62 Specifikation av reserveringar, värdeförändringar och avskrivningar av förslitning underkastade anläggningstillgångar, blankettanvisning 2016

Skatteår 2016

Med blankett 62 ska samfundet lämna uppgifter om avskrivningar, reserver (reserveringar) och upp- och nedskrivningar för alla sina förvärvskällor (näringsverksamhet, jordbruk och personlig förvärvskälla).

Beloppet av avskrivningar enligt plan i bokföringen kan avvika från de avskrivningsbelopp som får dras av i beskattningen. Anteckna på blankett 62 såväl de bokförda avskrivningsbeloppen som de avskrivningar som du gjort i beskattningen.

Om samfundet har sådana tillgångar som ska anmälas med denna blankett är blanketten obligatorisk, även om samfundet inte gjort avskrivningar.

Sådana reserver (reserveringar) och upp- och nedskrivningar som gjorts enligt bokföringslagen får i allmänhet inte dras av vid beskattningen.

På blankett 62 lämnas följande uppgifter

  • avsättningar som gjorts i bokföringen
  • reserver (frivilliga reserveringar)
  • reserver som får dras av vid beskattningen.

På motsvarande sätt ange även ange sådana upp- och nedskrivningar som påverkar resultatet i bokföringen samt de upp- och nedskrivningar som ska intäktsföras eller dras av vid beskattningen.

Om samfundet har haft flera räkenskapsperioder som gått ut under samma år, fyll i blankett 62 skilt för varje räkenskapsperiod. Det sammanlagda beloppet av avskrivningar som hänför sig till de olika räkenskapsperioderna får dock inte överskrida maximiavskrivningen under skatteåret.

Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalter behöver inte fylla i del II på blanketten (Specifikation av upp- och nedskrivningar), eftersom dessa samfund räknar ut den beskattningsbara inkomsten på blankett 77 (Uträkning av resultatet från näringsverksamhet/Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalt).

Företagets uppgifter Företagets namn, FO-nummer och räkenskapsperiod.
I Specifikation av reserveringarna i bokföringen Fyll i punkterna 1–7 reserveringarna (reserverna) enligt balansräkningen vid utgången av skatteåret.
II Specifikation av upp- och nedskrivningarna

Fyll i denna del om företagets bokslut har upprättats enligt internationella bokslutsstandarder (IAS/IFRS). Enligt IAS/IFRS ska bl.a. följande poster värderas till det gängse värdet:

  • materiella nyttigheter
  • placeringsfastigheter
  • biologiska nyttigheter
  • finansiella instrument

Värderingsgrunden i beskattningen är anskaffningsutgiften. En icke-realiserad uppskrivning räknas i allmänhet inte som intäkt och en motsvarande icke-realiserad nedskrivning räknas inte som kostnad. Från skatteåret 2009 utgör också icke-realiserade värdeförändringar i vissa fall skattepliktig inkomst och avdragbar utgift (lagen om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 1077/2008).

Punkt 866: uppskrivningar som har bokförts som intäkt.

Punkt 868: nedskrivningar som har bokförts som kostnad.

Punkt 867: skattepliktig andel av uppskrivningarna.
Skattepliktiga är

  • uppskrivningar av investeringstillgångar som företag med försäkrings- och pensionsstiftelseverksamhet gjort i bokföringen (5 § 6 punkten i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, nedan NärSkL)
  • värdestegring på finansiella instrument som innehas för handel, då värdestegringen har bokförts som intäkt i resultaträkningen (NärSkL 5 § 8 punkten)
  • värdestegring som tagits upp som intäkt i resultaträkningen då värdestegringen följer av att kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiella institut bokfört finansiella instrument till verkligt värde eller säkrat det verkliga värdet (NärSkL 5 § 9 punkten)
  • värdestegring på finansiella instrument som försäkrings- och pensionsanstalter innehar för handel och som har tagits upp som intäkt i resultaträkningen (NärSkL 5 § 10 punkten)
  • sådana värdestegringar som har tagits upp i det egna kapitalet i bokslutet och som följer av ovan avsedda finansiella instrument och säkringar av verkligt värde vid övergången till värdering till verkligt värde (NärSkL 5 § 11 punkten)
  • index- och kursvinster på fordringar eller skulder som härrör från näringsverksamheten samt värdestegring på terminsavtal som skyddar skulder eller fordringar mot valutakursförändringar (NärSkL 5 § 12 punkten)
  • värdestegring på placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar och som har tagits upp som intäkt i resultaträkningen (NärSkL 5 § 13 punkten)
  • i NärSkL 5 a § avsedda korrigeringsposter på finansierings-, omsättnings-, investerings- och anläggningstillgångar samt försäkringspremiefordringar (= tidigare avdragna nedskrivningar i beskattningen som räknas som inkomst).
 

Punkt 869: den i beskattningen avdragbara delen av nedskrivningarna som har bokförts som kostnad.

Avdragbara är:

  • sådana uppskrivningar av investeringstillgångar som bolag som bedriver försäkrings- och pensionsstiftelseverksamhet gjort i sin bokföring och som tidigare räknats som skattepliktig inkomst (NärSkL 8 § 1 punkten)
  • värdeminskning på finansiella instrument som innehas för handel, när värdeminskningen har tagits upp som kostnad i resultaträkningen (NärSkL 8.1 § 2 a punkten)
  • värdeminskning på sådana finansiella instrument och på sådana säkringar av verkligt värde som bokförs till verkligt värde och som innehas av kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiella institut, när värdeminskningen tas upp som kostnad i resultaträkningen (NärSkL 8.1 § 2 b punkten)
  • värdeminskning på finansiella instrument som försäkrings- och pensionsanstalter innehar för handel och som har tagits upp som kostnad i resultaträkningen (NärSkL 8.1 § 2 c punkten)
  • värdeminskning på placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar och som har tagits upp som kostnad i resultaträkningen (NärSkL 8.1 § 17 punkten)
  • sådan värdeminskning har bokförts bland det egna kapitalet och som följer av ovan avsedda finansiella instrument och säkringar av verkligt värde i samband med övergången till värdering till verkligt värde (NärSkL 8.1 § 18 punkten)
  • index- och kursvinster på fordringar eller skulder som härrör från näringsverksamheten samt värdeminskning på terminsavtal som skyddar skulder eller fordringar mot valutakursförändringar (NärSkL 18.1 § 3 punkten)
  • sådana nedskrivningsförluster på försäkrings- och pensionsanstalters premiefordringar som bokförts som kostnad i resultaträkningen NärSkL 17 § 3 punkten)
  • värdenedgångar på finansieringstillgångar enligt NärSkL 17 § 2 punkten, omsättningstillgångar enligt NärSkL 28.1 § och investeringstillgångar enligt NärSkL 29.1 §
  • avskrivningar som gjorts på förslitning underkastade anläggningstillgångar (dock inte aktier eller jordområden) på grund av att tillgångarna väsentligt sjunkit i värde (NärSkL 42 §).
III Specifikation av skattelättnadsavskrivningar

Punkt A: det sammanlagda beloppet av avskrivningar för utvecklingsområden som gjorts under skatteåret.

Punkt B: beloppet av produktiva investeringar under skatteåret (investeringar i maskiner, anläggningar, byggnader och konstruktioner) och höjda avskrivningar på dem där också den normala avskrivningen ingår.

En avskrivning i beskattningen förutsätter alltid att en motsvarande avskrivning också gjorts i bokföringen (NärSkL 54 §).

Exempel:En ny maskin har tagits i bruk på fabriken år 2016. Anskaffningsutgiften för maskinen är 10 000 euro. För år 2016 får maskinen avskrivas med 50 %, dvs. med 5 000 euro.

Fyll i uppgifterna enligt följande:

Del III punkt B (Höjda avskrivningar på produktiva investeringar)
– Ange i punkt ”Investeringar i maskiner och inventarier under skatteåret” (891) hela det investerade beloppet, dvs. 10 000 euro.
– Ange hela avskrivningsbeloppet, dvs. 5 000 euro, i punkt ”Avskrivning av investeringar i maskiner och inventarier” (893).

Del IV (Specifikation av avskrivningarna, punkt A (Lösa anläggningstillgångar):
– Ange i punkt 5 (Normal avskrivning, 804) den normala avskrivningens andel, dvs. 2 500 euro.
– Ange i punkt 6 (Tilläggsavskrivning och skattelättnadsavskrivning, 805) den förhöjda andelen, dvs. 2 500 euro.
– Ange anskaffningsutgiften på maskinen också i punkt 2 (Tillägg, 801) och utgiftsresten i punkt 7 (Utgiftsrest som återstår i beskattningen vid skatteårets utgång, 806).

IV Specifikation av avskrivningarna

Anläggningstillgångar och långfristiga utgifter samt avskrivningar på dem.

Ange i denna punkt också skattelättnadsavskrivningar som gjorts under skatteåret.

Dra inte av i avskrivningar ett större belopp än vad samfundet under skatteåret och tidigare dragit av i bokföringen (NärSkL 54.2 §).

Punkt A: lösa förslitning underkastade anläggningstillgångar. Maximiavskrivningen i beskattningen på maskiner, anläggningar och med dem jämförliga lösa anläggningstillgångar är 25 % (NärSkL 30 §).

Ange byggnader som ingår i anläggningstillgångarna i punkterna B, C och D.

Punkt B: butiks-, fabriks-, lager-, ekonomibyggnader e.d. som får avskrivas med högst 7 % i beskattningen.

Punkt C: kontors- och bostadsbyggnader e.d. Maximiavskrivningen på dem är 4 %.

Punkt D: sådana byggnader och konstruktioner där avskrivningen på anskaffningsutgifterna är 20 %.

Punkt E: övriga avskrivningar, t.ex. avskrivningar på

  • bilar i yrkesmässig trafik
  • fartyg
  • skyddsrum
  • rörsystem för naturgas
  • substansnyttigheter (t.ex. grus- och sandtäkter)
  • järnvägar och broar.

Ange i punkt E även avskrivningarna på immateriella rättigheter (t.ex. patent och datorprogram som anskaffats från utomstående) som görs med stöd av NärSkL 37 §. Självtillverkade datorprogram anges däremot inte i denna punkt, eftersom kostnaderna på dem får dras av under tillverkningsåret. 

Punkt F: avskrivningar på långfristiga utgifter, dvs. utgifter som medför inkomst under 3 eller flera års tid. Långfristiga utgifter avskrivs under den sannolika verkningstiden som dock högst kan vara 10 år.

  • Utgifter för forskningsverksamhet i avsikt att främja rörelseverksamheten utgör kostnad för det skatteår under vilket skyldigheten att betala dem har uppstått. Utgifterna får dock dras av som kostnad under två eller flera skatteår om den skattskyldige yrkar det.
  • En fusionsförlust aktiveras ofta i form av långvariga utgifter. Avskrivningar på fusionsförluster får inte dras av i beskattningen och de antecknas inte i punkt normal avskrivning (842). Fusionsförluster påverkar således inte heller utgiftsrester i beskattningen. Ange dem i punkt 845 (Avskrivning enligt plan som belastar resultatet i bokföringen).
1 Anskaffningsutgift som vidskatteårets ingång inte avskrivits

Punkt A: anskaffningsutgift som återstår i beskattningen vid ingången av skatteåret.

Punkterna B–F: utgiftsrest som återstår i beskattningen vid ingången av skatteåret.

Beloppet som anges i denna punkt ska vara detsamma som du angett vid utgången av det föregående skatteåret på blankett 62 i punkt 7 (Utgiftsrest som återstår vid beskattningen/Icke-avskriven anskaffningsutgift vid skatteårets utgång).

2 Tillägg

Anskaffningsutgifterna för nyttigheter som tagits i bruk under räkenskapsperioden.

Ange i denna punkt även sådana produktiva investeringar som bolaget gjort under räkenskapsperioden och på vilka bolaget gör tillfälligt höjda avskrivningar.

3 Överlåtelsepriser och försäkringsersättningar, anskaffningsutgift för en överlåten nyttighet som inte avskrivits vid beskattningen

Punkt A:

Ange i punkt 3 det sammanlagda beloppet av sådana överlåtelsepriser och försäkringsersättningar som bolaget under skatteåret erhållit från förslitning underkastade anläggningstillgångar.

Skattedeklaration 6B (Skattedeklaration för näringsverksamhet – samfund): Om du bokfört en vinst eller förlust från överlåtelse av lösa anläggningstillgångar vars inverkan på resultatet har eliminerats genom ändring av avskrivningsdifferensen, ange den bokförda överlåtelsevinsten i punkt 358 i skattedeklarationen (Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen) och överlåtelseförlusten i punkt 384 (Övriga icke-avdragbara kostnader).

Punkterna B–E:

Ange i punkt 3 den anskaffningsutgift för en överlåten nyttighet som inte avskrivits i beskattningen (NärSkL 41 §).

Skattedeklaration 6B:
Intäktsför differensen mellan överlåtelsepriset eller försäkringsersättningen och den icke-avskrivna anskaffningsutgiften i punkt 334 (Vinst från överlåtelse av övriga anläggningstillgångar) eller 374 (Övriga avdragbara rörelsekostnader).

Överlåtelse av lösa anläggningstillgångar

Vid beskattningen ska överlåtelsen av lösa anläggningstillgångar, dvs. maskiner och anläggningar, intäktsföras indirekt så att överlåtelsevederlaget dras av från utgiftsresten för lösa anläggningstillgångar före avskrivningen. Utgiftsresten minskas alltså med försäljningspriset. Försäljningsförlusten ska dras av vid beskattningen indirekt genom större avskrivningar och försäljningsvinsten ska intäktsföras genom mindre avskrivningar. När en försäljningsvinst intäktsförs genom avskrivningar betraktas den inte som skattepliktig inkomst och en försäljningsförlust

  • Om överlåtelsepriset är högre än hela den utgiftsrest som återstår i beskattningen, anses differensen mellan utgiftsresten och överlåtelsepriset utgöra skattepliktig inkomst för försäljningsåret.
  • Om alla maskinerna och inventarierna säljs men det återstår utgiftsrest, anses differensen mellan utgiftsresten och överlåtelsepriset utgöra avdragbar kostnad för försäljningsåret.

S.k. små bokföringsskyldiga kan också i bokföringen intäktsföra indirekt en överlåtelse av lösa anläggningstillgångar (på samma sätt som i beskattningen). Enligt bokföringslagen ska skillnaden mellan överlåtelsepriset och den återstående anskaffningsutgiften, m.a.o. överlåtelsevinsten eller -förlusten, dock intäktföras direkt, dvs. bokföras som intäkt eller kostnad. Försäljningar av lösa anläggningstillgångar kan dock också i bokföringen intäktsföras direkt enligt NärSkL utan att försäljningarna direkt påverkar resultatet.

Intäktsföring utan att det påverkar resultatet görs i bokföringen genom avskrivningsdifferensen.

I bokföringen tas upp en överlåtelsevinst från lösa anläggningstillgångar och en lika stor ökning av avskrivningsdifferensen.

Om anläggningstillgångar har sålts så att försäljningsförlust uppstår, bokför en lika stor minskning av avskrivningsdifferensen om samma grupp av tillgångar tidigare medfört avskrivningsdifferens.

Om det inte finns någon avskrivningsdifferens eller den inte räcker till, påverkar försäljningsförlusten räkenskapsperiodens resultat.

Andra än lösa anläggningstillgångar intäktsförs direkt i beskattningen.

Exempel 1: Vinstgivande överlåtelse av lösa anläggningstillgångar och avskrivningsdifferens

Utgiftsresten på vissa inventarier uppgick vid utgången av den senaste räkenskapsperioden till 150 000 euro i bokföringen och i beskattningen. Avskrivningsdifferens från tidigare år är sammanlagt 10 000 euro. Under räkenskapsperioden säljer bolaget en maskin till ett pris på 30 000 euro.

Den återstående anskaffningsutgiften på maskinen i bokföringen är 20 000 euro, vilket ger en försäljningsvinst på 10 000 euro. Därtill bokförs en ökning av avskrivningsdifferensen om 10 000 euro som är en negativ post i resultaträkningen och minskar således bolagets resultat i bokföringen.

Den största avskrivningen som får göras i beskattningen under räkenskapsperioden är 25 % av utgiftsresten efter avdrag av överlåtelsepriset, dvs. 30 000 euro. I bokföringen görs en avskrivning enligt plan om 35 000 euro. Företaget bokför en avskrivningsdifferens om 5 000 euro, varmed företaget får bokföringen och beskattningen att stämma överens.

  i bokföringen   i beskattningen
Utgiftsrest i början av räkenskapsperioden 150 000 (punkt 800) 150 000
Maskinförsäljning  -20 000 (punkt 802)  30 000
Försäljningsvinst 10 000    
Återstående inventarier 140 000   120 000
Avskrivning för räkenskapsperioden (punkt 807) 35 000 (punkt 804)  30 000
Utgiftsrest vid räkenskapsperiodens utgång i beskattningen (punkt 806) 90 000
Utgiftsrest vid räkenskapsperiodens utgång i bokföringen 105 000
Avskrivningsdifferens i början av räkenskapsperioden 10 000   10 000
Ökning av avskrivningsdifferensen 10 000 (punkt 847) 10 000
Minskning av avskrivningsdifferensen 5 000 (punkt 848) 5 000
Avskrivningsdifferens sammanlagt 15 000 (punkt 849) 15 000

Försäljningsvinsten 10 000 euro anges i skattedeklaration 6B i punkt 358 (Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen).

Fyll i uppgifterna också i skattedeklaration 6B:

  • Lägg ökningen av avskrivningsdifferensen till avskrivningarna i bokföringen:
    Ange som bokförda avskrivningar i punkt 364 (avskrivning) avskrivningen enligt plan 35 000 euro + ökning förändring av avskrivningsdifferensen 5 000 euro, dvs. sammanlagt 40 000 euro.
  • Ange avskrivningarna i beskattningen i punkt 365 (avdragbar andel) de avskrivningar som gjorts i beskattningen, dvs. 30 000 euro.
  •  Ange i uträkningen av förmögenhet i skattedeklaration 6B den utgiftsrest som återstår i beskattningen, dvs. 90 000 euro.

Exempel 2:  Vinstgivande överlåtelse av lösa anläggningstillgångar utan avskrivningsdifferens

Utgiftsresten på vissa inventarier uppgick vid utgången av den senaste räkenskapsperioden till 130 000 euro i både bokföringen och beskattningen. Bolaget säljer en maskin för 30 000 euro. Anskaffningsutgiften för maskinen i bokföringen är 20 000 euro.

Beloppen intäktsförs direkt i bokföringen och indirekt i beskattningen.

Avskrivningen i beskattningen görs på samma sätt som i det föregående exemplet.

Utgiftsrest 130 000 - försäljningspris 30 000 = 100 000

Avskrivning 25 % = 25 000 euro, utgiftsresten är 75 000 euro.

I bokföringen uppstår en försäljningsvinst om 10 000 euro. Försäljningsvinsten anges i skattedeklaration 6B i punkt 358 (Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen).

För att kunna göra en avskrivning om 25 000 euro i beskattningen måste du göra en minst lika stor avskrivning i bokföringen. Du får inte dra av i beskattningen ett större belopp än vad bolaget dragit av i bokföringen under skatteåret eller tidigare (NärSkL 54.2 §).

Exempel 3: Förlustbringande överlåtelse av lösa anläggningstillgångar och avskrivningsdifferens

Utgiftsresten på vissa inventarier uppgick vid utgången av den senaste räkenskapsperioden till 160 000 euro i bokföringen och 150 000 euro i beskattningen. Därtill har bolaget en avskrivningsdifferens om 10 000 euro.

Bolaget säljer en maskin under räkenskapsperioden för 30 000 euro.

Den anskaffningsutgift på maskinen som återstår i bokföringen är 40 000 euro, vilket ger en försäljningsförlust på 10 000 euro. Därtill bokförs 10 000 euro i minskning av avskrivningsdifferensen. Minskningen är en negativ post i resultaträkningen och minskar bolagets bokföringsmässiga resultat. I avskrivningsdifferens får dras av endast det belopp som motsvarar den tidigare influtna avskrivningsdifferensen i resultaträkningen.

Den största avskrivningen som får göras i beskattningen under räkenskapsperioden är 25 % av utgiftsresten efter avdrag av överlåtelsepriset, dvs. 30 000 euro.

  i bokföringen   i beskattningen
Utgiftsrest i början av räkenskapsperioden 160 000 (punkt 800) 150 000
Maskinförsäljning -40 000 (punkt 802) 30 000
Försäljningsförlust  10 000    
Återstående inventarier 120 000   120 000
Avskrivning för räkenskapsperioden (punkt 807)  25 000 (punkt 804) 30 000
Utgiftsrest i beskattningen vid räkenskapsperiodens utgång (punkt 806) 90 000
Utgiftsrest i bokföringen vid räkenskapsperiodens utgång 95 000
Avskrivningsdifferens  vid ingången av räkenskapsperioden 10 000   10 000
Förändring av avskrivningsdifferensen 5 000 (punkt 847) 5 000
Minskning av avskrivningsdifferensen 10 000 (punkt 848) 10 000
Avskrivningsdifferens sammanlagt  5 000 (punkt 849) 5 000

Fyll i uppgifterna också i skattedeklaration 6B:

  • Ange försäljningsförlusten (10 000 euro) som kostnad i punkt 384 (Övriga icke-avdragbara kostnader).
  • Dra av minskningen av avskrivningsdifferensen från de bokförda avskrivningarna.
  • Ange som bokförda avskrivningar i punkt 364 (avskrivning) den planenliga avskrivningen 25 000 euro + förändring av avskrivningsdifferensen 5 000 euro, sammanlagt 20 000 euro.
  • Ange avskrivningarna i beskattningen i punkt 365 (avdragbar andel) de avskrivningar som gjorts i beskattningen, dvs. 30 000 euro.
  • Ange i uträkningen av förmögenhet i skattedeklarationen den utgiftsrest som återstår i beskattningen, dvs. 90 000 euro.

Exempel 4: Förlustbringande överlåtelse av lösa anläggningstillgångar utan avskrivningsdifferens

Utgiftsresten på vissa inventarier uppgick vid utgången av den senaste räkenskapsperioden till 130 000 euro i både bokföringen och beskattningen. Bolaget säljer en maskin för 30 000 euro. Anskaffningsutgiften för maskinen i bokföringen är 40 000 euro.

Beloppen intäktsförs direkt i bokföringen och indirekt i beskattningen.

Avskrivningen i beskattningen görs på samma sätt som i det föregående exemplet.

Utgiftsrest 130 000 e – försäljningspris 30 000 e = 100 000 e

Avskrivning 25 % = 25 000 euro, utgiftsresten är 75 000 euro.

I bokföringen uppstår en försäljningsförlust om 10 000 euro. Ange försäljningsförlusten som kostnad i skattedeklaration 6B i punkt 384 (Övriga icke-avdragbara kostnader).

Om en avskrivning enligt plan i bokföringen är densamma som i det föregående exemplet, dvs. 35 000 euro, får bolaget en överavskrivning om 10 000 euro Ange överavskrivningarna på blankett 12A (Utredning av avskrivningar som inte dragits av i beskattningen).

4 Täckts med återanskaffningsreservering Beloppet av återanskaffningsreservering om anskaffningsutgiften för nyttigheten har täckts med återanskaffningsreservering under skatteåret (NärSkL 43 §).
5 Normal avskrivning

Sådana avskrivningar enligt plan som ska göras från utgiftsresten eller anskaffningsutgiften enligt NärSkL.

Ange i denna punkt också den normala avskrivningens andel av skattelättnadsavskrivningarna under skatteåret (25 % för maskiner och anläggningar och 7 % för byggnader och konstruktioner).

6 Tilläggsavskrivning och skattelättnadsavskrivning

Eventuella tilläggsavskrivningar (NärSkL 32 § och 40 §), höjda avskrivningar som görs på investeringar till utvecklingsområden och tillfälligt höjda avskrivningarna på produktiva investeringar.

Ange av de gjorda skattelättnadsavskrivningarna den del som överskrider den normala avskrivningen.

  • Långfristiga utgifter får inte avskrivas med den avskrivning enligt NärSkL 40 § som grundar sig på att det gängse värdet sjunkit. Ändringarna i den utgift som återstår av en långfristig utgift görs så att man rättar den återstående verkningstiden, dvs. avskrivningsplanen.

En avskrivning i beskattningen förutsätter alltid att en motsvarande avskrivning också gjorts i bokföringen (NärSkL 54 §).

Ange i punkt 5 och 6 beloppet av avskrivningar som högst belastar det bokförda resultatet och den överavskrivning som eventuellt används. Bolaget har överavskrivning om den avskrivning som dragits av i beskattningen är mindre än den planenliga avskrivningens och avskrivningsdifferensens resultatverkan Ange överavskrivningarna på blankett 12A (Utredning av avskrivningar som inte dragits av i beskattningen) Fyll i blankett 12A också under det år då du bildar en ny överavskrivning.

7 Utgiftsrest eller icke-avskriven anskaffningsutgift vid skatteårets utgång

Punkt A: den utgiftsrest som återstår i beskattningen.

Punkterna B–F: icke-avskriven anskaffningsutgift vid skatteårets utgång.

8 Avskrivning enligt plan

Sådan avskrivning enligt plan som belastar resultatet i bokföringen.

Överavskrivning

Det uppstår en överavskrivning om företaget i sin bokföring gör en avskrivning till ett större belopp än den maximala avskrivningen enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Differensen mellan avskrivningen i bokföringen och maximiavskrivningen i beskattningen bildar en överavskrivning som inte får dras av i beskattningen, varmed avskrivningen lämnas kvar.

Ange överavskrivningarna på blankett 12A (Utredning av avskrivningar som inte dragits av i beskattningen). Överavskrivning får användas under kommande år då avskrivningarna i bokföringen är mindre än maximibeloppet av avskrivningar i beskattningen

9 Ökning av avskrivningsdifferensen

Den ökning av avskrivningsdifferensen som bokförts i skatteårets resultaträkning (kostnadsföring)

Avskrivningsdifferens

Det uppstår en avskrivningsdifferens om avskrivningen i bokföringen är mindre än den maximala avskrivningen enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och företaget vill utnyttja avskrivningen i beskattningen till maximibeloppet. Då bokför företaget både den planenliga avskrivningen och avskrivningsdifferensen i sin bokföring.

10 Minskning av avskrivningsdifferensen

Den minskning av avskrivningsdifferensen som under skatteåret tagits upp i resultaträkningen. Punkterna 9 och 10 är alternativa för varje nyttighetsgrupp (A–F), fyll i endast någondera.

Beloppet av s.k. överavskrivningar anges inte i denna punkt, utan på blankett 12A (Utredning av avskrivningar som inte dragits av i beskattningen).

11 Avskrivningsdifferens sammanlagt

Den sammanlagda avskrivningsdifferensen för nyttighetsgrupp i fråga för skatteåret och tidigare år.

Om beloppet är negativt, sätt ut ett minustecken framför beloppet.

Beloppet av s.k. överavskrivningar anges inte i denna punkt, utan på blankett 12A (Utredning av avskrivningar som inte dragits av i beskattningen).

Till slut: överföring av uppgifterna till blankett 6B

Räkna ihop NärSkL- och skattelättnadsavskrivningarna i samtliga punkterna i del IV (A–F), underpunkterna 5 och 6, och överför summan till skattedeklaration 6B (Skattedeklaration för näringsverksamhet – samfund) punkt 365 (Avskrivningar, avdragbar andel). Ange totalsumman av avskrivningarna enligt plan (punkt 8 i del IV) och ändringarna av avskrivningsdifferensen (punkterna 9 eller 10 i del IV) på blankett 6B i punkt 364 (Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar).

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken