Olika sätt att använda skatteparadisbolag och omfattningen av användningen i Finland

Hör till helheten: Skatteparadis

Artikeln grundar sig på Hannu Kuortis sakkunnigartikel Veroparatiisit - veromuseoon kuuluvia luomuksia vai hyvinvointivaltioiden parasiitteja? som publicerades i tidningen Verotus 4/2012.

Arrangemang som omfattar skatteparadis kan genomföras på väldigt olika sätt, men förenklat kan målen delas in i två huvudklasser:

  1. Överföring av inkomst som är skattepliktig i Finland till skatteparadis och följaktligen utanför den finländska beskattningen, antingen helt eller delvis.
  2. Minskande av den skattepliktiga inkomsten i Finland genom (faktiska eller fiktiva) rättshandlingar som företagits tillsammans med skatteparadisbolag.

Överföring av intäkter av placeringsverksamhet eller andra skattepliktiga inkomster i Finland till utlandet
I placeringsverksamheten kan man använda skatteparadisbolag för att dölja den verkliga aktören och t.ex. undvika skatt i Finland. Det har uppskattats att sammanlagt cirka 700 miljoner euro lämnade utanför den finländska beskattningen 2008 enbart utifrån utebliven beskattning av intäkter av internationell placeringsverksamhet som bedrivs av fysiska personer. Det kalkylmässiga skattebortfallet av dessa intäkter uppgick till cirka 195 miljoner euro.

Numera är placeringsverksamheten internationell och e-verksamhetsmiljön ger stora möjligheter även för annat missbruk än skatteflykt. Man behöver nödvändigtvis inte ens skatteparadisbolag för detta, om man använder tjänster som tillhandahålls av en utländsk distansförmedlare eller en s.k. portföljförsäkring av ett utländskt försäkringsbolag.

Om aktören opererar via den internationella marknaden och drar nytta av en utländsk distansförmedlare, är risken för att åka fast relativt liten. Detta omfattar risker för annat missbruk än skatteundvikande, såsom affärer inom ett bolags intressegemenskap för att uppnå ett önskat resultat för bolagen eller eventuellt missbruk av insiderinformation.

Med ett skatteparadisbolag är det även möjligt att verka helt lagligt i Finland och överföra hela företagsverksamheten eller en motsvarande verksamhet till detta bolag. Den skattemässiga fördelen av ett sådant arrangemang är så gott som obefintlig om man iakttar de finländska skattelagarna.

Östhandeln
I varierande grad används skatteparadisbolag i östhandeln och åtminstone i en del fall handlar det samtidigt om korruption. I östhandeln är korruption eller åtminstone misstanke om arrangemang av denna typ vanligt, och sådana fall har upptäckts i skattekontrollen, även om det är en relativt stor utmaning att hitta bevis på detta. Att styra betalningar till skatteparadisbolag i form av försäljningsprovisioner eller fakturera konsultering i ett sådant bolags namn är ett väldigt typiskt fenomen.

Förutom klarläggandet av gärningsplatsen för det eventuella brottet försvåras utredningen av sådana fall av att man måste visa att det pris som betalats för en viss tjänst avvikit från marknadsvillkoren, att en faktura varit helt omotiverad eller att det handlar om en muta eller en utgift av sådan karaktär som inte kan dras av i beskattningen enligt 16 § 8 punkten i NärSkL. I Ryssland beror skötseln av många praktiska ärenden på om man går med på att betala en avgift av samma karaktär som en muta. Det är svårt att utrota korruptionen på grund av att den är systematisk och av "uråldrig" tradition.

Dessutom har givandet och maskeringen av muta blivit väldigt avancerat i Ryssland.  Det är beskrivande att en del av utbildningen i försäljningskunskap och litteraturen om området handlar om användning av mutor. Den straffrättsliga oklanderligheten för gärningen undanröjs inte i Finland av att man utlokaliserar detta "smutsiga arbete" till en lokal konsult i Ryssland.

Enligt internationella korruptionsundersökningar har Finland varit ett av de minst korrumperade länderna, men de fall som gäller riksdagsvalskandidaternas finansiering 2007 visar att denna bild inte nödvändigtvis stämmer längre. En viss "systematisk korruption" har varit så vanlig att man inte förstått dess faktiska karaktär.  Ett stort antal korruptionsmisstankar mot finländska bolag jämte brottsutredningar har varit och är aktuella, men de egentliga domarna har varit väldigt få.

Omotiverad omkostnadsfaktura i ett skatteparadisbolags namn
Till exempel under 1990-talet var det inte alls ovanligt att omotiverade omkostnadsfakturor i ett skatteparadisbolags namn togs in i finländska företags bokföring. Grunden för faktureringen var vanligen konsultering, olika andra tjänster, försäljningsprovisioner o.d.

Med undantag för östhandeln, som behandlats ovan, förekommer inte sådana fakturor längre. En orsak till detta är uppenbarligen att skatteinspektörerna omgående vidtagit åtgärder mot sådana fakturor. I stället används s.k. buffertbolag idag.

Funktioner i anknytning till rederiverksamhet och annan sjöfart
I samband med skattekontrollen har det kommit fram att rederiverksamhet har visat sig vara ett av de områden där skatteparadisbolag används. Det har inte varit möjligt att tillämpa bassamfundslagen på beskattningen av dessa, eftersom branschen lämnats utanför lagens tillämpningsområde.  

Trots detta har verksamhet som bedrivits av bolag som är registrerade i skatteparadis beskattats i Finland, om ett fast driftställe har uppkommit för bolaget här. I typfallet uppkommer ett fast driftställe i Finland utifrån en ledningsplats. Det mest kända exemplet på detta är  
HFD:s avgörande 1999/1031.

Internprissättning och andra rättshandlingar mellan intressebolag
Enligt internationella undersökningar är internprissättning det mest betydelsefulla (miss)bruket av skatteparadisbolag globalt sett. Internprissättningsfrågor är också ett av skattekontrollens fokusområden i Finland, men i de behandlade fallen har det vanligen inte varit frågan om att dra nytta av bolag som registrerats i skatteparadis.

De stora koncernerna äger dock bolag som finns i de olika skatteparadisen världen runt. Det står även klart att olika former av rättshandlingar mellan intressebolag ger en möjlighet att dra nytta av skillnaden mellan olika länders skattesystem i internationella relationer. Av dessa kan man nämna underkapitaliseringssituationer som hänför sig till intressebolagens interna finansiering och fördelar som eftersträvas med hybridinstrument genom att dra nytta av asymmetrin i olika länders skattebestämmelser (t.ex. flerfaldiga skatteavdrag).

Överföring av tillgångar utanför den finländska arvs- och gåvobeskattningen
Under den senaste tiden har skattekontrollen avslöjat fall där man låtit bli att deklarera tillgångar i utlandet, såsom i Schweiz eller Liechtenstein, i arvsbeskattningen.

Ändring av beskattningsstatus från allmänt till begränsat skattskyldig
I de andra nordiska länderna har man upptäckt flera fall där den skattskyldige meddelat att han eller hon flyttat från landet och därefter inte lämnat in skattedeklarationer till landet i fråga, även om han eller hon de facto fortsatt att bo där och fortfarande är allmänt skattskyldig. I Finland har man inte upptäckt motsvarande fall i någon större mån, men den faktiska skattekontrollen av detta fenomen har inte nödvändigtvis heller varit effektiv.

Omfattningen av användningen av skatteparadis i Finland
Det är väldigt svårt att uppskatta det sammanlagda beloppet på de tillgångar som finländare överfört till skatteparadis. Det är inte ens möjligt att göra en uppskattning av de direkta gireringar som gjorts från Finland, för att inte tala om gireringar som gjorts via en stat som inte är ett skatteparadis.

I samband med de nordiska ländernas sammanträden och utbildningsevenemang om skattekontroll har det kommit fram att skatteparadis används i större omfattning i Sverige, Norge och Danmark än i Finland. Detta förklaras inte endast av effektiviteten i skattekontrollen och skillnaden i tillgängliga kontrollmetoder och -resurser, utan det handlar bl.a. om skillnader mellan länderna vad gäller förmögenhet och internationaliseringsgraden av företagsverksamheten jämte anknutna traditioner.

Å andra sidan är det möjligt att man i Finland i större utsträckning använder t.ex. allmännyttiga samfund som verkar utom räckhåll för den interna kontrollen, i vars namn man bedriver annan än allmännyttig verksamhet. Exempel av denna typ avslöjades i samband med den s.k. valfinansieringsskandalen. Därtill äger finländare tusentals bolag som registrerats i Estland, av vilka åtminstone en del bedriver verksamhet i Finland och används på samma sätt som skatteparadis. Bolagen marknadsförs synligt som skattefria bolag, eftersom en förutsättning för skatteplikt till Finland är att ett fast driftställe uppkommer

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken