdet på aktien används i beskattningen av dividender som delas ut till delägarna under år 2019.

Jämförelsevärdet på en aktie

Bolagets nettoförmögenhet används som grund också när man för år 2019 beräknar jämförelsevärdet på aktien. Från nettoförmögenheten ska dock även dras av den dividend och anteciperad dividend som enligt beslut ska delas ut för räkenskapsperioden 2018 (inte dividendersättning). Dessutom beaktas alla sådana ändringar i förhållandena som skett efter räkenskapsperiodens utgång och under den följande räkenskapsperioden, t.ex. ändringar i antalet aktier och i det nominella värdet samt fusion och delning.

11 Eget kapital

Ange posterna bland det egna kapitalet såsom de har bokförts.
Bundet eget kapital
Aktie- eller andelskapital Samfundets aktie-, andels- eller annat motsvarande kapital.
Övrigt bundet eget kapital

Till det bundna egna kapitalet hänförs uppskrivningsfonden enligt bokföringslagen, fonden för verkligt värde och omvärderingsfonden (8 kap. 1 § i aktiebolagslagen).

Också gamla reservfonder och överkursfonder anses enligt 8 kap. 1 § i aktiebolagslagen utgöra bundet eget kapital (13 § i lagen om införande av aktiebolagslagen).

Fritt eget kapital
Fonden för inbetalt fritt eget kapital Den fond för inbetalt fritt eget kapital som avses i 8 kap. 2 § i aktiebolagslagen.
Övriga fonder Andra eventuella fonder som hör till det fria egna kapitalet.
Vinst från tidigare räkenskapsperioder Beloppet av vinst från tidigare räkenskapsperioder enligt bokföringen om det sammanlagda beloppet av resultat från föregående räkenskapsperioder uppvisar vinst.
Förlust från tidigare räkenskapsperioder Beloppet av förlust från tidigare räkenskapsperioder enligt bokföringen om det sammanlagda beloppet av resultat från föregående räkenskapsperioder uppvisar förlust.
 Räkenskapsperiodens vinst

Räkenskapsperiodens vinst enligt bokföringen.

I punkten Räkenskapsperiodens förlust kan du göra en kontrollkalkyl av den beskattningsbara inkomsten och posterna som påverkar den. Det sammanlagda beloppet ska motsvara det bokförda vinstbeloppet.

Räkenskapsperiodens förlust

Räkenskapsperiodens förlust enligt bokföringen.

Om du vill så kan du göra en kontrollkalkyl av förlusten som ska fastställas vid beskattningen och posterna som påverkar den. Det sammanlagda beloppet ska motsvara det bokförda förlustbeloppet

Följande punkter kan du fylla i om du vill.
Beskattningsbart resultat

Ange i den första punkten det sammanlagda beloppet av beskattningsbara resultat.

Det sammanlagda beloppet får du genom att räkna ihop de positiva resultaten från näringsverksamhet, jordbruk och personlig förvärvskälla.

Förluster från tidigare år dras inte av från resultatet.

Förlust som fastställs vid beskattningen

Ange i denna punkt det sammanlagda beloppet av förluster som ska fastställas i beskattningen för den här räkenskapsperioden.

Det sammanlagda beloppet får du genom att räkna ihop de negativa resultaten från näringsverksamhet, jordbruk och personlig förvärvskälla.

Skattefria intäkter

Lägg till det beskattningsbara resultatet eller den förlust som ska fastställas sådana skattefria intäkter som har bokförts för räkenskapsperioden.

De skattefria intäkterna får du genom att räkna ihop följande punkter i uträkningen av inkomstskatt:

+ Överlåtelsevinster och upplösningsvinster från anläggningstillgångsaktier, minskade med deras skattepliktiga andel
+ Erhållna dividender, minskade med deras skattepliktiga andel
+ Vinstandelar från sammanslutningar, minskade med de skattepliktiga inkomstandelarna
+ Nedskrivningar och deras återföringar, minskade med deras skattepliktiga andel

+ Minskning av reserver, minskade med deras skattepliktiga andel
+ Skatteåterbäring

+ Produktionsstöd för film
+ Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen
+ Erhållna dividender som ingår i den personliga förvärvskällan, minskade med deras skattepliktiga andel som har specificerats på blankett 7A.

Kostnader som inte kan dras av vid beskattningen

Dra av de kostnader som inte får dras av i beskattningen. De icke-avdragbara kostnaderna får du genom att räkna ihop följande punkter i uträkningen av inkomstskatt:

+ Avskrivningar, minskade med deras avdragbara andel (avskrivningar som inte dragits av under de föregående åren ska dock inte antecknas här)
+ Nedskrivningar på anläggningstillgångar, minskade med deras avdragbara andel
+ Representationskostnader, minskade med deras avdragbara andel
+ Donationer, minskade med deras avdragbara andel
+ Överlåtelse- och upplösningsförluster från anläggningstillgångsaktier, minskade med deras avdragbara andel
+ Direkta skatter
+ Skatteförhöjningar
+ Böter och övriga straffavgifter
+ Fusionsförlust
+ Värdenedgångar på anläggningstillgångsaktier
+ Avsättningar
+ Övriga icke-avdragbara kostnader
+ Koncernstöd och värdenedgångar på fordringar
+ Förluster av och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar, minskade med deras avdragbara andel
+ Ökning av reserver, minskad med deras avdragbara andel.

Övriga skillnader mellan bokföringen och beskattningen

Övriga skillnader mellan bokföringen och beskattningen, till exempel

– Övriga skattepliktiga intäkter (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod)
– Poster som inte beaktas vid fastställande av förlust
+ I punkten Avdragbar andel av avskrivningarna ingår sådana avskrivningar som inte dragits av under de föregående åren
+ Övriga avdragbara kostnader (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod), t.ex. donation som dragits av i beskattningen (ISkL 57 §) men som inte bokförts som kostnad.

Kontrollkalkylens resultat ska vara lika stort som räkenskapsperiodens vinst eller förlust enligt boköringen.

Eget kapital sammanlagt Det sammanlagda beloppet av posterna bland det egna kapitalet, dvs. det bokförda egna kapitalet sammanlagt.

12 Revision

Har revision verkställts?

Samfundet ska alltid bifoga en revisionsberättelse till skattedeklarationen om samfundet är skyldigt att förrätta revision.

  • Kryssa för Ja om samfundets revision har förrättats innan skattedeklarationen lämnas in.
  • Kryssa för Nej, den verkställs senare om samfundets revision ännu inte har förrättats men den kommer att förrättas senare.

Om revisionsberättelsen ännu inte blivit färdig innan det är dags att lämna in skattedeklarationen, ska samfundet lämna in revisionsberättelsen till Skatteförvaltningen inom en månad från det att revisionen slutförts.

Elektroniskt inlämnade skattedeklarationer kan kompletteras på nätet.

Då du lämnar in revisionsberättelsen på papper, fyll i även blankett 63 och häfta den till revisionsberättelsen som pärmblad. Skicka uppgifterna till adressen

Skatteförvaltningen
Optisk läsning av samfundsblanketter
PB 200
00052 SKATT

Kryssa för Nej, med stöd av 2 kap. 2 § i revisionslagen har ingen revisor valts om bolaget har utnyttjat möjligheten enligt revisionslagen (1141/2015) att inte välja revisor i små bolag.

Ett samfund behöver inte välja revisor då både under den avslutade räkenskapsperioden och under den som omedelbart föregår denna högst ett av följande villkor har uppfyllts:

  • Balansomslutningen överstiger 100 000 euro.
  • Omsättningen överstiger 200 000 euro.
  • Det genomsnittliga antalet anställda överskrider tre personer.

Samfundet ska dock alltid välja en revisor om det sägs så i bolagsordningen, bolagsavtalet eller stadgarna.

I 2 kap. 2 § 4 mom. i revisionslagen finns dessutom vissa begränsningar som gäller bransch och betydande inflytande

Innehåller revisionsberättelsen yttranden med avvikande mening?

Kryssa för Nej om revisionsberättelsen inte innehåller sådana yttranden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen.

Kryssa för Ja om revisionsberättelsen inte innehåller sådana yttranden, anmärkningar eller tilläggsuppgifter.

13 Ändring i ägarandelar och förluster

Du ska alltid fylla i den här delen om över hälften av aktierna eller andelarna i samfundet har bytt ägare under ett skatteår eller stegvis under flera år.Uppgiften påverkar rätten att dra av förluster för tidigare år.

Samfundet får dra av förluster från resultatet i samma förvärvskälla under de 10 följande skatteåren.

Ägarbytets inverkan

Ett samfund förlorar sin rätt att dra av förluster om mer än hälften av aktierna i samfundet direkt eller indirekt bytt ägare under förluståret eller därefter på något annat sätt än genom arv eller testamente (t.ex. genom köp eller byte).

Samfundet kan dock ansöka om dispens hos Skatteförvaltningen för att få dra av förluster trots ägarbytet (ISkL 122 §).

Läs mer: Att göra en ansökan om förhandsavgörande och att meddela beslut i ärendet

Indirekta ägarbyten – dvs. att ändringar i ägarförhållandena hos delägaren – tas i beaktande om en delägare äger minst 20 % av företaget och majoriteten av aktierna eller andelarna i delägarsamfundet eller -sammanslutningen byter ägare. Då anser man att alla aktier i delägarsamfundet eller -sammanslutningen har bytt ägare.

 

Exempel: X Ab äger alla aktier i Z Ab. Om över hälften av aktierna i X Ab byter ägare, anses alla aktier i Z Ab ha bytt ägare.
Om bolaget är börsnoterat och dess aktier således är föremål för offentlig handel, utgör ägarbyten inte något hinder för avdragandet av förluster eller oanvända gottgörelser.
Ändringar i ägarandelar och förluster

Anteckna här det skatteår under vilket ägarbytet har skett om över hälften av aktierna samtidigt bytt ägare under de tio senaste skatteåren.

Ange skatteåret också i det fall att mer än hälften av aktierna i bolaget har bytt ägare stegvis under flera års tid eller då indirekta ägarbyten ägt rum i bolaget under de tio senaste skatteåren. Anteckna i så fall det skatteår för vilket förluster som uppstått under det året eller tidigare inte är avdragbara p.g.a. byte av ägare. Dessutom ska du redogöra för ägarbytena och deras tidpunkter i en separat fritt formulerad bilaga.

Exempel: En person äger samtliga 100 aktier i bolaget. Han säljer 50 aktier 2016 och en aktie 2017. Över hälften av aktierna i bolaget har således bytt ägare när man beaktar ägarbytena år 2016 och 2017. Bolaget har förluster från 2013–2017.

Bolaget anger 2016 som skatteåret för ägarbytet och redogör för ägarbytena i en separat bilaga.

Bolaget får inte dra av förlusterna från år 2013–2016 från sin vinst från skatteåret 2018. Under förluståret 2017 har en enda aktie bytt ägare, varför bolaget får från sin vinst för skatteåret 2018 dra av den förlust som uppkommit under år 2017.

Ägarförhållandena kan ändras också även om delägarna är desamma som tidigare. En sådan situation kan uppstå t.ex. vid aktieemission då delägarna inte tecknar nya aktier i förhållande till tidigare aktieinnehav.

Bilageblanketter och anvisningar:

Lagförkortningar e.d.

ABL = aktiebolagslagen
BFL = lagen om beskattningsförfarande
BokfL = bokföringslagen
FODS = företags- och organisationsdatasystemet (www.ytj.fi)
ISkL = inkomstskattelagen
NärSkL = lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
PRS = patent- och registerstyrelsen

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken