Undersökning om utnyttjande av hushållsavdrag

Hushållsavdrag . Hushållsavdraget såsom skapare av hemtjänstmarknad och sysselsättning. (Arbetspolitisk undersökning 310/2006)


Sammandrag

Hushållstjänster stöds med system som liknar hushållsavdraget bl.a. i Frankrike, Danmark, Tyskland och Belgien. Avdragssystemet används i stor omfattning i dessa länder, även om renoveringar av hemmet i dess länder inte hör till avdragssystemet, så som i Finland. Det är svårt att jämföra hur effektiva stödsystemen i de olika länderna är sinsemellan. Gemensamt för de olika systemen är dock att man har lyckats relativt väl med att uppnå de för systemet uppställda målen. Detta har emellertid förutsatt stora satsningar på systemen.

I Finland fanns under 2004 sammanlagt 155.892 hushåll som använde hushållsavdrag, vilket utgör 6,6 % av alla hushåll. Skatteavdragen uppgick sammanlagt till 111,3 milj. euro. Över 90 procent av hushållen köpte servicen från privata aktörer. Av hushållen köpte 73 procent renoveringstjänster och 25 procent städtjänster. Av de hushåll som utnyttjade avdraget köpte endast fyra procent vårdtjänster eller barnvård och cirka tre procent gårdsplans- och trädgårdsarbeten. Den nya möjligheten att köpa tjänster för föräldrarna eller mor- eller farföräldrarna utnyttjades endast av två procent av alla de hushåll som utnyttjade avdraget.

Under 2004 köptes hemtjänster för vilka hushållsavdraget utnyttjades till ett sammanlagt belopp av 457 milj. euro. Av beloppet uppgick andelen renoveringar till över 90 procent. Den kalkylerade sysselsättningsverkningen av hushållsavdraget uppgick under 2004 till ca 10.000 manår (årsarbeten) (ca 12.100 arbetsplatser) och i nettovolym (tjänsten skulle inta ha köpts utan hushållsavdrag) på motsvarande sätt till över 3.500 manår (ca 4.600 arbetsplatser). Andelen renoveringar av nettoantalet manår var 84 procent (70 procent av arbetsplatserna) och för städtjänsternas del på motsvarande sätt 14 procent (26 procent av arbetsplatserna). De arbetsplatser som uppkommit genom hushållsavdraget är marknadsbetingande och har inga undanträngande konsekvenser i förhållande till andra arbetsplatser.

Hushållsavdraget har visat sig vara ett kostnadseffektivt sätt att skapa arbetsplatser. Nationalekonomiskt betraktat återbetalar sig de arbetsplatser som skapats genom hushållsavdraget. Hushållsavdraget har också andra ekonomiskt och samhälleligt betydande konsekvenser, vilka syns bl.a. som en minskning av svart arbete, en effektivering av den samhälleliga arbetsfördelningen, en ökning av sådan konsumtion som aktiverar ekonomin och som ökad fritid. Att hushållsavdraget har aktiverat ny efterfrågan på hemtjänster för hundratals miljoner euro samt åtminstone för städtjänsternas del igångsatt en helt ny servicemarknad kan också ses som en betydande och bestående helhetsverkan och ett mervärde som hushållsavdraget har.

Om hushållen fick skatteavdraget direkt vid köpet, skulle köpet av tjänster öka sannolikt betydligt. Man känner dåligt hur förmånligt avdragssystemet är. Hushållen skulle med avdraget också vilja köpa adb- och digitaltjänster, catering- och festtjänster, flyttjänster samt i samband med omsorgstjänsterna också friserings- och barberartjänster samt leverering av färdiga måltider. Hälften av hushållen skulle också köpa hushållstjänster i form av naturaförmån, om arbetsgivaren erbjöd dessa tjänster som naturaförmån. Enligt den genomförda intervjuundersökningen av företag är över en fjärdedel av arbetsgivarna färdiga att erbjuda sina arbetstagare hushållstjänster som naturaförmån.

Ifall man vill ytterligare utvidga hushållsavdragssystemets verkan inom hemservicebranscherna, bör utvecklingsåtgärderna riktas in på åtgärder som ökar användningen av avdraget och efterfrågan på hemtjänster, åtgärder som främjar tillgången på yrkeskunniga arbetstagare samt på att lösa de särskilda utmaningar som hänför sig till affärsverksamheten för företagen inom hemservicebranschen.

 



Ovanstående text är ett sammandrag av  den finskspråkiga undersökningen:
Kotitalousvähennys (LTT-Tutkimus Oy)
Työpoliittinen tutkimus 310/2006 (Arbetskraftspolitisk undersökning 310/2006)
(http://www.mol.fi/mol/fi/99_pdf/fi/06_tyoministerio/06_julkaisut/06_tutkimus/tpt310.pdf)

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken