Finland lär sig av Europa hur det positiva kreditupplysningsregistret ska genomföras

1.6.2022

Finland är ett av få EU-länder som inte ännu använder ett positivt kreditupplysningsregister. Situationen ändras på våren 2024 när ett nytt nationellt register öppnas också hos oss. Utifrån uppgifterna i det positiva kreditupplysningsregistret kan kreditgivare bilda sig en pålitligare bild än tidigare av den kreditsökandes betalningsförmåga.

Registret genomförs av Inkomstregisterenheten vid Skatteförvaltningen och arbetet pågår redan för fullt. På initiativ av projektet för inrättandet av det positiva kreditupplysningsregistret beställde Europeiska kommissionen en internationell jämförelsestudie av KPMG. I den utreddes erfarenheter från andra kreditupplysningsregister som har genomförts i Europa. Speciellt det tekniska genomförandet, lagstiftningen och förändringsledningen undersöktes. Med hjälp av resultaten från studien kan vi i Finland bättre identifiera de risker som anknyter till uppbyggnaden och ibruktagandet av registret samt bereda oss på dessa. På så sätt säkerställer vi att registret genomförs på ett lyckat sätt.

– Vi var i synnerhet intresserade av att veta hurdana förändringar det har handlat om i de övriga EU-länderna, hur lång tid det har behövts för att genomföra förändringarna, hur kreditgivarna har förberetts på förändringarna, hurdana svårigheter man har stött på under förändringarna och vad det lönar sig att bereda sig på. Dessutom bekantade vi oss med funktionerna, arkitekturen och affärsverksamheten i jämförelseländernas register för att skapa oss en helhetsbild, berättar projektchef Anniina Korhonen på Skatteförvaltningen.

− Det handlar om ett helt nytt register i Finland och en ny uppgift för Skatteförvaltningen. Målet var att försöka förstå vad som krävs för att genomföra ett lyckat ibruktagande av registret och samla erfarenheter från andra länder som redan använder ett liknande register. Vi fick värdefull information och värdefulla rekommendationer, som vi kan utnyttja när vi genomför det positiva kreditupplysningsregistret i Finland.

Intressentgruppernas beredskap och kvaliteten på informationen visade sig vara problem i de register som har genomförts

Danmark, Lettland, Irland och Belgien valdes som målländer för studien. Vid valet av målländer prioriterades registerförare som är offentliga aktörer samt att systemet är automatiserat i hög grad och digitalt. Dessutom fästes det vid valet av målländer uppmärksamhet vid registrets funktioner och koncept, till exempel vid att uppgifterna samlas till ett centraliserat register.

Registrens funktionsprinciper är lite olika i olika länder. I studien gick det dock att identifiera gemensamma utmaningar vid uppbyggnaden av registret.

− Studien ledde till två centrala observationer: intressentgrupperna var inte till alla delar teknisk beredda vid tidpunkten för ibruktagandet och det fanns brister i kvaliteten på de uppgifter som anmäldes, berättar Anniina Korhonen.

− Vi fick bra och omfattande erfarenheter av de övriga personuppgiftsansvariga och vi utnyttjar dessa lärdomar i Finland. Vi för en aktiv dialog med våra intressentgrupper och reserverar tid för test så att vi kan försäkra oss om att de uppgifter som anmäls är högklassiga och att de anmäls vid rätt tidpunkt.

Korhonen poängterar att det också har stor betydelse att intressentgrupperna är medvetna om det informationsinnehåll som ska anmälas enligt lagen och om vilka uppgifter som är obligatoriska att anmäla.

− Vi måste se till att uppgifterna som ska anmälas finns i kreditgivarnas system i den form som krävs. Det handlar om ett nytt rapporteringsflöde som kräver ändringar i kreditgivarnas system. Alla drar förstås nytta av att registrets uppgifter är av hög kvalitet, säger Anniina Korhonen.

Aktivt arbete och aktiv kommunikation med intressentgrupper spelar en nyckelroll

I Finland har registrets mest centrala intressentgrupper, dvs. kreditgivarna och de programvaruleverantörer som ansvarar för deras system, tagits med i registerprojektet redan i ett tidigt skede, berättar Sanna Karvinen, som ansvarar för intressentgruppssamarbetet i det positiva kreditupplysningsregistret.

− Vi inledde samarbetet med våra intressentgrupper redan på hösten 2020. Från och med våren 2021 har vi regelbundet arrangerat evenemang där vi har berättat för intressentgrupperna om hur projektet framskrider och om vad kreditgivarna ska förbereda sig på och hur tidsplanen ser ut, säger Karvinen.

− Vi samlar in kommentarer och information av våra intressentgrupper för att stödja beredningen och strävar efter att upprätthålla en aktiv dialog. Vi skickar exempelvis gränssnittens tekniska beskrivningar och olika anvisningar till intressentgrupperna för kommentarer och hoppas att intressentgrupperna ger respons om dessa och lyfter fram de utmaningar de stöter på, så att vi kan söka efter lösningar. Vårt mål är att bygga ett register som betjänar användarna på bästa möjliga sätt.

Jämförelsestudien finansierades av generaldirektoratet för stöd för strukturreformer vid Europeiska kommissionen och utfördes av KPMG.