4 Skattedeklaration – bostads- och fastighetssamfund, detaljerade deklarationsanvisningar 2016

Fyll i på deklarationsblanketten och bilageblanketterna alla de uppgifter som har en egen punkt på blanketterna.

Ange alltid alla belopp med en cents noggrannhet.

Om samfundet har flera räkenskapsperioder som går ut under kalenderåret 2016 ska du använda separata blanketter för varje avslutad räkenskapsperiod. Skatteförvaltningen bildar uppgiften för hela skatteåret genom att räkna samman uppgifterna från de olika räkenskapsperioderna.

  Kompletterande uppgifter för skattedeklarationen lämnas av

Namn och telefonnummer för den person som Skatteförvaltningen vid behov kan kontakta för ytterligare information.

175 Ny bransch

Kryssa för rutan i punkt 175 om branschen har ändrats.

Ange den ändrade huvudsakliga branschen enligt näringsgrensindelningen NI2008 (TOL2008). Näringsgrenamas koder finns på Statistikcentralens webbplats (stat.fi).

I Bostads- och fastighetssamfundets intäkter och kostnader enligt bokföringen

Obs. Fyll alltid i denna del.

I del I ska du alltid ange intäkterna och kostnaderna i resultaträkningen till de belopp som de tagits upp i bokföringen (1:4,1 § i bokföringsförordningen).

I denna del ska du dock inte deklarera alla de uppgifter som föreskrivs i bokföringsförordningens schema för resultaträkning för fastighet.

Ange det sammanlagda beloppet för kostnaderna för fastighetens skötsel. Också för avskrivningar, nedskrivningar, finansiella intäkter och finansiella kostnader ska du ange de sammanlagda beloppen.

Sätt ut ett minustecken framför eventuell skatteåterbäring.

Överför räkenskapsperiodens resultat (vinst eller förlust) till punkt 259 i del II. Sätt ut ett minustecken framför förlust.

Du behöver inte bifoga en officiell resultaträkning till skattedeklarationen.

II Uträkning om beskattningsbar inkomst

Obs. Fyll alltid i denna del i sin helhet.

Räkna ut samfundets beskattningsbara inkomst i del II. Skriv alltid beloppet i antingen punkt 6 Resultat (501) eller 9 Förlust som ska fastställas (506).

Ett bostads- och fastighetssamfunds verksamhet hänför sig i allmänhet till den personliga förvärvskällan, och därför beskattas verksamheten enligt inkomstskattelagen.

Om samfundet bedriver verksamhet som hör till någon annan förvärvskälla, dvs. näringsverksamhet eller jordbruk, ska du ge en fritt formulerad redogörelse över den.

Anteckna inte fastställda förluster från tidigare år i skattedeklarationen. Skatteförvaltningen drar av dem automatiskt i beskattningen, förutsatt att aktie- och andelsuppgifterna inte ändrats på sådant sätt som beskrivs i blankettens del V (Ändring i ägarförhållanden och förluster). Du kan kontrollera beloppet på förlusterna i beskattningsbeslutet.

259 1 Räkenskapsperiodens resultat (vinst eller förlust)

Bolagets vinst eller förlust enligt bokslutet. Sätt ut ett minustecken framför förlust.

Deklarera här räkenskapsperiodens vinst (förlust) eller överskott (underskott) som enligt bokföringsförordningen (1339/1997) ska anges i resultaträkningen för fastighet.

222 2 Direkta skatter

De inkomstskatter som bokförts som kostnader i resultaträkningen. De direkta skatterna (samfundsskatt) är inte avdragbara i beskattningen.

Fastighetsskatten som påförts samfundet kan däremot dras av och den ska inte anges här.

224 3 Övriga tillägg

Sådana poster som dragits av som kostnad i resultaträkningen men som inte är avdragbara i beskattningen. Sådana kostnader är till exempel:

  • samfundsränta som ska betalas, skatteförhöjning, skattetillägg och förseningsränta samt försummelseavgift
  • böter och övriga avgifter av straffnatur
  • avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät om mottagarbolaget återbetalar avgiften när man avstår från den förmån som anslutningsavgiften medfört. (16 § 3 punkten i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet).
  • icke avdragsgilla överlåtelseförluster

Ange det sammanlagda beloppet för dessa övriga tillägg i denna punkt.

225 4 Skatteåterbäring

Den skatteåterbäring som bokförts som intäkt i resultaträkningen.

226 5 Övriga avdrag sammanlagt

Sådana poster som räknats som intäkt i bokföringen men som inte är skattepliktiga, t.ex. den skattefria andelen av dividender.

Samfundsräntan som återbärs och som hänför sig till skatteåterbäringen utgör skattefri inkomst och därför ska du anteckna den också i denna punkt.

Obs! Fastställda förluster från tidigare skatteår ska inte antecknas i denna punkt. Skatteförvaltningen drar av dem automatiskt i beskattningen.

501 6 Resultat

Efter att posterna lagts till eller dragits av ser du skatteårets resultat.

Om resultatet är positivt, anteckna beloppet i punkt 6.

Obs.Överlåtelseförluster anges inte som kostnad i den personliga förvärvskällan. Enligt inkomstskattelagen ( ISkL) 50 § ska förlust som uppkommit vid överlåtelse av egendom dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren allteftersom vinst uppstår.

Om bolaget under räkenskapsperioden har överlåtelseförluster som är begränsat avdragsgilla (ISkL 50 §) och om villkoren för avdrag inte uppfylls ska du ange överlåtelseförlusterna bland tillägg (i punkt 3 Övriga tillägg) under Uträkning av beskattningsbar inkomst.

Specificera överlåtelsevinster och -förluster på blankett 7A (Specifikation av samfunds resultat från personlig förvärvskälla). Fyll i enbart de punkter som gäller överlåtelsevinster och -förluster.

  7 Förlust

Om resultatet är negativt, anteckna beloppet i punkt 7. Minustecknet ska inte antecknas.

504 8 Raterna som inte beaktas vid fastställande av förlust tilläggs

Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust, exempelvis:

  • tilläggande av bostadshusreservering
  • givet koncernbidrag

Exempel: Ett bolag har gjort en bostadshusreservering på 5 500 euro och till följd av denna uppvisar räkenskapsperiodens resultat en förlust på 100 euro. Skriv 100 euro med minustecken i punkt 259. Genom att det negativa resultatet orsakats av att bostadshusreserveringen lagts till ska du skriva 100 euro även i punkt 8. Lämna punkt 506 (Förlust som ska fastställas) tom eftersom bostadshusreserveringen inte beaktas som avdrag då förlusten fastställs för skatteåret.

506

9 Förlust som ska fastställas

 

Den förlust som ska fastställas för skatteåret 2016 och fås när posterna i punkt 8 dras av från förlusten i punkt 7.

Obs. Överlåtelseförluster anges inte som kostnad i den personliga förvärvskällan. Enligt inkomstskattelagen ( ISkL) 50 § ska förlust som uppkommit vid överlåtelse av egendom dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren allteftersom vinst uppstår.

Om bolaget under räkenskapsperioden har överlåtelseförluster som är begränsat avdragsgilla (ISkL 50 §) och om villkoren för avdrag inte uppfylls ska du ange överlåtelseförlusterna bland tillägg (i punkt 3 Övriga tillägg) under Uträkning av beskattningsbar inkomst.

Specificera överlåtelsevinster och -förluster på blankett 7A (Specifikation av samfunds resultat från personlig förvärvskälla). Fyll i enbart de punkter som gäller överlåtelsevinster och -förluster.

III Uppgifter om nettoförmögenhet för uträkning av jämförelsevärdet och det matematiska värdet på aktien

Ange i del III uppgifterna om bolagets tillgångar och skulder.

På grundval av dessa uppgifter räknas ut samfundets nettoförmögenhet och jämförelsevärde på aktien.

Fyll i denna del bara om samfundet delar ut dividend för räkenskapsperioden.

Bifoga alltid till skattedeklarationen en kopia av bolagets officiella balansräkning enligt bokföringslagen.

Anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar

  1 Immateriella förnödenheter med förmögenhetsvärde

Det sammanlagda beloppet av immateriella nyttigheter samt de långfristiga utgifter som har förmögenhetsvärde.

Av de långfristiga utgifterna inkluderas i tillgångarna t.ex. sådana aktiverade utgifter som ska aktiveras enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL). Sådana utgifter som avses i NärSkL 24 § är bl.a. utgifter för ombyggnad av hyreslägenheter och anskaffningsutgift för goodwill. Därutöver har i rättspraxis bl.a. utgifter för utveckling ansetts ha ett förmögenhetsvärde.

  2 Fastigheter, byggnader och konstruktioner

Punkt 2a: anskaffningsutgiften, utan uppskrivningar, för de fastigheter, byggnader och konstruktioner som ingår i anläggningstillgångarna och inte avskrivits vid inkomstbeskattningen.

En fastighet omfattar marken samt byggnaderna på den. Med oavskriven anskaffningsutgift avses i inkomstbeskattningen det belopp som återstår av anskaffningsutgiften efter att alla de avskrivningar som godkänts vid beskattningen har gjorts.

Om balansvärdet på byggnaden eller konstruktionen är anskaffningsutgiften minskad med de planenliga avskrivningarna, ska du rätta balansvärdet med differensen mellan den planenliga avskrivningen och den vid beskattningen godkända avskrivningen.

Om en del av anskaffningsutgiften har täckts med en återanskaffningsreservering e.d. reservering, är den oavskrivna anskaffningsutgiften vid inkomstbeskattningen den återstående anskaffningsutgiften som minskats med reserveringen.

Punkt 2b: jämförelsevärdet på fastigheten, byggnaden eller konstruktionen. Som jämförelsevärde på en fastighet används beskattningsvärdet för år 2016, men om bolagets räkenskapsperiod går ut senast 30.9.2016, används beskattningsvärdet för år 2015.

I uträkningen av nettoförmögenheten används antingen jämförelsevärdet eller den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, beroende på vilket av värdena som är högre. Överför det större av beloppen i punkterna a och b till huvudkolumnen.

Jämförelsen mellan den vid inkomstbeskattningen icke-avskrivna anskaffningsutgiften och beskattningsvärdet görs skilt för varje fastighet. Om bolaget äger flera än en fastighet, ska du göra jämförelsen på blankett 18.
Blankett 18 (Förteckning på fastigheter som hör till samfundets anläggningstillgångar)

Information om värderingen av skog, jordbruksmark, vattenområden och impediment o.d. som hör till anläggningstillgångarna finns i detaljanvisningen för blankett 6B, punkt 402 (Fastigheter), del VI (Uträkning av förmögenhet).

  3 Värdepapper

Punkt 3a: Summan av de vid inkomstbeskattningen oavskrivna anskaffningsutgifterna för värdepapper som bolaget äger.

Punkt 3b: Värdepapperens sammanräknade jämförelsevärde.

Anteckna här enbart sådana värdepapper som hör till anläggningstillgångar. Värdepapper som hör till omsättnings- eller investeringstillgångar anges inte i denna punkt.

Specificera värdepapperen, räkna ut det sammanlagda värdet på dem och jämför värdena på blankett 8A. Vid jämförelsen ska man som jämförelsevärde på icke-noterade värdepapper i allmänhet använda det jämförelsevärde som fastställts för skatteåret 2016. Om bolagets räkenskapsperiod emellertid går ut senast 30.9.2016, används jämförelsevärdet för år 2015.
Blankett 8A (Förteckning på värdepapper och värdeandelar som ägs av samfund)

Värdet på börsaktier är 70 % av deras avslutskurs den dag då ert bolags räkenskapsperiod går ut.

Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder är 70 % av det gängse värdet vid årets utgång.

Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie har angetts i beskattningsbeslutet för bolaget i fråga.

I uträkningen av nettoförmögenheten används det av värdena som är högre – antingen den sammanlagda anskaffningsutgiften som inte avskrivits i beskattningen (3a) eller summan av värdepapperens jämförelsevärden (3b). Överför det större beloppet till huvudkolumnen.

  4 Andra anläggningstillgångar

Den vid inkomstbeskattningen oavskrivna anskaffningsutgiften för maskiner och inventarier och eventuella andra anläggningstillgångar.

  5 Övriga långfristiga placeringar

Vid värderingen av de övriga långfristiga placeringarna används samma värderingsgrunder som vid värderingen av anläggningstillgångarna.

  6 Finansieringstillgångar

Kassa och fordringar som ingår i finansierigstillgångarna. Som värde på fordringar som ingår i finansieringstillgångarna ska du ange det nominella värdet minskat med det eventuella värdenedgångsavdraget (se NärSkL 17 §). Som värde på övriga finansieringstillgångar betraktas anskaffningsutgiften.

Som värde för värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna används antingen den vid inkomstbeskattningen oavskrivna anskaffningsutgiften eller jämförelsevärdet. Gör jämförelsen på blankett 8A (Förteckning på värdepapper och värdeandelar som ägs av samfund).

  7 Tillgångar sammanlagt

Summera i punkt 7 de tillgångar du angett i punkterna 1–6.

  8 Skulder sammanlagt

Ange i punkt 8 bolagets kortfristiga och långfristiga främmande kapital.

Anteckna skuldens värde enligt dess nominella värde. Om skulden är bunden till ett index eller annan jämförelsegrund, ska som värdet på skulden betraktas det förändrade värdet enligt denna grund.

Observera att också bl.a. följande poster utgör skuld:

  • kapitallån, då de till sin ekonomiska karaktär utgör främmande kapital
  • skatter som enligt prestationsprincipen bokförts för räkenskapsperioden
  • det försäkringstekniska pensionsansvaret för en pensionsanstalt, -stiftelse och -kassa samt reserver som dessa har i syfte att förbättra sin soliditet (2.3 § i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen).

Som skuld betraktas inte latenta skatteskulder (se 5 kap. 18 § i bokföringslagen).

573 9 Nettoförmögenhet
(positiv)

Räkna ut samfundets nettoförmögenhet. Dra av skulderna (punkt 8) från det sammanlagda beloppet av tillgångar (punkt 7).

Det matematiska värdet på en aktie

  • Vid behov kan du räkna ut det matematiska värdet på aktien för år 2017 så att du dividerar nettoförmögenheten (punkt 9) med antalet utestående aktier i bolaget. Sådana aktier i bolagets ägo som bolaget har löst in eller förvärvat räknas inte med i aktieantalet.
  • Det matematiska värdet på en aktie ska tillämpas då dividenden som delägarna fått under år 2017 indelas i kapitalinkomstdividend och förvärvsinkomstdividend.

Jämförelsevärdet på en aktie

  • Nettoförmögenheten används som grund även för beräkningen av jämförelsevärdet på aktien för år 2017.
  • Från nettoförmögenheten dras emellertid av den dividend som enligt beslut ska delas ut för räkenskapsperioden 2016 och man beaktar alla sådana förändringar i förhållandena som skett efter räkenskapsperiodens utgång. Sådana förändringar är t.ex. ändringar i antalet aktier eller i aktiens nominella värde eller en fusion eller delning av bolaget.
574 10 Nettoförmögenhet (negativ)

Om differensen mellan punkterna 7 och 8 är negativ ska du ange beloppet i denna punkt.

IV Bolagets beslut om vinstutdelning

Fyll inte i denna del om inte dividend delas ut.

522 I dividend utdelas

Lämna punkten tom om dividend inte delas ut.

Ange i punkt 522 den dividend (s.k. egentlig dividendutdelning) eller den ränta på andelskapital som enligt beslut ska delas ut för räkenskapsperioden 2016.

Aktiebolagslagen tillåter att dividend delas ut även för den pågående räkenskapsperioden (s.k. interimistisk dividend) och att dividend delas ut för den räkenskapsperiod som föregick den senaste då det nya bokslutet ännu inte har fastställts och reviderats.
I beskattningen betraktas dock även dessa dividender som utdelade för den räkenskapsperiod som senast gått ut.
Anteckna dock inte dessa dividender i punkt 522 utan bifoga en fritt formulerad separat redogörelse.

537 Beslut om dividendutdelningen fattats

Lämna punkten tom om någon dividend inte delas ut.

Ange i punkt 537 datumet då bolagsstämman (eller delägarna enhälligt och skriftligen) fattade beslut om den egentliga dividendutdelningen.

Protokollsutdrag eller motsvarande utredningar behöver inte bifogas till skattedeklarationen om beslutet om den egentliga dividendutdelningen för år 2016 fattats innan skattedeklarationen lämnats in och om uppgifterna har lämnats i skattedeklarationen.

Om beslutet om dividendutdelningen eller beslutet om att dela ut tilläggsdividend för år 2016 fattas efter att skattedeklarationen lämnats in, ska du lämna ett protokollsutdrag (eller ett motsvarande enhälligt beslut som aktieägarna har fattat) till Skatteförvaltningen inom en månad från beslutet.

Om du har lämnat skattedeklarationen elektroniskt, skicka även utdraget ur bolagsstämmans protokoll elektroniskt.

Du kan även lämna in bolagsstämmans protokollsutdrag på papper genom att skicka det till adressen:

Skatteförvaltningen
Optisk läsning av samfundsblanketter
PB 200
00052 SKATT

Utdelning av s.k. interimistisk dividend och utdelning av dividend för den räkenskapsperiod som föregår den senaste kräver alltid en separat redogörelse. Om beslutet om en sådan utdelning har fattats innan skattedeklarationen lämnats in, ska du bifoga en separat redogörelse. Om dividendutdelningen sker efter att skattedeklarationen lämnats in ska ett utdrag ur bolagsstämmans protokoll alltid lämnas in. Skicka protokollsutdraget till adressen ovan. Du kan även skicka protokollsutdraget elektroniskt.

Om någon dividend inte delas ut, behöver protokollsutdraget inte bifogas till skattedeklaration eller skickas till Skatteförvaltningen.

I denna punkt ska du inte ange arbetsrelaterade dividender, dvs. dividender som i sin helhet betraktas som förvärvsinkomst för mottagaren vid beskattningen. Enligt inkomstskattelagen (33 b § 3 mom.) utgör dividender från andra än offentligt noterade bolag förvärvsinkomst om grunden för dividendutdelningen är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär har gjort. (För ytterligare information se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen, dnr 1103/32/2009).

538 Dividenden kan lyftas tidigast

Ange i punkt 538 datumet från och med vilket den egentliga dividenden har stått att lyfta.

Vad gäller dividender som kan lyftas år 2016 ska blanketten Årsanmälan om dividender lämnas in före utgången av januari 2017. Blanketter för årsanmälan finns bl.a. på webbadressen skatt.fi/Arsanmalningsblanketter.

V Ändring i ägarförhållanden och förluster

Del V ska alltid fyllas i.

Bolagets förluster kan dras av från resultatet i samma förvärvskälla under de tio följande skatteåren.

Även för oanvända gottgörelser är användningstiden tio år.

Förluster från tidigare år får inte dras av om mer än hälften av aktierna eller andelarna har bytt ägare under förluståret eller därefter på annat sätt än genom arv eller testamente. Ett dylikt ägarbyte gör också att oanvända gottgörelser inte kan användas.

179 2 Nej

Kryssa för alternativet 2 Nej (punkt 179) om aktieägarna i bolaget är i den grad samma att bolaget fortfarande har rätt att dra av förluster från tidigare år och räkna sig tillgodo oanvända gottgörelser från tidigare år.

179
531

1 Ja

Skatteåret då ägarbytet skett

 

Om över hälften av aktierna eller andelarna har bytt ägare på en gång under de tio senaste åren ska du kryssa för ruta 1 (Ja). Anteckna dessutom  i punkt 531 året då ägarbytet har skett.

Kryssa för 1 (Ja) också då mer än hälften av aktierna har bytt ägare stegvis under de senaste tio åren eller då indirekta ägarbyten har skett i bolaget. Lämna då punkt 531 (Skatteåret då ägarbytet skett) tom och bifoga en fritt formulerad redogörelse över ägarbytena och tidpunkterna för dessa.

VI Revision

177 Revision har verkställts  
  1 Ja

Kryssa för alternativet 1 (Ja) vid punkt 177 om revision förrättats innan du lämnar in skattedeklarationen.

  2 Nej, verkställs senare

Om revisionen ännu inte har förrättats men kommer att förrättas senare ska du kryssa för ruta 2 (Nej, verkställs senare) under punkt 177.

Skicka revisionsberättelsen till Skatteförvaltningen inom en månad från revisionen.

Om du lämnat skattedeklarationen elektroniskt, skicka även revisionsberättelsen elektroniskt.

Revisionsberättelsen kan även lämnas in på papper. Skicka revisionsberättelsen på papper till adressen:

Skatteförvaltningen
Optisk läsning av samfundsblanketter
PB 200
00052 SKATT

  3 Nej, med stöd av 4 § i revisionslagen har man inte valt en revisor

Kryssa för ruta 3 (Nej, med stöd av 4 § i revisionslagen har man inte valt en revisor) om bolaget utnyttjat möjligheten enligt revisionslagen (459/2007) att i små bolag inte välja en revisor.

Enligt revisionslagen behöver ett samfund inte välja en revisor då både under den avslutade räkenskapsperioden och under den som omedelbart föregår denna högst ett av följande villkor har uppfyllts:

  • balansomslutningen överstiger 100 000 euro
  • omsättningen överstiger 200 000 euro
  • antalet anställda överstiger i medeltal tre.

En revisor ska dock alltid väljas om man kommit överens om det i bolagsordningen, bolagsavtalet eller i bolagets stadgar.

En revisor ska också väljas om antalet lägenheter i den eller de byggnader som bolaget äger uppgår till 30 eller flera.

Revisionslagen innehåller även vissa begränsningar i fråga om bransch och inflytande.

178 Innehåller revisionsberättelsen uttalanden med avvikande mening?

Kryssa för ruta 2 (Nej) om revisionsberättelsen inte innehåller sådana uttalanden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen. Då behöver revisionsberättelsen inte bifogas till skattedeklarationen.

Kryssa för rutan 1 (Ja) om revisionsberättelsen innehåller sådana uttalanden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen. Bifoga då en kopia av revisionsberättelsen till skattedeklarationen.

187 Skattedeklarationen innehåller i bilaga bokslutsuppgifter för tidigare räkenskapsperioder.

Kryssa för denna punkt om du till skattedeklarationen bifogar bokslut för sådana tidigare räkenskapsperioder som inte behövt deklareras. Bifoga även en uträkning över hur eventuella förluster dragits av.

180 Bilagor

Kryssa för alla de handlingar som du bifogar till skattedeklarationen.

Med andra bilagor avses fritt formulerade bilagor. En fritt formulerad bilaga kan vara t.ex. en utredning om att samfundet har verksamhet som hör till någon annan förvärvskälla än den personliga förvärvskällan, dvs. näringsverksamhet eller jordbruk.

Lämna helst inte sådana fritt formulerade bilagor som inte nämns i anvisningarna, om inte bilagan är nödvändig för att klarlägga en sådan omständighet som påverkar beskattningen.

    Om du deklarerar på papper, kom ihåg att datera och underteckna skattedeklarationen.

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken