Fel i betalningen: vanliga frågor

Personen har sagt upp sig och hen utbetalas inte längre lön från vilken jag kunde debitera saldo i arbetstidsbanken eller övriga prestationer som gjorts till ett för stort belopp. Personen har utbetalats 500 euro till ett för stort belopp. Vad ska jag göra?

Anmälan som lämnats in tidigare måste korrigeras. På inkomstslaget (t.ex. 201 Tidlön) som anmäls på den tidigare anmälan läggs till uppgiften Ogrundad förmån (500 euro). Företaget fakturerar personen 500 euro. Efter att personen betalat fakturan och efter att prestationen som gjorts till ett för stort belopp har allokerats som personens fordran lämnas in en ny anmälan om löneuppgifter. På den nya anmälan anmäls uppgifterna om återkrav dvs., uppgiften om inkomstslaget som återkrävts, t.ex. Tidlön (500 euro).

Om man har lämnat in uppgiften Ingen lönebetalning på förhand, men sedan betalas löner ut ändå, ska man lämna in en ersättande anmälan eller räcker det med en anmälan om löneuppgifter?

Betalaren ska korrigera arbetsgivarens separata anmälan och ange totalbeloppet för sjukförsäkringsavgiften. Betalaren ska också lämna en anmälan om löneuppgifter för den prestation som hen betalat.

Vad ska man göra om lönerna har anmälts på förhand, men arbetsgivaren på grund av betalningssvårigheter inte kan betala ut de löner som anmälts?

Om uppgifterna har lämnats till inkomstregistret på förhand och prestationen inte betalas ut på den betalningsdag som angetts, ska den inlämnade anmälan makuleras som ogrundad. 

Enligt anvisningen om inkomstregistret ska fel rättas utan dröjsmål, och korrigeringen får inte göras först vid följande löneutbetalning. Om vi betalat ett för lågt belopp till en inkomsttagare (vi betalade t.ex. 75 € i stället för 100 €), ska anmälan rättas genast?

Om ett fel funnits på en inlämnad anmälan, ska anmälan rättas utan obefogat dröjsmål.

Om beloppet på betalningen varit felaktigt och inkomst betalats till för lågt belopp till inkomsttagaren, anmäls den extra prestationen till inkomstregistret, då prestationen betalas. Följaktligen rättas inte den ursprungliga anmälan, om den motsvarar det belopp som betalats tidigare. Företaget avgör själv om det betalar den prestation som fattas genast eller till exempel i samband med följande löneutbetalning. Då den extra prestationen betalas, ska en anmälan om detta ges till inkomstregistret senast på den 5:e kalenderdagen efter betalningsdagen. Det rekommenderas att intjäningsperioden anmäls för betalda inkomster.

Hur görs korrigeringen i en situation där man debiterat en för stor ersättning för bilförmån som ska krediteras i samband med följande löneutbetalning?

I inkomstregistret kan man inte korrigera inkomstslag med negativa tal (endast arbetstagaravgifter, förskottsinnehållning och källskatt kan anmälas som negativa tal). Debiterade ersättningar för naturaförmåner kan således inte anmälas till inkomstregistret som negativa tal.

Om inkomsttagaren har debiterats en för stor ersättning debiteras i regel ett mindre belopp för följande löneutbetalningsperiod, och denna summa anmäls till inkomstregistret. Om detta inte längre är möjligt till exempel om löneutbetalningen eller naturaförmånen har upphört återbetalar betalaren skillnaden till inkomsttagaren. Det återbetalade beloppet ska anmälas till inkomstregistret med något inkomstslag för lön. Eftersom ersättningen för naturaförmånen är ett nettobelopp ska det omvandlas till bruttobelopp i anmälan.

Hur anmäls kreditering av debitering av alltför höga arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter till inkomsttagaren? 

Arbetsgivaren kan kreditera alltför höga arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter för arbetstagaren antingen genom att direkt återbetala den alltför stora innehållningen till arbetstagaren eller genom att sänka inkomsttagarens arbetstagaravgifter för en senare löneperiod. Arbetsgivaren kan även i dessa situationer korrigera beloppet av arbetstagaravgifter så att det motsvarar den arbetsinkomst som utgör grunden för socialförsäkringsavgifterna genom att göra anmälan om ogrundad förmån för den överbetalda prestationen även om betalaren ännu inte de facto har krediterat eller sänkt inkomsttagarens avgifter.

Alternativt kan betalaren rätta arbetstagaravgifterna med anmälan om återkrav, om rättelsen av avgifterna sker under samma kalenderår som den ursprungliga överbetalningen.

Om den alltför stora arbetstagaravgiften inte kan sänkas för senare löneutbetalningsperioder och betalaren inte redan har sänkt beloppet med anmälan om ogrundad förmån eller återkrav kan återbetalningen anmälas som ett negativt belopp av arbetspensions- eller arbetslöshetsförsäkringsavgifter till inkomstregistret.

I samband med en överbetald prestation har man debiterat för mycket arbetstagaravgifter. Hur kan pengarna återbetalas till inkomsttagaren och situationen rättas?

Rättelsen av arbetstagaravgifter anmäls på ett annat sätt än rättelse av förskottsinnehållning och källskatt. Det rekommenderas att arbetstagaravgifter rättas i samma anmälan som ogrundad förmån, även om arbetstagaravgifter de facto ännu inte har krediterats inkomsttagaren. Förskottsinnehållning och källskatt rättas först när betalaren de facto har rättat beloppet av innehållningen eller källskatten.

Om arbetstagaren debiterats alltför mycket arbetspensions- eller arbetslöshetsförsäkringsavgifter kan det överstigande beloppet återbetalas till arbetstagaren eller alternativt kan inkomsttagarens arbetstagaravgifter sänkas i motsvarande grad för en senare löneutbetalningsperiod. Om arbetstagaravgifterna redan har rättats med en anmälan om ogrundad förmån anmäls krediteringen eller sänkningen inte på nytt till inkomstregistret när betalaren krediterar beloppet till inkomsttagaren.

Alternativt kan arbetstagaravgifterna korrigeras genom att rätta dem i den anmälan med vilken återkrav av överbetald prestation anmäls. Detta är dock möjligt endast om rättelsen sker under samma kalenderår. Om rättelsen sker följande kalenderår ska den göras i samma anmälan om ogrundad förmån. Korrigering i samma anmälan om ogrundad förmån rekommenderas.