Skatteförvaltningens kundenkät 2015

Med Skatteförvaltningens kundenkät 2015 undersöktes hur finländarna förhåller sig till skattebetalning och till Skatteförvaltningens service. I undersökningen kartlades bl.a. finländarnas uppfattning om skattefusk och grå ekonomi. Enligt undersökningen förhåller man sig fortfarande positivt till att betala skatt och de elektroniska tjänsterna uppskattas i allt högre grad.

Finländarna har alltjämt en positiv inställning till att betala skatter

Största delen av finländarna (96 %) tycker att det är viktigt att samla in skatter eftersom man på så sätt kan upprätthålla välfärdsstaten. 75 % av respondenterna upplevde även att de får något i gengäld för skatterna de betalar.

Finländarnas positiva inställning till skatter, d.v.s. viljan att betala skatt, och förståelsen för hur viktigt det är att betala skatt, är fortfarande stark. Nästan alla som svarade på enkäten (95 %, 2014: 95 %) upplevde att det är en viktig medborgerlig skyldighet att betala skatt. Nästan alla (96 %, 2014: 95 %) ansåg att det är viktigt att samla in skatter med tanke på att upprätthålla välfärdsstaten och 57 % av respondenterna (2014: 53 %) berättade att de kunde tänka sig att betala till och med mera skatt om de skulle veta att pengarna gick till sådana ändamål som de själva anser vara viktiga.

Det fanns också missnöje över skatter. 38 % av respondenterna uppgav att de ibland kände sig arga eller frustrerade över att betala skatter som de upplevde alltför höga. Företagare och jordbrukare var genomsnittligt mest frustrerade över att betala skatter.

Mest positiv var inställningen till att betala skatt när man upplevde att det ses till att även andra gör det. Att betala skatter kändes mindre positivt när respondenten inte själv upplevde sig behöva de tjänster som upprätthålls med skattemedel.

Både viljan att betala skatt och känslan av att få något i gengäld ökar med åldern. 65 år fyllda och äldre hade den mest positiva inställningen till beskattning.

Viljan att betala skatter och känslan av att man får valuta för skattepengarna ökade även i takt med respondenternas utbildningsnivå. En liknande korrelation upptäcktes inte mellan respondenternas inkomstnivå och viljan att betala skatt.

Ett ökat förtroende för skattemyndighetens rättvisa

Finländarna har ett starkt förtroende för Skatteförvaltningen. Den överväldigande majoriteten (83 %, 2014: 82 %) var åtminstone rätt så övertygad om att beskattningsbesluten, som Skatteförvaltningen fattar, är rätt. Nu anser flera än för ett år sedan att Skatteförvaltningen behandlar alla lika (48 %, 2014: 42 %) och det finns färre som tänker att Skatteförvaltningen är mera intresserad att få fast människor för fusk än att hjälpa dem att handla rätt (37 %, 2014: 42 %).

Å andra sidan fick Finlands beskattningssystem klander för att vara relativt svårbegripligt (68 %, 2014: 73 %). Många anser också att Skatteförvaltningens handlingssätt är byråkratiskt och stelt (77 %, 2014: 82 %).

I enkäten frågades även om finländarnas framtida förtroende för skattemyndigheten.  Allt fler litade på att tjänsterna i framtiden kommer att vara behändiga och behandlingen jämlik. (Behändigt att uträtta ärenden 73 %, 2014: 68 %, jämlik behandling 61 %, 2014: 51 %.)

Rädslan att åka fast gör skattebetalaren laglydig

I enkäten bad man också respondenterna att bedöma vad som skulle få medborgarna att bete sig laglydigt i fråga om skatteärenden. De tillfrågades också av vilka skäl de själva skulle kunna låta bli att betala en del av sina skatter.

Nästan nio av tio finländare (87 %, 2014: 85 %) anser att en avsevärt hög risk för att åka fast effektivt styr medborgarna att vara laglydiga. Även allt strängare straff för fusk ansågs ha en likadan inverkan. Därutöver tror en klar majoritet att medborgarnas beteende styrs i rätt riktning om det är lätt och behändigt att sköta ärenden och att lämna in skattedeklarationer.

Då det frågades om orsaker som leder till skattefusk ansåg 45 % (2014: 49 %) att skattemedlens användning till fel ändamål kan leda till fusk. Som en lösning föreslogs att Skatteförvaltningen ökar på sitt informationsutbud.

23 % (2014: 22 %) anser att små inkomster leder till skattefusk. 21 % (2014: 21 %) ansåg att straffen är så små att frestelsen därför blir stor.

Över hälften av finländarna vet någon som kringgår skatt

Grå ekonomi var ett bekant fenomen för finländarna. En knapp majoritet (52 %, 2014: 56 %) är minst till viss grad övertygad om att många låter bli att betala en del av sina skatter och 58 % (2014: 58 %) berättade att de vet eller känner en person som har köpt varor eller tjänster utan kvitto.

Det rådde stor enighet om den gråa ekonomins negativa inverkan på samhället.  Två tredjedelar (67 %, 2014: 70 %) ansåg att den sunda konkurrensen mellan företag har snedvridits på grund av grå ekonomi. En ännu större del (80 %, 2014: 81 %) krävde att Skatteförvaltningen får mera resurser för att bekämpa grå ekonomi.

Delad mening uppstod dock i inställningen till en närståendes fusk. En klar majoritet av respondenterna (59 %, 2014: 57 %) ansåg att de skulle ha svårt att acceptera om någon i den närmaste kretsen skulle köpa eller sälja varor eller tjänster svart. 12 % (2014: 12 %) ansåg å sin sida inte svartjobb eller att köpa tjänster utan kvitto som problematiskt. 15 % av respondenterna (2014: 18 %) berättade även att de skulle kunna låta bli att deklarera en del av sina inkomster, om risken att åka fast var liten.

Att sköta ärenden på webben ökade i alla åldersklasser

85 % (2014: 74 %) av finländarna har sökt information på skatt.fi och 70 procent (2014: 71 %) har använt Skatteförvaltningens webbtjänster exempelvis i ärenden som gäller skattedeklarationer eller skattekort.

Åldern inverkar ännu på användningen av webbtjänsterna. 45 % av 65 år fyllda som har skött skatteärenden har använt webbtjänsterna då det i genomsnitt är 70 % som använt dem. Andelen äldre personer som sköter skatteärenden på webben har ändå ökat konstant.

 

Om undersökningens genomförande

Skatteförvaltningens kundenkät genomfördes i juni 2015. Undersökningen gjordes av TNS Gallup Oy som en datorstödd telefonintervju.  I undersökningen intervjuades 1052 personer i åldern 15–79 år.

 

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken