2Y Skattedeklaration för jordbruk – detaljanvisningar för jordbrukssammanslutningar

Skatteåret 2018

Jordbrukssammanslutningar ska använda skattedeklarationsblankett för jordbruk 2Y. Andra jordbruksidkare använder skattedeklaration 2. Uppgifterna i skattedeklarationen ska grunda sig på anteckningar av vilka framgår de bokförda inkomsterna och utgifterna med tillhörande verifikationer. På sidan Blanketter får du blanketten och ytterligare information.

Ändringar i skattedeklarationen för jordbruk

  • Jordbrukssammanslutningar ska lämna sin skattedeklaration på en ny blankett 2Y. Sammanslutningarna ska lämna in skattedeklarationen på samma sätt som tidigare, senast 28.2.2019.
  • Blankett 36 Sammanslutningsutredning har tagits ur bruk. På skattedeklaration 2Y kan du deklarera uppgifterna om tre delägare. Du behöver tilläggsblad 36A om du deklarerar uppgifter om fler än tre delägare.
  • Skattedeklarationen för jordbruk och dess bilageblanketter kan lämnas i MinSkatt.
  • Om du korrigerar en tidigare inlämnad skattedeklaration ska du lämna en alldeles ny skattedeklaration som ersätter den ursprungliga deklarationen. Lämna alla de tidigare inlämnade uppgifterna på nytt. Det räcker alltså inte att du bara korrigerar den felaktiga uppgiften eller lägger till en ny uppgift.

Innehåll:

1 Sammanslutningens uppgifter
2 Uträkning av inkomstskatt 
- 2A Jordbruksinkomster 
- 2B Jordbruksutgifter
3 Uppgifter om delägarens andelar och yrkande på fördelning av jordbruksinkomsten i förvärvs- och kapitalinkomst
4 Jordbrukets avskrivningar
5 Redogörelse för fordon som ingår i jordbruksinventarierna och för deras användning
6 Redogörelse för användningen av privathushållets bil i jordbruket
7 Uträkning av jordbruksförmögenhet (samtliga gårdsbruksenheter sammanlagt)
8 Övriga inkomster som ska beskattas som kapitalinkomst till hela beloppet och utgifter för förvärvande av marksubstanser
9 Vinst för överlåtelse av värdepapper som hör till jordbrukstillgångar
10 Utbetalda löner
11 Oupplösta reserveringar

1 Sammanslutningens uppgifter

Namn och FO-nummer

Jordbrukssammanslutningens namn och FO-nummer.

Bransch

Bransch enligt Statistikcentralens näringsgrensindelning (sifferkod och namn på bransch). En förhandsifylld uppgift om bransch ska ändras via ytj.fi (Ändrings- och nedläggningsanmälan Y5 (pdf)).

Person som kan lämna kompletterande uppgifter för skattedeklarationen

Ange namnet och telefonnumret för den person som vid behov kan lämna uppgifter som kompletterar skattedeklarationen.

2 Uträkning av inkomstskatt (samtliga gårdsbruksenheter sammanlagt)

Uträkningen av inkomstskatt grundar sig på schemat för anteckningar som Skatteförvaltningen har fastställt. Motsvarande uträkning ska finnas i jordbrukssammanslutningens anteckningar. Läs mer om deklarationsskyldighet och anteckningar.

Fyll i Uträkningen av inkomstskatt så att du i beskattningskolumnen anger de skattepliktiga jordbruksintäkterna och de kostnader som får dras av i beskattningen.

Ange i anteckningskolumnen alla sådana inkomst- och utgiftsposter där det antecknade beloppet kan avvika från det skattepliktiga beloppet eller från det belopp som beaktas i beskattningen. Om en inkomst- eller utgiftspost i skattedeklarationen har särskilda kolumner för anteckningar och beskattningen, fyll i båda kolumnerna även om beloppen är lika stora.

Ange inkomster och utgifter utan moms. Om du inte är momsskyldig, ange uppgifterna inklusive moms.

2A Jordbruksinkomster

Jordbruksinkomsten består av alla inkomster som sammanslutningen har fått från jordbruksrelaterad verksamhet i pengar eller som förmåner i pengars värde. Jordbruksstöd är i sin helhet skattepliktiga. Skattepliktiga jordbruksinkomster är även återbäringar av punktskatt på energiprodukter och lättnader av moms vid den nedre gränsen.
Deklarera försäljningsinkomsterna enligt nettobeloppet exklusive moms.

En inkomst registreras som transaktion för den dag den har lyfts eller förts in på ens konto.

1 Inkomster från försäljning av husdjur (exkl. moms, inte periodiserade försäljningsinkomster)

Sammanlagda inkomster från försäljning av husdjur (mervärdesskattesats 24 %) utan moms. Den periodiserade försäljningsinkomsten anges dock i punkt 2.

2 Sådana inkomster från försäljning av husdjur som ska periodiseras år 2018

Inkomsterna från försäljning av husdjur kan periodiseras på skatteåret och på de två därpå följande åren då sammanslutningen har sålt en betydande del av gårdens husdjur.

Ange i denna punkt den andel av inkomsterna av husdjurförsäljning under år 2018 som sammanslutningen ska periodisera som inkomst för 2018–2020.

3 Sådana inkomster från husdjurförsäljning som har periodiserats som inkomst för år 2018 (från år 2016–2018)

Ange i denna punkt de inkomster från husdjurförsäljning under åren 2016–2018 som sammanslutningen ska periodisera som inkomst för 2018.

4 Övriga försäljningsinkomster (exkl. moms)

Övriga inkomster enligt 24 % momssats exempelvis

  • arbetsersättningar som sammanslutningen har fått
  • inkomster från uthyrning av maskiner som hör till jordbruket
  • skogsbrukets biinkomster.

5 Inkomster från försäljning av husdjursprodukter (exkl. moms)

Försäljning av husdjursprodukter enligt 14 % momssats, som t.ex. försäljning av mjölk.

6 Inkomster från försäljning av växtodlingsprodukter (exkl. moms)

Alla inkomster från växtodlingsprodukter enligt 14 % momssats, även inkomster från försäljning av trädgårdsprodukter.

7 Inkomster från försäljning av inkvarteringstjänster o.d. (exkl. moms)

Alla försäljningsinkomster enligt 10 % momssats, t.ex. inkomster från försäljning av inkvarteringstjänster.

8 Statliga stöd

Stöd som fåtts från staten, inklusive ersättning för inkomstbortfall som betalas på basis av beskogning av åker.

Ange dock understöd som har fåtts via köpare av jordbruksprodukter i punkt 9.

Ange understöd som du har fått för jordbruksinvesteringar i del 4 Jordbrukets avskrivningar A–C.

9 Övriga momsfria stöd och ersättningar

Övriga momsfria stöd och ersättningar, bland annat

  • understöd som har fåtts via köpare av jordbruksprodukter
  • andra än statliga stöd
  • ersättningar som direkt räknas som inkomst.

10 Direkt intäktsföring av utjämningsreservering

Andelen av utjämningsreserveringar som du gjort under tidigare år och som du deklarerar direkt som inkomst skatteåret 2018. Ange jordbrukets utjämningsreservering direkt som inkomst när sammanslutningen inte använder reserveringen till jordbruksinvesteringar.

Sammanslutningen ska använda en utjämningsreservering för investeringar eller intäktsföra den senast under det tredje skatteåret efter det att reserveringen gjorts. Specificera i del 11 (Oupplösta reserveringar) de reserveringar som inte har använts.

Läs mer om utjämningsreserveringen i detaljanvisningens del 11 Oupplösta reserveringar.

11 Övriga momsfria jordbruksinkomster (bl.a. inkomster av åkerarrende)

Det sammanlagda beloppet av övriga momsfria inkomster av jordbruket. Övriga inkomster är till exempel

hyresinkomster i anslutning till jord- eller skogsbruket (t.ex. inkomster av åkerarrende)

  • överlåtelsevinster från jordbrukets värdepapper eller andelar
  • skadeersättningar för skörd, djur och jordbruksförnödenheter
  • den del av återanskaffningsreserveringar som sammanslutningen gjort under tidigare år och som sammanslutningen beaktar direkt som intäkt under skatteåret 2018.

12 Intäktsföring av privatbruket om kostnaderna för privatbruket har dragits av i anteckningarna

Det sammanlagda beloppet av sådana utgifter som finns i anteckningarna men som inte hör till jordbruket, till exempel utgifter för privat bruk av följande material och redskap:

  • maskiner och inventarier inom jordbruket
  • el
  • telefon
  • vatten.

Dessa utgifter kan inte avdras i jordbruksbeskattningen.

13 Övriga tillägg

Exempelvis lättnad vid momsskyldighetens nedre gräns eller återbäringar av punktskatt på energiprodukter.

Dividender och överskott som har ett nära samband med jordbrukssammanslutningens verksamhet

När aktier eller andelar som delägaren i en jordbrukssammanslutning äger har ett nära samband med jordbruket som jordbrukssammanslutningen bedriver, ska du ange dividender och överskott som betalats aktierna och andelarna samt skattepliktiga andelar av dem i punkterna 14–17 i del 2A (Jordbruksinkomster).

Aktierna eller andelarna har ett nära samband med jordbruket då de är i ett bolag som förädlar jordbruksprodukter och vart jordbrukssammanslutningen producerar eller levererar sina egna produkter.

Den skattepliktiga andelen av dividender och överskott bestäms på basis av om den som betalar ut dividend eller överskott är ett offentligt noterat bolag eller annat än ett offentligt noterat bolag.

Ett andelslag är offentligt noterat exempelvis om dess andelar eller värdepapper är föremål för handel på en värdepappersbörs. För tillfället finns det inga offentligt noterade andelslag i Finland.

Dividender:

  • Dividender från andra än offentligt noterade bolag är till 85 % skattepliktig jordbruksinkomst och till 15 % skattefri inkomst.
  • Dividender från andra än offentligt noterade bolag är till 75 % skattepliktig jordbruksinkomst och till 25 % skattefri inkomst.

Överskott:

  • Överskott som ett offentligt noterat andelslag delar ut är till 85 % skattepliktig jordbruksinkomst och till 15 % skattefri.
  • Överskott från andra än offentligt noterade andelslag beskattas lindrigare upp till ett totalbelopp på 5 000 euro per delägare. Av de överskott som underskrider gränsen utgör 25 % skattepliktig jordbruksinkomst och 75 % skattefri inkomst. Då överskotten per delägare överskrider 5 000 euro, utgör av den överskridande delen 75 % skattepliktig jordbruksinkomst och 25 % skattefri inkomst.

Lindringen som gäller överskott är delägarspecifik och den används i olika inkomstkällor i följande ordning: först i delägarens personliga förvärvskälla, därefter i jordbrukets förvärvskälla och sist i näringsverksamhetens förvärvskälla.

Dividender från skogsbolag och telefonbolag samt överskott från skogsandelslag och telefonandelslag hör inte till jordbrukets förvärvskälla, varför de inte ska anges här. Delägarna ska deklarera dessa dividender och överskott i samband med den förhandsifyllda skattedeklarationen antingen i MinSkatt eller på blankett 50B Kapitalinkomster och avdrag på dessa i punkt 2 Dividender och överskott.

14 Dividender från offentligt noterade bolag och andra bolag

Dividender från bolag som är offentligt noterade. Deklarera dividender endast om bolaget har ett nära samband med jordbrukssammanslutningens verksamhet.

Skattepliktig andel

Skattepliktig andel av dividender.

Dividender från offentligt noterade bolag är till 85 % skattepliktig jordbruksinkomst och till 15 % skattefri inkomst.

15 Dividender från andra än offentligt noterade bolag

Dividender från bolag som inte är offentligt noterade. Deklarera dividender endast om bolaget har ett nära samband med jordbrukssammanslutningens verksamhet.

Skattepliktig andel

Skattepliktig andel av dividender.

Dividender från andra än offentligt noterade bolag är till 85 % skattepliktig jordbruksinkomst och till 15 % skattefri inkomst.

16 Överskott från offentligt noterade andelslag i Finland, övriga EU/EES-länder och sådana länder utanför EES med vilka Finland har ett skatteavtal

Överskott som sammanslutningen har fått från offentligt noterade andelslag. Deklarera överskott från endast de bolag som har ett nära samband med jordbrukssammanslutningens verksamhet.

Skattepliktig andel

Skattepliktig andel av överskott från offentligt noterade andelslag.

Överskott som ett offentligt noterat andelslag delar ut är till 85 procent skattepliktig jordbruksinkomst och till 15 procent skattefri inkomst.

17 Överskott från andra än offentligt noterade andelslag i Finland, övriga EU/EES-länder och länder utanför EES

Överskott från andra än offentligt noterade andelslag. Deklarera överskott från endast de andelslag som har ett nära samband med jordbrukssammanslutningens verksamhet.

Skattepliktig andel

Skattepliktig andel av överskott från andra än offentligt noterade andelslag.

Räkna hur mycket varje delägare har kvar av oanvänd lindring. Lindringen uppgår till högst 5 000 euro per delägare. Dra av från 5 000 euro den andel som först har använts till delägarens egna överskott i personlig förvärvskälla och sedan till överskott i delägarens eget jordbruk.

Räkna ihop delägarnas kvarstående lindringar. Dra av totalsumman från de överskott som sammanslutningen fått. Du kan ändå inte dra av ett större belopp än vad sammanslutningen har fått i överskott alltså du kan inte anteckna här ett negativt belopp.

INKOMSTER SAMMANLAGT

Det sammanlagda beloppet av skattepliktiga inkomster av jordbruksverksamheten.

2B Jordbruksutgifter

Avdragbara utgifter är utgifter för att förvärv och bibehålla jordbruksinkomst. Om sammanslutningen är momsskyldig ska du anteckna jordbrukets utgifter i deklarationsblanketten exklusive den moms som ingått i anskaffningarna. Om sammanslutningen inte är momsskyldig, ange utgifterna inklusive moms.

En utgift registreras för den dag som betalningen har skett.

1 Löner

Ange här löner och arvoden jämte bikostnader som har betalats under skatteåret.

I denna punkt anges inte ersättningar eller kostnadsersättningar som sammanslutningen har betalat till kommunen för avbytare och tillfällig hjälp. Ange dem i punkt 7 (Övriga momsfria jordbruksutgifter 0 %)

2 Inköp som är avdragbara i momsbeskattningen 24 % (exkl. moms)

Inköp med momssatsen 24 % som är avdragbara i mervärdesbeskattningen, bl.a.

  • anskaffningsutgifter för husdjur, gödsel och frön
  • anskaffningar av momsbelagda jordbruksinventarier som du inte drar av genom avskrivningar.

Ange periodiserad utgift för anskaffning av husdjur i punkt 4 (Sådana periodiserade utgifter för anskaffning av husdjur som ska dras av som avskrivningar för år 2018).

3 Sådana utgifter för anskaffning av husdjur som ska periodiseras 2018

Ange den andel av anskaffningsutgifterna för år 2018 köpta husdjur som sammanslutningen ska periodisera som utgift för åren 2018 - 2020.

Anskaffningsutgiften för husdjur kan dras av periodiserad på tre år.

4 Sådana periodiserade utgifter för anskaffning av husdjur (från år 2016–2018)som ska dras av som avskrivningar för år 2018

De utgifter för anskaffning av husdjur från år 2016–2018 som har periodiserats som utgift för år 2018.

5 Inköp som är avdragbara i momsbeskattningen 14 % (exkl. moms)

Ange inköp med momssatserna 10 % och 14 %, såsom foder och mediciner för djur.

6 Inköp som är avdragbara i momsbeskattningen 10 % (exkl. moms)

7 Övriga momsfria jordbruksutgifter 0 %

Sådana årliga utgifter som har antecknats och som inte innehåller moms, såsom hyror, försäkringspremier och fastighetsskatt för jordbrukets byggnader och byggnadsplatser.

Ange i denna punkt också ersättningar eller kostnadsersättningar som sammanslutningen har betalat till kommunen för avbytare och tillfällig hjälp.

8 Avskrivningar

Det sammanlagda beloppet av jordbrukets avskrivningar under skatteåret. Man kan göra avskrivningar för jordbruket t.ex. på byggnader, maskiner, broar, stödrättigheter, asfalteringar och täckdiken.

Specificera avskrivningarna i punkt 4 (Jordbrukets avskrivningar) i delarna A och B.

Som avskrivningar kan man dra av anskaffningsutgiften för en förnödenhet vars sannolika ekonomiska brukstid är mer än 3 år.

Läs mer om avskrivningar i deklarationsanvisningens punkt 4 Jordbrukets avskrivningar.

9 Utjämningsreservering för skatteåret

Ange här den utjämningsreservering som sammanslutningen har gjort för skatteår 2018.

Från nettoinkomsten av gårdsbruksenhets jordbruk kan man dra av en utjämningsreservering som är högst 40 % av nettoinkomsten. Du kan räkna ut nettoinkomsten genom att från de skattepliktiga jordbruksinkomsterna dra av utgifterna för förvärvande och bibehållande av dessa inkomster. Beakta dock inte jordbrukets ränteutgifter eller index- och kursförluster.

Ange utjämningsreserveringen enbart i hela hundra euro. Om det finns flera gårdsbruksenheter ska du enbart beakta de sammanlagda utjämningsreserveringarna i hela hundra euro.

Exempel: Nettoinkomsten av gårdsbruksenhets jordbruk är 29 560 euro. Från den får man dra av en utjämningsreservering som är högst 40 %. 40 % av nettoinkomsten är 11 824 euro. Eftersom utjämningsreserveringen beaktas enbart i hela hundra euro är maximibeloppet för gården 11 800 euro.

Utjämningsreserveringens maximibelopp per gård år 2018 är 13 500 euro. Minimibeloppet per gård är 800 euro. Utjämningsreserveringar bildas och används separat för varje gårdsbruksenhet. Inkomsterna och utgifterna ska i anteckningarna allokeras per gårdsbruksenhet eftersom grunderna för utjämningsreserveringarna för varje gård ska framgå av respektive anteckningar.

Specificera oupplösta reserveringar i punkt 11 Oupplösta reserveringar.

10 Övriga avdrag

De avdragbara poster som inte har dragits av i anteckningarna, bl.a.

UTGIFTER SAMMANLAGT

Det sammanlagda beloppet av jordbruksutgifter som får dras av i beskattningen.

JORDBRUKSRESULTAT

Positivt jordbruksresultat.
Räkna ut resultatet så att du från det sammanlagda beloppet av jordbruksinkomster drar av det sammanlagda beloppet av utgifter som är avdragsgilla i beskattningen.

JORDBRUKSFÖRLUST

Negativt jordbruksresultat.

Anteckna jordbruksresultatet här om det är negativt dvs, skatteårets avdragsgilla utgifter är större än jordbruksinkomsterna.

3 Uppgifter om delägarens andelar och yrkande på fördelning av jordbruksinkomsten i förvärvs- och kapitalinkomst

Uppgifter som gäller sammanslutningsdelägarens andelar

Fyll i delägarens uppgifter här om

  • delägaren vill att kapitalinkomstandelen ska fastställas till något annat än 20 %
  • man för skatteåret vill dela ut till delägaren en annan andel av sammanslutningens inkomst eller förmögenhet än vad som har registrerats som dennes ägarandel i Skatteförvaltningens kundregister. Observera att bestående ändringar i inkomst- och förmögenhetsandelar ska anmälas med ändringsanmälan Y5 (pdf) (ytj.fi).

Fyll i uppgifterna per delägare. Du behöver tilläggsblad 36A Delägare i en jordbrukssammanslutning om du deklarerar uppgifter om fler än tre delägare.

Uppgifterna behöver inte anges om delägarnas inkomst- och förmögenhetsandelar inte har ändrats och om ingen av delägare vill att kapitalinkomstandelen ska fastställas till något annat än 20 %.

Andel av sammanslutningens jordbruksresultat (i procent) Fyll i den här punkten om du vill att jordbrukssammanslutningens inkomstandel under skatteåret fördelas på något annat sätt än enligt de andelar som har antecknats i Skatteförvaltningens kundregister. Inkomstandelen kan fördelas på något annat sätt exempelvis om någon av delägarna undantagsvis har arbetat för jordbrukssammanslutningen mer än vad som motsvarar hens andel. Ange i det här fallet den andel i procent som sammanslutningens varje delägare har i sammanslutningens jordbruksresultat. Delägarnas sammanlagda andelar ska alltid vara 100 %.

Andel av sammanslutningens jordbruksförmögenhet (i procent)

Fyll i den här punkten om du vill att jordbrukssammanslutningens förmögenhetsandel fördelas på något annat sätt än enligt de andelar som har antecknats i Skatteförvaltningens kundregister. Förmögenhetsandelen kan vara större än vanligt exempelvis om delägaren tillfälligt placerat sina andra egna tillgångar i jordbrukssammanslutningens bruk. Denna ökning av jordbrukets förmögenhetsandel beaktas under följande skatteår när inkomsten delas in i förvärvs- och kapitalinkomst.

Jag vill att min inkomst av jordbruket ska fördelas enligt följande:

Skatteförvaltningen indelar jordbruksinkomsten i kapitalinkomst och förvärvsinkomst utifrån delägarens andel av nettoförmögenheten. Ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på jordbrukets nettoförmögenhet för det föregående året utgör kapitalinkomsten.
Delägaren kan separat begära att kapitalinkomsten ska motsvara en årlig avkastning på 10 % av nettoförmögenheten eller att totalbeloppet av företagsinkomsten som ska fördelas anses vara förvärvsinkomst.

10 % kapitalinkomst
Kryssa för punkten om delägaren yrkar att kapitalinkomstens maximibelopp är 10 % av nettoförmögenheten.

Förvärvsinkomst till hela beloppet
Om delägaren vill att företagsinkomsten som ska fördelas utgör förvärvsinkomst till hela beloppet, kryssa för detta alternativ.

Delägaren ska framställa sitt yrkande som gäller företagsinkomst som ska fördelas antingen i samband med skattedeklarationen eller senast innan beskattningen för skatteåret slutförs. Fr.o.m. skatteåret 2018 är dagen då beskattningen slutförs inte längre samma för alla kunder. Kunden kan kontrollera datumet för slutförande av hens beskattning på beskattningsbeslutet för 2018, vilket skickas till kunden efter att skattedeklarationen har behandlats.

Det finns fler än tre delägare

Sätt kryss här om du deklarerar uppgifter om fler än tre delägare. Använd då tilläggsblad 36A.

4 Jordbrukets avskrivningar

Räkna avskrivningar på jordbruksbyggnader och -konstruktioner i del A samt avskrivningar på annan egendom i del B. Ange anskaffningsutgifterna för maskiner och byggnader som inte tagits i bruk i del C.

A Avskrivningar på byggnader och konstruktioner

Deklarera byggnader och deras avskrivningar grupperade enligt den maximala avskrivningsprocenten:

 Den maximala avskrivningsprocenten
produktionsbyggnader  10%
växthus o.d. konstruktioner  20%
bostads-, kontorsbyggnader o.d. byggnader 6%
 miljöinvesteringar 25%

Räkna separat för varje grupp anskaffningsutgifterna och avskrivningarna på det sätt som tabellen på skattedeklarationen visar.

Innan du räknar ut avskrivningarna ska du i punkterna 3, 4 och 5 dra av de poster som indirekt räknas som inkomst, dvs. de poster som minskar avskrivningsunderlaget. Till dessa poster hör investeringsstöd för 2018, överlåtelsepriser och försäkringsersättningar, utjämningsreserveringar som upplöses för en byggnad samt byggnadsbidrag.

Överför det sammanlagda beloppet av avskrivningar under skatteåret till punkt 8 (Avskrivningar) i del 2B (Uträkning av inkomstskatt / Jordbruksutgifter).

Räkna ihop de oavskrivna anskaffningsutgifter (vid skatteårets utgång) för sådana byggnader och konstruktioner vars högsta avskrivningsprocent inte är 6 %. Anteckna det sammanlagda beloppet i del 9 (Uträkning av jordbruksförmögenhet) punkt 2 (Produktionsbyggnader).

I anteckningarna ska du redogöra för oavskrivna anskaffningsutgifter i början och i slutet av året samt de avskrivningar som gjorts. Anteckna de separat för varje enskild byggnad och konstruktion.

Om byggnadens eller konstruktionens oavskrivna anskaffningsutgift är högst 1 000 euro kan den skrivas av på en gång.

Om en upplöst utjämningsreservering, ett investeringsunderstöd som du fått eller ett annat liknande avdrag är större än den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, anteckna skillnaden direkt som jordbrukets inkomst i del 2A (Uträkning av inkomstskatt / Jordbruksinkomster) punkt 11 (Övriga momsfria jordbruksinkomster).

B Avskrivningar på övriga förmögenhetsposter inom jordbruket

Tabellen visar hur du räknar ut avskrivningarna och utgiftsresterna på maskiner, inventarier, broar, stödrättigheter, asfalteringar och täckdiken.

Innan du räknar ut avskrivningarna ska du i punkterna 3, 4 och 5 dra av de poster som indirekt räknas som inkomst, dvs. de poster som minskar avskrivningsunderlaget. Till dessa poster hör utjämningsreserveringar som upplösts i anskaffningsutgiften samt överlåtelsepriser, ersättningar och överföringar mellan förvärvskällor som indirekt har intäktsförts.

Om dessa avdrag är större än de oavskrivna anskaffningsutgifterna och utgifterna för grundlig renovering (punkterna 1 + 2), ska du ange skillnaden direkt som jordbruksinkomst. Anteckna den andel av skillnaden som beror på momspliktig försäljning av maskiner och inventarier till punkt 4 (Övriga försäljningsinkomster) i del 2A (Uträkning av inkomstskatt / Jordbruksinkomster). Ange den övriga andelen av skillnaden som inkomst i samma del i punkt 11 (Övriga momsfria jordbruksinkomster).

Överför det sammanlagda beloppet av avskrivningar under skatteåret till punkt 8 (Avskrivningar) i del 2B (Uträkning av inkomstskatt / Jordbruksutgifter). Av utgiftsresten på jordbrukets maskiner och redskap kan du göra en avskrivning på högst 25 %. Överför utgiftsresten på maskiner och inventarier (i slutet av 2018) till punkt 4 (Jordbruksmaskiner och -inventarier) i del 7 (Uträkning av jordbruksförmögenhet).

Deklarera anskaffningsutgifterna för broar, dammar, brunnar, asfalteringar, stödrättigheter osv. i en summa. Av utgiftsresten kan du göra en avskrivning på högst 10 %. Om det är fråga om en miljöinvestering kan avskrivningen vara högst 25 % av utgiftsresten.

Deklarera utgiftsrester och anskaffningsutgifter för täckdiken i sina egna kolumner. Avskrivningen på dem kan vara högst 20 %.

C Maskiner och byggnader som inte tagits i bruk

Punkt 1, Anskaffningsutgifter för byggnader som inte tagits i bruk under skatteåret: de ursprungliga anskaffningsutgifterna för byggnader som inte tagits i bruk.

Dra av från beloppet i punkt 1 den utjämningsreservering som du använt och anteckna skillnaden till punkt 2 Produktionsbyggnader i del 9 Uträkning av jordbruksförmögenhet.

Punkt 2, Anskaffningsutgifter för maskiner som inte tagits i bruk under skatteåret: ursprungliga anskaffningsutgifter för maskiner som du inte har tagit i bruk än.

Dra av från beloppet i punkt 278 den utjämningsreservering som du använt och anteckna skillnaden till punkt 4 (Jordbruksmaskiner och -inventarier) i del 7 (Uträkning av jordbruksförmögenhet).

Punkt 3, Utjämningsreservering som använts för ovan nämnda utgifter: alla utjämningsreserveringar som du har använt för anskaffning av maskiner och byggnader som inte har tagits i bruk än.

Du kan inte göra avskrivningar på sådana maskiner och byggnader som du inte har tagit i bruk.

5 Redogörelse för fordon som ingår i jordbruksinventarierna och för deras användning

Ett fordon anses höra till jordbruksinventarier om jordbrukets körningar utgör över 50 % av det totala kilometerantalet. Bokför i jordbrukets anteckningar alla kostnader som anknyter till fordonet, exempelvis bränsle, service och avskrivning på fordon. För en körjournal över användningen av fordon och anteckna alla körningar i den.

Räkna utgående från körjournalen vilken andel av kostnaderna utgör jordbruksutgifter och vilken andel av kostnaderna hör till delägarnas privatbruk eller skogsbruk. Du kan räkna ut andelen av jordbruksutgifter när du dividerar kostnaderna för och avskrivningen på fordon med totalantalet körda kilometer och multiplicerar resultatet med kilometerantalet körningar inom jordbruket. Räkna ut privathushållets och skogsbrukets andel på samma sätt.

Redogör här för användningen av ett fordon som hör till jordbrukets inventarier. Ange följande uppgifter:

  • Punkt 1: Kryssa för om uppgifterna om användning av fordonet grundar sig på en körjournal eller annan redogörelse.
  • Punkt 2: Kilometer som körts med fordonet sammanlagt under skatteåret.
  • Punkt 3: Totala utgifter för användning av fordonet i anteckningarna.
  • Punkt 4: Anteckna den andel av kostnaderna som hänför sig till delägarnas privata körningar eller annan sådan användning som inte hör till jordbruket. Intäktsför privatbruket i del 2A (Uträkning av inkomstskatt / Jordbruksinkomster) punkt 12 (Intäktsföring av privatbruket).
  • Punkt 5: Anteckna i punkten samtliga delägares körningar inom skogsbruket sammanlagt. Intäktsför sådana körningar i del 2A (Uträkning av inkomstskatt / Jordbruksinkomster) punkt 12 (Intäktsföring av privatbruket).

6 Redogörelse för användningen av privathushållets bil i jordbruket

Om bilar som hör till delägares privathushåll har använts inom jordbrukssammanslutningens verksamhet ska du redogöra för användningen av fordon i denna del av skattedeklarationen.

  • Punkt 1: Kryssa för om uppgifterna om användning av fordonet grundar sig på en körjournal eller annan redogörelse.
  • Punkt 2: Räkna ihop och anteckna här alla de körningar inom jordbruket som har gjorts med någon delägares privata bil.
  • Punkt 3: Det sammanlagda beloppet av kilometerersättningar som sammanslutningen under skatteåretbetalat till delägarna.
  • Punkt 4: Ange det belopp av kostnaderna som dragits av i jordbrukssammanslutningens anteckningar.
  • Punkt 5: Kalkylerat avdrag Om de faktiska kostnaderna för användningen av privat bil inte framgår av anteckningarna kan man som utgift dra av 0,24 e/km (skatteår 2018). Förutsättningen är att antalet körningar inom jordbruket har redogjorts för och att kostnader har uppkommit.

Det lönar sig att också föra körjournal över körningar som hänför sig till jordbrukssammanslutningens verksamhet. Anteckna i körjournalen

  • jordbrukskörningens mål
  • antalet körda kilometer
  • resans syfte
  • det totala antalet kilometer som körts inom jordbruket under året.

Om delägare endast har kört enstaka resor eller körningarna är få, kan man istället för en körjournal ge annan motsvarande redogörelse. Redogörelsen ska innehålla samma uppgifter som körjournalen.

Sammanslutningsdelägaren drar av kostnaderna för resor mellan bostaden och gårdsbruksenheten som kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen genom att korrigera sin förhandsifyllda skattedeklaration. Delägaren kan deklarera uppgifterna i MinSkatt eller på blankett 1A Resekostnader – Resor mellan bostaden och arbetsplatsen.

7 Uträkning av jordbruksförmögenhet (samtliga gårdsbruksenheter sammanlagt)

Ange jordbrukssammanslutningens tillgångar och skulder enligt läget vid utgången av året. Ange inte sådana tillgångar och skulder som inte hör till sammanslutningens jordbruk:

  • Skogsbrukets tillgångar hör inte till jordbrukssammanslutningens tillgångar.
  • Skuld som delägaren tagit och som hänför sig till delägarens andel hör inte till jordbrukssammanslutningens skulder.

1 Jordbruksmark och byggplatser för produktionsbyggnader

Räkna själv värdet på jordbruksmarken och byggplatserna för produktionsbyggnaderna som ingår i jordbruksverksamheten och ange det sammanlagda beloppet i denna punkt. Använd de kommunspecifika värdena per hektar som har fastställts i Skatteförvaltningens beslut för skatteåret 2018 (Skatteförvaltningens beslut om genomsnittlig årlig avkastning av åker och täckdikningstillägg). Multiplicera arealen på sammanslutningens jordbruksmark med värdet per hektar och multiplicera sedan talet med sju. Multiplicera arealen på byggplatserna som ingår i sammanslutningen med värdet per hektar och multiplicera talet med 28. Addera produkterna av multiplikationerna.

2 Produktionsbyggnader

De anskaffningsutgifter för produktionsbyggnader som inte avskrivits vid beskattningen sammanlagt. Uppgiften används också som grund för fastighetsbeskattningen.

3 Semesterstugor o.d. bostadsbyggnader som hyrs ut med tomt

Beskattningsvärden för semesterstugor och andra bostadsbyggnader som hyrs ut samt för deras tomter. Värdena har angetts i fastighetsbeskattningsbeslutet.

4 Jordbruksmaskiner och -inventarier

Utgiftsresten av jordbrukets maskiner och inventarier. Med utgiftsrest avses den del av anskaffningsutgiften som blir kvar efter de årliga avskrivningarna.

5 Aktier och andelar som hör till jordbruket och som har ett nära samband med jordbruksverksamheten Värdet på aktier och andelar som hör till jordbruksförmögenheten.

Ange inte här aktier och andelar som delägarna i en jordbrukssammanslutning äger (se dessutom punkt 6 Övriga jordbrukstillgångar i Uträkning av jordbruksförmögenhet).

6 Övriga jordbrukstillgångar

T.ex. utgiftsresten av broar, årdstöd och asfalteringar samt värdet på produktionsrättigheter.

När aktierna eller andelarna som delägaren i en jordbrukssammanslutning äger har nära samband med jordbruket som beskattningssammanslutningen bedriver ska värdet anges här. Aktierna eller andelarna har ett nära samband med jordbruket som beskattningssammanslutningen bedriver då de är i ett bolag som förädlar jordbruksprodukter och vart jordbrukssammanslutningen producerar eller levererar sina egna produkter

Jordbrukets tillgångar sammanlagt
Räkna ihop jordbrukets tillgångar som du har antecknat i punkterna 1–6 enligt anvisningarna i tabellen och ange det sammanlagda beloppet här.

Jordbrukssammanslutningens skulder
Det sammanlagda beloppet av skulder som hänför sig till jordbruket. Jordbrukssammanslutningens skuld är exempelvis en för stor förskottsbetalning till jordbrukssammanslutningen vilken inte har återbetalats vid skatteårets utgång.

Om jordbrukssammanslutningens delägare har skulder som hänför sig till jordbruket, ska delägaren deklarera dessa i samband med den förhandsifyllda skattedeklarationen antingen i MinSkatt eller på blankett 50B Kapitalinkomster och avdrag på dessa i Räntor som hänför sig till delägarens jordbrukssammanslutning och yrkande om avdrag av förluster från kapitalinkomst.

A Jordbrukets positiva nettoförmögenhet

Räkna ut värdet av jordbrukets nettoförmögenhet för år 2018 genom att dra av från det sammanlagda beloppet av jordbrukets tillgångar det sammanlagda beloppet av jordbrukets skulder.

Om resultatet blir positivt, anteckna beloppet i punkt A (Jordbrukets positiva nettoförmögenhet).

B Jordbrukets negativa nettoförmögenhet

Om resultatet är negativt, anteckna det i punkt B (Jordbrukets negativa nettoförmögenhet).

Jordbrukets övriga tillgångar

Värdet på sådana sten-, grus-, ler- och torvtäkter eller andra förmåner som används för annat ändamål än jord- eller skogsbrukets eget behov. Sådana förmåner räknas inte till jordbrukets nettoförmögenhet.

8 Övriga inkomster som ska beskattas som kapitalinkomst till hela beloppet och utgifter för förvärvet av marksubstanser

Övriga inkomster

Anteckna här sammanslutningens andra inkomster bl.a. inkomster av försäljning av marksubstanser och ränteinkomster.

Utgifter för förvärvande av inkomst från försäljning av marksubstanser

Anteckna här exempelvis följande utgifter om de hänför sig till inkomst från försäljning av marksubstanser:

  • utgifter för att utvinna och förädla marksubstanser
  • utgifter för försäljning av marksubstans
  • lönekostnader
  • avskrivningar på maskiner och anläggningar och kostnader för användningen av dessa
  • kostnader för sprängning
  • substansavskrivning.

9 Vinst från överlåtelse av värdepapper som hör till jordbrukstillgångar

Vinster för överlåtelse av värdepapper som hör till jordbrukets tillgångar. Specificera överlåtelsevinsterna antingen i MinSkatt eller på blankett 9A Vinster och förluster från överlåtelse av värdepapper. Deklarationsanvisningen för blankett 9A innehåller anvisningar för hur överlåtelsevinsten beräknas.

10 Utbetalda löner

Alla förskottsinnehållningspliktiga löner som sammanslutningen har betalat under de 12 månader som föregår skatteårets utgång

Vid uträkningen av jordbrukets kapitalinkomstandel lägger Skatteförvaltningen 30 % av de förskottsinnehållningspliktiga lönerna till jordbruksverksamhetens nettoförmögenhet.

11 Oupplösta reserveringar

Oupplösta reserveringar

Specificera i tabellen de utjämningsreserveringar och återanskaffningsreserveringar som inte har upplösts i slutet av år 2018. Beloppet på en resterande reservering ska alltid anges för det år då den ursprungligen gjordes.

Utjämningsreservering
Du får dra av en utjämningsreservering som är högst 40 % av jordbrukets nettoinkomst. Utjämningsreserveringen kan vara högst 13 500 euro och måste vara minst 800 euro. Jordbrukets nettoinkomstbelopp får du genom att du från de skattepliktiga jordbruksinkomsterna drar av utgifterna för inkomstens förvärvande och bibehållande.

Utjämningsreserveringen kan användas för jordbruksinvesteringar. Då får den dras av från utgifterna för anskaffning och grundlig renovering av nyttigheter som hör till jordbrukets anläggningstillgångar. Utjämningsreserveringen kan också intäktsföras dvs. räkna direkt som jordbruksinkomst. En utjämningsreservering ska användas för investeringar eller intäktsföras senast under det tredje skatteåret efter det att reserveringen gjorts.

Utjämningsreserveringen ska bildas och också användas separat för varje gårdsbruksenhet. En tidigare bildad reservering får alltså inte användas för jordbruksinvesteringar på en annan gårdsbruksenhet.

Återanskaffningsreservering
Du kan yrka på en återanskaffningsreserv om anläggningstillgångar förstörs eller skadas genom eldsvåda eller annat motsvarande skadefall.

Datum och underskrift

Om du lämnar in skattedeklarationen på papper ska du underteckna skattedeklarationen.