Gåvor som man fått från arvlåtaren

Gåvor som en arvlåtare har gett till sina arvingar kan utgöra antingen förskott på arv eller betraktas som vanliga gåvor.

Är det fråga om förskott på arv eller om annan gåva?

Med förskott på arv avses en gåva som beaktas efter gåvogivarens, dvs. arvlåtarens, död, då arvsskiftet förrättas. Den underliggande idén med förskottsarv är att fast arvlåtaren under sin livstid har gett gåvor till en del av sina arvingar har han eller hon ändå inte gjort det för att ge till en del av sina arvingar en större andel av sin egendom än till de andra.  Den arvinge som har fått förskott på ett arv får vid fördelningen av arvlåtarens kvarlåtenskap en mindre andel än de andra eftersom han eller hon redan tidigare har fått tillgångar i gåva av arvlåtaren. Det väsentliga i systemet som gäller förskott på arv är om arvlåtaren har haft som avsikt att de gåvor han eller hon har tidigare gett ska tas i beaktande vid arvsskiftet på så sätt att de arvingar, som redan tidigare har fått gåvor ska då få en mindre andel av tillgångarna.

En gåva som arvlåtaren har gett till en bröstarvinge kan utgöra förskott på arv

En gåva som arvlåtaren har gett till en bröstarvinge, såsom till ett barn eller barnbarn, betraktas i regel som förskott på arv (antagande om förskott på arv). Om alla bröstarvingarna har fått gåvor till samma värde eller gåvan har getts till den enda bröstarvingen kan vid verkställandet av beskattningen allmänt antas att gåvorna inte är avsedda att utgöra förskott på arv. Gåvogivaren kan särskilt bestämma, t.ex. i ett gåvobrev, om att gåvan inte ska räknas som förskott på arv.

Gåvan kan betraktas att utgöra förskott på arv endast om gåvomottagaren är lagenlig arvinge vid tidpunkten för gåvogivarens död. En gåva som getts till andra än bröstarvingar utgör förskott på arv endast om arvlåtaren särskilt förordnat så.

Förskott på arv är en gåva som beaktas vid arvsbeskattningen och vid arvskiftet

När man får ett förskottsarv ska man betala gåvoskatt på det, på samma sätt som för en gåva. Ett förskottsarv och en gåva skiljer sig beskattningsmässigt endast då man efter gåvogivarens död verkställer arvsbeskattningen och förättar arvsskiftet. Man ska alltså betala gåvoskatt på förskott på arv men förskottsarvet beaktas även vid arvsbeskattningen.

Då arvsbeskattningen verkställs läggs alla de gåvor som behandlas som förskottsarv till på behållningen av dödsboet, även om en längre tid skulle ha förflutit sedan gåvorna gavs. Då tillägget görs värderas förskottsarven till det värde de hade vid dagen för gåvorna, alltså inte till dagen för gåvogivarens död. Efter detta delas den sammanlagda summan av arvlåtarens egendom och förkottsarven jämt mellan alla arvingar.  På dessa andelar påförs arvingarna arvsskatt. Av arvsskatten som påförs de arvingar som har fått förskott på arv dras av den gåvoskatt som de tidigare har betalat för gåvorna. Även om den tidigare betalda gåvoskatten har varit större än vad arvsskatten blir, betalas inte skillnaden tillbaka.

Exempel: Tom har dött 16.4.2015. Toms kvarlåtenskaps behållning, dvs. tillgångarna, av vilka man har dragit av skulderna, är 120 000 euro. Tom har tre arvingar: Lisa, Mikael och Peter. Alla tre är Toms barn. Arvlåtaren har 22.12.2014 gett till Lisa 30 000 euro som förskott på arv. Denna summa läggs till på behållningen av kvarlåtenskapen så att den resterande summan som ska delas blir 120 000 euro + 30 000 euro = 150 000 euro. Varje arvinges andel av arvet är 150 000 euro / 3 = 50 000 euro. Var och en av arvingarna betalar alltså arvsskatt på sin andel på 50 000 euro. På grund av att Lisa har fått 30 000 euro som förskottsarv och betalat gåvoskatt för det, dras den gåvoskatt som redan har betalats av från den arvsskatt som påförs Lisa.

I arvsskiftet tas förskottsarvet också i beaktande. Från Lisas arvslott avdras förskottsarvet som hon fick tidigare. Lisa får alltså i arvsskiftet 50 000 euro – 30 000 euro = 20 000 och Mikael och Peter får båda 50 000 euro, varvid hela kvarlåtenskapen, 120 000 euro, har blivit skiftad.

Om gåvan som Lisa fått inte utgör förskott på arv tas gåvan inte i beaktande vid arvsskiftet eller vid arvsbeskattningen. Då ärver Lisa, Mikael och Peter var 120 000 euro / 3 = 40 000 euro.

Ennakkoperintö_sve (2).png

Gåvor som arvlåtaren gett inom loppet av tre år före sin död

Andra gåvor än förskott på arv, dvs. vanliga gåvor, beaktas vid arvskiftet som förrättas efter arvlåtaren, dvs. efter gåvogivarens död, endast om en arvinge har fått en sådan gåva inom loppet av de tre senaste åren före arvlåtarens död. Om gåvan har fåtts inom loppet av de tre senaste åren före arvlåtarens död, läggs värdet av gåvan till på arvingens arvslott och arvsskatten påförs den sammanlagda summan. Av arvsskatten dras dock av den tidigare betalda gåvoskatten. Även om den tidigare betalda gåvoskatten har varit större än den arvsskatt som nu påförs, betalas inte skillnaden tillbaka.

Exempel: Tom har dött 16.4.2015. Behållningen av Toms kvarlåtenskap, dvs. tillgångarna, varifrån skulder har dragits av, är 120 000 euro. Tom har tre arvingar: Lisa, Mikael och Peter. Alla tre är Toms barn. Peter har 19.1.2015 fått av arvlåtaren en penninggåva på 15 000 euro. Gåvan är inte förskott på arv. Varje barns arvslott är 120 000 euro/ 3 = 40 000 euro. Till Peters arvslott läggs dock till gåvan som han fått, dvs. 40 000 euro + 15 000 = 55 000 euro. Arvsskatt påförs på hela summan.

År 2015 är arvsskatten på en 55 000 euros arv 3 350 euro enligt skatteklass 1. Peter har tidigare betalat 980 euro i gåvoskatt på gåvan på 15 000 euro. Av arvsskatten som påförs Peter dras av den tidigare betalda gåvoskatten varefter arvsskatt kvarblir att betalas 3 350 euro – 980 euro = 2370 euro. Lisa och Mikko ska bägge betala arvsskatt på 40 000 euro vilket blir 1 700 euro enligt skatteklass 1.

Kolmen vuoden sisään saadut lahjat_sve.png

Nyckelord:

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken