6 Skattedeklaration – samfällda förmåner, statliga inrättningar, utländska dödsbon m.m. – deklarationsanvisningar

Skatteår 2016

184 Verksamhet både på Fasta Finland och på Åland

Kryssa för punkt 184 om samfundet eller den samfällda förmånen har verksamhet både på Åland och i Fastlandsfinland.

Kryssa för punkten även då man har verksamhet endast på Åland men hemorten finns på fastlandet samt likaså då hemorten finns på Åland och verksamheten bedrivs i Fastlandsfinland.

Förklara i en fritt formulerad bilaga hur resultatet fördelas mellan Åland och Fastlandsfinland.

Enligt kommunalskattelagen för landskapet Åland betalar ett åländskt samfund kommunalskatt för alla sina inkomster till Åland. Denna princip grundar sig på kommunalskattelagen för landskapet Åland (se Ålands författningssamling, 119/2011).

Enligt samma bestämmelse ska även ett samfund som har sin hemort i Fastlandsfinland betala kommunalskatt till Åland till den del av inkomsten som har förvärvats på Åland. 
Enligt inkomstskattelagen ska alla samfund likväl betala en inkomstskatt om 20 % och den fördelas mellan staten, kommunerna och församlingarna. Kommunalbeskattningen av samfund med verksamhet på Åland är således dubbel. Beroende på samfundets hemort undanröjs dubbelbeskattningen antingen av Ålands landskapsstyrelse eller av Skatteförvaltningen.

175 Ny bransch

Kryssa för punkt 175 om branschen har ändrats.

Ange den ändrade huvudsakliga näringsgrenen enligt näringsgrensindelningen NI2008 (TOL2008). Näringsgrenarnas koder hittar du på Statistikcentralens webbplats (www.stat.fi).

  Kontaktperson för kompletterande deklarationsuppgifter Ange namn och telefonnummer för den person som vid behov kan ge ytterligare information till Skatteförvaltningen.

I Uträkning om beskattningsbar inkomst

När samfund som fyller i blankett 6 räknar ut den beskattningsbara inkomsten är utgångspunkten det bokförda resultatet av hela verksamheten. Till resultatet läggs de kostnader som inte får dras av vid beskattningen samt förlusten från den skattefria verksamheten och från det subtraheras de skattefria intäkterna samt resultatet från den skattefria verksamheten.

Anteckna inte förluster från tidigare år i uträkningen av beskattningsbar inkomst. Skatteförvaltningen drar av förlusterna från tidigare år automatiskt från resultat- och förlustuppgifterna i del II (punkterna 500–502 och 505–507) om mer än hälften av aktierna och andelarna inte bytt ägare på det sätt som beskrivs i blankettens del VI.  Beloppet på förlusterna från tidigare år framgår av beskattningsbeslutet.

Efter att du räknat ut den beskattningsbara inkomsten fördela den till de olika förvärvskällorna och ange som resultat eller förlust i del II (resultat eller förlust).

Exempel: Ett samfunds bokslut utvisar en vinst om 3 500 euro. Samfundet har betalat 900 euro i skatt. Samfundet har dessutom mottagit dividender, vilkas skattefria andel är 300 euro. Samfundets beskattningsbara inkomst för skatteåret är 4 100 euro (3 500 e + 900 e - 300 e).

Om samfundets bokslut utvisade en förlust om 3 500 euro skulle den fastställda förlusten i beskattningen uppgå till 2 900 e (-3 500 e + 900 e - 300e).

259 1 Räkenskapsperiodens resultat (vinst eller förlust)

Det resultat som bokföringens resultaträkning utvisar.

Om resultatet är negativt sätt ut ett minustecken framför beloppet.

222 2 Direkta skatter Direkta skatter är inte avdragbara i beskattningen. Anteckna således i denna punkt de inkomstskatter som har bokförts som utgifter i resultaträkningen.
224 3 Andra tillägg

Sådana kostnader i bokföringen som inte får dras av i beskattningen. Till dessa kostnader hör t.ex.:

  • utgifter för förvärvande eller bibehållande av skattefri inkomst. Om dessa utgifter överstiger den skattefria inkomstens belopp får den överstigande delen dras av (NärSkL16 § 2 punkten).
  • hälften av representationskostnaderna (NärSkL 8.1 § 8 punkten)
  • böter, påföljdsavgifter och andra offentligrättsliga avgiftspåföljder av sanktionskaraktär (NärSkL 16 § 5 punkten)
  • skatteförhöjning, samfundsränta som ska betalas, skattetillägg och förseningsränta samt försummelseavgift
  • avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät, om det mottagande bolaget återbetalar avgiften då samfundet avstår från anslutningsförmånen (NärSkL 16 § 3).

Förlust av den skattefria verksamheten

Icke avdragsgilla överlåtelseförluster

Avskrivningar som gjorts i bokföringen men som inte används som avskrivning vid beskattningen för skatteåret 2016. Specificera sådana avskrivningar på blankett 12A.

Anteckna här också de skattepliktiga inkomster som inte tagits upp i bokföringen. Sådana inkomster är t.ex. andel av ett öppet bolags eller kommanditbolags beskattningsbara inkomst (se även punkt 5).

225 4 Skatteåterbäring Eventuell skatteåterbäring som bokförts som intäkt i resultaträkningen.
226 5 Övriga avdrag

Ange i denna punkt också övriga skattefria inkomster som har tagits upp som intäkt i bokföringen, t.ex.:

  • samfundsränta som återburits (= ränta på skatteåterbäring)
  • vinstandel från en sammanslutning
    Vinstandel som en sammanslutning har betalat utgör skattefri inkomst för delägaren men delägaren beskattas för sin inkomstandel i sammanslutningarna.
  • den skattefria andelen av dividender
    Specificera dividenderna och de övriga posterna av vinstnatur på blankett 73 om samfundet bedriver näringsverksamhet. Dividender från aktier som ingår i ett samfunds näringsverksamhet är i regel skattefria (NärSkL 6 a §). Dividender från Finland och de övriga EU-medlemsstaterna behandlas jämlikt.

Ange i denna punkt också resultatet av den skattefria verksamheten

Ange i denna punkt också alla sådana poster som är avdragbara i beskattningen men som inte har dragits av i bokföringen för räkenskapsperioden 2016. Sådana poster är t.ex. avskrivningar som inte godkänts under tidigare år men som du vill dra av under skatteåret 2016. Specificera sådana avskrivningar på blankett 12A

 

6 Beskattningsbart resultat av verksamheten 

7 Förlust av verksamheten

Om samfundet har haft verksamhet i en enda förvärvskälla ange det beskattningsbara resultatet från denna förvärvskälla i punkt 6. Om resultatet är negativt anteckna förlusten i punkt 7.

Om samfundet har haft verksamhet i fler än en förvärvskälla räkna ihop resultaten från alla förvärvskällor. Om summan är positiv anteckna den i punkt 6. Om summan är negativ anteckna den i punkt 7.

Specificera alltid förvärvskällorna i del II (Resultat eller förlust).

Skattedeklarationens del II måste fyllas i också i det fallet att samfundet eller den samfällda förmånen har haft verksamhet endast i en enda förvärvskälla.

I förlustuppgifterna i del II ska du inte ange poster som inte tas i beaktande vid fastställandet av förlust (posterna vid punkt 504).

504 8 Poster som inte beaktas vid fastställande av förlust

Poster som inte beaktas vid fastställande av förlust. Sådana poster är

  • ökning av bostadshusreservering
  • penningdonation (ISkL 57 §)
  • givet koncernbidrag.
  9 Kalkylerad förlust av verksamheten Dra av från förlusten (punkt 7) de poster som avses i punkt 8 (högst upp till 0 euro). Anteckna skillnaden i punkt 9.

II Skattepliktigt resultat av olika förvärvskällor före avdragande av förlust/förlust som ska fastställas för skatteåret (resultat eller förlust)

Ange i denna punkt det resultat eller den förlust som ska fastställas för varje förvärvskälla för skatteåret 2016. Förluster från tidigare år behöver inte beaktas i denna punkt.

Fyll i denna punkt alltid även om samfundet eller den samfällda förmånen haft verksamhet endast i en enda förvärvskälla.

500 Resultat av näringsverksamheten

Resultatet i näringsverksamheten, om beloppet är positivt.

Räkna ut näringsresultatet så att du från de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten drar av de kostnader som får dras av i näringsbeskattningen.

501 Resultat av en personlig förvärvskälla

Resultatet i den personliga förvärvskällan, om beloppet är positivt.

Räkna ut resultatet i den personliga förvärvskällan på blankett 7A: dra av från summan av intäkter i den personliga förvärvskällan och skattepliktiga överlåtelsevinster de kostnader som ingår i den personliga förvärvskällan.

Obs! Överlåtelseförluster anges inte som kostnad i den personliga förvärvskällan. Enligt 50 § i inkomstskattelagen (ISkL) ska förlust som uppkommit vid överlåtelse av egendom dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren allteftersom vinst uppstår.
Om bolaget under räkenskapsperioden har överlåtelseförluster som är begränsat avdragsgilla (ISkL 50 §) och om villkoren för avdragandet inte uppfylls ange överlåtelseförlusterna bland tillägg (i punkt 3 Övriga tillägg) i Uträkning av beskattningsbar inkomst.

502 Resultat av jordbrukets förvärvskälla

Resultatet i jordbrukets förvärvskälla, om beloppet är positivt.

Räkna ut resultatet i jordbrukets förvärvskälla så att du från de skattepliktiga jordbruksintäkterna drar av de kostnader som hänför sig till jordbrukets förvärvskälla.

505 Näringsverksamhetens förlust under skatteåret

Det belopp som fastställs som näringsförlust är vanligtvis den negativa differensen mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten och de avdragbara kostnaderna i näringsbeskattningen.

Om det ingår donationer eller koncernbidrag (punkt 504) i dessa kostnader minska förlustbeloppet i punkt 505 med donationernas och koncernbidragens belopp. Dessa poster beaktas inte vid fastställande av förlust.

506 Förlust av en personlig förvärvskälla under skatteåret

Förlusten dvs. det negativa resultat som ingår i den personliga förvärvskällan.

Räkna ut förlusten i den personliga förvärvskällan på blankett 7A: dra av från summan av intäkter i den personliga förvärvskällan och skattepliktiga överlåtelsevinster de kostnader som ingår i den personliga förvärvskällan.

Obs! Överlåtelseförluster anges inte som kostnad i den personliga förvärvskällan. Enligt 50 § i inkomstskattelagen (ISkL) ska förlust som uppkommit vid överlåtelse av egendom dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren allteftersom vinst uppstår.

Om bolaget under räkenskapsperioden har överlåtelseförluster som är begränsat avdragsgilla (ISkL 50 §) och om villkoren för avdragandet inte uppfylls lägg överlåtelseförlusterna till Uträkning av beskattningsbar inkomst (till punkt 3 Övriga tillägg).

507 Förlust av jordbrukets förvärvskälla under skatteåret

Förlust i jordbrukets förvärvskälla.

Räkna ut förlusten så att du från de skattepliktiga jordbruksintäkterna drar av de kostnader som hänför sig till jordbrukets förvärvskälla.

III Fördelning av beskattningsbar inkomst enligt inkomstskatteprocent

Specificera i del II hur samfundets eller den samfällda förmånens beskattningsbara inkomst fördelas enligt de olika inkomstskattesatserna.

Fyll inte i denna del om samfundets eller den samfällda förmånens verksamhet omfattas endast av skattesatsen på 20 % eller 28 %. Delvis skattefria samfund samt väglag ska däremot alltid fylla i denna punkt om det uppstår beskattningsbar inkomst för dem.

Då du fyller i punkterna 515, 516 eller 517 i del III, dra av även de eventuella gamla förlusterna från det beskattningsbara resultatet för 2016 (resultatet räknas här alltså på annat sätt än i del II, där de gamla förlusterna inte får dras av från resultatet och förlusten).

515 20 % / 28 %
  • Fyll inte i denna punkt om samfundets eller den samfällda förmånens verksamhet omfattas endast av skattesatsen på 20 % eller 28 %.
  • Skattesatsen för samfund är 20 %.
  • Skattesatsen för samfällda förmåner (dock inte för väglag) är 28 %.
516 6,18 %

Skattesatsen 2016 för delvis skattefria samfund och väglag är 6,18.

Delvis skattefria samfund som avses här är

  • staten och dess inrättningar
  • Penningautomatföreningen
  • Oy Veikkaus Ab
  • kommuner
  • samkommuner
  • landskap och andra samfund som betalar skatt endast till kommunen och församlingen (se ISkL 21.1 §).

De ovan nämnda samfunden betalar skatt på inkomsten från näringsverksamhet samt på inkomsten från gårdsbruksenheter och från fastigheter som används för annat än allmänna ändamål (se ISkL 21.3–21.4 §).

En kommun ska betala skatt för inkomst av näringsverksamhet som bedrivs utanför den egna kommunen och för inkomst av fastighet som ligger utanför den egna kommunen.

517 6,18 %

Följande samfund  betalar skatt endast till kommunen:

  • Evangelisk-lutherska kyrkan
  • ortodoxa kyrkosamfundet
  • andra religiösa samfund
  • deras för­samlingar samt pensionsanstalt, -stiftelse och -kassa som grundats för deras anställda (ISkL 21.2 §)

År 2016 är skattesatsen för dessa samfund  6,18. Skatt ska betalas på näringsinkomst och på inkomst som förvärvats från en fastighet eller en del av fastighet som används för annat än allmänna eller allmännyttiga ändamål.

IV Uträkning av förmögenhet

Samfundets och samfälld förmåns tillgångar och skulder ska deklareras bl.a. för statistikföring, även om förmögenhetsbeskattningen har slopats år 2006.

Anteckna i uträkningen om tillgångar värden på fastigheter, byggnader och konstruktioner (även skog, jordbruksjord, vattenområden och impediment) samt på värdepapper värderade till den anskaffningsutgift som inte avskrivits i inkomstbeskattningen. Den oavskrivna anskaffningsutgiften och jämförelsevärdet jämförs inte med varandra eftersom de samfund och samfällda förmåner som använder blankett 6 inte delar ut dividender och dessa samfunds förmögenhet inverkar inte heller i övrigt på beskattningen av ägare.

Anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar
1 Immateriella förnödenheter som har förmögenhetsvärde

Immateriella nyttigheter och övriga långfristiga utgifter med förmögenhetsvärde.

Av de långfristiga utgifterna räknas till tillgångarna endast sådana aktiverade utgifter som ska aktiveras med stöd av näringsskattelagen. Sådana utgifter är bl.a. utgifter för ombyggnad av hyreslägenheter. Däremot har t.ex. bolagets etablerings- och organiseringsutgifter samt forsknings- och utvecklingsutgifter inget förmögenhetsvärde och de beaktas således inte som tillgångar.

2 Den anskaffningsutgift för fastigheter, byggnader och konstruktioner som inte avskrivits vid inkomstbeskattningen

Den oavskrivna anskaffningsutgiften vid inkomstbeskattningen utan uppskrivningar för fastigheter, byggnader och konstruktioner som hör till anläggningstillgångarna.

En fastighet omfattar marken samt byggnaderna på den. Med oavskriven anskaffningsutgift vid inkomstbeskattningen avses det belopp som återstår av anskaffningsutgiften efter att alla de avskrivningar som godkänts vid beskattningen har gjorts.

Om balansvärdet på byggnaden eller konstruktionen är anskaffningsutgiften från vilken de planenliga avskrivningarna har subtraherats rätta balansvärdet med differensen mellan den planenliga avskrivningen och den vid beskattningen godkända avskrivningen.

Om en del av anskaffningsutgiften har täckts med en återanskaffningsreservering eller annan motsvarande reservering är den oavskrivna anskaffningsutgiften vid inkomstbeskattningen den återstående anskaffningsutgiften efter det att reserveringen har subtraherats från den.

Om samfundet äger flera fastigheter specificera och räkna ut på blankett 18 fastigheternas gemensamma anskaffningsutgift som inte dragits av i beskattningen.

Blankett 18 Förteckning på fastigheter som hör till samfunds anläggningstillgångar

3 Den anskaffningsutgift för värdepapper som inte avskrivits vid beskattningen

Den vid inkomstbeskattningen oavskrivna anskaffningsutgiften för samfundets eller den samfällda förmånens värdepapper. Värdepapper som hör till omsättnings- eller investeringstillgångar antecknas inte här.

Specificera värdepapperen och räkna ut det sammanlagda värdet på dem på blankett 8A.

Blankett 8A Förteckning på värdepapper och värdeandelar som ägs av samfund

4 Andra anläggningstillgångar Värdet på maskiner och inventarier samt andra eventuella anläggningstillgångar. Som värde betraktas den oavskrivna anskaffningsutgiften vid inkomstbeskattningen.
5 Övriga långfristiga placeringar Övriga långfristiga placeringar. Dessa värderas på samma värderingsgrunder som anläggningstillgångarna.
6 Omsättningstillgångar Värdet på omsättningstillgångarna i denna punkt är anskaffningsutgiften minskad med en eventuell värdenedgångsavskrivning enligt NärSkL 28.1 §.
7 Finansieringstillgångar

Kassa och fordringar bland finansieringstillgångarna.

Värdet på fordringar bland finansieringstillgångarna är det nominella värdet, minskad med det eventuella värdenedgångsavdraget enligt NärSkL 17 §.

Som värdet på övriga finansieringstillgångar betraktas anskaffningsutgiften.

8 Övriga tillägg Andra eventuella tillgångar än de ovan nämnda.
9 Främmande kapital

Det sammanlagda beloppet av kortfristigt och långfristigt främmande kapital.

Som värdet på en skuld antecknas det nominella värdet. Om skulden är bunden till ett index eller annan jämförelsegrund ska som värdet på skulden betraktas det förändrade värdet enligt denna grund.

Observera att bl.a. följande poster anses utgöra skuld:

  • kapitallån då det utgör främmande kapital till sin ekonomiska karaktär
  • skatter som bokförts för räkenskapsperioden enligt prestationsprincipen
  • anslutningsavgifter, om ni är ett samfund som tillhandahåller el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät och har förbundit er att återbetala dessa avgifter till betalare då denne avstår från den förmån som anslutningsavgiften medfört.

Som skuld betraktas inte:

  • samfundets eget kapital, fonder och reserver (dock bortsett från undantaget i punkt 10)
  • latenta skatteskulder enligt 5 kapitel 18 § i bokföringslagen.
10 Övriga avdrag Övriga eventuella skulder, t.ex. det pensionsansvar för en pensionsstiftelse eller annan pensionsanstalt som baserar sig på pensionsförpliktelser och har räknats ut på försäkringstekniska grunder.
11 Förmögenhet Samfundets förmögenhet: dra av skulderna (punkterna 9 och 10) från det sammanlagda beloppet av tillgångarna (punkterna 1-8).

V Revision

177

Revision har förrättats Nej, verkställs senare

 

Kryssa för alternativet 1 (Ja) om revision har förrättats innan skattedeklarationen har lämnats in.

Kryssa för alternativet 2 (Nej, förrättas senare) om revision ännu inte förrättats men den kommer att förrättas senare.

Skicka revisionsberättelsen till Skatteförvaltningen inom en månad från det att den blivit färdig. Om du har lämnat in en elektronisk deklaration skicka även revisionsberättelsen elektroniskt. Du kan skicka revisionsberättelsen även på papper.

Skicka revisionsberättelsen på papper till adressen:

Skatteförvaltningen
Optisk läsning av samfundsblanketter
PB 200
00052 SKATT

178 Innehåller revisionsberättelsen uttalanden med avvikande mening

Kryssa för alternativet 2 (Nej) om revisionsberättelsen inte innehåller sådana uttalanden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen. Då behöver du inte bifoga revisionsberättelsen till skattedeklarationen.

Kryssa för alternativet 1 (Ja) om revisionsberättelsen innehåller sådana uttalanden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen. Bifoga då en kopia av revisionsberättelsen till skattedeklarationen.

VI Ägarbyte och förluster

Fyll alltid i den här delen. Uppgiften påverkar rätten att dra av förluster och använda oanvända gottgörelser från tidigare år.

Samfund och samfällda förmåner kan dra av förluster från resultatet i samma förvärvskälla under de 10 följande skatteåren. Användningstiden är 10 skatteår också för oanvänd gottgörelse för bolagsskatt.

En oanvänd gottgörelse har uppkommit så att samfundet inte i sin helhet kunnat räkna sig tillgodo den gottgörelse för bolagsskatt som hänför sig till en dividend som samfundet har mottagit eftersom samfundet inte haft inkomstskatt att betala. Lagen om gottgörelse för bolagsskatt upphävdes 1.1.2005. Användningstiden för samfundets oanvända gottgörelser som uppkommit under skatteåret 2004 eller tidigare är dock fortfarande 10 år.

Förluster från tidigare år kan inte dras av om över hälften av aktierna eller andelarna i samfundet direkt eller indirekt bytt ägare under eller efter förluståret till följd av något annat förvärv än arv eller testamente eller om över hälften av medlemmarna i samfundet är nya. Ett sådant ägarbyte gör också att oanvända gottgörelser inte får dras av från skatten.

179 Nej Kryssa för alternativet 2 (Nej) om över hälften av delägarna eller medlemmarna i samfundet inte bytt ägare eller om över hälften av medlemmarna i samfundet inte har ersatts med nya.

179


531

Ja


Skatteåret då ägarbytet skett

Kryssa för alternativet 1 (Ja) om över hälften av aktierna eller andelarna i samfundet har bytt ägare under ett och samma skatteår eller om mer än hälften av medlemmarna är nya. Ange i punkt 531 det skatteår under vilket ägarbytet har skett.

Kryssa för alternativet Ja också då aktierna har bytt ägare eller medlemmarna ersatts med nya stegvis under flera års tid eller då indirekta ägarbyten ägt rum i bolaget. Lämna då punkten 531 (Skatteåret då bytet skett) tom. Ge i stället en redogörelse om ägarbytena och tidpunkterna för ägarbyten i en separat fritt formulerad bilaga.

 

180

Bilagor

Övriga bilagor

Kryssa för alla de handlingar som du bifogar till skattedeklarationen.

Övriga bilagor är alla fritt formulerade bilagor, t.ex. en redogörelse om hur resultatet fördelar sig mellan Åland och Fastlandsfinland.

Undvik sådana fritt formulerade bilagor som inte nämns i anvisningarna, om inte bilagan behövs för att klarlägga en sådan omständighet som påverkar beskattningen.

Om du deklarerar på papper kom ihåg att datera och underteckna skattedeklarationen.

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken