6 Skattedeklaration – samfällda förmåner, statliga inrättningar, utländska dödsbon m.m. – deklarationsanvisningar 2018

Skatteåret 2018

Skattedeklaration 6 ska lämnas in bl.a. av samfällda förmåner, statens inrättningar, utländska dödsbon och konkursbon. Skattedeklaration 6 ska också lämnas in av andra bokföringsskyldiga samfund som inte kan använda deklarationsblankett 4, 6B, 6C eller 6U.

blankettsidan hittar du blanketten och ytterligare information.

Observera

Man behöver inte lämna förmögenhetsuppgifter (uträkning av förmögenhet) på skattedeklaration 6 och inte heller specificera hur den beskattningsbara inkomsten fördelas enligt de olika skattesatserna. Man behöver inte lämna in bilaga 7A om verksamheten som hör till den personliga förvärvskällan, utan man ska deklarera samtliga förvärvskällor endast på skattedekalration 6.

Person som kan lämna kompletterande uppgifter för skattedeklarationen 

Namn och telefonnummer för den person som Skatteförvaltningen vid behov kan kontakta för ytterligare information.

Om samfundet har bytt bransch

Ange ny bransch om branschen har ändrats.

Ange den ändrade huvudsakliga näringsgrenen enligt näringsgrensindelningen NI2008 (TOL2008). Näringsgrenarnas koder hittar du på Statistikcentralens webbplats (www.stat.fi).

Verksamhet både på Fasta Finland och på Åland

Sätt ut ett kryss här om samfundet eller den samfällda förmånen har verksamhet både på Åland och i Fastlandsfinland.

Kryssa för punkten även då man har verksamhet endast på Åland men hemorten finns på fastlandet samt likaså då hemorten finns på Åland och verksamheten bedrivs i Fastlandsfinland.

Förklara i en fritt formulerad bilaga hur resultatet fördelas mellan Åland och Fastlandsfinland.

Enligt kommunalskattelagen för landskapet Åland betalar ett åländskt samfund kommunalskatt för alla sina inkomster till Åland. Denna princip grundar sig på kommunalskattelagen för landskapet Åland (se Ålands författningssamling, 119/2011).

Enligt samma bestämmelse ska även ett samfund som har sin hemort i Fastlandsfinland betala kommunalskatt till Åland på den del av inkomsten som har förvärvats på Åland. 
Enligt inkomstskattelagen ska alla samfund likväl betala en inkomstskatt om 20 % och den fördelas mellan staten, kommunerna och församlingarna. Kommunalbeskattningen av samfund med verksamhet på Åland skulle således vara dubbel. Beroende på samfundets hemort undanröjs dubbelbeskattningen antingen av Ålands landskapsstyrelse eller av Skatteförvaltningen.
2 Uträkning om beskattningsbar inkomst

När du räknar ut den beskattningsbara inkomsten för samfund som ska fylla i blankett 6 är utgångspunkten det bokförda resultatet av hela verksamheten. Till resultatet läggs de kostnader som inte får dras av vid beskattningen samt förlusten från den skattefria verksamheten och från resultatet subtraheras de skattefria intäkterna samt resultatet från den skattefria verksamheten.

Anteckna inte förluster från tidigare år i uträkningen av beskattningsbar inkomst. Skatteförvaltningen drar av förlusterna från tidigare år automatiskt från resultat- och förlustuppgifterna i del 3 om mer än hälften av aktierna och andelarna inte bytt ägare på det sätt som beskrivs i blankettens del 4. Beloppet på förlusterna från tidigare år framgår av beskattningsbeslutet.

Efter att du räknat ut den beskattningsbara inkomsten fördela den till de olika förvärvskällorna och ange som resultat eller förlust i del 3.

Exempel: Ett samfunds bokslut utvisar en vinst om 3 500 euro. Samfundet har betalat 900 euro i skatt. Samfundet har dessutom mottagit dividender, vilkas skattefria andel är 300 euro. Samfundets beskattningsbara inkomst för skatteåret är 4 100 euro (3 500 e + 900 e - 300 e).

Om samfundets bokslut utvisade en förlust om 3 500 euro skulle den fastställda förlusten i beskattningen uppgå till 2 900 e (-3 500 e + 900 e - 300e).

1 Räkenskapsperiodens resultat (vinst eller förlust)

Det resultat som bokföringens resultaträkning utvisar.

Om resultatet är negativt sätt ut ett minustecken framför beloppet.

2 Direkta skatter De inkomstskatter som har bokförts som utgifter i resultaträkningen. Dessa direkta skatter är inte avdragbara i beskattningen.
3 Andra tillägg

Sådana kostnader i bokföringen som inte får dras av i beskattningen. Till dessa kostnader hör t.ex.

  • utgifter för förvärvande eller bibehållande av skattefri inkomst. Om dessa utgifter överstiger den skattefria inkomstens belopp får den överstigande delen dras av (NärSkL16 § 2 punkten).
  • hälften av representationsutgifterna (NärSkL 8 § 1 mom. 8 punkten)
  • böter, påföljdsavgifter och andra offentligrättsliga avgiftspåföljder av sanktionskaraktär (NärSkL 16 § 5 punkten)
  • skatteförhöjning, förseningsavgift, nedsatt dröjsmålsränta, dröjsmålsränta och försummelseavgift
  • avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät, om det mottagande bolaget återbetalar avgiften då samfundet avstår från anslutningsförmånen (NärSkL 16 § 3)
  • förlust av den skattefria verksamheten
  • icke avdragsgilla överlåtelseförluster
  • avskrivningar som gjorts i bokföringen men som inte används som avskrivning vid beskattningen för skatteåret 2018. Specificera sådana avskrivningar på blankett 12A.

Anteckna här också de skattepliktiga inkomster som inte tagits upp i bokföringen. Sådana inkomster är t.ex. andel av ett öppet bolags eller kommanditbolags beskattningsbara inkomst (se även punkt 5).

4 Skatteåterbäring Eventuell skatteåterbäring som bokförts som intäkt i resultaträkningen.
5 Övriga avdrag sammanlagt

Ange i denna punkt också övriga skattefria inkomster som har tagits upp som intäkt i bokföringen, t.ex.

  • Återbäringsränta
  • vinstandel från en sammanslutning
  • Vinstandel som en sammanslutning har betalat utgör skattefri inkomst för delägaren men delägaren beskattas för sin inkomstandel i sammanslutningarna.
  • den skattefria andelen av dividender
  • Specificera dividenderna och de övriga posterna av vinstnatur på blankett 73 om samfundet bedriver näringsverksamhet. Dividender från aktier som ingår i ett samfunds näringsverksamhet är i regel skattefria (NärSkL 6 a §). Dividender från Finland och de övriga EU-medlemsstaterna behandlas jämlikt.

Ange i denna punkt också resultatet av den skattefria verksamheten

Ange i denna punkt också alla sådana poster som är avdragbara i beskattningen men som inte har dragits av i bokföringen för räkenskapsperioden 2018. Sådana poster är t.ex. avskrivningar som inte godkänts under tidigare år men som du vill dra av under skatteåret 2018. Specificera sådana avskrivningar på blankett 12A

6 Kalkylerat resultat

7 Förlust

Om samfundet har haft verksamhet i en enda förvärvskälla ange det beskattningsbara resultatet från denna förvärvskälla i punkt 6. Om resultatet är negativt anteckna förlusten i punkt 7.

Om samfundet har haft verksamhet i fler än en förvärvskälla räkna ihop resultaten från alla förvärvskällor. Om summan är positiv anteckna den i punkt 6. Om summan är negativ anteckna den i punkt 7.

Specificera alltid förvärvskällorna i del 3 (resultat eller förlust).

Skattedeklarationens del 3 måste fyllas i också i det fallet att samfundet eller den samfällda förmånen har haft verksamhet endast i en enda förvärvskälla.

I förlusterna i del 3 ska du inte ange poster som inte tas i beaktande vid fastställandet av förlust. 

8 Posterna som inte beaktas vid fastställande av förlust

Poster som inte beaktas vid fastställande av förlust. Sådana poster är

  • ökning av bostadshusreservering
  • penningdonation (ISkL 57 §)
  • givet koncernbidrag.
9 Kalkylerad förlust Dra av från förlusten (punkt 7) de poster som avses i punkt 8. Du får dock inte dra av ett större belopp än förlusten i punkt 7. Anteckna skillnaden i punkt 9.
3 Skattepliktigt resultat av olika förvärvskällor före avdragande av förlust eller förlust som ska fastställas för skatteåret

Ange här det resultat eller den förlust som ska fastställas för varje förvärvskälla för skatteåret 2018. Förluster från tidigare år behöver inte beaktas i denna punkt.

Fyll i denna punkt alltid även om samfundet eller den samfällda förmånen haft verksamhet endast i en enda förvärvskälla.

Exempel: näringsverksamhet och annan verksamhet

Ett samfunds bokslut uppvisar en vinst på 3 500 euro. Samfundet har betalat 900 euro i skatt. Dessutom har det fått 300 euro i skattefri inkomst. Samfundets beskattningsbara inkomst för skatteåret är 4 100 euro (3 500 € + 900 € – 300 €). Om resultatet av samfundets personliga förvärvskälla (t.ex. resultatet av hyresverksamheten) har varit 500 euro ska 3 600 euro antecknas i punkten Resultat av näringsverksamhet och 500 euro i punkten Resultat av den personliga förvärvskällan.

Om samfundets bokslut uppvisade en förlust på 3 500 euro skulle den kalkylerade förlusten vid beskattningen vara 2 900 euro (-3 500 € + 900 € – 300 €). Om samfundet här hade med resultatet av den personliga förvärvskällan, dvs. 500 euro, skulle detta resultat antecknas i punkten Resultat av den personliga förvärvskällan. Förlusten som ska fastställas för näringsverksamheten skulle då vara 3 400 euro.

Resultat av näringsverksamheten

Resultatet i näringsverksamheten, om beloppet är positivt.

Räkna ut näringsresultatet så att du från de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten drar av de kostnader som får dras av i näringsbeskattningen.

Resultat av en personlig förvärvskälla

Resultatet i den personliga förvärvskällan, om beloppet är positivt.

Dra av de kostnader som ingår i den personliga förvärvskällan från det sammanlagda beloppet av intäkterna i den personliga förvärvskällan och de skattepliktiga överlåtelsevinsterna.

Obs! Överlåtelseförluster anges inte som kostnad i den personliga förvärvskällan. Enligt 50 § i inkomstskattelagen (ISkL) ska förlust som uppkommit vid överlåtelse av egendom dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren allteftersom vinst uppstår.

Om samfundet eller den samfällda förmånen under räkenskapsperioden har överlåtelseförluster som är begränsat avdragsgilla (ISkL 50 §) och om villkoren för avdragandet inte uppfylls, ange överlåtelseförlusterna bland tillägg (i punkt 3 Övriga tillägg i del 2) i Uträkning av beskattningsbar inkomst.

Resultat av jordbrukets förvärvskälla

Resultatet i jordbrukets förvärvskälla, om beloppet är positivt.

Räkna ut resultatet i jordbrukets förvärvskälla så att du från de skattepliktiga jordbruksintäkterna drar av de kostnader som hänför sig till jordbrukets förvärvskälla.

Förlust av näringsverksamhet

Det belopp som fastställs som näringsförlust är vanligtvis den negativa differensen mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten och de avdragbara kostnaderna i näringsbeskattningen.

Om det ingår donationer eller koncernbidrag i dessa kostnader minska förlustbeloppet med donationernas och koncernbidragens belopp. Dessa poster beaktas inte vid fastställande av förlust.

Förlust av en personlig förvärvskälla under skatteåret

Förlusten dvs. det negativa resultat som ingår i den personliga förvärvskällan.

Dra av de kostnader som ingår i den personliga förvärvskällan från det sammanlagda beloppet av intäkterna i den personliga förvärvskällan och de skattepliktiga överlåtelsevinsterna.

Obs! Överlåtelseförluster anges inte som kostnad i den personliga förvärvskällan. Enligt 50 § i inkomstskattelagen (ISkL) ska förlust som uppkommit vid överlåtelse av egendom dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren allteftersom vinst uppstår.

Om samfundet eller den samfällda förmånen under räkenskapsperioden har överlåtelseförluster som är begränsat avdragsgilla (ISkL 50 §) och om villkoren för avdragandet inte uppfylls, lägg överlåtelseförlusterna till Uträkning av beskattningsbar inkomst (till punkt 3 Övriga tillägg i del 2).

Förlust av jordbrukets förvärvskälla under skatteåret

Förlust i jordbrukets förvärvskälla.

Räkna ut förlusten så att du från de skattepliktiga jordbruksintäkterna drar av de kostnader som hänför sig till jordbrukets förvärvskälla.

4 Ändringar i ägarandelar och förluster

Fyll alltid i den här delen om över hälften av aktierna eller andelarna i samfundet har bytt ägare under ett skatteår eller stegvis under flera år. Uppgiften påverkar rätten att dra av förluster för tidigare år.

Samfund och samfällda förmåner kan dra av förluster från resultatet i samma förvärvskälla under de 10 följande Förluster från tidigare år kan inte dras av om över hälften av aktierna eller andelarna i samfundet direkt eller indirekt bytt ägare under eller efter förluståret till följd av något annat förvärv än arv eller testamente eller om över hälften av medlemmarna i samfundet är nya.

Skatteåret då ägarbytet skett

Anteckna här det skatteår under vilket ägarbytet har skett om över hälften av aktierna eller andelarna i samfundet har bytt ägare under ett skatteår eller om över hälften av medlemmarna har ersatts med nya.

Anteckna skatteåret också i det fallet att aktierna har bytt ägare eller medlemmarna ersatts med nya stegvis under flera års tid eller då indirekta ägarbyten ägt rum i bolaget. I så fall ska du ange det skatteår före eller under vilket förlusterna som på grund av ägarbytena inte är avdragsgilla har uppstått.  Ge också en redogörelse om ägarbytena och tidpunkterna för ägarbyten i en separat fritt formulerad bilaga samt kryssa för punkten ”Andra fritt formulerade bilagor” (i del 6 Bilagor).

5 Revision

Har revision verkställts?

Kryssa för alternativet ”Ja” om revision har verkställts innan skattedeklarationen har lämnats in.

Kryssa för alternativet ”Nej, verkställs senare” om revision ännu inte verkställts men den kommer att verkställas senare.

Kryssa för alternativet ”Nej, med stöd av 2 kap. 2 § i revisionslagen har ingen revisor valts”, om bolaget har utnyttjat möjligheten att inte välja revisor. Enligt revisionslagen gäller denna möjlighet små bolag.

Ett samfund behöver inte välja revisor då både under den avslutade räkenskapsperioden och under den som omedelbart föregår denna högst ett av följande villkor har uppfyllts:

  • balansomslutningen överstiger 100 000 euro
  • omsättningen överstiger 200 000 euro
  • det genomsnittliga antalet anställda i samfundet överskrider tre personer.

En revisor ska dock alltid väljas om så står i samfundets bolagsordning, bolagsavtal eller stadgar.

I 2 kap. 2 § 4 mom. i revisionslagen finns dessutom vissa begränsningar som gäller bransch och betydande inflytande.

Skicka revisionsberättelsen till Skatteförvaltningen inom en månad från det att den blivit färdig. Om du har lämnat in en elektronisk deklaration skicka även revisionsberättelsen elektroniskt. Du kan skicka revisionsberättelsen även på papper.

Skicka revisionsberättelsen på papper till adressen:

Skatteförvaltningen
Optisk läsning av samfundsblanketter
PB 200
00052 SKATT

Innehåller revisionsberättelsen uttalanden med avvikande mening?

Kryssa för alternativet ”Nej” om revisionsberättelsen inte innehåller sådana yttranden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen. Då behöver du inte bifoga revisionsberättelsen till skattedeklarationen.

Kryssa för alternativet ”Ja” om revisionsberättelsen innehåller sådana yttranden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen. Bifoga då en kopia av revisionsberättelsen till skattedeklarationen.

 

 

Om du deklarerar på papper kom ihåg att datera och underteckna skattedeklarationen.

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken