Frågor och svar om inkomstregistret för programutvecklare

Laddningstjänsten

Kan kunden testa en validering av materialet i e-tjänsten utan testavtal? (15.6.2018)

Testningen lyckas inte utan testavtal. I e-tjänsten loggar man in med testkoder som levereras efter det att testavtalet ingåtts.

Tekniska frågor

Hur har de XML-filer som inkomstregistret hämtat namngetts i OUT-katalogen? (25.5.2018)

Filerna i OUT-katalogen anges i formatet

<DeliveryDataType>_<FileId>_<IRDeliveryId>.xml. Ärendet finns beskrivet i följande dokument på sidan 10: https://www.vero.fi/globalassets/tulorekisteri/tekniskt-granssnitt--tillampningsanvisning.pdf

Finns det dynamiska WSDL-filer för de tjänster som ska testas och är det möjligt att hämta dem från inkomstregistrets servrar vid förberedelse av WS-client? WSDL-filen för certifikattjänsten finns på adressen https://pkiws-testi.vero.fi/2017/10/CertificateServices.wsdl, men för övriga tjänster har vi inte lyckats hitta motsvarande adresser i något dokument. (25.5.2018)

Web Service-tjänsterna i inkomstregistret kan användas endast av användare som identifierats med kundcertifikat. För närvarande finns det inga planer på möjligheter att hämta WSDL-filen dynamiskt genom tjänsten, utan vi rekommenderar att använda WSDL-beskrivningar som publicerats på webbplatsen inkomstregistret.fi.

Varför är tidsstämplarna för materialbeställning och svarsmeddelande olika till formen? I beställningen ger vi nedanstående uppgifter om var sökningen börjar och var den slutar. Det klockslag som vi uppgett är så vitt jag förstår Finlands tidszon, när den anges i formatet ”+02:00".

<ModifiedTimespanStart>2018-01-01T00:00:00+02:00</ModifiedTimespanStart>

<ValidFrom>2018-05-17</ValidFrom>

<OnetimeDeliverySchedule>

<Time>13:00:00+02:00</Time>

I svaret kom den hämtade intervallen. Där är formen dock avvikande, för "+02:00” saknas.  

<QueryTimespanStart>2017-12-31T22:00:00Z</QueryTimespanStart>

<QueryTimespanEnd>2018-05-17T11:00:00Z</QueryTimespanEnd>

Varför är tidszonen för svaret en annan än tidszonen för den beställning som sänts? (15.6.2018)

Hämtningsintervallet sparas i inkomstregistrets databas i UTC-tid oberoende av tidszonen i beställningen.

Det klockslag som anges i beställningen är vintertid i Finland, det vill säga två timmar tidigare jämfört med UTC-tid:

<ModifiedTimespanStart>2018-01-01T00:00:00+02:00</ModifiedTimespanStart>

I inkomstregistrets databas är tiden i UTC-tid:

<QueryTimespanStart>2017-12-31T22:00:00Z</QueryTimespanStart>

 Hämtningar påbörjas alltid i finsk tid.

Om med behandlingsresponsen returneras vilket som helst Error-element, MessageErrors, DeliveryErrors eller ItemErrors, innebär detta alltid att man inte kan skapa någon egentlig svarsfil? Eller är en del av felen sådana att man kan lista enskilda felaktiga fall i Error-elementet, men att DeliveryDataStatus = 3 och svarsfilen trots allt skapas?

Om man till exempel med anropet "flera betalare” ger en lista med FO-nummer, av vilka ett är felaktigt, misslyckas då hela begäran eller returneras svaret till de övriga med undantag av den felaktiga? (15.6.2018)

Om någon uppgift är fel i en materialbeställning, förkastas hela materialbeställningen och det material som ska distribueras skapas inte för hämtning.

Sändning av material

Om materialet är så stort att det måste sändas i flera delar, är delarna självständiga sändningar eller ska de ha en identifiering som anger att de hör till en större helhet?

Varje material är ett eget material. Materialet består alltså inte av separata delar. Ett versionsnummer kan anges för anmälan. Med hjälp av numret kan anmälaren rikta sin korrigering till gällande anmälan. Samma material kan dock inte ha kombinationerna ”ny-ersättande” eller ”ny-makulering” som riktas mot samma anmälan.

Varför kommer det en felanmälan "Okänd finsk personbeteckning eller okänt FO-nummer” om sändningen? (15.6.2018)

Beteckningen måste finnas i miljön för intressentgruppstestningen av inkomstregistret, det vill säga de FO-nummer som levererats måste användas.

Får jag ännu bekräftelse på för vilken betalningsdag vi kan sända testmaterial till inkomstregistret?

Kan löneutbetalningsdagen vara innevarande dag eller måste den vara efter 1.1.2019? (15.6.2018)

I dokumentet nedan anges gränserna för betalningsdagarna för testmiljön och andra datum:

Bilaga 5: Konfigurationer för miljön för intressentgruppstestningen

Dokumentet finns på adressen: https://www.vero.fi/sv/inkomstregistret/programutvecklare/intressentgruppstestning/intressentgruppstestnings-dokumentation/

Anmälan

Vad avses med anmälan? Om det till en löntagare betalas olika löneposter på samma betalningsdag (till exempel ersättning för övertidsarbete och lön för sjuktid), hur många anmälningar ska lämnas in om dessa?

Anmälan avser en inkomsttagares information för en betalningsgång. Om flera olika betalningar har gjorts till en och samma löntagare på samma betalningsgång, ska endast en anmälan lämnas in om dessa. Det kan finnas flera olika inkomstslag på en anmälan.

Vilken nytta får anmälaren av att lämna frivilliga uppgifter, till exempel om mottagarens an-ställning är fast eller tidsbestämd?

Informationen behövs av dem som betalar ut förmåner, till exempel arbetslöshetskassorna, Utbildningsfonden, lönesubventionen, kommunerna och FPA. Informationen behövs även av arbetarskyddet och Statistikcentralen. För en del informationsanvändare är miniminivåns uppgifter som ska anmälas gällande penninglöner inte tillräckligt noggrann. Genom att lämna kompletterande uppgifter till inkomstregistret säkerställer betalaren att uppgifterna inte efterfrågas på nytt. Om uppgifterna inte anmäls, efterfrågas de vid behov av betalaren, dvs. arbetsgivaren eller bokföringsbyrån.

Hur ska frånvaro anmälas? Ska endast den tid som infaller under löneperioden eller hela frånvarotiden anmälas?

Informationen om frånvaro är frivillig och det finns ingen egentlig tidsfrist för att anmäla den.  Rekommendationen är att frånvaroinformation för föregående löneperiod ska anmälas med löneanmälan för innevarande period. På så sätt är informationen tillgänglig tillräckligt snabbt för användarnas behov. 

Kan flera anmälningar lämnas in om en och samma person, om arbetsgivaren har löneinformation i flera olika system?

Ja. Flera anmälningar kan lämnas in om en och samma person för samma löneperiod, och informationen kan anmälas från flera olika system. När "ny" väljs som typ av anmälan, ersätter den inte föregående anmälan, utan båda förblir i kraft. 

Hur anmäls retroaktiva prestationer eller annan retroaktiv information?

Exempel 1: Erfarenhetstillägg betalas retroaktivt för två år
Exempel 2: Hela lönen betalas retroaktivt
Exempel 3: Frånvaro utan lön anmäls 2 månader i efterhand

1:

  • Betalningsdag: den dag då prestationen betalas, t.ex. 30.5
  • Löneperiod: den löneperiod under vilken inkomsten betalas, t.ex. 1.5–31.5
  • Inkomstslag: 101 (Lön totalsumma) eller 216 (Annat betalt tillägg)
  • Intjäningsperiod: 1.1.2019–30.12.2021 (intjäningsperioden är en frivillig uppgift för att ange under vilken period inkomsten har influtit)

2:
Om anställningsförhållandet börjar 20.1 och andelen för januari betalas 15.2:

  • Betalningsdag: 15.2
  • Löneperiod: 1.2–28.2
  • Inkomstslag: 101 (Lön totalsumma)
  • Intjäningsperiod: 20.1–30.1

3:

  • Betalningsdag eller annan anmälningsdag: 15.4
  • Period för frånvaro utan lön: 1.1–28.2
  • Orsak till frånvaro: 1 (Sjukdom)

Ska olika löneposter anmälas separat eller räknas de samman till en totalsumma?

Penninglöner kan anmälas som en totalsumma (anmälningssätt 1 för penninglöner). De vanligaste löneposterna kan även anmälas separat (anmälningssätt 2 för penninglöner). I detta fall behöver de inte räknas samman. Vissa prestationer ska dock alltid specificeras, till exempel naturaförmåner och kostnadsersättningar. Informationen på inkomsttagarens anmälan om löneuppgifter skapas på ettdera sättet:

  • Löner enligt anmälningssätt 1 eller
  • löner enligt anmälningssätt 2 och
  • inkomstposter som anmäls separat

Anmälningssätt 1 och anmälningssätt 2 kan inte användas samtidigt i samma anmälan, men betalaren kan använda olika anmälningssätt i olika anmälningar. Rekommendationen är dock att penninglöner ska anmälas specificerat enligt anmälningssätt 2, då alla som använder informationen i inkomstregistret kan utnyttja den information som registret innehåller.

Om löneutbetalaren också betalar förmåner eller pensioner, hur ska dessa anmälas 2019? Kan de anmälas på samma gång med lönerna, eller ska en årsanmälan lämnas in om dem?

För pensioner och andra sociala förmåner finns ett eget dataflöde, och de kan inte kombineras med anmälningar eller annat material om löner och andra arbets-givarprestationer. För pensioner och andra sociala förmåner som betalats ut under 2019 lämnas fortfarande en årsanmälan och förskottsinnehållningar som verkställts på dem anmälas med skattedeklaration om skatter som betalas på eget initiativ. Från och med början av 2020 överförs pensioner och andra förmåner till inkomstregistret.

Om löneutbetalaren dock betalar till exempel kompletterande dagpenning till arbetsgivarens sjukkassa eller pension till en tidigare anställd, ska även denna information anmälas med löneanmälan för inkomsttagare 2019, på motsvarande sätt som den nu anmäls med årsanmälan om arbetsgivarprestationer som lämnas in till Skatteförvaltningen.

Det finns inte ett eget inkomstslag för månadslön. Hur ska månadslönen anmälas?

Månadslönen ska anmälas med inkomstslaget 101 "lön totalsumma" (om det s.k. begränsade anmälningssättet används) eller 201 "tidlön" (om informationen specificeras närmare). Informationen kan preciseras genom att ange att avlöningsformen är månadslön. Avlöningsformen är kompletterande information som ges på frivillig basis.

Om det till en och samma person betalas både månadslön och timlön på samma dag (eftersom avlöningsformen har bytts under löneperioden), hur ska detta anmälas?

Flera olika avlöningsformer kan anges på samma anmälan. I anmälan väljs alltså både månadslön och timlön som avlöningsform. Olika inkomstslag kan ha olika avlöningsformer eller om avlöningsformen för samma inkomstslag ändras under löneperioden kan två olika uppgifter anges om samma inkomstslag.

Har det någon betydelse om inkomsten intjänats i huvud- eller bisyssla?

Specificeringen av inkomster från huvud- och bisyssla slopas i och med inkomstregistret.

Med vilka specifikationsslag ska betalda dividender, räntor, royalty och förskottsinnehållning på dem anmälas?

För royalty finns två separata inkomstslag: bruksavgift (förvärvsinkomst) och bruksavgift (kapitalinkomst). Dividender och räntor ingår inte i anmälningarna till inkomstregistret. De anmäls fortsättningsvis direkt till Skatteförvaltningen och den förskottsinnehållning som verkställts på dem anmäls med skattedeklarationen för skatter som betalas på eget initiativ. Det är dock värt att observera att arbetsin-satsdividender anmäls till inkomstregistret. Om royalty betalas till en utländsk person, gäller det också att komma ihåg att ange uppgiften "begränsat skattskyldig". Om till exempel dröjsmålsränta på lönefordran betalas till inkomsttagaren, ska detta på motsvarande sätt anmälas till inkomstregistret med inkomstslaget kapitalinkomst.

Med vilka referensuppgifter kan korrigeringar och makuleringar hänföras till de ursprungliga anmälningarna?

I inkomstregistret kan anmälningar ha två separata preciserande referenser: inkomstregistrets anmälningsreferens och betalarens anmälningsreferens. Inkomstregistret ger automatiskt inkomstregistrets anmälningsreferens för en anmälan, om anmälan sparas i inkomstregistret. Dessutom får den som betalar prestationen fritt välja betalarens anmälningsreferens i det fall att uppgifterna sänds genom det tekniska gränssnittet eller nedladdningstjänsten. Korrigeringar och makuleringar kan hänföras till den ursprungliga anmälan med både inkomstregistrets anmälningsreferens och betalarens anmälningsreferens.

Hur anmäls arvoden till inkomstregistret?

Arvoden kan anmälas med inkomstslaget 101 "lön totalsumma” (snävare anmälningssätt 1) eller mer specificerat enligt inkomstslag (anmälningssätt 2). Det rekommenderas att arvodena anmäls enligt hur inkomsten har betalats. Om den betalda prestationen är exempelvis ett mötesarvode eller ett arvode som betalas för medlemskap i ett förvaltningsorgan, ska dessa arvoden anmälas som separata inkomstslag i inkomstregistret.

Finns det begränsningar gällande användningstiderna för SFTP-gränssnittet eller Web Service-gränssnittet i inkomstregistret? Kan uppgifter hämtas till exempel endast vardagar eller även under helger och veckoslut?

Det finns inga tidsbegränsningar då det gäller användningen av det tekniska gränssnittets tjänster. Tjänsterna kan användas när som helst.

Vilka uppgifter kan inte korrigeras med en ersättande anmälan? När måste man makulera en tidigare anmälan och ge en ny anmälan?

Tills vidare identifierade situationer där uppgifter måste korrigeras genom att makulera en tidigare anmälan och göra en ny anmälan:

  • Korrigering av betalningsdag
  • Korrigering av lönebetalningsperiod
  • Korrigering av kundnummer för prestationsbetalare och inkomsttagare
  • Korrigering av inkomsttagarens födelsedatum
  • Korrigering av pensionsförsäkringsnummer
  • Korrigering av uppgifter i "Typ av undantagssituationer för försäkring"
    • Ändring av uppgifter i "Ingen försäkringsskyldighet retroaktivt" och
    • Ändring av uppgifter i "Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd retroaktivt"

Vad innebär anmälningssätt 1 och 2?

Anmälningssätt 1 är en obligatorisk miniminivå för anmälan om penninglöner. Uppgiften motsvarar prestationsslagen Lön för huvudsyssla och Lön för bisyssla i Skatteförvaltningens nuvarande årsanmälan för löner.

Vid behov kan betalaren anmäla penninglöner mer specificerat än enligt det obligatoriska anmälningssättet (mer exakt anmälan om penninglön, s.k. anmälningssätt 2). De kompletterande inkomstslagen (36 slag) enligt anmälningssätt 2 i inkomstregistret har specificerats med den exakthet som krävs för att en del av uppgiftsanvändarna ska få den information de behöver.

Anmälningssätt 1 och anmälningssätt 2 kan inte användas samtidigt i samma anmälan, men betalaren kan använda olika anmälningssätt i olika anmälningar. Rekommendationen är dock att penninglöner ska anmälas specificerat enligt anmälningssätt 2, då alla som använder informationen i inkomstregistret kan utnyttja den information som registret innehåller. Om snävare uppgifter anmäls, blir eventuellt en del av användarna tvungna att begära mer exakta uppgifter från prestationsbetalaren.

Ska löneuppgifterna anmälas betalningsspecifikt?

Ja. Inkomstregistret är en uppdaterad och centraliserad databas, och uppgifterna för detta anmäls endast en gång i samband med löneutbetalningen.

Kan uppgifter anmälas utan kundnummer till inkomstregistret?

Uppgifter kan också anmälas utan kundnummer till inkomstregistret, om betalaren eller inkomsttagaren inte har det aktuella numret, till exempel ett FO-nummer, personnummer, skatteregisternummer eller ett utländskt personnummer. I detta fall lämnas tilläggsuppgifter om betalaren eller inkomsttagaren, till exempel födelsedatum och basuppgifter (namn och adress).

Prestationsbetalaren handlar i strid med skyldigheterna enligt lagen om inkomstdatasystemet i det fall att uppgifterna uppges utan kundnummer, även om betalaren eller inkomsttagaren har ett sådant.

Kan material och anmälan makuleras med samma anmälan om löneuppgifter som används för att ge nya och ersättande anmälningar?

Makulering av material och anmälan inlämnas inte med samma anmälan om löneuppgifter som nya och ersättande anmälningar. Makulering av anmälan har en egen materialtyp. Med denna materialtyp kan man makulera en enskild anmälan, hela materialet om löneuppgifter, arbetsgivarens separata anmälan eller materialbeställning. Makulering har en separat schemastruktur, vilket innebär att man till exempel inte behöver uppge de obligatoriska uppgifterna i samband med att en enskild anmälan om löneuppgifter makuleras.

Ska medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer som debiterats arbetstagaren också anmälas till inkomstregistret?

Till inkomstregistret anmäls inte medlemsavgifter som betalats till arbetsmarknadsorganisationer eller arbetslöshetskassor och som debiterats arbetstagaren, utan medlemsavgifterna anmäls också i fortsättningen med den separata årsanmälan för skatt till Skatteförvaltningen.

Hur anmäls prestationer som betalats i någon annan valuta än euro till inkomstregistret?

Det betalda beloppet ska uppges i euro till inkomstregistret, även om betalningen har gjorts i någon annan valuta. Om betalningen har gjorts i någon annan valuta, ska den konverteras till euro med hjälp av Europeiska centralbankens gällande referenskurs på betalningsdagen. Det inkomstbelopp som konverterats enligt referenskursen den dag då betalningen anmäls till inkomstregistret ska användas, om betalningen görs före förfallodagen i samband med till exempel en lönekörning.

Korrigering av anmälan

Om anmälan har skickats som en fil, kan ett annat anmälningssätt, till exempel e-tjänsten, användas för korrigering?

Ja. Informationen kan skickas och korrigeras via olika kanaler. Samma anmälningskanal som för den ursprungliga anmälan behöver inte användas för korrigering av informationen.

I nuläget kan anmälningar korrigeras genom att fylla i endast ändrade uppgifter. Enligt instruktionerna för inkomstregistret ska alla uppgifter i anmälan anges på nytt, även de som inte varit felaktiga. Vad innebär detta i praktiken?

Anmälan avser en inkomsttagares information för en betalningsgång. Flera olika prestationer (t.ex. tidlön, mötesarvoden och ersättningar för övertidsarbete) kan ha betalats på samma gång. Även om endast en av dessa inkomster har innehållit ett fel, ska alla uppgifter anges på nytt.

Flera olika anmälningar kan finnas i samma material, t.ex. anmälningar för 50 arbetstagare. Om det finns ett fel i bara en arbetstagares anmälan, behöver inte hela materialet skickas på nytt. Anmälaren behöver endast korrigera den felaktiga anmälan genom att ange informationen i den på nytt. Anmälningar för andra arbetstagare i samma material behöver alltså inte korrigeras, om informationen i dem inte är felaktig.

Hur separeras korrigeringar av förskottsinnehållning i kumulativ beräkning när förskottsinnehållningen inte beräknas separat per löneperiod?

Förskottsinnehållning ska verkställas på inkomsten, om inkomsten inte är fri från skatt, inte omfattas av förskottsbetalning eller inte har befriats från förskottsinnehållning. Verkställda förskottsinnehållningar anmäls till inkomstregistret per inkomsttagare. Även under inkomstregistertiden är nettouppbörd möjlig, om korrigeringen av förskottsinnehållningen görs samma år eller följande år innan beskattningen blir färdig. Separata anvisningar om korrigering kommer att ges.

Om personens anställningsförhållande upphör, men personen inom en kort tid anställs på nytt av samma arbetsgivare, hur ska felen i den föregående anställningen korrigeras? Anställningsförhållandets start- och slutdatum har ändrats, hur ska detta antecknas i anmälan?

Fel i den tidigare anmälan korrigeras genom att lämna in en ersättande anmälan. Information om den nya anställningen kan inte lämnas på samma anmälan. Korrigeringssättet där en korrigering riktas mot en tidigare löneperiod inom samma löneperiod har slopats.

Alltid beror ändringarna inte egentligen på ett fel, utan till exempel på en retroaktiv löneförhöjning. Hur ska till exempel övertidsarbete eller semesterpenning som betalats enligt den mindre lönen korrigeras i dessa fall?

Prestationer som intjänats under tidigare löneperioder anmäls med anmälan för den löneperioden då de betalas ut. Som intjäningsperiod kan den tidigare löneperiod då inkomsten intjänats anges.

Om det under en löneperiod felaktigt har anmälts mindre lön än vad som i verkligheten utbetalats, ska den ursprungliga anmälan korrigeras med en ersättande anmälan, dvs. måste all information på anmälan anges på nytt.

Hur ska anmälan korrigeras, om felet inte finns i eurobeloppet utan exempelvis i anställningsförhållandets datum, yrkestiteln eller typen av anställningsförhållande?

Även i detta fall ska korrigeringen göras genom att lämna in en ersättande anmälan. I den ersättande anmälan ska även den information som saknade fel ges på nytt.

Kan den ersättande anmälan lämnas in på ett annat anmälningssätt än den ursprungliga anmälan? Med anmälningssätt avses anmälningssätt 1 (löner som totalsumma) och anmälningssätt 2 (specifice-rade enligt inkomstslag, till exempel tillägg och ersättningar)

Rekommendationen är att använda samma anmälningssätt i både den ursprungliga anmälan och i korrigeringar av den. Penninglöner anmäls antingen på den obligatoriska miniminivån för anmälan av penninglöner eller genom att anmäla penninglönerna mer specificerat än det obligatoriska anmälningssättet med hjälp av separata inkomstslag avsedda för detta. Samma anmälningssätt ska användas för alla löner som anmäls på en och samma anmälan.

Vilka identifieringsuppgifter om exempelvis anställningen är sådana att en ersättande anmälan krävs när de ändras, även om eurobeloppen är korrekta?

Utgångspunkten är att den information som finns i inkomstregistret alltid ska vara korrekta och uppdaterade. Arbetsgivaren eller en befullmäktigad bokföringsbyrå svarar för att uppgifterna är korrekta. Om felaktiga uppgifter inte korrigeras, kan ett som en informationsanvändare fattar basera sig på felaktig information särskilt inom socialförsäkring och förmåner och betalningen kan göras på felaktiga grunder. Genom att lämna kompletterande uppgifter till inkomstregistret säkerställer betalaren att uppgifterna inte efterfrågas på nytt.

Löneperiod, betalningsdag

Vad avses med betalningsdagens löneperiod eller lönebetalningsperiod? För vad behövs denna information? I anmälan efterfrågas även intjäningsperioden. Är inte detta samma som löneperioden?

Löneperioden eller lönebetalningsperioden är den tidsperiod för vilken lönen betalas. Intjäningsperioden är i sin tur den tidsperiod för vilken inkomsten influtit.

Arbetsavtalslagen förutsätter att lönen ska betalas senast den sista dagen i lönebetalningsperioden. Informationen om lönebetalningsperiod är nödvändig för informationsanvändarna till exempel för att återkrav ska kunna riktas till rätt löneperiod.

Exempel: Arbetsgivarens lönebetalningsperiod är en månad. Den 15 maj betalas lönen som intjänats i maj, 4 000 €, samt ersättningar för övertidsarbete för april, 500 €.

  • Lönedag 15.5
  • Löneperiod 1.5–31.5
  • Tidlön 4000,00
    • Intjäningsperiod 1.5-31.5
  • Övertidsersättning 500,00
    • Intjäningsperiod 1.4–30.4

Eller alternativt:

  • Lön totalsumma 4000,00
    • Intjäningsperiod 1.5.–31.5. 
  • Lön totalsumma 500,00
    • Intjäningsperiod 1.4.–30.4. 

Alla prestationer har i praktiken inte en intjäningsperiod. Till exempel finns det bara en betalningsdag för enskilda lönekorrigeringar, om man till exempel betalar enskilda ersättningar utanför den normala löneperioden. Kan endast betalningsdagen anges i dessa fall?

Datum för lönebetalning och löneperioden ska alltid anges. Intjäningsperioden är en frivillig uppgift.

Om det i samband med den normala lönebetalningen även betalas obetald övertid för föregående månad, hur ska löneperioden anges? Löneperioden för lönen och övertiden är inte samma i detta fall.

Som löneperiod anges löneperioden för den egentliga lönen, även om övertiden har intjänats under föregående löneperiod. Som intjäningsperiod för övertidsarbete kan anges den tidsperiod då inkomsten har intjänats (i exempelfallet föregående månad).

Exempel: På betalningsdagen i februari (15.2) betalas arbetstagaren lön för februari, 2 500 euro, och dessutom övertidsersättning för januari, 350 euro. Informationen anmäls så här:

  • Betalningsdag: 15.2
  • Löneperiod: 1.2–28.2
     
  • Inkomstslag: Tidlön 2 500 €
  • Intjäningsperiod: 1.2–28.2
     
  • Inkomstslag: Ersättning för övertidsarbete 350 €
  • Intjäningsperiod: 1.1–31.1

Kommer det att finnas kontroller i inkomstregistret om betalningsdagen är inom löneperioden?

Nej, eftersom det är möjligt att avtala om betalningsdagen även på annat sätt än det som föreskrivs i lagen.

Exempel:

  • Lönedag 10.8
  • Löneperiod 1.7–31.7
  • Ackordslön 4 000,00
    • Intjäningsperiod 1.6–30.6
  • Övertidsersättning 625,00
    • Intjäningsperiod 1.6–7.6

Kan lönebetalningsdagen vara i framtiden på anmälan till inkomstregistret?

Ja, men högst 45 dagar.

Förskottsinnehållning

I anmälan till inkomstregistret efterfrågas inte lön på vilken förskottsinnehållning ska verkställas. Varifrån får till exempel Skatteförvaltningen denna information, om den inte anmäls till inkomstregistret?

Totalsumman av löner på vilka förskottsinnehållning ska verkställas behöver inte längre anmälas till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen beräknar betalningarna på vilka förskottsinnehållning ska verkställas och förskottsinnehållningarna som verkställts på dessa utifrån anmälningarna om löneinformation.

Förvärvsinkomster som anmälts till inkomstregistret är normalt inkomster på vilka förskottsinnehållning ska verkställas. En del betalningar har befriats från verkställande av förskottsinnehållning, till exempel dröjsmålsränta på lönefordringar eller kostnadsersättningar som betalats till en fysisk person i samband med arbetsersättning. Även om förskottsinnehållning inte behöver verkställas, ska inkomsten anmälas till inkomstregistret.

Om skattepliktiga kostnader, som direkt orsakats av arbetet och på vilka förskottsinnehållning inte behöver verkställas, betalas till en inkomsttagare, ska dessa beroende på kostnadernas avdragssätt anmälas antingen i punkten "Avdrag före förskottsinnehållning" eller "Skattepliktig kostnadsersättning".

Skatteförvaltningen beräknar förskottsinnehållningsuppgifterna från de inkomsttagarspecifika löneuppgiftsanmälningar som betalaren lämnat. Trots att det sammanlagda beloppet av förskottsinnehållningar inte längre behöver anmälas separat till inkomstregistret, ska betalaren månatligen anmäla beloppet på arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som betalas utifrån det sammanlagda beloppet av utbetalda löner. Beloppet på den sjukförsäkringsavgift som betalas anmäls med en separat anmälan av arbetsgivaren senast den femte dagen i månaden som följer på månaden då lönen betalats. 

Intjäningsperioden anger inte när förskottsinnehållning har verkställts på inkomsten?

Förskottsinnehållningen ska verkställas när inkomsten betalas. I anmälan anges information om en inkomsttagare vid en betalningstidpunkt. Samma anmälan kan innehålla flera olika inkomstslag, vilka alla kan ha olika intjäningsperioder. Förskottsinnehållning verkställs på totalsumman av de betalda inkomsterna.

Bland specifikationsslagen finns inte förskottsinnehållning på arbetsersättning?

Det stämmer, inte som en separat uppgift. Även i dessa situationer anmäls arbetser-sättningen som ett eget inkomstslag och förskottsinnehållningen anmäls med förskottsinnehållning-specifikationsslaget.

Om både lön och arbetsersättning betalas till en person, kan jag då anmäla förskottsinnehållningen som en summa?

S: Ja, det kan du. Det torde dock vara sällsynt att samma betalare betalar samma inkomsttagare en del av prestationen som lön och en del som arbetsersättning. Förskottsinnehållning kan anmälas enligt totalsumman av de betalda inkomsterna.

Avstämning och rapportier

Ska avstämning göras utifrån ett svarsmeddelande, eller har informationsproducenterna åtkomst till inkomstregistret för att kontrollera det skickade materialet, utifrån vilket avstämningen kan göras?

Den som betalat prestationen kan få en avstämningsrapport om den information som anmälts till inkomstregistret. Om informationen i inkomstregistret skiljer sig från informationen i löneberäkningssystemet, ska eventuell felaktig information i inkomstregistret korrigeras med ett ersättande förfarande.

Hur görs avstämningen i slutet av året? Är till exempel skattepliktig inkomst samma för alla personer i löneberäkningen och inkomstregistret? Om inte, vilken är korrigeringsprocessen?

Den som betalat prestationen kan få en avstämningsrapport om den information som anmälts till inkomstregistret. Om informationen i inkomstregistret skiljer sig från informationen i löneberäkningssystemet, ska eventuell felaktig information i inkomstregistret korrigeras med ett ersättande förfarande.

Kommer t.ex. FPA:s portal för att anmäla bl.a. information om sjukfrånvaro att finnas kvar? Eller ska all information om löntagaren förmedlas endast via inkomstregistret från och med 1.1.2019?

Frånvaro kan anmälas frivilligt som kompletterande information via inkomstregistret. Myndigheternas egna ärendehanteringstjänster finns kvar även efter att inkomstregistret tagits i bruk.

Skapas logguppgifter i inkomstregistret även för SFTP-begäran och -svar? Hos oss kommer de att vara ”bakgrundsuppdrag” för systemet, och därför finns det inga behov av att följa upp användningen av dem. (25.5.2018)

I inkomstregistret finns det vissa rapporter som hänför sig till materialbeställningar och material som inkomstregistret bildat. De är således inte logguppgifter i ordets egentliga bemärkelse, men de innehåller sådant som nämns i frågan. Definitionen av rapporterna är under arbete, och i något skede kommer det en noggrannare beskrivning som publiceras för intressentgrupperna.

Reseräkningar

Även skattefria resekostnader ska anmälas. Betyder detta att varje reseräkning som betalats från resehanteringssystemet ska anmälas till inkomstregistret enligt principen betalningsdagen + fem dagar?

All anmälan till inkomstregistret fungerar enligt samma princip: informationen ska an-mälas till inkomstregistret senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen.

Vilka uppgifter i systemet för reseräkningar ska anmälas?

Till exempel dagtraktamenten och kilometerersättningar ska anmälas till inkomstregistret. De ska anmälas inom fem dagar räknat från den dag då de har betalats. I fråga om de skattefria dagtraktamentena ska typen av dagtraktamente specificeras (partiellt dagtraktamente, helt dagtraktamente, måltidsersättning, utrikes dagtraktamente). Om skattefria kilometerersättningar har betalats, uppges antalet kilometer som ligger till grund för detta. Uppgiften om antalet kilometer kan anmälas till exempel för varje löneperiod, dock så att uppgifterna för vart och ett år lämnas senast i årets sista anmälan.

En del av de uppgifter som anmäls till inkomstregistret är obligatoriska och ska alltid ingå i allt material. De obligatoriska uppgifterna omfattar till exempel löneutbetalningsperioden och löneutbetalningsdagen. Om uppgifter anmäls genom det tekniska gränssnittet eller genom att ladda ner dem i form av filer, ska dessutom vissa tekniska uppgifter för materialet uppges. I materialet ska man dessutom specificera betalaren och inkomsttagaren antingen med kundnummer eller med andra kontaktuppgifter, om kundnummer saknas. Dessa obligatoriska uppgifter ska anmälas även i det fall att uppgifter lämnas från systemet för reseräkningar.

Källskatt

Hur separeras källskattepliktig inkomst och normal inkomst? Bestäms de utifrån skatteslaget?

Om inkomsten betalas till en begränsat skattskyldig, ska en uppgift om att betalningsmottagaren är begränsat skattskyldig anges på anmälan och dessutom ska den källskatt som uppburits anmälas med specifikationsslaget "Källskatt". I och med att inkomstregistret tas i bruk slopas den nuvarande skattedeklaration om skatter som betalas på eget initiativ när det gäller arbetsgivarprestationer. Anmälan till inkomstregistret ersätter denna deklaration.

Om personen är utländsk, uppkommer även källskattepliktig inkomst automatiskt utifrån specifikat-ionsslagen, om förskottsinnehållningen anmäls som källskatt?

I informationen specificeras begränsat skattskyldig och källskatt som uppburits. Om de begränsat skattskyldiges inkomst omfattas av förskottsinnehållning, ska även denna uppgift specificeras. Källskatt och förskottsinnehållning anmäls även som egna specifikationsslag.

Informationen ”källskattepliktiga löner och andra prestationer” eller ”löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning” om arbetsgivarprestationer, som in nuläget anmäls i deklarationen om skatter som betalas på eget initiativ, lämnas inte längre till inkomstregistret.

Med vilka specifikationsslag anmäls källskattepliktiga inkomster för en utländsk medborgare som är stadigvarande bosatt utomlands och vistas i Finland i högst sex månader?

Penninglöner som betalats till utländska inkomsttagare kan anmälas till inkomstregistret på ettdera anmälningssättet (obligatorisk miniminivå eller mer specificerat även med frivillig information). Inkomsten anmäls sådan som den betalas ut. Vid anmälan används alla inkomstslag i inkomstregistret. Utöver inkomstslag ska uppgiften ”begränsat skattskyldig” och källskattens belopp i punkten ”Källskatt” anges. Om inkomsttagaren på sitt skattekort har ett omnämnande om källskatteavdrag, ska det avdrag som separat gjorts från lönen anmälas i punkten "Källskatteavdrag".

Internationella situationer

Hur kan utländska betalare åläggas att anmäla betalningar till inkomstregistret i Finland?

Informationen ska anmälas till inkomstregistret om betalaren är skyldig att lämna information till en finländsk informationsanvändare i inkomstregistret. Skyldigheten att lämna information bildas för pensions-, arbetslöshets- och olycksfallsbranschen om personen är försäkrad i Finland.  I dessa situationer ska inkomstuppgifterna anmälas till inkomstregistret även om betalaren är utländsk. I beskattningen uppkommer skyldighet att lämna information för utländska arbetsgivare endast om inkomsttagaren arbetar över sex månader i Finland eller om arbetsgivaren är en arbetsgivare som betalar löner regelbundet i Finland eller ett fast driftställe bildas. Även i dessa situationer ska informationen anmälas till inkomstregistret för försäkringsbehov, om personen är försäkrad i Finland.

Distribution av information från inkomstregistret

Får man uppgifter om förskottsinnehållningspliktiga prestationer som hämtats från inkomstregistret och utbetalats till näringsidkare eller yrkesutövare som har ett FO-nummer, men som inte har tagits upp i förskottsuppbördsregistret?

Till inkomstregistret anmäls arbetsersättningar, om inkomsttagaren inte har tagits upp i förskottsuppbördsregistret. Anmälan ska lämnas, även om mottagaren av arbetsersättningen inte är en fysisk person utan ett aktiebolag, öppet bolag eller kommanditbolag.

Informationsanvändare får från inkomstregistret uppgifter om utbetald arbetsersättning, om användarna har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna få uppgifter om inkomsttagares inkomster från inkomstregistret.

Till inkomstregistret har lämnats med hämtningsintervall 1 version 1, som har hämtats i den första hämtningen. Med det andra hämtningsintervallet lämnas versionerna 2 och 3. Om det sökkriterium som getts är IncludeAllVersions = ”False”, hämtas med hämtningsintervall 2 då endast version 3? (25.5.2018)

Endast version tre hämtas.

Är ersättning och makulering jämförbara ur inkomstregistrets synvinkel? Om således version 3 i ovanstående fall i stället för ersättning skulle innebära makulering, fungerar då hämtningen på samma sätt så att endast makuleringen (version 3) hämtas?

Ja, det stämmer.

Och hur är det i en situation där man med samma hämtningsintervall har lämnat version 1 och makulering (version 2). Hämtas då utgående från kriteriet IncludeAllVersions = ”False” endast makulering för meddelandet (version 2)?

Ja.

Vi testar sökning av anmälningar om löneuppgifter genom Web Service-gränssnittet i realtid. Vi försöker söka anmälningar om löneuppgifter för en inkomsttagare för perioden 1.1.2018–31.12.2020. Intervallen är omfattande med avsikt, eftersom vi inte ännu vet vilka tider som ingår i testmaterialet. Trots flera försök (testats med personbeteckningen för cirka 30 olika testkunder) har vi inte fått en enda anmälan om löneuppgifter som svar. (15.6.2018)

Ni har uppenbarligen försökt göra sökningar med de personbeteckningar som man sänt er per e-post. För dessa personbeteckningar finns det inga färdiga anmälningar om löneuppgifter, utan de måste skapas separat för inkomstregistret. För ändamålet kan användas till exempel den excel-fil som inkomstregistret erbjuder för skapandet av anmälningar om löneuppgifter eller alternativt avtala med någon informationsproducent om skapande av anmälningar om löneuppgifter.

Hur fungerar elementet med tidsinställning med meddelanden i SFTP-trafik? Om jag definierar innevarande dag i ValidFrom-data och om klockslaget den dagen redan är förbi, startar då hämtningen genast?

<Schedule>

<OnetimeDeliverySchedule>

<Time>11:00:00+02:00</Time>

</OnetimeDeliverySchedule>

</Schedule>

Jag antog att hämtningen skulle ha startat först följande klockslag i fråga, men det fungerade inte så här. Om jag vill göra en tidsinställning för efternatten följande dag, ska då följande dag definieras som ValidFrom-datum? (15.6.2018)

Om ValidFrom-datumet för en engångsbeställning är innevarande dag och klockslaget är i förfluten tid, startar hämtningen genast. För engångsbeställningen ska datum anges för framtiden, om man vill att hämtningen ska starta följande dag.

Allmänt

Vilka av de nuvarande myndighetsrapporterna kommer inkomstregistret att ersätta?

Med inkomstregistrets obligatoriska informationsinnehåll ersätts den information i årsanmälningarna som arbetsgivaren i nuläget anmäler till Skatteförvaltningen, arbetspensionsbranschen, arbetslöshetsförsäkringsfonden och olycksfallsförsäkringsbolagen. Även frivillig tilläggsinformation kan anmälas till inkomstregistret, till exempel information om frånvaro och anställningsförhållandet. Informationen kan utnyttjas av alla som använder inkomstregistret, till exempel FPA, arbetslöshetskassorna, olycksfallsförsäkringsbolagen och pensionsförsäkringsbolagen, kommunerna och Statistikcentralen.

Dessutom ersätter inkomstregistret skattedeklarationen om arbetsgivarprestationer som lämnas in per skatteperiod till Skatteförvaltningen för de arbetsgivarprestationer som anmäls till inkomstregistret. Inkomstregistret ersätter även förskottsinnehållningar i skattedeklarationen om skatter som betalas på eget initiativ för aktiebolag och andra samfund (information som i nuläget lämnas med skatteslag 25).



Information om KATRE-projektet och dess framskridande