Vanliga frågor
På denna sida har vi samlat aktuella frågor om det positiva kreditupplysningsregistret. Vi uppdaterar sidan regelbundet.
Hittade du inget svar på din fråga? Skicka frågan per e-post till luottotietorekisteri (at) vero.fi.
Dataskydd och användningen av uppgifter
Allmänt
Varför inrättas kreditupplysningsregistret?
Finlands regering vill förebygga överskuldsättning i hushållen. Därför har det inlett ett projekt för att inrätta ett positivt kreditupplysningsregister. När det finns uppdaterade uppgifter om beloppet på en persons krediter och tillgängliga inkomster i registret, kan kreditgivaren bättre än för närvarande bedöma sökandens betalningsförmåga. Detta gör det lättare att minska överskuldsättningen.
Ersätter anmälan till kreditupplysningsregistret den nuvarande årsanmälan om lån och räntor till Skatteförvaltningen?
Nej. Enligt lagen har Skatteförvaltningen inte rätt att få uppgifter ur kreditupplysningsregistret.
Varför är det Skatteförvaltningen som bygger upp och upprätthåller det positiva kreditupplysningsregistret?
Linjedragningen om den personuppgiftsansvarige har fattats av styrgruppen för projektet som bereder inrättandet av ett positivt kreditupplysningsregister. Skatteförvaltningen valdes som genomförare eftersom vi redan har erfarenhet av att bygga upp, införa och upprätthålla ett liknande datasystem, dvs. inkomstregistret. Även det lyckande genomförandet av Valmis-projektet inverkade gynnsamt på att Skatteförvaltningen valdes.
Hur mycket kostar det att bygga upp det positiva kreditupplysningsregistret?
De totala kostnaderna för etableringsprojektet är uppskattningsvis 54 miljoner euro. De årliga kostnaderna för upprätthållandet av registret uppskattas till cirka 9,4 miljoner euro, inklusive personalkostnader för 41 personer.
Vilka partner har Skatteförvaltningen vid uppbyggandet av registret?
Gofore, Innofactor, Qentinel, TietoEvry, Knowit Solutions, F-Secure och Visma Consulting är samarbetspartner vid förverkligandet av registret.
Varför har införandet av registret delats upp i två faser?
Innehållet i registret har utvidgats jämfört med de ursprungliga planerna. Genom att dela upp införandet i faser vill man försäkra sig om att de anmälningsskyldiga har tillräckligt med tid att förbereda sig och göra de tekniska ändringar som behövs i sina system.
Vid det första införandet införs uppgifter om konsumentkrediter och därmed jämförbara krediter i registret. Kreditgivare kan anmäla och söka uppgifter från och med våren 2024. Vid det andra införandet i slutet av 2025 börjar kreditgivare anmäla krediter som beviljats andra privatpersoner än konsumenter. Den andra fasens uppgifter kan sökas i registret från och med våren 2026.
Ökar införandet av registret den administrativa bördan för finansinstitut?
Finansinstitut har en lagstadgad skyldighet att anmäla uppgifter till registret. Skatteförvaltningens mål är att presentera en lösning som belastar anmälare av uppgifter så lite som möjligt. Detta görs genom att uppgifterna om nya krediter och ändringar i krediter överförs till det positiva kreditupplysningsregistret automatiskt via gränssnitt från kreditgivarens system. De anmälningsskyldiga måste dock göra de ändringar som behövs i sina egna system.
Uppgifterna i registret
Sparas anmärkningar om betalningsstörning i kreditupplysningsregistret?
Nej.
Vem anmäler uppgifter till det positiva kreditupplysningsregistret?
Banker och andra finansinstitut som beviljar krediter till privatpersoner anmäler uppgifter till registret.
Vilka uppgifter anmäls till registret?
Uppgifterna om de krediter som har beviljats till konsumenter anmäls till registret. Sådana krediter är till exempel bostads- och studielån, konsumtionskrediter samt krediter som beviljas till enskilda näringsidkare för företagsverksamhet.
För krediter anmäls till exempel kreditbeloppet och användningsändamålet, amorteringssättet, ränteuppgifterna och den sista förfallodagen enligt betalningsprogrammet.
Vad ska jag göra om uppgifterna om min kredit är fel i registret?
Anmälaren av uppgifter har ansvaret för att uppgifterna är riktiga. Om det finns fel i uppgifterna lönar det sig i första hand att kontakta kreditgivaren.
Sparas även sådana krediter i registret som har beviljats före det positiva kreditupplysningsregistret har införts?
Också aktiva krediter som har beviljats före registret har införts sparas i det positiva kreditupplysningsregistret. Med en aktiv kredit avses en kredit på vilken kredittagaren fortfarande har obetald skuld. Om krediten redan har avslutats före registret införs anmäls krediten inte till registret.
Vilken är skillnaden mellan uppgifterna i det positiva kreditupplysningsregistret och uppgifterna i kommersiella kreditupplysningsregister?
I det positiva kreditupplysningsregistret sparas uppgifter om krediter som beviljats till privatpersoner. I det positiva kreditupplysningsregistret sparas inga anteckningar om betalningsstörningar och inte heller andra negativa kreditupplysningsanteckningar. Dessa finns även i fortsättningen i kommersiella kreditupplysningsregister.
Dataskydd och användningen av uppgifter
Får hyresvärdarna ansöka om uppgifter om en hyresgäst ur kreditupplysningsregistret då ett hyresavtal ingås?
Enligt lagen skulle hyresvärdar inte få rätt att få uppgifter.
Får användarna av kreditupplysningar alla uppgifter som de vill ha ur kreditupplysningsregistret?
Användningen av uppgifter i kreditupplysningsregistret har avgränsats strikt. Varje användare får enbart de uppgifter som den är berättigad till enligt lagstiftningen.
Om jag känner till min grannes personbeteckning, kan jag se hens uppgifter ur kreditupplysningsregistret?
Nej. I kreditupplysningsregistrets e-tjänst är det möjligt att granska enbart egna uppgifter.
Till vad används uppgifterna i registret?
Användningsändamålen för uppgifterna i registret är lagstadgade. Kreditgivarna uppskattar med hjälp av uppgifterna kreditvärdigheten för personen som ansöker om kredit. Myndigheter använder uppgifterna bland annat för uppföljning och övervakning av kreditmarknaden.
Använder Skatteförvaltningen registrets uppgifter?
Enligt lagen om ett positivt kreditupplysningsregister har Skatteförvaltningen inte rätt att få uppgifter ur registret.
Kan vem som helst se uppgifterna om mina krediter i registret?
Nej. I lagen om ett positivt kreditupplysningsregister specificeras det noggrant vem som har rätt att få uppgifter ur registret. Förutom kreditgivarna har också vissa myndigheter rätt att få uppgifter. Innan uppgifter överlämnas från det positiva kreditupplysningsregistret kontrolleras det om den som har begärt uppgifterna har rätt att få uppgifter ur registret. Uppgifterna överlämnas endast för vissa lagstadgade ändamål.
Hur vet jag vem som har begärt mina kreditupplysningar?
Det byggs upp en e-tjänst för privatpersoner och i den kan vem som helst kontrollera vilka uppgifter som har anmälts för de krediter hen har och för vilka ändamål uppgifterna har begärts.
Ser säljaren mina kredituppgifter om jag sluter ett avbetalningsavtal med till exempel en möbelaffär?
Det är främst finansinstitut som finansierar avbetalningsköp och inte affärerna. Vid avbetalningsköp kontrollerar finansinstitutet uppgifterna för köparens aktiva krediter i registret och meddelar till säljaren endast om finansieringen har beviljats eller inte. Säljaren kan inte kontrollera köparens kreditupplysningar i registret.
Får kreditgivaren begära mina uppgifter ur registret endast när jag ansöker om en ny kredit, eller kan kreditgivaren följa med mina kredituppgifter även annars medan krediten är aktiv?
Kreditgivarna kan inte fritt begära gäldenärens uppgifter ur registret utan det föreskrivs i lagen i vilka situationer uppgifter överlämnas från registret. Man kan överlämna uppgifter till kreditgivaren för en bedömning av kreditvärdigheten om ett nytt kreditavtal ska tecknas eller om kreditbeloppet eller kreditlimiten höjs. Dessutom överlämnas uppgifter när kredittagaren begär sådana ändringar i kreditens villkor som förutsätter en kreditbedömning eller om kreditgivaren godkänner en borgen eller tredjemanspant som säkerhet för krediten.
Vilka inkomstuppgifter får kreditgivaren från det positiva kreditupplysningsregistret?
Inkomstuppgifterna i det positiva kreditupplysningsregistret kommer från inkomstregistret. Till inkomstregistret anmäls uppgifter om löner, pensioner och förmåner. I inkomstregistret finns till exempel inte uppgifter om alla kapitalinkomster, rese- och logiersättningar som betalats mot verifikat eller företagaren arbetsinkomst. Från det positiva kreditupplysningsregistret får kreditgivaren uppgifter om personens månadsinkomster under de 12 senaste månaderna.
Hur skyddas personuppgifterna i kreditupplysningsregistret?
I kreditupplysningsregistret iakttas så kallad höjd dataskyddsnivå. Detta innebär att uppgifterna förvaras och behandlas i en mycket skyddad miljö.
Vad innebär den höjda informationssäkerhetsnivån i kreditupplysningsregistret?
I kreditupplysningsregistret följs VAHTI-anvisningarna om datasäkerhet, vilka är i allmän användning i statsförvaltningen. Höjd dataskyddsnivå innebär tekniska och administrativa åtgärder, som styr verksamheten.