5 Skattedeklaration för näringsverksamhet, rörelseidkare eller yrkesutövare, detaljerad deklarationsanvisning 2018

Med näringsverksamhet avses yrkes- eller rörelseverksamhet. Med denna skattedeklaration (skattedeklaration 5) ska rörelseidkare eller yrkesutövare deklarera de intäkter, kostnader, tillgångar och skulder som hänför sig till näringsverksamheten. Resultatet i näringsverksamheten beräknas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL).

Om du korrigerar en tidigare inlämnad skattedeklaration ska du lämna en alldeles ny skattedeklaration som ersätter den ursprungliga deklarationen. Lämna alla de tidigare inlämnade uppgifterna på nytt. Det räcker alltså inte att du bara korrigerar den felaktiga uppgiften eller lägger till en ny uppgift.

Allmänna instruktioner

  • Fyll i alla de punkter i skattedeklarationen där du har uppgifter att ge.
  • Om flera räkenskapsperioder har gått ut under kalenderåret 2018 ska du deklarera samtliga räkenskapsperioders uppgifter med samma skattedeklaration och bilageblanketter.
  • Lämna förmögenhetsuppgifterna enligt läget vid utgången den senaste av räkenskapsperioderna.
  • Fyll i penningvärden i skattedeklarationen med en cents noggrannhet.
  • Deklarera jordbrukets inkomster och utgifter med skattedeklaration för jordbruk (skattedeklaration 2), skogsbrukets inkomster och utgifter med skattedeklaration för skogsbruk (skattedeklaration 2C) samt inkomster och avdrag från annan verksamhet med personkundernas förhandsifyllda skattedeklaration.
  • Skattedeklarationen för näringsverksamhet jämte bilageblanketterna kan lämnas in elektroniskt exempelvis i MinSkatt. För att lämna in en elektronisk skattedeklaration måste du ha antingen personliga nätbankskoder eller en Katso-kod. 

Deklarera i MinSkatt

Se anvisningarna för MinSkatt

1 Personuppgifter och skatteår

Namn

Rörelseidkarens eller yrkesutövarens namn. 

FO-nummer eller personbeteckning

Rörelseidkarens eller yrkesutövarens FO-nummer eller personbeteckning.

Skatteår

Ange det skatteår som skattedeklarationen gäller.

Räkenskapsperiod

Ange räkenskapsperiod. Anmäl om ändring av räkenskapsperioden via webbplatsen ytj.fi med ändrings- och nedläggningsanmälan Y6.

Om flera räkenskapsperioder har gått ut under samma skatteår ska du deklarera samtliga räkenskapsperioders uppgifter med samma skattedeklaration och bilageblanketter.

Bransch

Ange bransch enligt Statistikcentralens näringsgrenindelning:

  • branschens sifferkod
  • branschens namn.

Anmäl om ändring av branschuppgiften via ytj.fi med ändrings- och nedläggningsanmälan Y6.

Person som kan lämna kompletterande uppgifter för skattedeklarationen (namn)

Ange namnet på den person som vid behov kan lämna uppgifter som kompletterar skattedeklarationen.

Telefonnummer

Ange telefonnumret i sin egen punkt.

Jag yrkar på avräkning av utländsk skatt

Kryssa för punkten om företaget under skatteåret betalat en utländsk skatt och du yrkar att den utländska skatten ska avräknas. Lämna närmare uppgifter på blankett 70 (Yrkande om undanröjande av dubbelbeskattning).

Dubbel bokföring

Kryssa för punkten om du har dubbel bokföring.

2 Uträkning av inkomstskatt

I uträkningen av inkomstskatt ska du i beskattningskolumnen fylla i de skattepliktiga intäkterna från näringsverksamhet och de kostnader som får dras av i beskattningen.

Ange i bokföringskolumnen alla sådana intäkts- och kostnadsposter där det bokförda beloppet kan avvika från det skattepliktiga beloppet eller från det belopp som beaktas i beskattningen. Om en intäkts- eller kostnadspost i skattedeklarationen har särskilda kolumner för bokföringen och beskattningen, fyll i båda kolumnerna även om beloppen är lika stora.

Ange i denna skattedeklaration endast de uppgifter som hänför sig till rörelseidkarens eller yrkesutövarens näringsverksamhet.

2.1 Intäkter från näringsverksamhet

Näringsinkomst är alla inkomster från näringsrelaterad verksamhet i pengar eller som förmåner i pengars värde.

Deklarera försäljningsinkomsterna enligt nettobeloppet exklusive moms.

Omsättning

Skatteårets omsättning. I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från den normala verksamheten med avdrag för beviljade rabatter, moms och andra skatter som direkt baserar sig på försäljningen.

Om du har enkel bokföring, ange intäkterna exklusive moms och dra av rättelseposter på försäljningarna.

Erhållna understöd och bidrag

Ange i denna punkt endast sådana bidrag och understöd för näringsverksamheten som intäktsförts direkt (TEM, YM, Tekes m.m.).

Om du har beviljats lättnad vid den nedre gränsen av momsskyldighet, ange också den i denna punkt.

Övriga rörelseintäkter

Övriga skattepliktiga intäkter i näringsverksamheten, som kan vara t.ex.

  • vinster från överlåtelse av anläggningstillgångar
  • erhållna skadestånd
  • övriga skattepliktiga näringsintäkter som inte anges i någon annan punkt i uträkningen av inkomstskatt.

Intäktsföring av privatbruket, om kostnaderna för privatbruket har dragits av i bokföringen

Privat bruk av bil

Ange i denna punkt den andel av kostnaderna som motsvarar privatbruket om kostnaderna för privatbruket ingår i utgifter som har dragits av i bokföringen.

Till privat bruk av bil hör t.ex. resorna mellan bostaden och arbetsplatsen. Ange kostnaderna för dessa resor i den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Specificera kostnaderna för bil i näringsverksamheten på sidan 3 i punkt 6 (Redogörelse för kostnaderna för person- eller paketbilar som ingår i anläggningstillgångarna eller som hyrts på leasingavtal samt av kostnaderna för andra fordon som delvis varit i eget bruk).

Privat bruk av varor

Ange den ursprungliga anskaffningsutgiften för varorna som tagits till privathushållet exklusive moms.

Övrigt privat bruk

Andelen av privat bruk av sådana telefoner, fastigheter, fritidsbostäder och båtar som hör till näringsverksamheten.

Om du använder en fastighet som hör till näringsverksamheten för dina privata ändamål, ange i denna punkt privatbrukets andel av kostnaderna för och avskrivningarna på fastigheten.

Exempel: En enskild rörelseidkare äger en fastighet och använder 60 % av den som verkstad och 40 % som sin egen bostad. Till fastigheten hänförs räntekostnader upp till 8 000 euro. Byggnaden har avskrivits med 2 000 euro. De övriga kostnaderna för byggnaden uppgår till 3 000 euro. Till företagets näringsinkomster läggs 40 % av 13 000 euro i annat privatbruk, dvs. 5 200 euro.

I denna punkt anges inte uttag av pengar. Ange dina uttag och placeringar i pengar i punkten Uttag och placeringar i pengar enligt bokföringen.

Dividender och överskott

Den skattepliktiga andelen av dividender och överskott i förvärvskällan för näringsverksamhet bestäms på basis av om utbetalaren av dividenden eller överskottet är ett offentligt noterat bolag eller inte.

Dividender:

  • Dividender från offentligt noterade bolag är till 85 % skattepliktig näringsinkomst och till 15 % skattefri inkomst.
  • Dividender från andra än offentligt noterade bolag är till 75 % skattepliktig näringsinkomst och till 25 % skattefri inkomst.

Överskott:

  • Överskott som ett offentligt noterat andelslag delar ut är till 85 % skattepliktig näringsinkomst och till 15 % skattefri inkomst.
  • Ett andelslag är offentligt noterat exempelvis om dess andelar eller värdepapper är föremål för handel i en värdepappersbörs. För tillfället finns det inga offentligt noterade andelslag i Finland.
  • Överskott från andra än offentligt noterade bolag är till 25 % skattepliktig näringsinkomst och till 75 % skattefri inkomst upp till sammanlagt 5 000 euro. Av de överskott som överskrider denna gräns utgör 75 procent skattepliktig näringsinkomst och 25 procent skattefri inkomst.

    Överskott beskattas alltså lindrigare upp till totalbeloppet på 5 000 euro. Lindringen är personlig och beviljas bara en gång per skatteår. 

    Om en rörelseidkare eller yrkesutövare får överskott från flera olika förvärvskällor beviljas lindring för dem i följande ordning:
    1. överskott i den personliga förvärvskällan
    2. överskott i jordbrukets förvärvskälla
    3. överskott i förvärvskällan för näringsverksamhet.
  • Om du idkar näring tillsammans med din make eller maka kan du använda också hans eller hennes återstående lindring i skattedeklarationen för näringsverksamhet.
  • Observera att den överskottsåterbäring som är avdragbar för andelslaget är dock till hela beloppet skattepliktig inkomst för mottagaren av överskottet.

Läs mer om beskattningen av dividendinkomst

Dividender från offentligt noterade bolag

Det sammanlagda beloppet av dividender som du har fått från offentligt noterade bolag.

Skattepliktig andel

85 % av dividenderna från offentligt noterade bolag är skattepliktig inkomst från näringsverksamhet. Ange i denna punkt den skattepliktiga andelen.

Dividender från andra än offentligt noterade bolag

Det sammanlagda beloppet av dividender från andra än offentligt noterade bolag.

Skattepliktig andel 

Den skattepliktiga andelen av dividender från andra än offentligt noterade bolag.

75 % av dividenderna från andra än offentligt noterade bolag är skattepliktig inkomst från näringsverksamhet.

Överskott från offentligt noterade andelslag i Finland, övriga EU/EES-länder och sådana länder utanför EES med vilka Finland har ett skatteavtal

Det sammanlagda beloppet av överskott från offentligt noterade andelslag.
Observera emellertid att det för tillfället inte finns några offentligt noterade andelslag i Finland.

Skattepliktig andel

Den skattepliktiga andelen av överskott från offentligt noterade andelslag.

85 % av överskotten som ett offentligt noterat andelslag delar ut är skattepliktig inkomst av näringsverksamheten.

Överskott från andra än offentligt noterade andelslag i Finland, övriga EU/EES-länder och länder utanför EES

Det sammanlagda beloppet av överskott från andra än offentligt noterade andelslag.

Skattepliktig andel

Den skattepliktiga andelen av överskott från andra än offentligt noterade andelslag. Av dessa överskott är 25 % skattepliktig inkomst från näringsverksamhet och 75 % skattefri inkomst upp till sammanlagt 5 000 euro. Av det belopp som överskrider 5 000 euro är 75 % skattepliktig inkomst och 25 % skattefri inkomst.

Ränteintäkter och övriga finansiella intäkter

Ange i denna punkt exempelvis ränteintäkter från fordringar och valutakursvinster.

Minskning av reserver

Beloppet varmed reserverna har minskats från det föregående skatteåret.

Ange i denna punkt t.ex. intäktsföring av en driftsreserv och oanvänd återanskaffningsreserv.

Specificera de bokförda reserverna på blankett 62 (Reserver, avsättningar, värdeförändringar och avskrivningar).

Om du inte har andra reserver än en driftsreserv, ange beloppet i punkt 14 (Driftsreserv). Då behöver du inte fylla i blankett 62.

Övriga skattepliktiga intäkter

Skattepliktiga intäkter som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

Skattepliktiga intäkter från näringsverksamhet sammanlagt

Det sammanlagda beloppet av skattepliktiga intäkter från näringsverksamhet.

2.2 Skattefria intäkter i resultaträkningen

Det sammanlagda beloppet av övriga skattefria intäkter som ingår i resultaträkningen.

Övriga skattefria intäkter är exempelvis sådana anslutningsavgifter som du har betalat till ett samfund som upprätthåller el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät och som du har fått i återbäring.

Skattefriheten förutsätter att anslutningsavgiften återbetalas till dig då du avstår från förmånen som anslutningsavgiften medför eller att du kan överföra förmånen till en tredje part.

Här anges också räntor på depositionskonton som omfattas av källskatt på ränteinkomst.

Skattefria poster får inte ingå i de övriga intäktsposterna i uträkningen av inkomstskatt.

2.3 Kostnader i näringsverksamheten

Avdragbara utgifter är utgifter för förvärvande och bibehållande av näringsinkomst. Om du är momsskyldig ska du anteckna näringsutgifterna i skattedeklarationen utan den moms som ingått i anskaffningarna. Om du inte är momsskyldig ska du anteckna utgifterna inklusive moms.

Inköp och förändring av lager

Ange i denna punkt anskaffningsutgiften för nyttigheter som har överlåtits under räkenskapsperioden.

Du kan beräkna anskaffningsutgiften genom att rätta beloppet av räkenskapsperiodens inköp med skillnaden mellan färdiga varor och varor under tillverkning. Så här räknar du ut ändringen av lager: ingående lager + inköp under räkenskapsperioden – utgående lager.

Köpta tjänster

Kostnader för tjänster som har köpts från utomstående.

Personalkostnader

Löner och arvoden

Utbetalda löner och arvoden.

Pensions- och lönebikostnader

Beloppet av utbetalda pensioner och lönebikostnader.

Lönebikostnader är till exempel försäkringspremier och motsvarande avgifter som betalas för att ordna pensions-, sjuk- och arbetslöshetsförmåner samt övriga förmåner och rättigheter för arbetstagarna och deras anhöriga.

Avskrivningar 

Sådana avskrivningar enligt plan och ändringar i avskrivningsdifferensen som belastar resultatet i bokföringen.

Om du gjort avskrivningar endast på lösa anläggningstillgångar, specificera avskrivningarna i del 5 (Avskrivningar på utgifter för anskaffning av lösa anläggningstillgångar).

Om du gjort avskrivningar även på andra tillgångar än lösa anläggningstillgångar, specificera alla avskrivningar på blankett 62 (Reserver, avsättningar, värdeförändringar och avskrivningar).

Avdragbar andel

Avdragbar andel av avskrivningarna.

Avskrivningar, höjda avskrivningar, tilläggsavskrivningar och eventuella skattelättnadsavskrivningar enligt NärSkL (NärSkL 24, 30–34 och 36–41 §).

Ange också sådana eventuella avskrivningar som gjorts under tidigare år men som inte dragits av i beskattningen (s.k. hyllavskrivningar) och som du vill dra av i år.

Det sammanlagda beloppet av avskrivningarna får inte överskrida maximibeloppet i NärSkL.

Avskrivningar får inte göras på egendom som tagits i bruk genom leasingavtal.

Specificera avskrivningarna som inte godkänts eller dragits av under tidigare år på blankett 12A (Avskrivningar som inte dragits av).

Representationskostnader

Det sammanlagda beloppet av representationskostnader enligt bokföringen.

Avdragbar andel 50 %

Du får dra av 50 % av representationskostnaderna. Ange här den avdragbara andelen.

Hyror

Hyror du betalat, t.ex. hyra för lokaler.

Övriga avdragbara kostnader

Ange i denna punkt sådana övriga avdragbara näringskostnader som ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod men som inte ska anges som näringskostnad i någon annan punkt i uträkningen av inkomstskatt. Sådana kostnader är t.ex.

  • resekostnader
  • kostnader för fordon
  • leasingavgifter.

Ange tilläggsavdragen som du gjort på basis av kostnaderna för resor och fordon i punkt 2.3 (Tilläggsavdrag). Specificera tilläggsavdragen i punkterna 9 (Redogörelse för ökade levnadskostnader till följd av en tillfällig arbetsresa) och 10 (Redogörelse för användningen av en privatbil i näringsverksamheten).

Räntekostnader

Räntekostnader som dragits av i bokföringen.

Avdragbar andel

Den avdragbara andelen av räntekostnaderna.

Alla räntekostnader får inte dras av från intäkterna av näringsverksamheten. Räntorna får inte dras av om det egna kapitalet i balansräkningen blir negativt på grund av företagarens privatuttag och privatuttagen har finansierats med främmande kapital. I sådana fall anses att en del av lånen som rörelseidkaren eller yrkesutövaren tagit för sin näringsverksamhet hänför sig till privatuttagen. Denna del av räntekostnaderna får således inte dras av från näringsintäkterna.

I denna punkt anges inte skattetillägg, förseningsräntor eller kvarskatteräntor, eftersom de inte får dras av i beskattningen.

Om du har dubbel bokföring, räkna ut den eventuella icke-avdragbara andelen av räntorna i punkt 11 (Uträkning av icke-avdragbara räntekostnader). Det här beloppet drar du av från det sammanlagda beloppet av räntekostnaderna, det vill säga, från beloppet i föregående punkt (Räntekostnader). De icke-avdragbara räntekostnaderna får aldrig överstiga beloppet av räntekostnader i näringsverksamheten.

Om du har enkel bokföring, ange i denna punkt sådana räntekostnader för lån i näringsverksamheten som du dragit av i bokföringen. Du behöver inte fylla i punkt 11 (Uträkning av icke-avdragbara räntekostnader).

Övriga finansiella kostnader

Finansiella kostnader enligt bokföringen.

Finansiella kostnader är exempelvis

  • kostnader för låneskötsel 
  • limitprovisioner
  • borgensprovisioner
  • kreditförsäkringar
  • inteckningskostnader
  • indrivningskostnader
  • kursförluster

Ökning av reserver

Det belopp i bokföringen varmed reserverna har ökats.

Ange ökningen av reserver endast om reservbeloppet har ökat från det föregående skatteåret. Specificera de bokförda reserverna på blankett 62 (Reserver, avsättningar, värdeförändringar och avskrivningar).

Om du inte har andra reserver än en driftsreserv, ange beloppet i punkt 14 (Driftsreserv) i rörelseidkarens och yrkesutövarens skattedeklaration. Du behöver inte fylla i blankett 62.

Du kan göra en driftsreserv om du betalat löner under räkenskapsperioden. Driftsreserven får vara högst 30 % av de löner som har betalats under de 12 månader som föregått räkenskapsperiodens utgång.

Avdragbara i beskattningen är under vissa förutsättningar återanskaffningsreserv enligt NärSkL 43 §, garantireserv enligt NärSkL 47 § och driftsreserv enligt NärSkL 46 a §.

Tilläggsavdrag

Ange här det sammanlagda beloppet av tilläggsavdrag.

Specificera tilläggsavdragen i del 9 (Redogörelse för ökade levnadskostnader till följd av en tillfällig arbetsresa) och del 10 (Redogörelse för användningen av en privatbil i näringsverksamheten). Räkna ihop beloppen i punkten Sammanlagt i del 9 (Tilläggsavdrag) i kolumn 6 och punkt 10 i punkt 7 (Tilläggsavdrag). Ange i denna punkt tilläggsavdragets sammanlagda belopp.

Avdragbara kostnader som inte tagits upp i bokföringen

Alla sådana kostnader i näringsverksamheten som får dras av i beskattningen men som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

Ange till exempel avdrag för arbetsrum eller näringsverksamhetens andel av de faktiska kostnaderna för användningen av din egen bostad, förutsatt att du inte dragit av kostnaderna i resultaträkningen. Utred kostnaderna i skattedeklarationens del 8 (Redogörelse för användningen av en privatbostad i näringsverksamheten).

Ange i denna punkt också t.ex. utbildningsavdrag i näringsverksamheten. Specificera uppgifterna och utred förutsättningarna för avdraget på blankett 79 (Utbildning – näringsverksamhet).

Avdragbara kostnader i beskattningen av näringsverksamheten sammanlagt

Det sammanlagda beloppet av näringskostnader som får dras av i beskattningen från punkt 2.3 (Kostnader i näringsverksamheten).

Icke-avdragbara kostnader

Ange som icke-avdragbara kostnader sådana poster som du har dragit av i bokföringen men som inte får dras av i beskattningen. Dessa poster får inte ingå i de avdragbara kostnaderna i uträkningen av inkomstskatt.

Direkta skatter

Differensen mellan betalda inkomstskatter och skatteåterbäringar.

I denna punkt anges däremot inte t.ex. fastighetsskatten på en fastighet som används i näringsverksamheten. Fastighetsskatten anges under näringskostnaderna i punkten ”Övriga avdragbara kostnader”.

Böter och övriga avgifter av straffnatur

Böter, påföljdsavgifter och andra sådana avgifter av straffnatur som inte får dras av i beskattningen.

Exempelvis skatteförhöjning, skattetillägg och förseningsränta som ingår i skatterna får inte dras av i beskattningen. Det spelar ingen roll för vilken skatt skatteförhöjningen har fastställts.

Övriga icke-avdragbara kostnader

Sådana övriga kostnader i bokföringen som inte får dras av från inkomsten av näringsverksamhet i beskattningen.

Sådana kostnader är till exempel premier för företagarens eller dennes makes frivilliga pensionsförsäkringar. Avdrag för dessa görs i den personliga förhandsifyllda skattedeklarationen.

Ange i denna punkt obligatoriska FöPL-premier om de har tagits upp i bokföringen men inte dragits av som näringskostnader och du vill dra av dem i din förhandsifyllda skattedeklaration.

Obs! Om du inte dragit av premierna såsom näringskostnader får du alternativt överföra dem som avdrag till din make eller maka.

Ange i denna punkt beloppet av värdenedgångsavskrivningar som du gjort på aktier som utgör anläggningstillgångar. Dessa avskrivningar får inte dras av i beskattningen. Avdragbara är endast sådana nedskrivningar som gjorts på andra värdepapper än aktier och sådana nedskrivningar som gjorts på andra anläggningstillgångar som inte förslits än jordområden. Avdragsrätten förutsätter att det gängse värdet på egendomen vid skatteårets utgång är väsentligt lägre än den icke-avskrivna anskaffningsutgiften (NärSkL 42 §).

I denna punkt anges inte kostnader som har intäktsförts som privatbruk i skattedeklarationens del 2.1.

Näringsresultat

Ange i denna punkt det positiva resultatet av näringsverksamheten.

Resultatet är positivt om de skattepliktiga intäkterna under skatteåret är större än de avdragbara kostnaderna i näringsverksamheten.

Näringsförlust

Ange i denna punkt det negativa resultatet av näringsverksamheten.

Ett förlustresultat uppstår då beloppet av avdragbara kostnader i näringsverksamheten under skatteåret är större än de skattepliktiga intäkterna.

3 Yrkande på avdrag av förlust från kapitalinkomsterna

Ett förlustresultat för skatteåret 2018 kan antingen fastställas som näringsförlust eller i sin helhet eller delvis överföras som avdrag från näringsidkarens kapitalinkomster.

  • Om du vill att Skatteförvaltningen fastställer förlusten som näringsförlust för skatteåret 2018 kommer Skatteförvaltningen att dra av den fastställda förlusten från näringsinkomsterna under de 10 följande skatteåren efter hand som inkomst inflyter.
  • Om du vill att skatteårets förlust dras av i sin helhet från resultatet under kommande år, lämna punkt 3 (Yrkande på avdragande av förlust från kapitalinkomsterna) blank.
  • Om du vill att förlusten eller en del av den används som avdrag från kapitalinkomsterna, fyll i del 3 (Yrkande på avdrag av förlust från kapitalinkomsterna).

Näringsförlust som ska dras av från kapitalinkomst

Om du vill att förlust i sin helhet ska dras av från kapitalinkomsterna, ange i denna punkt hela förlustbeloppet. Skatteårets förlust kan också dras av från kapitalinkomsterna delvis. Då återstår resten av skatteårets förlust att dras av från de näringsinkomster som uppstår under de tio följande skatteåren.

Om makarna idkar näring tillsammans, anses företagarmakarna ha framställt ett gemensamt yrkande om avdrag av förlusten från kapitalinkomsterna. Skatteförvaltningen fördelar den fastställda förlusten mellan makarna i förhållande till deras respektive arbetsinsatser i enlighet med vad du angett i del 4 (Fördelning av företagsinkomst mellan företagarmakar) i punkten ”Arbete i rörelsen (procentuell andel)”.

4 Fördelning av företagsinkomst mellan företagarmakar

Då makarna idkar näring tillsammans fördelas resultatet av näringsverksamheten för beskattning som båda företagarmakarnas inkomst.

Företagsinkomstens förvärvsinkomstandel fördelas på makarna enligt deras respektive arbetsinsatser i företaget.

Företagsinkomstens kapitalinkomstandel fördelas på makarna enligt de andelar som var och en av dem har av den nettoförmögenhet som hör till verksamheten.

Ange företagarens och makens andelar av nettoförmögenheten i punkten ”Andel av näringsverksamhetens nettoförmögenhet” och arbetsinsatserna i punkten ”Arbete i rörelsen (procentuell andel)”. Fyll i din egen andel i kolumnen ”Företagare” och din makes andel i kolumnen ”Make”.

Skatteförvaltningen använder uppgifterna för att räkna ut kapital- och förvärvsinkomsternas andel av företagsinkomsten samt för att fördela kapital- och förvärvsinkomsterna mellan dig och din make.

5 Avskrivningar på utgifter för anskaffning av lösa anläggningstillgångar (NärSkL 30 §, 31 §)

Avskrivningar på utgifter för anskaffning av lösa anläggningstillgångar

Fyll i denna punkt om du har endast lösa anläggningstillgångar. Om du har bokfört även andra anläggningstillgångar än lös egendom, specificera avskrivningarna på blankett 62 (Avsättningar och reserver (Reserver, avsättningar, värdeförändringar och avskrivningar). Fyll i även del 2.3 (Kostnader i näringsverksamheten) punkt "Avskrivning" och dess underpunkt ”Avdragbar andel".

Lösa anläggningstillgångar behandlas som en helhet. Beräkna i punkten ”Utgiftsrest som återstår i beskattningen vid skatteårets ingång" de anläggningstillgångar du anskaffat under skatteåret (punkten "Ökning under skatteåret") och dra av från summan de mottagna överlåtelsepriserna och försäkringsersättningarna. Ange de erhållna överlåtelsepriserna och försäkringsersättningarna också i punkten ”Överlåtelsepriser och försäkringsersättningar”. Denna utgiftsrest får du under skatteåret avskriva med högst 25 %.

Du får inte dra av i beskattningen ett större belopp än vad du har dragit av i bokföringen under skatteåret eller tidigare.

Om anskaffningsutgiften för lösa anläggningstillgångar som slits är högst 850 euro är det fråga om en liten anskaffning. Då får du avskriva anskaffningsutgiften i en post under det skatteår då du tagit i bruk tillgångarna. Du får i små anskaffningar dra av sammanlagt högst 2 500 euro under skatteåret.

Exempel: Du köper för din näringsverksamhet en paketbil som kostar 30 000 euro. Företaget har inga andra anläggningstillgångar. Gör en avskrivningskalkyl i den här punkten. Du får under skatteåret avskriva paketbilen med högst 25 %, dvs. 7 500 euro. Ange anskaffningspriset på paketbilen, dvs. 30 000 euro, i punkten ”Ökning under skatteåret” och avskrivningen 7 500 euro i punkten ”Skatteårets avskrivningar”. Anskaffningspriset 30 000 euro minskat med avskrivningen 7 500 euro är den återstående anskaffningsutgiften 22 500 euro. Ange denna anskaffningsutgift i punkten ”Oavskriven anskaffningsutgift vid skatteårets utgång”.

Kom ihåg att anteckna denna anskaffningsutgift om 22 500 euro som utgiftsrest för det följande skatteåret i punkten ”Utgiftsrest som återstår i beskattningen vid skatteårets ingång”. 

" "

6 Utredning av kostnaderna för person- eller paketbilar som ingår i anläggningstillgångarna eller som hyrts på leasingavtal samt av kostnaderna för andra fordon som delvis varit i eget bruk

Ett fordon hör till anläggningstillgångarna i näringsverksamheten då mer än hälften av totalantalet körkilometer under skatteåret har körts i näringsverksamheten. Ange i denna punkt

  • kostnader för person- och paketbilar, om bilarna hör till anläggningstillgångar
  • kostnader för andra fordon än person- och paketbilar, om fordonen har varit delvis i privat bruk under skatteåret
  • fordon som du hyr om leasingavtalet har ingåtts för över tre månader.

I denna punkt anges inte kostnader eller kilometerantalet för naturaförmånsbilar dvs. tjänstebilar i personalens bruk.

Specificera i denna punkt hurdana fordon som ingår i anläggningstillgångarna. Ange totalantalet kilometer som du kört med dessa fordon och de övriga uppgifterna:

  • körningar i näringsverksamheten
  • privata körningar 
  • totalantalet kilometer (= körningar i näringsverksamheten + privata körningar)
  • kostnader sammanlagt (egentliga kostnader + avskrivning på eller leasinghyra för bilen)
  • kostnaderna i genomsnitt/km (= kostnaderna sammanlagt dividerat med totalantalet kilometer)
  • de privata körningarnas andel av kostnaderna (privat körda km multiplicerat med de genomsnittliga kostnaderna per km)

Kryssa för om uppgifterna om användning av fordonen grundar sig på en körjournal eller annan redogörelse.

Ange också om du dragit av de privata körningarnas andel i bokföringen. Om du dragit av kostnader för de privata körningarna i bokföringen, kryssa för punkten ”Kostnaderna för de privata körningarna har dragits av i bokföringen (intäktsföring på sidan 1)”. Ange sedan kostnaderna för de privata körningarna i uträkningen av inkomstskatt i punkten 2.1 ”Intäktsföring av privatbruket, om kostnaderna för privatbruket har dragits av i bokföringen” under ”Privat bruk av bil (specificera på sidan 3 i punkt 6)”. Om privatkörningar inte ingår i de poster som dragits av som näringskostnader, kryssa för punkten ”Kostnaderna för de privata körningarna har inte dragits av i bokföringen”.

Exempel: De egentliga kostnaderna för en bil uppgår till 10 000 euro. Bilen har under skatteåret avskrivits med 3 000 euro. Kostnaderna för bilen är sammanlagt 13 000 euro (punkten ”Kostnaderna sammanlagt”). Man har under skatteåret kört med bilen 35 000 km. Av detta kilometerantal är 20 000 km körningar i näringsverksamheten och 15 000 km privata körningar. Kostnaderna för bilen är i medeltal 0,37 euro per km (=13 000 euro / 35 000 km). När de privata körningarnas andel 15 000 km multipliceras med beloppet av genomsnittliga kostnader 15 000 euro/km, blir de privata körningarnas andel 5 500 euro (punkten De privata körningarnas andel av kostnaderna). Om du dragit av alla bilkostnaderna i bokföringen, kryssa för punkten ”Kostnaderna för de privata körningarna har dragits av i bokföringen” och överför beloppet 5 500 euro till första sidan av skattedeklarationen i punkt 2.1 (”Privat bruk av bil”).

7 Uttag och placeringar i pengar enligt bokföringen

Fyll i denna punkt endast om du har dubbel bokföring.

Ange dina uttag och placeringar i pengar i näringsverksamheten. Lämna uppgifterna för kalenderåret.

8 Utredning av användningen av en privatbostad i näringsverksamheten

Fyll i denna punkt endast om du använt din egen bostad i näringsverksamheten.

Bostaden anses höra till de privata tillgångarna om du använt minst hälften av bostaden för något annat än näringsverksamheten. Om en sådan bostad ska du ange

  • bostadsyta (m2)
  • area som du använder för din egen näringsverksamhet (m2) 
  • bostadshyra, vederlag eller driftskostnader för fastigheten 
  • din egen andel av dessa kostnader.

Utifrån den area du använt i näringsverksamheten kan du räkna ut vilken andel av kostnaderna som hänför sig till den del av bostaden som du har använt i näringsverksamheten.

Om du inte har tagit upp kostnaderna i bokföringen, överför beloppet till punkt 2.3 under ”Avdragbara kostnader som inte tagits upp i bokföringen”. Om du däremot har bokfört kostnaderna, ange dem i punkt 2.3 under ”Övriga avdragbara kostnader”.

Ange näringsverksamhetens andel av kostnaderna också i deklarationens del 2.3:

  • Om kostnaderna finns med i bokföringen ska du räkna dem med i punkten ”Övriga avdragbara kostnader”.
  • Om kostnaderna inte har bokförts ska du räkna dem med i punkten ”Avdragbara kostnader som inte tagits upp i bokföringen ”.

Exempel: Bostadsytan är 90 m2. Av totalytan använder näringsidkaren ett arbetsrum på 9 m2 i sin näringsverksamhet. Bostadshyran är 1 000 euro/månad, dvs. 12 000 euro per år. Näringsverksamhetens andel av kostnaderna är 9 m2/90 m2 x 12 000 euro = 1 200 euro. Detta belopp anges i punkten ”Den egna näringsverksamhetens andel av ovan nämnda kostnader”.

En bostad som hör till en rörelseidkares eller yrkesutövares privata tillgångar beaktas inte vid uträkningen av nettoförmögenheten (HFD 1998/3248). Läs mer om hur man drar av kostnader för arbetsutrymme.

9 Utredning av ökade levnadskostnader till följd av en tillfällig arbetsresa

Som rörelseidkare eller yrkesutövare får du göra ett s.k. tilläggsavdrag i beskattningen. Avdraget kan grunda sig antingen på en tillfällig arbetsresa eller att du har använt en privatbil i näringsverksamheten (NärSkL 55 §). Specificera i denna del tilläggsavdraget för tillfälliga resor i arbetet (del 9). Tilläggsavdraget som grundar sig på användningen av en privatbil specificeras i del 10 (Redogörelse för användningen av en privatbil i näringsverksamheten).

Tilläggsavdragen kan högst uppgå till maximibeloppen för kilometerersättningar och dagtraktamenten. Beloppen ser du i Skatteförvaltningens s.k. kostnadsersättningsbeslut (Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar år 2018). När man drar av ökade levnadskostnader följer man i tillämpliga delar de grunder som anges i beslutets 6 och 10–13 §.

Har du i bokföringen dragit av ökade levnadskostnader eller kostnader för en bil som hör till dina privata tillgångar och kostnadernas sammanlagda belopp är högre än maximibeloppet enligt kostnadsersättningsbeslutet, får du göra avdrag i beskattningen enligt det faktiska kostnaderna. Då får du inte göra något tilläggsavdrag så fyll inte i denna punkt.

Man får göra tilläggsavdrag på basis av ökade levnadskostnader för en sådan resa som man tillfälligt företar i anslutning till näringsverksamheten utanför sitt ordinarie verksamhetsområde. Om han har företagit resorna till sådana driftställen som hör till hans ordinarie verksamhetsområde, får något avdrag inte göras.

Läs mer och se exempel på tilläggsavdraget.

1 Typ av resa

Anteckna på separata rader inrikes resor som varar över 10 timmar, inrikes resor som varar 6–10 timmar och utlandsresor. En inrikes resa som varar över 10 timmar berättigar dig till ett avdrag vars belopp är lika stort som ett heldagstraktamente. Om resan varar 6–10 timmar beviljas du avdrag enligt partiellt dagtraktamente. För utlandsresorna får du göra avdrag som motsvarar utlandsdagtraktamentet.

2 Antalet resdagar

Ange i denna kolumn antalet resdagar.

3 Maximibelopp/resdag

Ange i denna kolumn avdragets maximibelopp per resdag för inrikes resorna:

  • 42,00 för en resa som varat över 10 timmar
  • 19,00 för en resa som varat över 6 timmar

Avdragets maximibelopp per dag är detsamma som beloppet av utlandsdagtraktamente också på utlandsresor. Eftersom dagtraktamentet för de olika länderna varierar behöver du inte ange avdragets maximibelopp per dag. Det räcker att du fyller i punkten Maximibelopp sammanlagt.

4 Maximibelopp sammanlagt

Räkna ut och ange avdragets maximibelopp för alla resdagar sammanlagt. Ange varje typ av resa på sin egen rad.

Du får avdragets maximibelopp för utlandsresorna genom att multiplicera antalet resdagar för varje land med utlandsdagtraktamentets belopp för landet i fråga. Efter det ska du räkna ihop de olika ländernas belopp. Kontrollera utlandsdagtraktamentenas maximibelopp (Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar 2018).

5 Dragits av i bokföringen

Ange på varje rad den del av kostnaderna som du har dragit av i bokföringen.

6 Tilläggsavdrag

Räkna ut beloppet av tilläggsavdrag: dra av från maximibeloppet den del av kostnaderna som du dragit av i bokföringen. Om du inte har dragit av ökade levnadskostnader i bokföringen, ange i denna punkt samma belopp som i kolumn 4 (Maximibelopp sammanlagt).

Räkna tilläggsavdragets sammanlagda belopp till sidan 2 i punkt 2.3 (Kostnader i näringsverksamheten) i punkten Tilläggsavdrag.

10 Utredning av användningen av en till privata tillgångar hörande bil i näringsverksamheten

Fyll i denna punkt endast om bilen hör till dina privata tillgångar, dvs. om minst 50 % av totalantalet körkilometer hänför sig till något annat än näringsverksamheten (till exempel privata körningar, körningar som hänför sig till någon annan förvärvskälla än näringsverksamheten och körningar i annan förvärvsverksamhet). Om du har använt en sådan bil får du i beskattningen ett s.k. tilläggsavdrag.

En bil anses höra till näringstillgångarna om över hälften av körningarna hänför sig till näringsverksamheten. Tilläggsavdrag beviljas inte när en bil som hör till näringstillgångar används i näringsverksamheten. I stället får du som näringskostnader dra av de faktiska kostnaderna för bilen, minskade med privatbrukets andel.

1. Uppgifterna om användningen av bil baserar sig på

Du beviljas tilläggsavdrag endast om du har fört körjournal över körningarna i näringsverksamheten.

Anteckna i körjournalen

  • tidpunkten i början och i slutet av körningen
  • körningens avfärds- och ankomstplats
  • vägmätarens utslag i början och i slutet av körningen
  • resans längd
  • resans syfte
  • användaren av bilen
  • totalantalet kilometer du kört med bilen under året.

Om du endast har gjort en enstaka resa eller körningarna är få kan du i stället för en körjournal ge en annan motsvarande redogörelse. Redogörelsen ska innehålla samma uppgifter som körjournalen.

Du behöver inte bifoga körjournalen eller utredningen till skattedeklarationen. Skatteförvaltningen ber om dem vid behov.

2. Totalantalet kilometer
Totalantalet kilometer som under skatteåret körts med bilen.

3. Körningar i näringsverksamheten
Antalet kilometer som hänför sig till näringsverksamheten.

4. Maximibelopp/km
Avdragets maximibelopp för år 2018 är 0,42 euro/km. Värdet per kilometer kan höjas i vissa fall.

Läs om specialfall i Skatteförvaltningens beslut (Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar år 2018).

5. Maximibelopp sammanlagt
Beräkna och ange avdragets maximibelopp.

6. Dragits av i bokföringen
Ange det belopp som du dragit av i bokföringen.

7. Tilläggsavdrag
Räkna ut beloppet av tilläggsavdrag: dra av från maximibeloppet den del av kostnaderna som du har dragit av i bokföringen. Om du inte har dragit av ökade levnadskostnader i bokföringen, ange i denna punkt samma belopp som i punkt 5 (Maximibelopp sammanlagt).

Räkna tilläggsavdragets belopp till sidan 2 i punkt 2.3 (Kostnader i näringsverksamheten) i punkten Tilläggsavdrag.

11 Uträkning av icke-avdragbara räntekostnader

Fyll i den här delen endast om du har dubbel bokföring.

Om rörelseidkarens eller yrkesutövarens eget kapital är negativt på grund av privatuttag och privatuttagen har finansierats med främmande kapital, har en del av lånen använts för att finansiera privatuttagen och inte näringsverksamheten. Räntor på sådana lån får inte dras av som kostnader i näringsverksamheten.

Räkna ut i denna punkt vilken del av räntekostnaderna som inte får dras av i näringsverksamheten eftersom det egna kapitalet är negativt. Dra av denna icke avdragbara ränta (punkten Räntor som inte kan dras av från inkomsten från näringsverksamhetens förvärvskälla) från maximibeloppet av räntekostnader i näringsverksamheten (del 2.3 Kostnader i näringsverksamheten) i punkten ”Räntekostnader”. Det icke-avdragbara räntebeloppet får inte överstiga beloppet av räntekostnader i näringsverksamheten. Ange differensen i del 2.3 i punkten Räntekostnader under Avdragbar andel.

Överför det rättade negativa egna kapital du räknat ut till punkt 12.2 (Näringsverksamhetens skulder) i uträkningen av förmögenhet under ”Rättat negativt eget kapital”.

Ränteutgifter som inte är avdragbara från inkomsten av näringsverksamhetens förvärvskälla då det egna kapitalet är negativt på grund av privatuttag (NärSkL 18 § 2 mom.):

  • Lägg uppskrivningar som ingår i det egna kapitalet till det negativa egna kapitalet i balansräkningen vid räkenskapsperiodens utgång. 
  • Efter detta dra av räkenskapsperiodens förlust samt de förluster från tidigare räkenskapsperioder som inte kan täckas med influtna vinstmedel. 
  • Multiplicera detta återstod av det egna kapitalet med grundräntan på bokslutsdagen, ökad med en procentenhet.
  • Detta belopp utgör ränta som inte får dras av från näringsinkomsterna.
  • Den icke avdragbara räntan dras av från det sammanlagda beloppet av räntor i näringsverksamheten i punkt 2.3 under Räntekostnader.

Grundräntan för år 2018 var -0,25 %.

Rätten att dra av räntor kan också begränsas då det egna kapitalet är positivt på grund av en uppskrivning. Läs mer om begränsningarna av rätten att dra av räntor (Skattestyrelsens ställningstaganden till företagsbeskattningsfrågor 1531/345/2003).

Om du enligt inkomstskattelagen får dra av räntan som du räknat ut på basis av återstoden av det egna negativa kapitalet, kan du göra avdraget från kapitalinkomst i din förhandsifyllda skattedeklaration. 

12 Uträkning av förmögenhet

För beskattningen av rörelseidkare och yrkesutövare beräknas näringsverksamhetens nettoförmögenhet. Skatteförvaltningen använder nettoförmögenhetens värde då företagsinkomsten delas in i kapitalinkomst och förvärvsinkomst.

I beskattningen för skatteåret 2018 används det värde som beräknats för nettoförmögenheten för skatteåret 2017. Om du har inlett näringsverksamheten först under skatteåret 2018, beräknas kapitalinkomstandelen undantagsvis utifrån nettoförmögenheten vid utgången av skatteåret 2018.

Ange uppgifterna om näringsverksamhetens nettoförmögenhet i del 12 (Uträkning av förmögenhet). Ange jordbrukstillgångarna och -skulderna i skattedeklarationen för jordbruk (skattedeklaration 2). De övriga tillgångarna och skulderna har antecknats i den förhandsifyllda skattedeklarationen. Om du vill korrigera någon av uppgifterna ska du göra det i samband med den förhandsifyllda skattedeklarationen på blankett 50B Kapitalinkomster och avdrag från dem.

Skatteskulder och -fordringar

Latenta skattefordringar enligt bokföringslagen (5 kap. 18 §) betraktas inte som tillgångar eller latenta skatteskulder som skulder i uträkningen av nettoförmögenhet. Utanför uträkningen av nettoförmögenheten lämnas även eventuella odebiterade inkomstskatteskulder.

12.1 Näringsverksamhetens tillgångar

Ange tillgångarna till den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen. Alla eventuella undantag till denna regel hittar du i denna anvisning.

Anläggningstillgångar

Fastigheter, byggnader och konstruktioner

Till en fastighet hör mark samt byggnaderna på den. Som fastighet betraktas enligt 6 § i inkomstskattelagen även sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som kan överlåtas till tredje man med besittningsrätten till marken utan att markägaren behöver höras.

Specificera fastigheter som hör till anläggningstillgångar på blankett 18B (Anläggningstillgångar – fastigheter). Överför det sammanlagda värdet på fastigheter från blankett 18B till skattedeklarationens punkt Fastigheter, byggnader och konstruktioner.

Som värdet på varje fastighet används antingen den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen eller jämförelsevärdet för år 2018, beroende på vilket av värdena som är högre. Värdena jämförs och väljs separat för varje fastighet.

Maskiner och inventarier

Ange i denna punkt värdet på maskiner och inventarier. Värdet på maskinerna och inventarierna är den del av anskaffningsutgiften som inte avskrivits i inkomstbeskattningen.

Värdepapper som utgör anläggningstillgångar

Specificera värdepapper som hör till anläggnings- eller finansieringstillgångar på blankett 8B (Värdepapper och värdeandelar i näringsverksamhetens förvärvskälla – näringssammanslutningar, rörelseidkare och yrkesutövare). Jämför på blanketten vilket av de två värdena för värdepapper som utgör anläggnings- eller finansieringstillgångar som är högre: anskaffningsutgiften som inte avskrivits i inkomstbeskattningen eller jämförelsevärdet. På blankett 8B ska du jämföra beloppen på den sista raden (Anläggnings- och finansieringstillgångar sammanlagt). Om den oavskrivna anskaffningsutgiften vid inkomstbeskattningen är större, ange här summan av oavskrivna anskaffningsutgifter från blankett 8B under ”Anläggningstillgångar sammanlagt”. Om jämförelsevärdet är högre, ange på samma rad det sammanlagda beloppet av jämförelsevärden.

  • Som jämförelsevärde för lägenhetsaktier som anskaffats före 2006 (aktier i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag) används beskattningsvärdet för 2005. Något separat jämförelsevärde har inte fastställts för sådana aktier i bostadsaktiebolag som anskaffats 1.1.2006 eller därefter. I dessa fall ska du ange den oavskrivna anskaffningsutgiften vid inkomstbeskattningen också i kolumnen Jämförelsevärde.
  • Jämförelsevärdet på offentligt noterade värdepapper är 70 % av värdepapperets slutkurs på rörelseidkarens eller yrkesutövarens bokslutsdag.
  • Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie anges i detta bolags beskattningsbeslut.
  • Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie är detsamma som dess beskattningsvärde i bolagets beskattningsbeslut.

Övriga anläggningstillgångar

Värdet på nyttigheter som ingår i övriga anläggningstillgångar. Övriga anläggningstillgångar är exempelvis

  • grus- och lertäkter
  • malm- och mineralfyndigheter
  • stenbrott
  • torvmossar
  • järnvägar
  • dammar
  • broar
  • bassänger.

Omsättningstillgångar

Varor

Nyttigheter som man anskaffat från utomstående leverantörer och som man avser att sälja vidare som sådana. En grossist eller detaljist får också inkludera i varorna det förpackningsmaterial som behövs i varuförsäljningen.

Övriga omsättningstillgångar

Övriga nyttigheter som hör till omsättningstillgångar. Till övriga omsättningstillgångar hör t.ex. material och förnödenheter samt självtillverkade varor.

Finansieringstillgångar

Kundfordringar

Lång- och kortfristiga kundfordringar, avbetalningsfordringar osv.

Kassa (kontanter, ej insättningar på bank)

Kontanta kassamedel som hänför sig till yrket eller rörelsen. Skattefria eller källskattepliktiga bankmedel anges inte som tillgångar i skattedeklarationen och därför ska du utelämna dem.

Finansiella värdepapper

Specificera värdepapper som hör till anläggnings- eller finansieringstillgångar på blankett 8B (Värdepapper och värdeandelar i näringsverksamhetens förvärvskälla – näringssammanslutningar, rörelseidkare och yrkesutövare).

Jämför på blanketten vilket av de två värdena för värdepapper som utgör anläggnings- eller finansieringstillgångar som är högre: anskaffningsutgiften som inte avskrivits i inkomstbeskattningen eller jämförelsevärdet. På blankett 8B ska du jämföra beloppen på den sista raden (Anläggnings- och finansieringstillgångar sammanlagt). Om den anskaffningsutgift som inte avskrivits i inkomstbeskattningen är högre, ange i denna punkt (Finansiella värdepapper) av skattedeklarationen summan av alla icke-avskrivna anskaffningsutgifter från blankett 8B på raden ”Finansieringstillgångar sammanlagt”. Om jämförelsevärdet är högre, ange på samma rad det sammanlagda beloppet av jämförelsevärden.

Jämförelsevärdet på offentligt noterade värdepapper är 70 % av värdepapperets slutkurs på rörelseidkarens eller yrkesutövarens bokslutsdag. Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie anges i detta bolags beskattningsbeslut. Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie är detsamma som dess beskattningsvärde i bolagets beskattningsbeslut.

Övriga finansieringstillgångar (ej insättningar på bank)

Ange i denna punkt de poster under finansieringstillgångar som inte har behandlats och angetts i någon tidigare punkt. Ange i denna punkt t.ex. övriga fordringar, såsom hyran som hyresgästen betalat i förskott för det följande året.

Obs! Källskattefria eller källskattepliktiga insättningar på bank antecknas inte bland tillgångarna i skattedeklarationen.

Näringsverksamhetens tillgångar sammanlagt

Det sammanlagda beloppet av intäkter från näringsverksamhet.

12.2 Näringsverksamhetens skulder

Kortfristiga skulder

Ange i denna punkt de kortfristiga skulderna. En skuld anses vara kortfristig om den förfaller till betalning inom ett år eller inom en kortare tidsperiod.

När du räknar ut nettoförmögenheten betraktas latenta skatteskulder enligt bokföringslagen (5 kap. 18 §) inte som skuld.

Långfristiga skulder

Ange i denna punkt de långfristiga skulderna. En skuld anses vara långfristig om den förfaller till betalning efter en längre tid än ett år.

Dra av det rättade egna kapitalet från skuldbeloppet

Rättat negativt eget kapital

Ange i denna punkt det rättade negativa egna kapitalet som du räknat ut i del 11 (Uträkning av icke-avdragbara räntekostnader).

Näringsverksamhetens skulder sammanlagt

Näringsverksamhetens skulder sammanlagt:
Räkna ihop de kort- och långfristiga skulderna och dra av det rättade negativa egna kapitalet.

12.3 Nettoförmögenhet i näringsverksamheten

Fördelning av inkomst i kapital- och förvärvsinkomst

Rörelseidkarens eller yrkesutövarens inkomst av näringsverksamheten fördelas i kapital- och förvärvsinkomst. Skatteförvaltningen fördelar näringsinkomsten för skatteåret 2018 i kapital- och förvärvsinkomst utifrån näringsverksamhetens nettoförmögenhet för skatteåret 2017.

Kapitalinkomst är beloppet som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på näringsverksamhetens nettoförmögenhet för 2017. Som kapitalinkomst kan betraktas också en avkastning om 10 procent. Alternativt kan företagsinkomsten beskattas som förvärvsinkomst till hela beloppet. Rörelseidkare eller yrkesutövare ska framställa ett separat yrkande om dessa beräkningssätt. Du kan framställa yrkandet i del 17 (Yrkande på företagsinkomst som ska fördelas).

En avvikande längd av räkenskapsperioden (över eller under 12 månader) påverkar beloppet på kapitalinkomstandelen.

Innan du räknar ut kapitalinkomstandelar ska du lägga till nettoförmögenheten 30 % av de förskottsinnehållningspliktiga löner som du betalat under de 12 månader som föregår skatteårets utgång.

Om till näringsinkomsterna hör vinster från överlåtelse av sådana fastigheter eller värdepapper som utgör anläggningstillgångar anses överlåtelsevinsternas andel av näringsinkomsten alltid utgöra kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenhetens belopp.

En inkomstskatt på 30 % betalas på skattepliktig kapitalinkomst. Skatten är dock 34 % till den del kapitalinkomsten överskrider 30 000 euro. Skatten på förvärvsinkomsten är progressiv, med andra ord om den skattepliktiga inkomsten ökar stiger också skatteprocenten.

Positiv nettoförmögenhet i näringsverksamheten

Dra av skulderna (punkten Näringsverksamhetens skulder sammanlagt) från tillgångarnas sammanlagda belopp (punkten Näringsverksamhetens tillgångar sammanlagt). Om resultatet är positivt ska du ange beloppet i denna punkt.

Negativ nettoförmögenhet i näringsverksamheten

Dra av skulderna (punkten Näringsverksamhetens skulder sammanlagt) från tillgångarnas sammanlagda belopp (punkten Näringsverksamhetens tillgångar sammanlagt). Om resultatet är negativt ska du ange beloppet i denna punkt.

13 Specifikation av eget kapital

Fyll i denna punkt endast om du har dubbel bokföring. Om beloppet är negativt, sätt ut ett minustecken (–) framför beloppet.

Eget kapital vid ingången av räkenskapsperioden

Ange i denna punkt bl.a. vinsten eller förlusten från tidigare räkenskapsperioder. Om det egna kapitalet har varit negativt vid ingången av räkenskapsperioden, sätt ut ett minustecken (–) framför beloppet.

Privata uttag och placeringar

Differensen mellan privata placeringar och privata uttag under räkenskapsperioden. Sätt ut ett minustecken (–) framför beloppet om beloppet av privatuttag under räkenskapsperioden har varit större än beloppet av privata placeringar.

Räkenskapsperiodens vinst eller förlust (bokföring)

Ange i denna punkt räkenskapsperiodens vinst eller förlust enligt resultaträkningen: Sätt ut ett plustecken (+) framför räkenskapsperiodens vinst och ett minustecken (–) framför räkenskapsperiodens förlust.

Eget kapital vid utgången av räkenskapsperioden

Beloppet av positivt eller negativt eget kapital vid skatteårets utgång. Sätt ut ett minustecken (–) framför posten om det egna kapitalet är negativt.

14 Driftsreserv

Ange i denna punkt beloppet av driftsreserv för skatteåret 2018. Om du inte gjort andra reserver än en driftsreserv, ange beloppet endast i denna punkt. Du behöver inte fylla i blankett 62.

Du kan göra en driftsreserv om du betalat löner under räkenskapsperioden. Det sammanlagda beloppet av icke upplösta driftsreserveringar som gjorts under skatteåret och tidigare får inte överstiga 30 % av summan av de förskottsinnehållningspliktiga löner som har betalats under 12 månader omedelbart före utgången av räkenskapsperioden. Om du har gjort reserven till maximibeloppet och det utbetalda lönebeloppet är mindre än väntat måste du intäktsföra en del av reserven. Ange minskningen av reserverna i uträkningen av inkomstskatt i punkt 2.1 Intäkter från näringsverksamhet under Minskning av reserver.

Exempel: Driftsreserven har år 2017 varit 30 000 euro. Beloppet av förskottsinnehållningspliktiga löner som betalats under 12 månader före utgången av räkenskapsperioden 2018 har varit 80 000 euro. 30 % av detta belopp är 24 000 euro. Av driftsreserven för 2018 ska intäktsföras 6 000 euro i minskning av reserver (30 000 e – 24 000 e) i punkten 2.1 Intäkter från näringsverksamhet – Minskning av reserver. Det återstående beloppet 24 000 euro anges i punkt 14 (Driftsreserv).

15 Utbetalda löner

Ange i denna punkt alla förskottsinnehållningspliktiga löner som du betalat under de 12 månader som har föregått utgången av skatteåret 2018.

Vid uträkningen av kapitalinkomstandelen av företagsinkomst som ska fördelas lägger Skatteförvaltningen 30 % av lönerna i denna punkt till näringsverksamhetens nettoförmögenhet.

Exempel: En rörelseidkares räkenskapsperiod är 1.7–30.6. Under räkenskapsperioden 1.7.2017–30.6.2018 (= skatteåret 2018) har rörelseidkaren betalat 20 000 euro i lön. Eftersom räkenskapsperiodens längd är 12 månader, anger man 20 000 euro i punkt 15.

16 Vinster från överlåtelse av värdepapper och fastigheter som utgör anläggningstillgångar

Vinst från överlåtelse av sådana värdepapper och fastigheter som utgör anläggningstillgångar. Med överlåtelsevinst avses den positiva differensen mellan överlåtelsepriset och den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen. Räkna beloppet av överlåtelsevinster till intäkterna som du anger i uträkningen av inkomstskatt, dvs. i skattedeklarationens del 2.

Som kapitalinkomst betraktas alltid minst det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna från fastigheter och värdepapper. Dessa överlåtelsevinster ska därför utredas separat.

I denna punkt anges inte den del av överlåtelsevinsten som du bokfört som återanskaffningsreserv.

17 Yrkande på företagsinkomst som ska fördelas

Företagsinkomsten utgör kapitalinkomst till ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på näringsverksamhetens nettoförmögenhet för det föregående skatteåret.

Om du yrkar att som kapitalinkomst vid fördelning av företagsinkomsten ska betraktas endast en årlig avkastning på 10 % i stället för 20 %, kryssa för det första alternativet: ”Jag vill att kapitalinkomstens maximibelopp är 10 % av nettoförmögenheten”. Om du vill att företagsinkomsten ska behandlas som förvärvsinkomst till hela beloppet, kryssa för alternativet ”Jag vill att företagsinkomsten som ska fördelas är förvärvsinkomst till hela beloppet”. I den här punkten kan du välja bara ett alternativ. Det alternativ som blir förmånligast i beskattningen avgörs på basis av näringsidkarens och dennes makes eller makas förvärvsinkomster samt avdragen från inkomsterna.

Observera att om makarna idkar näringsverksamhet tillsammans, betraktas yrkandet på kapitalinkomstens maximibelopp (kryss i punkt 17) såsom företagarmakarnas gemensamma yrkande.

Datum, underskrift och telefonnummer

Om du lämnar in skattedeklarationen på papper ska du komma ihåg att underteckna blanketten. Ange också dagen för undertecknandet. Du kan också ange ditt telefonnummer.