Överlåtelseskatt i samband med byteshandel och avvittring

Du kan bli tvungen att betala och deklarera överlåtelseskatt även i andra situationer än i samband med köp. De vanligaste situationerna är byte av egendom eller det byte av egendom som sker i samband med upplösning av äktenskap.

Överlåtelseskatt ska betalas på byteshandel

Om du byter egendom som omfattas av överlåtelseskatt till annan egendom ska alla parter i byteshandeln betala överlåtelseskatt. Om du exempelvis överlåter din bostadsaktielägenhet till någon annan och får i utbyte en bostadsaktielägenhet av hen ska ni båda lämna en egen överlåtelseskattedeklaration och betala överlåtelseskatt.

Du ska lämna en överlåtelseskattedeklaration för den egendom du fått genom byte och även överlåtelseskattesatsen fastställs enligt den (exempelvis 2 % på en bostadsaktie, 4 % på en fastighet).  Överlåtelseskattebeloppet beräknas enligt det gängse värdet på den egendom du överlåtit som vederlag.

Exempel: Sam överlåter i bytet en fastighet vars värde är 100 000 euro och får i utbyte en bostadsaktielägenhet vars värde är 100 000 euro. Sam lämnar en överlåtelseskattedeklaration för den egendom han fått, det vill säga för bostadsaktielägenheten vars överlåtelseskattesats är 2 %. Sam betalar 2 % överlåtelseskatt på det gängse värdet på fastigheten han överlåtit, det vill säga 2 % x 100 000 euro = 2 000 euro.

Överlåtelseskatten beräknas på det gängse värdet på egendomen som överlåtits som vederlag

Båda parterna betalar överlåtelseskatt på det gängse värdet på det vederlag som hen överlåtit. Om bytesbrevet inte innehåller värdena på de egendomsposter som byts ut ska man framställa en utredning om de gängse värdena, till exempel en uppskattning av en fastighetsmäklare eller någon annan oberoende part. Skatteförvaltningen granskar att vederlagets värde i överlåtelsehandlingen motsvarar egendomens gängse värde. Så här görs även i de fall man i bytesbrevet antecknat värden som avviker från det gängse värdet.

Om du vid byteshandel betalar mellanskillnad utgör även den vederlag. Du betalar överlåtelseskatt på det sammanlagda värdet på egendomen som du överlåtit och mellanskillnaden du betalat. Hos den som fått mellanskillnaden dras denna av från värdet på den egendom hen överlåtit.

Exempel: Anna överlåter genom byte bostadsaktier vars skuldfria pris är 100 000 euro. Anna betalar även 50 000 euro i mellanskillnad till Ragnar.
Ragnar överlåter i utbyte bostadsaktier vars skuldfria pris är 150 000 euro.

Anna ska betala skatt på det sammanräknade värdet på bostadsaktielägenheten hon överlåtit och mellanskillnaden, det vill säga enligt 150 000 euro.
Ragnar ska betala skatt enligt 100 000 euro (150 000 euro - mellanskillnaden 50 000 euro).

I vederlaget räknas även det bolagslån som hänför sig till de mottagna aktierna

I vederlaget inräknas även den bolagslåneandel som hänför sig till de aktier som mottagits i bytet. I praktiken ska båda parterna deklarera och betala överlåtelseskatt på det skuldfria priset (priset som inkluderar både försäljningspriset och låneandelen på aktierna).

Exempel: Anna överlåter i utbyte bostadsaktier vars skuldfria pris är 100 000 euro. Inget bolagslån hänförs till aktierna. Karin överlåter i utbyte bostadsaktier vars skuldfria pris är 150 000 euro. Ett bolagslån på 50 000 euro hänför sig till aktierna. Bolagslånet ingår i det skuldfria priset.

Anna ska betala skatt på det skuldfria priset på de aktier hon förvärvat enligt 150 000 euro. Karin ska betala och deklarera skatt på det skuldfria priset på de aktier hon förvärvat enligt 100 000 euro.

En fastighet som bytesobjekt

Om du skaffar en fastighet genom byteshandel ska de gängse värdena på bytesobjekten antecknas i bytesbrevet. Därtill behöver du ett utlåtande av Skatteförvaltningen om värdet i bytesbrevet motsvarar vederlagets gängse värde vid överlåtelsen. Visa upp utlåtandet till Lantmäteriverket när du söker lagfart. Du kan begära om ett utlåtande i MinSkatt eller på blanketten Begäran om utlåtande för lagfart och inskrivning (blankett 6020r).

Du behöver inte alltid betala överlåtelseskatt vid avvittring

Om äktenskapet upplöses antingen på grund av skilsmässa eller för att den andra av makarna avlider skiftas egendomen, det vill säga avvittras mellan makarna.

Avvittringen görs i två faser:

1. Kalkylerad avvittring

Först definieras båda makarnas egendom som omfattas av giftorätten (tillgångar och skulder) och värdet på dem.

2. Att utföra avvittringen

Egendoms- och skuldsandelarna delas mellan makarna. Vid behov betalar den ena av makarna utjämning till den andra. I detta sammanhang är det vanligt att makarna sinsemellan kommer överens om byten av den egendom de äger.

Om du i samband med avvittring får en fastighet eller ett värdepapper – såsom bostadsaktier – ska du betala överlåtelseskatt för den del av vederlaget som inte ingår i den egendom som delas i avvittringen. En vanlig situation är att du efter att ha ansökt om skilsmässa har tagit ett lån för att köpa din makes eller makas andel av bostaden. När lånet har tagits efter att du ansökt om skilsmässa ingår den inte i avvittringen och på den andel som betalats med lånet ska man betala överlåtelseskatt.

Om ingen fastighet eller inget värdepapper byter ägare i avvittringen uppstår ingen överlåtelseskattskyldighet och man behöver inte betala överlåtelseskatt. Så här är fallet exempelvis när den ena av makarna vill fortsätta äga den egendom hen redan äger.

Läs mer om avvittring och se exemplen på överlåtelseskattskyldighet. Anvisningen innehåller också information om att avskilja egendom om du har haft äktenskapsförord med din maka eller make.