2 Skattedeklaration för jordbruk: detaljanvisningar skatteåret 2019

Jordbruksföretagare och dödsbon som bedriver jordbruk ska använda deklarationsblanketten för jordbruk. Skattedeklarationen ska grunda sig på anteckningar av vilka framgår de bokförda inkomsterna och utgifterna med tillhörande verifikationer. På sidan Blanketter får du blanketten och ytterligare information.

Jordbrukssammanslutningar ska lämna sin skattedeklaration på blankett 2Y.

Om du korrigerar en tidigare inlämnad skattedeklaration ska du lämna en alldeles ny skattedeklaration som ersätter den ursprungliga deklarationen. Lämna alla de tidigare inlämnade uppgifterna på nytt. Det räcker alltså inte att du bara korrigerar den felaktiga uppgiften eller lägger till en ny uppgift.

Skatteförvaltningen beräknar företagaravdraget för dig. Du behöver alltså inte yrka på det särskilt i skattedeklarationen.

Skattedeklarationen för jordbruk och dess bilageblanketter kan lämnas i MinSkatt.

Se anvisningen: Så här lämnar du skattedeklarationen för jordbruk i MinSkatt

Innehåll:

1 Personuppgifter
2 Uträkning av inkomstskatt (A Jordbruksinkomster och B Jordbruksutgifter)
3 Yrkande på avdrag av förlust från kapitalinkomsterna
4 Fördelning av företagsinkomst mellan företagarmakar
5 Jordbrukets avskrivningar
6 Redogörelse för fordon som ingår i jordbruksinventarier och för deras användning
7 Redogörelse för användningen av privathushållets bil i jordbruket under skatteåret
Redogörelse för ökade levnadskostnader till följd av en tillfällig arbetsresa
9 Uträkning av jordbruksförmögenhet (samtliga gårdsbruksenheter sammanlagt)
10 Yrkande på företagsinkomst som ska fördelas
11 Vinst för överlåtelse av värdepapper som hör till jordbrukstillgångar
12 Utbetalda löner
13 Oupplösta reserveringar

1 Personuppgifter

Namn och FO-nummer

Jordbruksidkarens namn och FO-nummer eller personbeteckning.

Bransch

Bransch enligt Statistikcentralens näringsgrensindelning (sifferkod och namn på bransch). En förhandsifylld uppgift om bransch ska ändras via ytj.fi med ändrings- och nedläggningsanmälan. Ändringsanmälan kan lämnas elektroniskt eller på blankett Y6.

Person som kan lämna kompletterande uppgifter för skattedeklarationen

Ange namnet och telefonnumret för den person som vid behov lämnar uppgifter som kompletterar skattedeklarationen.

2 Uträkning av inkomstskatt (samtliga gårdsbruksenheter sammanlagt)

Uträkningen av inkomstskatt grundar sig på schemat för anteckningar som Skatteförvaltningen har fastställt.
Läs mer om deklarationsskyldighet och anteckningar. Motsvarande uträkning ska finnas i jordbrukets anteckningar.

Fyll i Uträkningen av inkomstskatt så att du i beskattningskolumnen anger de skattepliktiga jordbruksintäkterna och de kostnader som får dras av i beskattningen.

Ange i anteckningskolumnen alla sådana inkomst- och utgiftsposter där det antecknade beloppet kan avvika från det skattepliktiga beloppet eller från det belopp som beaktas i beskattningen. Om en inkomst- eller utgiftspost i skattedeklarationen har särskilda kolumner för anteckningar och beskattningen, fyll i båda kolumnerna även om beloppen är lika stora.

Deklarera inkomster och utgifter utan moms. Ange utgifterna inklusive moms även om du inte är momsskyldig.

2A Jordbruksinkomster

Jordbruksinkomsten består av alla inkomster från jordbruksrelaterad verksamhet i pengar eller som förmåner i pengars värde. Jordbruksstöd är i sin helhet skattepliktiga. Skattepliktiga jordbruksinkomster är även återbäringar av punktskatt på energiprodukter och lättnader av moms vid den nedre gränsen.

Deklarera försäljningsinkomsterna enligt nettobeloppet exklusive moms.

En inkomst registreras för den dag den har lyfts eller förts in på ens konto.

Momspliktig försäljning 24 %

1 Inkomster från försäljning av husdjur (exkl. moms, inte periodiserade försäljningsinkomster)

Sammanlagda inkomster av djurförsäljning (momssats 24 %). Den periodiserade försäljningsinkomsten anges dock i punkt 3 i del 2A.

2 Sådana inkomster från försäljning av husdjur som ska periodiseras år 2019

Inkomsterna från försäljning av husdjur kan periodiseras på skatteåret och på de två därpå följande skatteåren då du har sålt en betydande del av gårdens husdjur.

Ange i denna punkt den andel av inkomsterna från husdjurförsäljning under år 2019 som ska periodiseras som inkomst för 2019–2021.

3 Sådana inkomster från husdjurförsäljning som har periodiserats som inkomst för år 2019 (från år 2017–2019)

Ange i denna punkt de inkomster från husdjurförsäljning under åren 2017–2019 som ska periodiseras som inkomst för 2019.

4 Övriga försäljningsinkomster (exkl. moms)

Övriga inkomster enligt 24 % momssats exempelvis

  • arbetsersättningar
  • inkomster från uthyrning av maskiner som hör till jordbruket
  • skogsbrukets biinkomster.

Momspliktig försäljning 14 %

5 Inkomster från försäljning av husdjursprodukter (exkl. moms)

Försäljning av husdjursprodukter enligt 14 % momssats, som t.ex. försäljning av mjölk.

6 Inkomster från försäljning av växtodlingsprodukter (exkl. moms)

Alla inkomster från växtodlingsprodukter enligt 14 % momssats, även från försäljning av trädgårdsprodukter.

Momspliktig försäljning 10 %

7 Inkomster från försäljning av inkvarteringstjänster o.d. (exkl. moms)

Alla försäljningsinkomster enligt 10 % momssats, t.ex. inkomster från försäljning av inkvarteringstjänster.

Momsfria jordbruksinkomster, moms 0 %

8 Statliga stöd

Stöd som fåtts från staten, inklusive ersättning för inkomstbortfall som betalas på basis av beskogning av åker.

Ange dock understöd som du har fått via köpare av jordbruksprodukter i följande punkt 9 (Övriga momsfria stöd och ersättningar).

Ange understöd som du har fått för jordbruksinvesteringar i del 5 (Jordbrukets avskrivningar A–C).

9 Övriga momsfria stöd och ersättningar

Övriga momsfria stöd och ersättningar, bland annat

  • understöd som har fåtts via köpare av jordbruksprodukter
  • andra än statliga stöd
  • ersättningar som direkt räknas som inkomst.

10 Direkt intäktsföring av utjämningsreservering

Andelen av utjämningsreserveringar som du gjort under tidigare år och som du deklarerar direkt som inkomst skatteåret 2019. Ange jordbrukets utjämningsreservering direkt som inkomst när du inte använder reserveringen till jordbruksinvesteringar.

Använd utjämningsreserveringen för investeringar eller intäktsför den senast under det tredje skatteåret efter det att reserveringen gjordes. Exempelvis utjämningsreserveringen du gjort skatteåret 2016 ska intäktsföras senast år 2019. Specificera i del 13 (Oupplösta reserveringar) de reserveringar som inte har använts.

Läs mer om utjämningsreservering i detaljanvisningens del 13 (Oupplösta reserveringar) i denna deklarationsanvisning.

11 Övriga momsfria jordbruksinkomster

Det sammanlagda beloppet av övriga momsfria inkomster av jordbruket. Övriga inkomster är till exempel

  • hyresinkomster i anslutning till jord- eller skogsbruket (t.ex. inkomster av åkerarrende)
  • överlåtelsevinster från jordbrukets värdepapper eller andelar
  • skadeersättningar för skörd, djur och jordbruksförnödenheter
  • den del av återanskaffningsreserveringar som du gjort under tidigare år och som du beaktar direkt som intäkt under skatteåret 2019.

12 Intäktsföring av privatbruket, om privat- eller skogsbrukets utgifter har dragits av i anteckningarna

Det sammanlagda beloppet av utgifter som finns i jordbrukets anteckningar men som inte hör till jordbruket. Sådana utgifter är till exempel utgifter för privat bruk av följande material och redskap:

  • maskiner och inventarier inom jordbruket
  • el
  • telefon
  • vatten.

Dessa utgifter kan inte avdras i jordbruksbeskattningen.

13 Övriga tillägg

Exempelvis lättnad vid momsskyldighetens nedre gräns eller återbäring av punktskatt på energiprodukter.

Dividender och överskott

Dividender och överskott som ingår i jordbrukets anteckningar samt skattepliktiga andelar av dem anges i punkterna 14–17.

Den skattepliktiga andelen av dividender och överskott bestäms på basis av om den som betalar ut dividend eller överskott är ett offentligt noterat samfund eller inte. Ett bolag eller andelslag är offentligt noterat exempelvis om dess andelar eller värdepapper är föremål för handel på en värdepappersbörs.

Läs mera om följande ämnen:

14 Dividender från offentligt noterade bolag

Det sammanlagda beloppet av sådana dividender i jordbrukets anteckningar som du har fått från offentligt noterade bolag.

Skattepliktig andel

Dividender från offentligt noterade bolag är till 85 % skattepliktig jordbruksinkomst och till 15 % skattefri inkomst. Ange i denna punkt den skattepliktiga andelen.

15 Dividender från andra än offentligt noterade bolag

Det sammanlagda beloppet av sådana dividender i jordbrukets anteckningar som du har fått från andra än offentligt noterade bolag.

Skattepliktig andel

Dividender från andra än offentligt noterade bolag är till 75 % skattepliktig jordbruksinkomst och till 25 % skattefri inkomst. Ange i denna punkt den skattepliktiga andelen. 

16 Överskott från offentligt noterade andelslag i Finland, övriga EU/EES-länder och sådana länder utanför EES med vilka Finland har ett skatteavtal

Det sammanlagda beloppet av sådana överskott i jordbrukets anteckningar som du har fått från offentligt noterade andelslag.

Skattepliktig andel

Skattepliktig andel av överskott från offentligt noterade andelslag.

Överskott som ett offentligt noterat andelslag delar ut är till 85 % skattepliktig jordbruksinkomst och till 15 % skattefri inkomst. För tillfället finns det inga offentligt noterade andelslag i Finland.

17 Överskott från andra än offentligt noterade andelslag i Finland, övriga EU/EES-länder och länder utanför EES

Ange det sammanlagda beloppet av sådana överskott i jordbrukets anteckningar som du har fått från andra än offentligt noterade andelslag.

Skattepliktig andel

Ange i denna punkt den skattepliktiga andelen av överskott från andra än offentligt noterade andelslag. Överskott från andra än offentligt noterade andelslag är till 25 % skattepliktig jordbruksinkomst och till 75 % skattefri inkomst upp till sammanlagt 5 000 euro. Överskott som överstiger detta totalbelopp är till 75 % skattepliktig jordbruksinkomst och till 25 % skattefri inkomst.

Överskott från andra än offentligt noterade andelslag beskattas alltså lindrigare upp till totalbeloppet på 5 000 euro. Lindringen upp till 5 000 euro gäller en enda gång per kund och år. Om en jordbruksidkare får överskott i flera förvärvskällor tillämpas lindringen för överskotten i följande ordning:

  1. överskott i den personliga förvärvskällan
  2. överskott i jordbrukets förvärvskälla
  3. överskott i förvärvskällan för näringsverksamhet.

Makar som idkar jordbruk tillsammans kan också använda den lindring som den andra har kvar i jordbruksbeskattningen.

Observera att den överskottsåterbäring som är avdragbar för andelslaget är alltid till hela beloppet skattepliktig inkomst för mottagaren av överskottet då återbäringen hör till jordbruket.

Inkomster sammanlagt

Det sammanlagda beloppet av skattepliktiga inkomster av jordbruksverksamheten i punkterna 1–17 (kolumn Beskattning) i del 2A.

2B Jordbruksutgifter

Avdragbara utgifter är utgifter för att förvärva och bibehålla jordbruksinkomst. Om du är momsskyldig ska du anteckna jordbrukets utgifter i skattedeklarationen exklusive den moms som ingått i anskaffningarna. Om du inte är momsskyldig, ange utgifterna inklusive moms.

En utgift registreras för den dag som betalningen har skett.

1 Löner

Löner och arvoden jämte bikostnader som du har betalat till personer som arbetar inom jordbruket under skatteåret. Du kan dock inte dra av lön, pension och annan förmån som du betalat till din make eller till ett sådant barn eller annan familjemedlem som är född år 2005 eller därefter (yngre än 14 år vid ingången av skatteåret).

I denna punkt anges inte ersättningar eller kostnadsersättningar som du har betalat till kommunen för avbytare och tillfällig hjälp. Ange dem i punkt 7 (Övriga momsfria jordbruksutgifter 0 %) i del 2B

2 Inköp som är avdragbara i momsbeskattningen 24 % (exkl. moms)

Inköp med momssatsen 24 % som är avdragbara i mervärdesbeskattningen, bl.a.

  • anskaffningsutgifter för husdjur, gödsel och frön
  • anskaffningsutgifter för momsbelagda jordbruksinventarier som du inte drar av genom avskrivningar.

Ange periodiserad utgift för anskaffning av husdjur i punkt 4 (Sådana periodiserade utgifter för anskaffning av husdjur som ska dras av som avskrivningar för år 2019) i del 2B.

3 Sådana utgifter för anskaffning av husdjur som ska periodiseras 2019

Ange den andel av anskaffningsutgifterna för år 2019 köpta husdjur som ska periodiseras som utgift för åren 2019–2021.

Du kan dra av anskaffningsutgiften för husdjur genom att du periodiserar den på tre år.

4 Sådana periodiserade utgifter för anskaffning av husdjur (från år 2017–2019) som ska dras av som avskrivningar för år 2019

Den andel av anskaffningsutgifterna för åren 2017–2019 köpta husdjur som ska periodiseras som utgift för år 2019.

5 Inköp som är avdragbara i momsbeskattningen 14 % (exkl. moms) och 6 Inköp som är avdragbara i momsbeskattningen 10 % (exkl. moms)

Ange inköp med momssatserna 10 % och 14 %, såsom foder och mediciner för djur.

7 Övriga momsfria jordbruksutgifter

Ange sådana årliga utgifter som har antecknats och som inte innehåller moms, såsom hyror, försäkringspremier och fastighetsskatt för jordbrukets byggnader och byggnadsplatser.

Ange i denna punkt också ersättningar eller kostnadsersättningar som du har betalat till kommunen för avbytare och tillfällig hjälp.

Om du inte drar av LFöPL-premier i jordbruksbeskattningen kan du dra av dem i samband med din egen eller din makes/makas förhandsifyllda skattedeklaration. Du kan deklarera LFöPL-premier antingen i MinSkatt eller på blankett 50A (Förvärvsinkomster och avdrag från dem).

8 Avskrivningar

Det sammanlagda beloppet av jordbrukets avskrivningar under skatteåret. Du kan göra avskrivningar för jordbruket t.ex. på byggnader, maskiner, broar, stödrättigheter, asfalteringar och täckdiken.

Specificera avskrivningarna i delarna 5A och 5B (5 Jordbrukets avskrivningar: A Avskrivningar på byggnader och konstruktioner / B Avskrivningar på övriga förmögenhetsposter inom jordbruket).

Som avskrivningar kan du dra av anskaffningsutgiften för en förnödenhet vars sannolika ekonomiska brukstid är mer än 3 år.

Läs mer om avskrivningar i deklarationsanvisningens del 5 (Jordbrukets avskrivningar).

9 Utjämningsreservering för skatteåret

Beloppet av utjämningsreservering för skatteåret 2019.

Från nettoinkomsten av gårdsbruksenhetens jordbruk kan du dra av en utjämningsreservering som är högst 40 % av nettoinkomsten. Du kan räkna ut nettoinkomsten när du från de skattepliktiga jordbruksinkomsterna drar av utgifterna för förvärvande eller bibehållande av dessa inkomster. Beakta dock inte jordbrukets ränteutgifter eller index- och kursförluster.

Ange utjämningsreserveringen enbart i hela hundra euro. Om det finns flera gårdsbruksenheter ska du beakta de sammanlagda utjämningsreserveringarna enbart i hela hundra euro.

Exempel: Nettoinkomsten av gårdsbruksenhets jordbruk är 29 560 euro. Från den får man dra av en utjämningsreservering som är högst 40 %. 40 % av nettoinkomsten är 11 824 euro. Eftersom utjämningsreserveringen beaktas enbart i hela hundra euro är maximibeloppet för gården 11 800 euro.

Utjämningsreserveringens maximibelopp per gård år 2019 är 13 500 euro. Minimibeloppet per gård är 800 euro. Bilda och använd utjämningsreservering per gårdsbruksenhet. Inkomsterna och utgifterna ska i anteckningarna allokeras per gårdsbruksenhet eftersom grunderna för utjämningsreserveringarna för varje gård ska framgå av respektive anteckningar.

Specificera oupplösta reserveringar i punkt 13 (Oupplösta reserveringar).

10 Ränteutgifter

Räntor på skulder som hör till jordbruket.

11 Övriga avdrag

De avdragbara poster som inte har dragits av i anteckningarna, bl.a.

  • tilläggsavdrag från skattedeklarationens del 7 (Redogörelse för användningen av privathushållets bil i jordbruket) och del 8 (Redogörelse för ökade levnadskostnader till följd av en tillfällig arbetsresa)
  • utbildningsavdrag för jordbruket (specificera uppgifterna och förutsättningarna på blankett 79A Yrkande om utbildningsavdrag inom jordbruk)
    Läs mer om utbildningsavdraget för arbetsgivare
  • jordbruksutgifter från andra fordon än bilar i privathushållet
  • avdrag för arbetsrum
  • värdet av brännved och gagnvirke som använts i jordbruket.

Utgifter sammanlagt

Det sammanlagda beloppet av jordbruksutgifter som får dras av i beskattningen i punkterna 1–11 (kolumn Beskattning) i del 2B.

Jordbruksresultat

Positivt jordbruksresultat.

Räkna ut resultatet så att du från det sammanlagda beloppet av jordbruksinkomster drar av det sammanlagda beloppet av utgifter som är avdragsgilla i beskattningen.

Jordbruksförlust

Negativt jordbruksresultat.

Anteckna jordbruksresultatet här om det är negativt dvs. skatteårets avdragsgilla utgifter är större än jordbruksinkomsterna.

3 Yrkande på avdrag av förlust från kapitalinkomsterna

Jordbruksförlust som ska dras av från kapitalinkomsterna Om du vill att jordbruksförlusten för 2019 eller en del av den ska dras av från skatteårets kapitalinkomster ska du här ange det förlustbelopp som ska dras av från kapitalinkomsterna. Förlusten som ska dras av från kapitalinkomsterna fördelas på makarna i förhållande till deras arbetsinsatser i enlighet med det som du deklarerar i del 4 i punkten "Arbete inom jordbruket (i procent)".

Om makarna idkar jordbruksverksamhet tillsammans, anses företagarmakarna ha framställt ett gemensamt yrkande om avdrag av förlusten från kapitalinkomsterna.

Endast en fysisk person eller ett dödsbo kan yrka på att förlusten dras av från kapitalinkomsterna. Om du inte yrkar på att förlusten ska dras av från skatteårets kapitalinkomster fastställer Skatteförvaltningen förlusten som förlust från jordbrukets förvärvskälla. Fastställd förlust kan dras av från jordbruksresultatet under de 10 följande åren men inte från kapitalinkomsterna. Om du slutar idka jordbruk kan du dock undantagsvis dra av den fastställda förlusten från kapitalinkomsterna.

4 Fördelning av företagsinkomst mellan företagarmakar

Skatteförvaltningen indelar inkomsten från jordbruksverksamhet i kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Dessa inkomstandelar kan fördelas vidare till båda makarna. Förvärvsinkomstandelen räknas ut genom att kapitalinkomsten dras av från den företagsinkomst som ska fördelas.

Då du äger gården tillsammans med din maka/-e ska du anteckna era andelar av jordbrukets nettoförmögenhet i punkten Andel av jordbrukets nettoförmögenhet. Ange andelarna i procent. Skatteförvaltningen fördelar kapitalinkomsten mellan er i proportion till andelarna.

Om ni båda medverkar i gårdens arbeten, anteckna era insatser i procent i punkten "Arbete inom jordbruket". Ange andelarna i procent. Skatteförvaltningen fördelar förvärvsinkomsten mellan er i proportion till arbetsinsatsen.

5 Jordbrukets avskrivningar

Räkna avskrivningar på jordbruksbyggnader och -konstruktioner i del A och avskrivningar på övriga förmögenhetsposter inom jordbruket i del B. Ange anskaffningsutgifterna för maskiner och byggnader som inte tagits i bruk i del C.

5A Avskrivningar på byggnader och konstruktioner

Ange byggnader och deras avskrivningar grupperade enligt den maximala avskrivningsprocenten:

  • bostads-, kontorsbyggnader o.d. byggnader 6 %
  • produktionsbyggnader 10 %
  • växthus o.d. konstruktioner 20 %
  • miljöinvesteringar 25 %

Räkna separat för varje grupp anskaffningsutgifterna och avskrivningarna på det sätt som tabellen på skattedeklarationen visar.

Innan du räknar ut avskrivningarna ska du i punkterna 3, 4 och 5 dra av de poster som indirekt räknas som inkomst, dvs. de poster som minskar avskrivningsunderlaget. Till dessa poster hör investeringsstöd för 2019, överlåtelsepriser och försäkringsersättningar samt utjämningsreserveringar som upplöses för en byggnad eller konstruktion samt byggnadsbidrag.

Överför det sammanlagda beloppet av avskrivningar under skatteåret från punkter 6 till punkt 8 (Avskrivningar) i del 2B (Uträkning av inkomstskatt / Jordbruksutgifter).

Räkna ihop de oavskrivna anskaffningsutgifterna (vid skatteårets utgång, i punkter 7) för sådana byggnader och konstruktioner vars högsta avskrivningsprocent inte är 6 %. Anteckna det sammanlagda beloppet i del 9 (Uträkning av jordbruksförmögenhet), punkt 2 (Produktionsbyggnader).

I anteckningarna ska du redogöra för oavskrivna anskaffningsutgifter i början och i slutet av året samt de avskrivningar som gjorts. Anteckna dem separat för varje enskild byggnad och konstruktion.

Om byggnadens eller konstruktionens oavskrivna anskaffningsutgift är högst 1 000 euro kan den skrivas av på en gång.

Om en upplöst utjämningsreservering, ett investeringsunderstöd som du fått eller ett annat liknande avdrag är större än den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, anteckna skillnaden direkt som jordbrukets inkomst i del 2A (Uträkning av inkomstskatt / Jordbruksinkomster), punkt 11 (Övriga momsfria jordbruksinkomster).

5B Avskrivningar på övriga förmögenhetsposter inom jordbruket

Tabellen visar hur du räknar ut avskrivningarna och utgiftsresterna på maskiner, inventarier, broar, stödrättigheter, asfalteringar och täckdiken.

Innan du räknar ut avskrivningarna ska du i punkterna 3, 4 och 5 dra av de poster som indirekt räknas som inkomst, dvs. de poster som minskar avskrivningsunderlaget. Till dessa poster hör utjämningsreserveringar som upplösts i anskaffningsutgiften samt överlåtelsepriser, ersättningar och överföringar mellan förvärvskällor som indirekt har intäktsförts.

Om dessa avdrag är större än de oavskrivna anskaffningsutgifterna och utgifterna för grundlig renovering (punkterna 1 + 2), ska du ange skillnaden direkt som jordbruksinkomst.

Anteckna den andel av skillnaden som beror på momspliktig försäljning av maskiner och inventarier i del 2A (Uträkning av inkomstskatt / Jordbruksinkomster), punkt 4 (Övriga försäljningsinkomster). Ange den övriga andelen av skillnaden som inkomst i samma del i punkt 11 (Övriga momsfria jordbruksinkomster).

Överför det sammanlagda beloppet av avskrivningar under skatteåret från punkter 6 till punkt 8 (Avskrivningar) i del 2B (Uträkning av inkomstskatt / Jordbruksutgifter). Av utgiftsresten på jordbrukets maskiner och inventarier kan du göra en avskrivning på högst 25 %. Överför utgiftsresten på maskiner och inventarier (i slutet av skatteåret, i punkt 7) till punkt 4 (Jordbruksmaskiner och -inventarier) i del 9 (Uträkning av jordbruksförmögenhet).

Deklarera anskaffningsutgifterna för broar, dammar, brunnar, asfalteringar, stödrättigheter osv. i en summa. Av utgiftsresten kan du göra en avskrivning på högst 10 %. Om det är fråga om en miljöinvestering kan avskrivningen vara högst 25 % av utgiftsresten.

Deklarera utgiftsrester och anskaffningsutgifter för täckdiken i sina egna kolumner. Avskrivningen på dem kan vara högst 20 %.

5C Byggnader och maskiner som inte tagits i bruk

Punkt 1, Anskaffningsutgifter för byggnader som inte tagits i bruk under skatteåret: de ursprungliga anskaffningsutgifterna för byggnader som inte tagits i bruk.

Dra av från beloppet i punkt 1 den utjämningsreservering som du använt och anteckna skillnaden i punkt 2 (Produktionsbyggnader) i del 9 (Uträkning av jordbruksförmögenhet).

Punkt 2, Anskaffningsutgifter för maskiner som inte tagits i bruk under skatteåret: ursprungliga anskaffningsutgifter för maskiner som du inte har tagit i bruk än.

Dra av från beloppet i punkt 2 den använda utjämningsreserveringen, investeringsstödet o.d. ersättningar och anteckna skillnaden i punkt 4 (Jordbruksmaskiner och -inventarier) i del 9 (Uträkning av jordbruksförmögenhet).

Punkt 3, Utjämningsreservering som använts för ovan nämnda utgifter: alla utjämningsreserveringar som du har använt för anskaffning av maskiner och byggnader som inte har tagits i bruk än.

Du kan inte göra avskrivningar på sådana maskiner och byggnader som du inte har tagit i bruk.

6 Redogörelse för fordon som ingår i jordbruksinventarier och för deras användning

Ett fordon anses höra till jordbruksinventarier om jordbrukets körningar utgör över 50 % av det totala kilometerantalet. Bokför i jordbrukets anteckningar alla kostnader som anknyter till fordonet, exempelvis bränsle, service och avskrivning på fordon. För en körjournal över användningen av fordonet och anteckna alla körningar i den.

Räkna utgående från körjournalen vilken andel av kostnaderna utgör jordbruksutgifter och vilken andel av kostnaderna hör till privatbruket eller skogsbruket. Du kan räkna ut andelen av jordbruksutgifter när du dividerar kostnaderna för och avskrivningen på fordonet med totalantalet körda kilometer och multiplicerar resultatet med kilometerantalet körningar inom jordbruket. Räkna ut privathushållets och skogsbrukets andel på samma sätt.

Redogör för användningen av ett fordon som hör till jordbrukets inventarier i tabellen i del 6. Ange följande uppgifter:

  • Punkt 1: Kryssa för om uppgifterna om användning av fordonet grundar sig på en körjournal eller annan redogörelse.
  • Punkt 2: Kilometer som körts med fordonet sammanlagt under skatteåret.
  • Punkt 3: Totala utgifter för användning av fordonet i anteckningarna.
  • Punkt 4: Privata körningarnas andel av de totala utgifterna.
  • Punkt 5: Skogsbrukets andel av de totala utgifterna. Ange i denna punkt också andelen av eventuellt annat inkomstförvärv.

Lägg det sammanlagda beloppet av punkterna 4 och 5 till jordbruksinkomsten i del 2A (Uträkning av inkomstskatt / Jordbruksinkomster), punkt 12 (Intäktsföring av privatbruket).

Tilläggsavdrag (punkterna 7 och 8)

I jordbruksbeskattningen kan man göra ett tilläggsavdrag för ökade levnadskostnader på grund av tillfälliga arbetsresor eller för resor inom jordbruk med bil som hör till ens privata tillgångar. Tilläggsavdraget beviljas inte för arbetsresor som en delägare i ett dödsbo har gjort och inte heller för användning av dödsbodelägarens egen bil.

Läs mer om grunderna för tilläggsavdrag 

7 Redogörelse för användningen av privathushållets bil i jordbruket

Ett fordon anses inte höra till jordbrukets tillgångar om minst hälften av det totala kilometerantalet utgörs av andra körningar än jordbrukets körningar. Tilläggsavdrag beviljas inte för resor som har gjorts med en bil som hör till jordbrukets tillgångar.

Redogör i denna punkt föranvändningen av privathushållets bil i jordbruket. Ange följande uppgifter:

  • Punkt 1: Kryssa för om uppgifterna om användning av fordonet grundar sig på en körjournal eller annan redogörelse.
  • Punkt 2: Kilometer som körts med fordonet sammanlagt under skatteåret.
  • Punkt 3: Totalantalet kilometer som under skatteåret körts med fordonet i jordbruket.
  • Punkt 4: Räkna i den här punkten avdragets maximibelopp sammanlagt. Multiplicera maximibeloppet av skattefri kilometerersättning (e/km) (se Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar för år 2019) med talet i punkt 3 dvs. jordbrukets körningar och ange beräkningsresultatet i denna punkt.
  • Punkt 5: Ange det belopp av kostnaderna för privathushållets bil som dragits av i jordbrukets anteckningar.
  • Punkt 6: Räkna tilläggsavdraget: dra av från tilläggsavdragets maximibelopp (punkt 4) de utgifter som avdragits i anteckningarna (punkt 5) och anteckna resultatet i denna punkt. Överför tilläggsavdragsbeloppet till punkt 11 (Övriga avdrag) i del 2B (Uträkning av inkomstskatt / Jordbruksutgifter).

Tilläggsavdragets maximibelopp är detsamma som beloppet för skattefria kilometerersättningar hos löntagare. Tilläggsavdragets maximibelopp utan förhöjningar är 0,43 euro/km skatteåret 2019. Värdet per kilometer kan höjas i vissa fall. Läs om specialfall i Skatteförvaltningens beslut (Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar år 2019).

Om du inte har antecknat utgifter för körningar är tilläggsavdraget lika stort som maximibeloppet av den skattefria kilometerersättningen. Du kan inte få ett separat tilläggsavdrag om du har bokfört kostnader i anteckningarna och de bokförda kostnaderna är större än tilläggsavdragets maximibelopp. I så fall ska du dra av utgifterna sådana som de bokförts i anteckningarna.

Du kan vanligtvis endast få tilläggsavdraget om du har fört en körjournal över körningar inom jordbruksverksamheten. Anteckna i körjournalen

  • jordbrukskörningens mål
  • antalet körda kilometer
  • resans syfte
  • det totala antalet kilometer som körts inom jordbruket under året.

Om du endast har gjort en enstaka resa eller körningarna är få kan du i stället för en körjournal ge en annan motsvarande redogörelse. I redogörelsen ska du ge samma uppgifter om jordbrukets körningar som i körjournalen.

Observera att resor mellan bostaden och separata gårdsbruksenheter är privata körningar. Om du inte bor på gårdsbruksenheten, kan du dra av kostnaderna för resor mellan bostaden och gårdsbruksenheten i samband med din förhandsifyllda skattedeklaration som kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen.

8 Redogörelse för ökade levnadskostnader till följd av en tillfällig arbetsresa

Räkna tilläggsavdraget enligt tabellens anvisningar och överför beloppet till punkt 11 (Övriga avdrag) i del 2B (Uträkning av inkomstskatt / Jordbruksutgifter). När det gäller resor som berättigar till tilläggsavdrag ska du föra anteckningar över vilka platser du har rest till och resornas längd (när resan börjat och slutat) samt på vilket sätt resorna har samband med jordbruksidkandet.

Anteckna i punkt 2 antalet resedagar (inrikes resor som varar över 10 timmar, inrikes resor som varar 6–10 timmar och utlandsresor).

Anteckna i punkt 3 tilläggsavdragets maximibelopp per resedag (detsamma som maximibeloppet för skattefria dagtraktamenten hos löntagare). Maximibeloppet för dagtraktamente för arbetsresor i hemlandet år 2019 är

  • 42,00 euro om resan varar över 10 timmar
  • 19,00 euro om resan varar över 6 timmar.

Avdraget som görs för utlandsresor får högst motsvara beloppet av utlandsdagtraktamente. Beloppen anges i Skatteförvaltningens s.k. kostnadsersättningsbeslut (Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar år 2019).

Räkna avdragets maximibelopp sammanlagt i punkt 4. Multiplicera talet i punkt 3 dvs. maximibeloppet av skattefria dagtraktamenten/resdag med talet i punkt 2 dvs. antalet resdagar och ange beräkningsresultatet i denna punkt. Ange varje typ av resa på sin egen rad.

Ange i punkt 5 på varje rad den del av ökade levnadskostnader på grund av tillfälliga arbetsresor som du har dragit av i jordbrukets anteckningar.

Räkna och ange tilläggsavdragets storlek i punkt 6 så att du på varje rad från det sammanlagda maximibeloppet (punkt 4) drar av de ökade levnadskostnader som du på basis av jordbrukets resor bokfört i jordbrukets anteckningar (punkt 5). Om du inte har antecknat dessa ökade levnadskostnader i utgifterna får du som tilläggsavdrag dra av ett belopp som motsvarar de skattefria dagtraktamenten.

Du kan inte få ett tilläggsavdrag om utgifterna som du antecknat är större än beloppet som beräknats på basis av skattefria dagtraktamenten. I så fall ska du dra av utgifterna sådana som de bokförts i anteckningarna

9 Uträkning av jordbruksförmögenhet (samtliga gårdsbruksenheter sammanlagt)

Ange jordbrukets tillgångar, skulder och förpliktelser enligt läget vid utgången av året. Skogsbrukets tillgångar hör inte till jordbrukets tillgångar.

Tillgångar

1 Jordbruksmark och byggplatser för produktionsbyggnader

Om du vill räkna ut närmevärdet på jordbrukets nettoförmögenhet 2019, kan du antingen i punkt 1 använda beloppet i skattebeslutet för 2018 eller räkna ut närmevärdet enligt nedanstående. Skatteförvaltningen räknar ut jordbruksmarkens exakta värde på tjänstens vägnar utgående från uppgifterna i sina register.

Räkna själv värdet på jordbruksmarken och byggplatserna för produktionsbyggnaderna som ingår i jordbruksverksamheten. Använd de kommunspecifika värdena per hektar som har fastställts i Skatteförvaltningens beslut för skatteåret 2019 (Skatteförvaltningens beslut om genomsnittlig årlig avkastning av åker och täckdikningstillägg). Multiplicera arealen på jordbruksmark med värdet per hektar och multiplicera sedan talet med sju. Multiplicera arealen på byggplatserna med värdet per hektar och multiplicera talet med 28. Räkna ihop produkterna av multiplikationerna.

2 Produktionsbyggnader

De anskaffningsutgifter för produktionsbyggnader som inte avskrivits vid beskattningen sammanlagt. Uppgiften används också som grund för fastighetsbeskattningen.

3 Semesterstugor e.d. bostadsbyggnader som hyrs ut med tomt

Beskattningsvärden för semesterstugor och andra bostadsbyggnader som hyrs ut samt för deras tomter. Värdena har angetts i fastighetsbeskattningsbeslutet.

4 Jordbruksmaskiner och -inventarier

Utgiftsresten av jordbrukets maskiner och inventarier. Med utgiftsrest avses den del av anskaffningsutgiften som blir kvar efter de årliga avskrivningarna.

5 Aktier och andelar som hör till jordbruket

Värdet på aktier och andelar som hör till jordbruksförmögenheten.

6 Andra tillgångar som hör till jordbruket

T.ex. utgiftsresten av broar, gårdsstöd och asfalteringar samt värdet på produktionsrättigheter.

Jordbrukets tillgångar sammanlagt

Räkna ihop jordbrukets tillgångar som du har antecknat i punkterna 1–6 i del 9 enligt anvisningarna i tabellen och ange det sammanlagda beloppet här.

Jordbrukets skulder och förpliktelser sammanlagt

De skulder och förpliktelser som hör till jordbruket.

A Jordbrukets positiva nettoförmögenhet och B Jordbrukets negativa nettoförmögenhet

Räkna närmevärdet av jordbrukets nettoförmögenhet för år 2019 genom att dra av från det sammanlagda beloppet av jordbrukets tillgångar det sammanlagda beloppet av jordbrukets skulder och förpliktelser.

Om resultatet blir positivt, anteckna beloppet i punkt A (Jordbrukets positiva nettoförmögenhet). Om resultatet är negativt, anteckna det i punkt B (Jordbrukets negativa nettoförmögenhet).

Övriga jordbrukstillgångar

Värdet på sådana sten-, grus-, ler- och torvtäkter eller andra förmåner som används för annat ändamål än jord- eller skogsbrukets eget behov. Sådana förmåner räknas inte till jordbrukets nettoförmögenhet.

Ange inkomster från försäljning av marksubstanser som annan kapitalinkomst i samband med den förhandsifyllda skattedeklarationen. Du kan deklarera uppgifterna i MinSkatt eller på blankett 50B (Kapitalinkomster och avdrag från dem), i punkt 3 (Pensioner som utgör kapitalinkomst, betalningar enligt avtal om långsiktigt sparande och övriga kapitalinkomster).

10 Yrkande på företagsinkomst som ska fördelas

Skatteförvaltningen indelar jordbrukets inkomst i kapital- och förvärvsinkomst på basis av nettoförmögenheten. Ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på jordbrukets nettoförmögenhet för det föregående året utgör kapitalinkomsten.

Du kan dock särskilt yrka på att kapitalinkomsten ska motsvara en 10-procentig årlig avkastning på nettoförmögenheten. Du kan även yrka på att den företagsinkomst som ska fördelas ska räknas som förvärvsinkomst i sin helhet.

För år 2019 beräknas kapitalinkomsten på basis av nettoförmögenheten vid utgången av 2018. Om du börjat bedriva jordbruk under 2019 räknas kapitalinkomsten enligt nettoförmögenheten för 2019.

Om du idkar jordbruk tillsammans med din make/maka betraktas yrkandet på företagsinkomst som ska fördelas (kryss i punkt 10) som företagarmakarnas gemensamma yrkande. Yrkandet på företagsinkomst som ska fördelas ska göras antingen på en skattedeklaration eller innan skatteårets beskattning slutförts.

11 Vinst för överlåtelse av värdepapper som hör till jordbrukstillgångar

Anteckna i denna punkt vinster för överlåtelse av värdepapper som hör till jordbruket. Specificera överlåtelsevinsterna också på blankett 9A (Överlåtelsevinster och -förluster från värdepapper). Deklarationsanvisningen för blankett 9A innehåller anvisningar för hur överlåtelsevinsten beräknas.

12 Utbetalda löner

Ange i denna del alla förskottsinnehållningspliktiga jordbrukslöner som du har betalat under de 12 månader som föregår skatteårets utgång.

Vid uträkningen av jordbruksinkomstens kapitalinkomstandel lägger Skatteförvaltningen 30 % av de förskottsinnehållningspliktiga lönerna till jordbruksverksamhetens nettoförmögenhet.
.

13 Oupplösta reserveringar

Oupplösta reserveringar

Specificera i tabellen de utjämningsreserveringar och återanskaffningsreserveringar som inte har upplösts i slutet av år 2019. Ange beloppet på en resterande reservering alltid för det år då den ursprungligen gjordes.

Utjämningsreservering

Du får dra av en utjämningsreservering som är högst 40 % av jordbrukets nettoinkomst. Utjämningsreserveringen kan vara högst 13 500 euro och måste vara minst 800 euro. Jordbrukets nettoinkomstbelopp får du genom att du från de skattepliktiga jordbruksinkomsterna drar av utgifterna för inkomstens förvärvande och bibehållande.

Utjämningsreserveringen kan användas för jordbruksinvesteringar. Då får den dras av från utgifterna för anskaffning och grundlig renovering av nyttigheter som hör till jordbrukets anläggningstillgångar. Utjämningsreserveringen kan också intäktsföras dvs. räknas direkt som jordbruksinkomst. En utjämningsreservering ska användas för investeringar eller intäktsföras senast under det tredje skatteåret efter det att reserveringen gjorts.

Utjämningsreserveringen ska bildas och också användas separat för varje gårdsbruksenhet. En tidigare bildad reservering får alltså inte användas för jordbruksinvesteringar på en annan gårdsbruksenhet.

Återanskaffningsreservering

När du fortsätter att idka jordbruk på gården och bygger en ny byggnad/konstruktion i stället för den som överlåtits eller korrigerar en skadad byggnad/konstruktion, kan du yrka på en återanskaffningsreservering för överlåtelsepriser för byggnaden/konstruktionen eller för skade-, försäkrings- och andra ersättningar. Du kan yrka återanskaffningsreservering till den del överlåtelsepriserna eller ersättningarna överskrider den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften för byggnaden/konstruktionen.

Återanskaffningsreserveringen ska användas senast det tredje skatteåret efter att byggnaden överlåtits eller skadats.

Datum, underskrift och telefonnummer

Om du lämnar in din skattedeklaration på pappersblankett ska du underteckna skattedeklarationen. Anteckna också dagen för undertecknandet. Du kan också ange ditt telefonnummer.