Aktieförsäljning

Försäljningsvinsten på aktier beskattas som kapitalinkomst.  Försäljningsförluster avdras från alla kapitalinkomster. Försäljningsförluster som har uppkommit före 2016 avdras endast från försäljningsvinsten, inte från alla kapitalinkomster.

Försäljningen ger upphov till en försäljningsvinst eller -förlust

Beloppet av försäljningsvinsten eller -förlusten beräknas genom att inköpspriset (anskaffningspriset) dras av från försäljningspriset. Försäljningsvinsten beskattas som kapitalinkomst. Skatteprocenten för kapitalinkomster är 30. På kapitalinkomster som överskrider 30 000 euro ska man betala 34  % i skatt.

Kostnaderna för vinstens förvärvande, till exempel förmedlingsarvoden och expeditionsavgifter, kan dras av från försäljningspriset. Förändringar i realvärdet påverkar inte beräkningen av vinsten eller förlusten, utan i detta sammanhang används alltid det nominella värdet som försäljningspris och anskaffningspris.

Hur fastställs anskaffningspriset?

En akties anskaffningspris är i allmänhet dess inköpspris. Om du har förvärvat aktier i samma bolag i flera omgångar på samma värdeandelskonto, betraktas den ordningsföljd i vilken aktierna förvärvats som ordningsföljd för aktieförsäljningen. De äldsta återstående aktierna säljs således alltid först. I samband med försäljningen dras också aktiernas inköpspris av från försäljningspriset i den ordningsföljd som aktierna har förvärvats. Dettas kallas FIFO-principen (First In, First Out).

FIFO-principen tillämpas värdeandelsspecifikt. Om aktierna förvärvats i en annan valuta än euro, beräknas inköpspriset genom att räkna om valutavärdet till euro enligt anskaffningsdagens valutakurs.

Verkligt anskaffningspris eller presumtiv anskaffningsutgift?

I stället för inköpspris och kostnader för vinstens förvärvande kan den så kallade presumtiva anskaffningsutgiften dras av från försäljningspriset. Den presumtiva anskaffningsutgiften utgör alltid minst 20 procent av försäljningspriset. Om du har ägt en andel i mer än tio år, kan 40 procent dras av från försäljningspriset. Utöver den presumtiva anskaffningsutgiften får inte längre det verkliga inköpspriset och kostnaderna dras av, utan den presumtiva anskaffningsutgiften är ett alternativ till avdrag av dessa.

Exempel: Anders har år 1994 köpt 1 000 aktier i Bolag Ab. Aktiernas inköpspris var 4 mark per aktie, dvs. totalt 4 000 mark. För aktieköpet har Anders betalt ett förmedlingsarvode om 40 mark. Aktiernas anskaffningsutgift är således 4 040 mark, dvs. 679,47 euro.

Anders säljer aktierna i Bolag Ab år 2018. Försäljningspriset är 2,50 euro per aktie, dvs. totalt 2 500 euro. Kostnaderna för vinstens förvärvande, dvs. försäljningskostnaderna, uppgår till 25 euro.

Vid överlåtelsetidpunkten har Anders ägt aktierna i Bolag Ab i minst tio år, och därför utgör den presumtiva anskaffningsutgiften 40 procent av överlåtelsepriset, dvs. 2 500 euro x 40 % = 1 000 euro.

Enligt den presumtiva anskaffningsutgiften är det avdragbara beloppet (1 000 euro) högre än det totala beloppet av det verkliga anskaffningspriset och kostnaderna för vinstens förvärvande (704,47 euro). Det lönar sig alltså att beräkna överlåtelsevinsten genom att dra av den presumtiva anskaffningsutgiften från överlåtelsepriset. Vinsten blir då 1 500 euro (2 500 euro - 1 000 euro = 1 500 euro).

Om Anders hade skaffat aktierna först år 2010 och sålt dem år 2018, skulle han ha ägt aktierna i mindre än tio år. Den presumtiva anskaffningsutgiften hade uppgått till 20 procent av överlåtelsepriset, dvs. 500 euro. I detta fall hade det varit förmånligare för Anders att i stället för den presumtiva anskaffningsutgiften använda det verkliga inköpspriset och kostnaderna. Från försäljningspriset hade totalbeloppet av dessa, 704,47 euro, dragits av. Överlåtelsevinsten hade varit 1 795,33 euro (2 500 euro - 704,47 euro = 1 795,43 euro).

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken