Skatteförvaltningens kundenkät 2014

Med Skatteförvaltningens kundenkät 2014 kartlades hur finländarna förhåller sig till skattebetalning och Skatteförvaltningens service. Man förhåller sig fortfarande positivt till skattebetalningen och de elektroniska tjänsterna uppskattas i en allt högre grad.

Finländarna har en positiv inställning till att betala skatter

Finländarnas positiva inställning till skatter, d.v.s. viljan att betala skatt och förståelsen för hur viktigt det är att betala skatt, är fortfarande stark. Nästan alla de som svarade på enkäten (95 %) upplevde att det är en viktig medborgerlig skyldighet att betala skatt. Situationen har förbättrats något sedan 2010. Nästan alla (95 %) ansåg att det är viktigt att samla in skatter med tanke på välfärdsstaten.

Merparten av den finländska befolkningen betalar gärna skatter. Majoriteten (73 %) av dem som svarade tyckte att de fått något i gengäld för sina skatter (helt av samma åsikt 27 %, delvis av samma åsikt 46 %).

Men det finns också de som upplever att det är frustrerande att betala skatt. 38 % av dem som svarade sade sig vara less på att betala skatt. Företagarna är mest frustrerade över skattebetalningen (50 %). Märkbar frustration upplevdes även bland dem som anser att Skatteförvaltningens tillvägagångssätt är byråkratiska. De som är mer positivt inställda till beskattningen än genomsnittet tycker också att det går smidigt att sköta skatteärenden.

En av de viktigaste faktorerna som inverkar positivt på inställningen till skattebetalningen är medlens användningsändamål. Enligt undersökningen skulle 52 procent av finländarna kunna betala mer i skatt om medlen skulle gå till ett ändamål som är viktigt för betalaren. I synnerhet studenter, jordbrukare och den yngsta åldersgruppen bland svararna tänker så. 49 % av dem som svarade ansåg att de kunde låta bli att deklarera inkomster om skattemedlen slösades på fel ändamål.

Finländare är laglydiga skattebetalare

Finländare är laglydiga skattebetalare: 85 % skulle inte låta bli att deklarera sina inkomster även om risken för att åka fast var liten.

85 % av de som svarade godkänner inte svartjobb eller att köpa tjänster utan kvitto. Jordbrukarna och höginkomsttagarna förhåller sig mest negativt till den gråa ekonomin.

Endast 4 % av företagen (2013: 8 %) anser att företagen i allmänhet förhåller sig positivt till transaktioner utan kvitto. Ändå upplevde 16 % av de företag som svarat att sådan verksamhet är åtminstone ganska allmän. (2013: 18 %)

När man frågade vilken orsak det kunde finnas för att dölja inkomster svarade 29 % att de inte skulle dölja sina inkomster av någon som helst orsak. I de två yngsta åldersgrupperna ansågs att små inkomster kan leda till att man döljer dem.

Allra mest orsaker för att undanhålla inkomster skulle det finnas om skattemedlen slösades på fel ändamål (49 %), om inkomsterna är små (22 %) eller straffen lindriga (21 %).  En liten risk för att åka fast skulle få endast 15 % att dölja sina inkomster.

Kunderna är nöjda med Skatteförvaltningens service

Som en helhet har person- och företagskunderna mycket goda upplevelser av Skatteförvaltningens service. Personkunderna är mycket nöjda med servicen oberoende av vilket sätt de skött sina ärenden på. 43 % var mycket nöjda med den elektroniska servicen och hur ärendena sköttes medan 50 % var ganska nöjda.

Redan mellan 2010 och 2013 ökade användningen av e-tjänster markant bland personkunderna. Att sköta ärenden på nätet blir allt mer populärt. Mer än dubbelt så många som år 2010 sköter huvudsakligen sina ärenden på nätet. Allt färre besöker skattebyråerna för att sköta sina ärenden. Också telefonrådgivningen har minskat: under fyra år har den majoritet som föredrar traditionell service blivit en minoritet. Den andel som anser att e-tjänsterna är det första alternativet i framtiden har vuxit med 20 procentenheter från 2010.

Skatt.fi-sidorna anses vara den allra lämpligaste källan när det gäller beskattningsärenden. En stor majoritet uppskattar fortfarande att det också går att kontakta Skatteförvaltningen per telefon. Bland de unga ansåg 38 % att sociala medier vore en önskvärd kanal för information.

Skatteförvaltningen anses vara pålitlig men inte alltid rättvis

En klar majoritet (84 %) anser att man kan lita på Skatteförvaltningen. Som helhet betraktad var tonen positiv i de åsikter som framfördes om Skatteförvaltningens verksamhet. Men samtidigt anser bara 42 % av dem som svarade att Skatteförvaltningen behandlar alla lika. Denna åsikt har minskat en aning sedan 2010 (48 %). Däremot litar 82 % av de som svarade på riktigheten i det egna beskattningsbeslutet. Särskilt de yngsta generationerna litar på att besluten är riktiga. Medan jordbrukarna (62 %) och företagarna (72 %) är mer mer misstänksamma mot beskattningsbesluten.

81 % av de som svarade upplevde att Skatteförvaltningens verksamhet är byråkratisk, och denna känsla har ökat sedan 2010 (71 %). Majoriteten (72 %) anser att en vanlig medborgare förlorar mot Skatteförvaltningen när det råder meningsskiljaktigheter. (2010: 70 %). Tron på skattmasens överlägsenhet inför lagen minskar också märkbart på viljan att betala skatt.

Majoriteten (73 %) anser att det finska skattesystemet är svårt att begripa. Denna känsla har märkbart förstärkts sedan 2010 (64 %). 100 % av jordbrukarna tycker att beskattningen är svårbegriplig. Däremot tycker företagarna inte längre att beskattningen är mer krånglig än vad löntagarna tycker.

 

Skatteförvaltningens kundenkät gjordes i maj-juni 2014. Undersökningen gjordes av TNS Gallup Oy som en datorstödd telefonintervju och den innehöll tre delområden: en attitydenkät (som besvarades av 1059 personer i åldern 15-79 år), en enkät för personkunder (1009 personer som haft kundkontakt med Skatteförvaltningen svarade) och en enkät för företagskunder (300 personer som haft kundkontakt med Skatteförvaltningen svarade).

 

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken