Allmänt om anmälan

Vanliga frågor

Hur anmäls löner till inkomstregistret?

Uppgifterna kan lämnas via det tekniska gränssnittet, i laddningstjänsten, på webblankett och av särskilda skäl på pappersblankett.

Finns det någon nedre gräns för de löner som ska anmälas?

Det finns ingen nedre gräns.

Varför bör man även anmäla kompletterande uppgifter?

Alla informationsanvändare kan utnyttja uppgifterna på det sätt som de behöver och det blir mindre redogörelser som behöver lämnas i efterhand. Om man endast har lämnat de obligatoriska uppgifterna, kan man behöva lämna ytterligare uppgifter i efterhand.

Kan det bli påföljder för inkomsttagaren om uppgifterna inte anmäls?

Inte direkt, men om inkomsttagaren märker att det finns brister i de uppgifter som lämnats, ska hen kontakta lönebetalaren direkt, eftersom informationsanvändarna inte har aktuell information om de utbetalda inkomsterna och t.ex. förmånshandläggningen kan dra ut på tiden.

Vem ansvarar för uppgifternas riktighet?

Prestationsbetalarna är ansvariga för riktigheten av de uppgifter som de anmäler.

Kan vem som helst se de uppgifter som anmälts?

Nej. Endast de parter som enligt lagen har rätt till uppgifterna har tillgång till dem.

Hur försäkrar man sig om datasäkerheten i samband med överföring av uppgifterna?

Uppgifterna förvaras och hanteras i en s.k. miljö med förhöjd datasäkerhetsnivå.

För vilka informationsanvändare räcker det att man endast anmäler de obligatoriska uppgifterna till inkomstregistret? Vilka informationsanvändare kräver mer omfattande uppgifter?

Endast Skatteförvaltningen och Sysselsättningsfonden kan utnyttja de obligatoriska uppgifterna. T.ex. FPA och arbetspensionsanstalterna behöver mer omfattande uppgifter.

Om löner inte betalas ut under en viss månad, ska detta anmälas till inkomstregistret?

En regelbunden arbetsgivare ska i dessa fall lämna in uppgiften Ingen lönebetalning med arbetsgivarens separata anmälan senast den 5 dagen i följande månad.

Ska man välja anmälningssätt t.ex. för hela året?

Nej, man kan ändra anmälningssätt vid behov. Anmälningssätten kan även variera mellan de olika anmälningarna. Vi rekommenderas emellertid att penninglöner anmäls med anmälningssätt 2.

Kan ersättningar som betalats till en arbetstagare under en månad (med lönebetalning varannan vecka) anmälas med en anmälan?

Nej. Anmälan ska lämnas för varje betalningsdag.

Vad avses med anmälan om inkomstuppgifter?

I inkomstregistret anmäls prestationer med tre olika anmälningar: inkomsttagarnas löneuppgifter anmäls med en anmälan om löneuppgifter, totalbeloppet för sjukförsäkringsavgifterna, eventuella avdrag från det och uppgiften Ingen lönebetalning med arbetsgivarens separata anmälan samt pensioner och övriga förmåner med en anmälan om förmånsuppgifter.

Hur anmäler man lön som ett hushåll har betalat till en städerska?

Om hushållet betalar lön direkt till städerskan, kan lönen betalas via webbplatsen Palkka.fi. Uppgifter överförs då direkt till inkomstregistret. Alternativt kan hushållet anmäla de prestationer som det betalat på webblanketten på inkomstregistrets e-tjänst. Av särskilda skäl kan ett hushåll anmäla uppgifterna på en pappersblankett. Hushåll ska komma ihåg att anmäla att prestationsbetalaren är ett hushåll.

Hur anmäler man uppgifterna om ett hushåll köper tjänsten av ett företag och betalar med faktura?

Om företaget är infört i förskottsuppbördsregistret, behöver uppgifterna inte anmälas till inkomstregistret. Om företaget inte är infört i förskottsuppbördsregistret, ska hushållet lämna in en anmälan till inkomstregistret. Man kan kontrollera om företaget är infört i förskottsuppbördsregistret genom att söka uppgifterna i företags- och organisationsdatasystemets (YTJ) företagssökning (www.ytj.fi). Hushåll ska komma ihåg att anmäla att prestationsbetalaren är ett hushåll.

Ska man anmäla löneförskott med en separat anmälan eller kan man lämna in en anmälan i samband med den egentliga lönebetalningen?

Ja, löneförskott ska anmälas med en separat anmälan. Anmälningarna avser en viss betalningsdag och en anmälan ska lämnas för varje betalningsdag inom fem kalenderdagar.

Jag är en småföretagare och använder mig inte av någon redovisningsbyrå. Hur rekommenderar ni att jag ska sköta mina anmälningar till inkomstregistret?

I laddningstjänsten eller på en webblankett, om du inte kan använda det tekniska gränssnittet.

Vad är skillnaden mellan en anmälan och ett material?

En anmälan innehåller uppgifterna av en inkomsttagare för en betalningsdag, medan material kan innehålla flera anmälningar för en betalningsdag och löneutbetalningsperiod.

Ska dröjsmålsräntor på lönefordran anmälas till inkomstregistret?

Ja. Alla kapitalinkomster som arbetsgivaren betalat ska anmälas till inkomstregistret, även räntor på lönefordran och garantiprovisioner.

I vilka situationer ska betalningsuppgifterna till en arbetspensionsanstalt anmälas?

Med en anmälan om löneuppgifter kan man anmäla de referensuppgifter som betalaren fastställt för varje inkomsttagare till arbetspensionsanstalten. Uppgiften används då prestationsbetalaren har betalat arbetspensionsavgifterna samtidigt som hen lämnar anmälan till inkomstregistret. Den lämnade uppgiften fungerar som referens med vilken arbetspensionsanstalten kan hänföra avgiften till den rätta anmälan. Vid anmälan av betalningsuppgifter till arbetspensionsanstalten ska betalaren ange referensnumret för betalningen. Betalaren kan även fastställa en specifikation för betalningen om hen så önskar.

Ska även löneförskott anmälas?

Ja. I fortsättningen ska anmälningarna göras i realtid. Enligt lagen om inkomstdatasystemet ska uppgifter om betalade prestationer lämnas senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen.

Enligt Skatteförvaltningens anvisningar har man även hittills behövs verkställa förskottsinnehållning på löneförskott och betala socialförsäkringsavgifterna på den dag då löneförskottet betalats ut. Detta är inget nytt som skulle ha tillkommit genom inkomstregistret. När förskottsinnehållningen har verkställts och socialförsäkringsavgifterna har betalats, avdras löneförskottet från arbetstagarens bruttolön på den egentliga lönebetalningsdagen.

Arbetsgivaren redovisar förskottsinnehållningen och socialförsäkringsavgifterna till de instanser som ansvarar för uppbörden enligt separata tidtabeller.

Enligt lagen ska förskottsinnehållning alltid verkställas när en prestation – även om det skulle handla om ett löneförskott – har betalats till inkomsttagaren. I sista hand ansvarar prestationsbetalarna själva för hur de behandlar eventuella löneförskott i sina egna system och att förfarandet följer lagen och myndigheters gällande anvisningar.

Hur behandlas löneförskott?

Uppgiften ska lämnas till inkomstregistret senast den femte kalenderdagen från den dag då löneförskottet betalats ut.
På löneförskottet ska förskottsinnehållning verkställas och socialförsäkringsavgifter betalas på betalningsdagen för löneförskottet. När förskottsinnehållningen har verkställts och socialförsäkringsavgifterna har betalats, avdras löneförskottet från arbetstagarens bruttolön på den egentliga lönebetalningsdagen. Arbetsgivaren redovisar förskottsinnehållningen och socialförsäkringsavgifterna till de instanser som ansvarar för uppbörden enligt separata tidtabeller.

Kan uppgifterna anmälas via tjänsten Ilmoitin.fi?

Tjänsten Ilmoitin.fi kan inte användas för anmälan av uppgifter till inkomstregistret. Uppgifterna kan lämnas som filer via inkomstregistrets laddningstjänst dit man loggar in på webbplatsen inkomstregistret.fi. Laddningstjänsten är en del av inkomstregistrets e-tjänst.

Ska delägarlån och deras återbetalningar anmälas till inkomstregistret?

Nej. Delägarlån och deras återbetalningar ska även framöver anmälas till Skatteförvaltningen med en årsanmälan.

Om en delägare har gett ett lån till bolaget och man betalar ränta för lånet till delägaren, ska räntan anmälas till inkomstregistret?

Prestationer som betalas av arbetsgivaren, t.ex. dröjsmålsräntor på lönefordringar och provision för borgen, anmäls till inkomstregistret med inkomstslaget 332 (Prestation i form av kapitalinkomst). Även motsvarande prestationer som betalats till en delägare ska anmälas till inkomstregistret. Således ska den motsvarande räntan som betalats till en delägare anmälas med inkomstslaget 332 i anmälan om löneuppgifter.

Räntor i anknytning till andra än löner, naturaförmåner, arvoden, priser och andra skattepliktiga förmåner anmäls fortfarande direkt till Skatteförvaltningen med årsanmälan om räntor och eftermarknadsgottgörelser enligt inkomstskattelagen eller med årsanmälan om räntor som omfattas av källskatt på ränteinkomst beroende på hurdan ränta det är frågan om.

Får inkomsttagaren ett meddelande om att en anmälan lämnats in eller inkommit till inkomstregistret och om det är så, vem är det som skickar meddelandet till inkomsttagaren?

Betalaren har en lagstadgad skyldighet att lämna uppgifter som avser inkomster som betalaren betalat och övriga uppgifter som omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter. Inkomsttagaren får inte något separat meddelande om inlämnade anmälningar. Inkomsttagaren kan emellertid via e-tjänsten se de uppgifter som lämnats om honom eller henne. Betalare som lämnat in anmälningar får i behandlingsresponsen ett meddelande om att anmälan har skickats till inkomstregistret.

Behöver man lämna in årsanmälan för olycksfallsförsäkring ännu för år 2019?

Årsanmälan för olycksfallsförsäkring behöver inte lämnas in mer för 2019.

Inkomstregistret förmedlar uppgifterna till försäkringsbolagen i januari 2020, då försäkringsbolagen blir berättigade att erhålla uppgifter från inkomstregistret. Uppgifterna för försäkringar som börjar eller slutar under 2019 ska emellertid ännu anmälas på det gamla sättet under 2019.

Skapar tjänsten Palkka.fi automatiskt en anmälan som följer föreskrifterna i den nya lagen?

Framöver kommer tjänsten Palkka.fi att skicka uppgifterna automatiskt till inkomstregistret efter varje betalningstransaktion, om kunden har valt automatiska anmälningar (alternativet Ja vid automatiska anmälningar). Om kunden har valt alternativet Nej vid automatiska anmälningar, ska kunden själv skicka in anmälningarna. Hushållsarbetsgivarnas anmälningar skickas alltid automatiskt.

Kommer uppgiftslämnaren att påföras sanktioner, om hen i misstag anmäler uppgifter med fel inkomstslag enligt anmälningssätt 2?

Att anmäla uppgifter med fel inkomstslag medför i sig inte några sanktioner, om det inte finns någon skillnad i skattepliktigheten av det felaktiga och det korrekta inkomstslaget eller i huruvida de utgör grund för arbetspensionsförsäkringsavgiften.

En förseningsavgift påförs på den för sent anmälda skattepliktiga prestationens belopp eller på den förvärvsinkomst som utgör grund för pensionen, beroende på vilket av dessa belopp som är större.

Skickar tjänsten Palkka.fi anmälningar automatiskt till inkomstregistret?

Framöver kommer tjänsten Palkka.fi att skicka uppgifterna automatiskt till inkomstregistret efter varje betalningstransaktion, om kunden har valt automatiska anmälningar (alternativet Ja vid automatiska anmälningar). Om kunden har valt alternativet Nej vid automatiska anmälningar, ska kunden själv skicka in anmälningarna. Hushållsarbetsgivarnas anmälningar skickas alltid automatiskt.

Kommer inkomstregistret att ändra betalningsschemat för förskottsinnehållningar och socialskyddsavgifter?

Inkomstregistret medför inte några förändringar på tidsfristerna eller förfaranden för betalningar, så t.ex. för Skatteförvaltningen förblir de nuvarande förfallodagarna fortfarande betalningsdagar för arbetsgivarskyldigheter. Arbetsgivaren redovisar på eget initiativ de förskottsinnehållningar, källskatter och sjukförsäkringsavgifter som hen tagit ut under månaden till Skatteförvaltningen senast under den förfallodag som motsvarar företagets egen skatteperiod, i regel den 12 dagen i påföljande månad.

Kan man endast anmäla en del av de kompletterande uppgifterna?

Utöver obligatoriska inkomstuppgifter kan man även anmäla kompletterande uppgifter till inkomstregistret. Om uppgiftslämnaren inte har alla frivilliga uppgifter, rekommenderar vi att man anmäler de uppgifter som man känner till. Om frivilliga uppgifter inte anmäls eller de anmäls som bristfälliga, ska uppgifterna på begäran lämnas till informationsanvändare i efterhand.

Kan man i en och samma anmälan använda både anmälningssätt 1 och anmälningssätt 2 (inkomstslag i 100- eller 200-serien), om de avser olika inkomsttagare?

Anmälan är inkomsttagarspecifik, varför man kan använda olika anmälningssätt i olika anmälningar i ett och samma material.

Kan man anmäla uppgifter från olika system om en person och för samma dag, t.ex. uppgifter om utbetalda dagtraktamenten och löner?

Ja, man kan lämna flera anmälningar om en och samma inkomsttagare med samma betalningsdag, t.ex. lönerna från ett system och resekostnader från ett annat system. Anmälningsreferenser skiljer dessa anmälningar från varandra.

Hur definieras "utan obefogat dröjsmål"? Vems åsikt avgör: Skatteförvaltningens handläggares eller uppgiftslämnarens?

Utan obefogat dröjsmål betyder att uppgifterna ska korrigeras inom den tid som man skäligen kan förutsätta av uppgiftslämnaren.

Ska uppgifterna framöver anmälas varje månad? Vad händer om man efter korrigeringen märker att man skulle ha betalat mer? Företaget tillämpar kvartalsförfarandet.

När inkomstregistret tagits i bruk behöver man inte längre lämna in uppgifterna om arbetsgivarprestationer i deklarationen för skatter på eget initiativ (t.ex. totalbeloppet av löner, förskottsinnehållningar och källskatt). Anmälningar lämnas i realtid. Således kan man när inkomstregistret tagits i bruk inte längre lämna in anmälningar kvartalsvis utom i det fall att prestationer betalas ut endast kvartalsvis.

Framöver lämnas anmälningarna inte heller månadsvis, utan enligt betalningstransaktionerna. Arbetsgivaren eller annan prestationsbetalare anmäler uppgifterna efter varje betalningstransaktion för varje inkomsttagare. Uppgifterna ska anmälas senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen.

Inkomstregistret ändrar inte förfallodagarna för betalningar. Därmed innebär inkomstregistret inte några förändringar i tidsfristerna eller förfarandena för betalningar, dvs. att betalningsdagen för Skatteförvaltningens arbetsgivarskyldigheter fortfarande är den tolfte dagen i följande månad. Observera att för betalningar blir även förlängd skatteperiod (kvartal) oförändrad.

Om en prestation till en inkomsttagare har blivit obetald (dvs. inkomsttagaren har erhållit för lite pengar), t.ex. att man har glömt betala ut övertidsersättningar, ska den ursprungliga anmälan inte korrigeras. Då görs en ny anmälan för den dag då den uteblivna prestationen betalas.

Får timantalet vara negativt?

Timmar kan inte anmälas som negativa.

Vad ska man göra med inkomster som tjänats in under det föregående året, men som betalas ut först under följande år? Ska man korrigera siffrorna för föregående år?

Nej, det behöver man inte. Uppgifterna anmäls då prestationerna betalas ut. För löne- och övriga förvärvsinkomster (t.ex. förvärvsinkomst som utgör grund för socialförsäkring) rekommenderas att man anmäler intjäningsperioden, dvs. kumuleringstiden för inkomsten.

Hur anmäls uppgifterna till inkomstregistret, om förskottsinnehållning har återbetalats till en inkomsttagare?

Om förskottsinnehållning har återbetalats, kan betalaren anmäla beloppet till inkomstregistret som ett negativt tal, om det inte är möjligt att verkställa förskottsinnehållningen till ett lägre belopp vid följande lönebetalning.  

En delägare i ett aktiebolag har bokfört 1 000 euro i arbetsresekostnader, men företagaren kan inte ta ut mer än 600 euro från kontot. Ska uppgifterna anmälas till inkomstregistret enligt körjournalen eller enligt det faktiska belopp som företagaren har tagit ut från kontot, dvs. 600 euro?

Till inkomstregistret ska man anmäla det faktiska belopp som betalats ut, dvs. 600 euro.

Däremot ska en kostnadsersättning i bokföringen av en delägare i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag som investerats i bolaget som en privatinvestering anmälas till inkomstregistret med anmälan om löneuppgifter med de inkomstslag som gäller för denna betalningstransaktion. Uppgiften ska anmälas då prestationen införs som en privatinvestering i bokföringen. Fem kalenderdagars tidsfrist för anmälan börjar löpa från denna tidpunkt. Betalaren anmäler som betalningsdag den dag då prestationen har införts i bokföringen. 

Om materialet är stort, ska det då sändas i flera delar?

Material som ska lämnas in till inkomstregistret omfattas av storleks- och mängdbegränsningar. Ett material kan innehålla antingen 10 000 anmälningar om löneuppgifter eller så kan det vara högst 50 MB stort. Om materialet är större än detta, ska uppgifterna sändas i flera material. Denna mängd är maximistorleken för SFTP-material. I Web Service-kanalen i realtid är maximimängden en anmälan, vars maximistorlek är 1 MB.

Kan förskottslöneförfarandet användas med anmälningsätt 2?

Sättet att anmäla penninglöner är inte av betydelse för om ett företag kan använda förskottslöneförfarandet eller inte, varför svaret är Ja.

Är det möjligt att också år 2019 och därefter betala löneförskott till arbetstagarna och dra av löneförskottet senare från löner som ska betalas under samma månad?

Ja, men det betalda löneförskottet ska anmälas till inkomstregistret senast inom fem kalenderdagar efter betalningen. På löneförskottet ska förskottsinnehållning verkställas och socialförsäkringsavgifter betalas på betalningsdagen för löneförskottet. När förskottsinnehållningen har verkställts och socialförsäkringsavgifterna har betalats, avdras löneförskottet från arbetstagarens bruttolön på den egentliga lönebetalningsdagen. Ett löneförskott som anmälts får inte anmälas på nytt på den egentliga lönebetalningsdagen. Arbetsgivaren redovisar förskottsinnehållningen och socialförsäkringsavgifterna till de instanser som ansvarar för uppbörden enligt separata tidtabeller.

Hur beställs rapporter och är de i PDF-form?

Rapporter kan beställas i e-tjänsten med webblanketten, i laddningstjänsten eller i gränssnittet genom att göra en materialbeställning. Rapporterna är i PDF-form. 

Om ett företag har hundra löntagare, ska man göra hundra anmälningar eller kan uppgifter om alla löntagare ges med en anmälan?

Du kan lämna in 100 anmälningar med ett material, om du använder laddningstjänsten eller det tekniska gränssnittet och anmälningarna omfattas av samma betalningsdag och löneutbetalningsperiod. En anmälan innehåller uppgifter om en inkomsttagare, men du kan sända anmälningar om flera inkomsttagare på samma gång i materialet.

En arbetstagare arbetar i början av månaden på deltid och får timlön, men i slutet av månaden arbetar samma arbetstagare på heltid och får månadslön. Lön betalas på samma löneutbetalningsdag. Hur anmäls uppgifterna till inkomstregistret?

Det rekommenderas att man i så fall ger två olika anmälningar (egna anmälningar för heltids- och deltidsanställningen) och anmäler lönerna enligt det faktiska genomförandet på två olika anmälningar.

Om detta första anmälningssätt inte är möjligt, är det möjligt att ge två anmälningar, då • man i den första anmäler alla löner och uppgifter om anställningsförhållandet från och med början av löneutbetalningsperioden • man i den andra ger enbart uppgifter om anställningsförhållandet från och med ändringen (anmälningarna kan vara fler än två).

Om det nämnda anmälningssättet inte är möjligt, är det möjligt att ge uppgifterna om löneutbetalningsperioden utifrån uppgifterna från betalningsdagen eller den sista dagen av löneutbetalningsperioden.

Ska ett hushåll också ge en anmälan, trots att prestationen understiger 200 euro?

Också ett hushålls ska anmäla alla löneuppgifter till inkomstregistret utan nedre gräns i euro.

När löneförskott betalas efter lönedagen till exempel på grund av att lönen rättats, vad ska anmälas inom fem dagar, då den faktiska löneuppgiften registreras först i följande månad?

En förutsättning för betalningen av prestationen till inkomsttagaren är en anmälan till inkomstregistret. Den utsatta tiden för anmälning till inkomstregistret gäller betalda prestationer, oberoende av om det handlar om löneförskott eller s.k. normal löneutbetalning. Upptagningarna i lönebokföringen är inte av betydelse. Till inkomstregistret anmäls det belopp som betalats till inkomsttagaren, den förskottsinnehållning som verkställts på den och de debiterade arbetstagaravgifterna.

När anmäls ett löneförskott till inkomstregistret? En anmälan kan inte göras direkt från löneprogrammet, eftersom prestationen betalas direkt från kontot.

Flera kanaler kan användas för att anmäla uppgifter till inkomstregistret. Följande kanaler kan användas för anmälan av uppgifter:

1. det tekniska gränssnittet

a. realtidsgränssnittet Web Service

b. det asynkroniska gränssnittet Web Service

c. SFTP-gränssnittet

 

2. E-tjänsten

a. laddningstjänsten

b. webblanketten

Uppgifterna kan i exempelfallet anmälas till exempel med webblanketten i e-tjänsten, om de inte kan lämnas in direkt från lönesystemet.

Förekommer lättnader vad gäller sanktionerna i det inledande skedet av förfarandet?

Idrifttagandet av inkomstregistret ändrar avsevärt anmälningsförfarandena för prestationsbetalare, varför det i det inledande skedet i anmälningen kan förekomma oavsiktliga innehållsfel och -brister och missförstånd som gäller de utsatta tiderna för anmälningen. Därför är det inte rimligt att påföra påföljdsavgifter utifrån oavsiktliga fel eller dröjsmål i det inledande skedet av förfarandet. Förseningsavgifter påförs i regel först utifrån uppgifter som lämnats in i början av år 2020 och därefter.

Utifrån de uppgifter som getts år 2019 påförs följaktligen i regel inte någon förseningsavgift. Utifrån de uppgifter som getts år 2019 påförs en förseningsavgift enbart om inlämnandet av uppgifter för sent är förenat med uppenbar likgiltighet för skyldigheterna att anmäla uppgifter till inkomstregistret.

Anmäls arbetsinkomster för företagare till inkomstregistret?

Arbetsinkomst som fastställts för en försäkrad företagare enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare anmäls inte till inkomstregistret.

Anmäls löner som betalats till företagare till inkomstregistret?

Löneinkomst som betalats till en FöPL- eller LFöPL-försäkrad företagare ska anmälas till inkomstregistret. Vid beräkningen av sjukförsäkringsavgiften för en företagare ersätter Skatteförvaltningen de anmälda löneuppgifterna med de FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomstuppgifter som fåtts från försäkringsbolaget i den utsträckning som FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomsten ersätter förvärvsinkomsterna.

När företagarlöner anmäls med en anmälan om löneuppgifter är det viktigt att betalaren meddelar att inkomsttagaren är FöPL- eller LFöPL-försäkrad. Därtill är det viktigt att anmäla att personen inte omfattas av någon försäkringsskyldighet. I så fall påförs inte pensions- och sjukförsäkringsavgiften för företagare dubbelt, det vill säga utifrån såväl de löner som anmälts i anmälan om löneuppgifter som FöPL- och LFöPL-arbetsinkomstuppgifterna. FöPL- och LFöPL-uppgiften anmäls till inkomstregistret med Uppgift om arbetspensionsförsäkring i datagruppen Arbetspensionsförsäkring. Som värde för uppgiften väljs antingen kodvärde 2 (Arbetspensionsförsäkring för lantbruksföretagare LFöPL) eller kodvärde 3 (Arbetspensionsförsäkring för företagare FöPL).

Anmäls företagsinkomster till inkomstregistret?

Företagsinkomster anmäls i regel inte till inkomstregistret. Vederlag som är föremål för förskottsinnehållning och som betalats till en utförare av arbete som inte är införd i förskottsuppbördsregistret anmäls dock till inkomstregistret (under inkomstslaget Arbetsersättning). Således ska anmälan göras även om mottagaren av arbetsersättningen inte är en fysisk person utan ett aktiebolag, öppet bolag eller kommanditbolag.

Om ett hushåll köper hemstädningstjänster av ett företag (momsskyldigt), ska hushållet ge en anmälan till inkomstregistret?

Om företaget är infört i förskottsuppbördsregistret, behöver anmälan inte göras. Momsskyldigheten påverkar inte ärendet.

Om ett företag inte är infört i förskottsuppbördsregistret, ska uppgifter om betalda prestationer anmälas med en anmälan om löneuppgifter under inkomstslaget Arbetsersättning. Därtill anmälas den förskottsinnehållning som verkställts på inkomsten. Momsandelen anmäls inte.

Om ett företag inte är infört i förskottsuppbördsregistret, anmäls den moms som tagits ut av företaget till inkomstregistret?

Momsandelen anmäls inte till inkomstregistret.

Exempel: Ett kommanditbolag som inte är infört i förskottsuppbördsregistret har fakturerat 12 000 euro (inkl. moms på 2 322,58 euro) för en renovering som det utfört. Förskottsinnehållningen ska enligt Skatteförvaltningens beslut verkställas till 13 % av det belopp som först varit föremål för moms, det vill säga utifrån 9 677,42 euro. Det är inte nödvändigt att betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift för vederlaget. Prestationsbetalaren anmäler 9 677,42 euro till inkomstregistret under inkomstslaget Arbetsersättning och därtill den verkställda förskottsinnehållningen på 1 258,06 euro under inkomstslaget Förskottsinnehållning.

Vilka företagsinkomster anmäls till inkomstregistret? Till exempel betalas ersättning till aktiebolagets ägare som lön, ska den anmälas? Anmäls firmaföretagares inkomster?

Prestationsbetalaren är skyldig att anmäla uppgifterna om betalda löner.

Ur företagsägarnas synvinkel är det av betydelse om lön kan tas ut från företaget. En ägare av ett aktiebolag kan lyfta lön från det, men till exempel en företagare som har en firma kan inte ta ut lön utan uttagen är privatuttag. Lön som betalats till ett aktiebolags ägare ska anmälas till inkomstregistret. När företagarlöner anmäls med en anmälan om löneuppgifter är det viktigt att betalaren meddelar att inkomsttagaren är FöPL- eller LFöPL-försäkrad. Därtill är det viktigt att anmäla att personen inte omfattas av någon försäkringsskyldighet.

Privata uttag i en firma behandlas i firmans bokföring och anmäls på skattedeklarationen. Privata uttag anmäls inte till inkomstregistret. Däremot anmäls löner som en firma betalat till sina arbetstagare normalt till inkomstregistret.

Anmäls penninglöner brutto eller netto?

De betalda prestationerna anmäls till bruttobelopp, vilket är fallet för tillfället med årsanmälningar. Betalaren har möjlighet att i anmälan om löneuppgifter anmäla inkomsttagarens nettolön och den lön som betalas till honom eller henne. Nettolön och den lön som ska betalas är kompletterande inkomstslag, som det är frivilligt att anmäla. 

Sex veckors tillägg kommer till betalning på en gång. Hur anmäls uppgifterna?

Betalaren beslutar själv när mötesarvoden betalas. En förutsättning för betalning är en anmälan till inkomstregistret. Det rekommenderas att man anmäler intjäningsperioderna för de betalda prestationerna, vilka flera förmånsbetalare behöver.

Hur inverkar inkomstregistret på betalning av löneförskott? Ska en separat anmälan göras om löneförskott 5 dagar efter betalningsdagen (löneförskott är nettolön, varför anmälan närmast skulle snedvrida inkomstregisteruppgifterna)?

Enligt nuvarande praxis har det varit möjligt att betala löneförskott till exempel på begäran av arbetsgivaren. I sådana fall där lönen betalats till arbetstagaren innan den avtalade löneutbetalningsdagen på grund av ett fel som inträffat vid löneräkningen, kan det överenskommas att betalningen ses som löneförskott.
Förskottsinnehållning ska verkställas på löneförskottet och socialförsäkringsavgifter ska betalas utifrån detta på betalningsdagen för löneförskottet. Därefter dras löneförskottet av från arbetstagarens bruttolön på den egentliga löneutbetalningsdagen.

Till inkomstregistret anmäls uppgiften inom fem kalenderdagar från betalningsdagen för löneförskottet.

Arbetsgivaren redovisar förskottsinnehållningen och socialförsäkringsavgifterna till de aktörer som ansvarar för uppbörden enligt separata tidtabeller.
Skatteförvaltningens gällande anvisning har redan i flera år varit att löneförskott, ur beskattningssynvinkel i princip inte ens finns, och förskottsinnehållning ska alltid verkställas då en prestation – även om den görs som löneförskott – gjorts till inkomsttagaren.

I sista hand ansvarar prestationsbetalarna själva för på vilket sätt de behandlar eventuella löneförskott i sina egna system. Prestationsbetalarna ska förvissa sig om att förfarandet är förenligt med till exempel Skatteförvaltningens och socialförsäkrarnas gällande anvisningar. 

I inkomstregistret är anmälningen kopplad till prestationsbetalningen. Om en prestation betalas, ska den anmälas.

Inkomstregistret kan inte övervaka på vilken dag en enskild lönerat de facto betalats till inkomsttagaren, om inte prestationsbetalaren själv ger en separat anmälan om detta till inkomstregistret. Inkomstregistret följer enbart om prestationen anmälts till inkomstregistret inom den utsatta tid som föreskrivs i lagstiftningen, det vill säga inom fem dagar från den löneutbetalningsdag som prestationsbetalaren anmält.

Inkomstregistret ändrar inte på något sätt praxis för indrivning eller redovisning av förskottsinnehållning.

Slopas prestationsslag-begreppet och de anknutna koderna?

Inkomstregistret använder en koduppsättning för inkomstslag, som ersätter till exempel nuvarande prestationsslag i årsanmälan av arbetsgivare till Skatteförvaltningen.
I inkomstregistret används termen inkomstslag för prestationsslag.

Det handlar om en företagare som är införd i förskottsuppbördsregistret, som dock inte har någon egen FöPL-försäkring, och betalaren betalar arbetspensionsförsäkringsavgifter. Hur anmäls uppgifterna till inkomstregistret?

Trots att inkomsttagaren är införd i förskottsuppbördsregistret, ska en betalare som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn betala arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift utifrån ett uppdragsavtal med en enskild person, om inkomsttagaren inte har en försäkring enligt lagen om pension för företagare. I så fall ska arbetsersättningen anmälas till inkomstregistret. Betalaren av arbetsersättningen tar ut arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift utifrån arbetsersättningen. Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift anmäls inte alls till inkomstregistret. Detta trots att företagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret och arbetsersättningen och den förskottsinnehållning som verkställts på denna anmäls till inkomstregistret. Företagaren kan själv anmäla den uttagna arbetspensionsförsäkringsavgiften i sin bokföring och yrka på avdrag i sin egen beskattning.

Kan samma inkomstslag upprepas i anmälan flera gånger?

Ja. Detta är möjligt till exempel då inkomsterna har olika intjäningsperioder eller då det finns en annan orsak att specificera betalningarna.

I vilka situationer ska söckenhelger anmälas som avlönad frånvaro?

Söckenhelger är till exempel långfredag och annandag påsk. Söckenhelger anmäls som avlönad frånvaro, om anmälningsperioden för frånvaro omfattar en söckenhelg, som inte är en arbetsdag och för vilken lön för frånvarotid betalas.

Löneuppgifter räknas för företag enligt lönegrupp, och följaktligen betalas också lönerna enligt lönegrupp. Är det alltså möjligt att anmäla dessa löner enligt grupp också till inkomstregistret?
Lönedagen är samma för alla grupper och alla grupper hör till samma företag.

Lönerna kan anmälas till inkomstregistret enligt grupp. Uppgifterna kan anmälas enligt den gruppering som används för beräkningen av lönen. De inkomstslagsuppgifter som inkomstregistret kräver ska dock läggas till i uppgifterna. Det totala beloppet på arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ges som ett totalbelopp med en anmälan. Uppgiften i fråga kan inte ges enligt lönegrupp.

En prestation har gjorts till inkomsttagaren under förutsättning att inkomsttagaren är införd i förskottsuppbördsregistret. Informationen har i så fall inte anmälts i inkomstregistret. Senare konstateras det att inkomsttagaren inte sist och slutligen är införd i förskottsuppbördsregistret, varför uppgifterna anmäls enligt den ursprungliga betalningsdagen. I denna situation har förskottsinnehållning inte verkställts, eftersom inkomsttagaren enligt de ursprungliga betalningsuppgifterna varit införd i förskottsuppbördsregistret.

Anmäls i så fall inkomstslaget Förskottsinnehållning (kodvärde 402) inte alls, eller anmäls 0 euro som dess belopp? I denna situation var förskottsinnehållningsprocenten dock inte i användning (0 %). Enligt anvisningarna om inkomstregistret är förskottsinnehållning dock en post som ska dras av från lönen och en obligatorisk uppgift. Gäller detta alla inkomstslag?

Förskottsinnehållning anmäls inte, om sådan inte verkställts. I exemplet i frågan är det möjligt att anmäla 0 euro som förskottsinnehållningsbelopp.

När betalda skattefria resekostnader anmäls, är inkomsttagarens kön en onödig uppgift (minimering av uppgifter enligt GDPR). Är det möjligt att låta bli att anmäla inkomsttagarens kön trots att inkomsttagaren inte har någon identifierare (i allmänhet är de utländska)?

Enligt lagen om inkomstdatasystemet ska könet anmälas, om inkomsttagaren saknar finländskt kundnummer. Uppgiften är obligatorisk i dessa situationer.

Förskottsinnehållning anmäls i samband med andra uppgifter inom fem dagar, men när redovisas förskottsinnehållning?

Arbetsgivaren redovisar de förskottsinnehållningar, källskatter och sjukförsäkringsavgifter som den betalat under månaden på eget initiativ senast på förfallodagen enligt företagets egna skatteperiod (som i allmänhet är den 12:e i följande månad).
Inkomstregistret medför följaktligen inte ändringar för de utsatta tiderna eller förfarandet vad gäller betalning, det vill säga att betalningsdagen för arbetsgivarförpliktelserna fortsättningsvis är den 12:e i följande månad. Vad gäller betalning bevaras också den förlängda skatteperioden (kvartal).

Om det finns fel i ett material med löneuppgifter (till exempel är en anmälan felaktig i ett stort material), förkastar inkomstregistret då hela materialet?

Betalaren avgör själv hur man ska förfara. Om ett material innehåller enskilda felaktiga anmälningar och den som sänt materialet begärt att hela material förkastas i det fallet att det innehåller fel, förkastar inkomstregistret hela materialet.

Om materialet innehåller enskilda felaktiga anmälningar och den som sänder materialet begärt att felfria anmälningar godkänns i det fallet att materialet innehåller också fel, sparar inkomstregistret de felfria anmälningar och ger felrespons om anmälningarna med fel till avsändaren.

Hur ska nettoförskott hanteras i inkomstregistret? Det är alltså fråga om nettoförskott som inte är bundet till bruttolönen.

Nettoförskott är löneförskott som betalats till inkomsttagaren. Enligt lagen om inkomstdatasystemet ska uppgifter om betalade prestationer lämnas senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen. På löneförskottet ska förskottsinnehållning verkställas och socialförsäkringsavgifter betalas på betalningsdagen för löneförskottet.

När förskottsinnehållningen har verkställts och socialförsäkringsavgifterna har betalats, avdras löneförskottet från arbetstagarens bruttolön på den egentliga lönebetalningsdagen. Inkomst som betalats i förskott får inte anmälas på nytt till inkomstregistret på den egentliga löneutbetalningsdagen.

Skatteförvaltningens gällande instruktioner har redan före inkomstregistret varit att förskottsinnehållning alltid ska verkställas när en prestation – även om det skulle handla om ett löneförskott – har betalats till inkomsttagaren.

Ska man till inkomstregistret anmäla endast uppgifter om de personer till vilka prestationer har betalats?

Anmälningsskyldigheten uppstår vid betalningstransaktionen. Till inkomstregistret anmäls endast uppgifter om personer till vilka prestationer har betalats. Så kallad tom anmälan rekommenderas inte, om man inte betalar prestationer till inkomsttagaren eller om man samtidigt inte till exempel anmäler frånvarouppgifter, vistelseperioder relaterade till internationellt arbete eller motsvarande uppgifter.

Kan man i anmälan använda sådana inkomstslag som inte längre gäller dvs. används?

Inkomstslagen administreras enligt giltighetstider, och systemet kontrollerar inkomstslagens giltighet när uppgifter inlämnas. Du kan rätta en inlämnad anmälan om inkomstslaget varit giltigt på betalningsdagen. I en ny anmälan kan man inte ange inkomstslag som inte längre gäller.

Var hittar man anmälningsreferensen om den inte är känd?

Anmälningsreferensen kan kontrolleras i en inlämnad anmälans behandlingsrespons om anmälan har inlämnats via det tekniska gränssnittet eller laddningstjänsten. Betalaren kan också på nytt ladda ner materialets behandlingsrespons via e-tjänsten, varvid betalaren får alla anmälningars referenser i materialet i XML-format. Dessutom kan betalaren kontrollera anmälningsreferenserna i anmälningarna om löneuppgifter via e-tjänsten. 

I vilka situationer ska prestationer som betalats samma dag anmälas i olika material?

Uppgifterna i vissa datagrupper ska vara de samma i materialet. Om uppgifterna avviker från varandra ska de anmälas separat. Detta gäller följande datagrupper:

• Allmänna uppgifter om material

• Löneutbetalningsperiod

• Kontaktpersoner för materialet och

• Uppgifter om betalaren.

Dessutom ska uppgifterna inlämnas separat om en tidigare anmälan ersätts eller förkastas.

Således ska uppgifterna inlämnas i olika material i till exempel följande fall:

- Materialets bildare eller tidpunkten för dess bildande varierar. Till exempel har man under samma dag och med samma programvara gjort flera betalningar för samma löneutbetalningsperiod, och programmet bildar materialet i samband med betalningen.

- I materialet har man angett typ av betalarens underorganisations identifierare. Anmälan kan endast ha en underorganisation för en bestämd uppgift Typ av underorganisationens identifierare, såsom Kevas underorganisation.

- Materialet innehåller den ställföreträdande betalarens och den egentliga arbetsgivarens anmälningar.

Får man anmäla nollinkomster till inkomstregistret, dvs. uppgifter om personer till vilka inga prestationer betalas?

Till inkomstregistret kan man till exempel anmäla endast uppgifter om frånvaro, vistelse, arbete eller anställningsförhållande utan lönebetalning. Onödiga så kallade tomma anmälningar får inte inlämnas.

År 2019 upptäcker man att inkomst inte betalats för 2018, till exempel övertidsersättning eller retroaktiv löneförhöjning som utbetalas 2019. Hur ska man agera i denna situation, och ska dessa inkomster anmälas till inkomstregistret 2019?

Ja. Anmälan av information till inkomstregistret sker i realtid, dvs. enligt huvudregeln senast på den femte kalenderdagen efter betalningsdagen. Anmälningsskyldigheten gäller löne- och förvärvsinkomster som betalats efter 1.1.2019.

Övertidsersättningen eller den retroaktiva löneförhöjningen har utbetalats 2019, och därför anmäls uppgifterna till inkomstregistret. För inkomstslagen i anmälan kan man dock som intjäningstid ange en specifik tid under vilken inkomsten intjänats (t.ex. 2018). Det rekommenderas att intjäningsperioden anmäls.

Kan man om samma inkomsttagare lämna in flera anmälningar samma dag?

Ja, antalet är inte begränsat.

Ska servicesedel eller servicepenning inom småbarnspedagogik anmälas till inkomstregistret?

Anmäls inte. En servicesedel eller servicepenning ger en kommuninvånare rätt att anlita service, till exempel vård av barn.

Det företag som tillhandahåller servicen fakturerar kommunen, och om företaget inte är infört i förskottsuppbördsregistret ska uppgifterna anmälas till inkomstregistret.

När en kommun betalar arbetsersättning till serviceproducenten ska de betalda arbetsersättningarna anmälas till inkomstregistret om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Dessutom ska arbetsersättning anmälas om inkomsttagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret eller om betalaren är en prestationsbetalare som omfattas av pensionslagarna för den offentliga sektorn (OffPL) och inkomsttagaren är en fysisk person som är införd i förskottsuppbördsregistret men saknar försäkring enligt pensionslagarna för företagare.

Hur ska uppgifterna anmälas till inkomstregistret om man betalar lön retroaktivt, till exempel för början av året?

Om lön inte har utbetalats och betalas retroaktivt för året ska den betalda prestationen anmälas till inkomstregistret med ny anmälan när inkomsten betalas. Det är viktigt att ange intjäningsperioderna för inkomsten.

Ska babybidrag anmälas till inkomstregistret?

Babybidrag och andra motsvarande understöd som kommunerna betalar ut (understöd för anskaffning av bostad, återflyttningsbidrag för återflyttning till hemkommun osv.) anmäls med inkomstslaget 316 (Övriga skattepliktiga förvärvsinkomster). År 2021 anmäls dessa förmåner i anmälan om förmånsuppgifter.

Kan ett företag bland inkomstslagen enligt anmälningssätt 2 endast använda Tidlön och anmäla alla inkomster som betalats till inkomsttagaren med detta inkomstslag?

Nej. I detta exempel bör företaget använda anmälningssätt 1 och vara beredd på eventuella frågor av informationsanvändarna.
Informationsanvändarna behöver inkomstuppgifterna specificerade enligt anmälningssätt 2. De inkomstslag som används i inkomstregistret gäller för olika betalningssituationer, och därför ska prestationer som betalats i olika situationer anmälas med olika inkomstslag. Betalaren kan inte använda ett inkomstslag som inte motsvarar den faktiska betalningssituationen. I vissa exceptionella situationer kan flera inkomstslag vara samtidigt tillämpliga, till exempel om det är fråga om ersättning för övertidsarbete i kvällsskift på en söndag. För sådana situationer finns det rekommendationer för hur inkomsten bör anmälas med anmälan om löneuppgifter.

Varför ska penninglöner anmälas med anmälningssätt 2?

Det är inte obligatoriskt att anmäla penninglöner med anmälningssätt 2, men detta rekommenderas. Specifikationsnivån för anmälningssätt 2 är frivillig. Penninglöner ska åtminstone anmälas som total summa (anmälningssätt 1).

Vi betalar ut lönerna för januari 2019 på årets sista dag dvs. 31.12.2018. Ska löneuppgifterna anmälas till inkomstregistret?

Anmäls inte. Till inkomstregistret anmäls endast prestationer som betalas från och med 1.1.2019. Således anmäls prestationer som betalas 31.12.2018 med årsanmälan till Skatteförvaltningen.

I Skatteförvaltningens årsanmälan för arbetsgivare och prestationsbetalare (7801) anmäls i dag löneskuld till en delägare till ett aktiebolag som upptagits i bokslutet som skuld som lön. På motsvarande sätt anmäls kostnadsersättningar till delägare till ett öppet bolag eller kommanditbolag även om dessa de facto inte har betalats utan redovisats som en privat investering i bolaget. Hur ska dessa poster anmälas till inkomstregistret? 

Lön som betalats till en delägare i ett aktiebolag och som redovisats som löneskuld betraktas som inkomst som delägaren disponerar över. Delägaren har beslutat att lämna inkomsten som lönefordran i bolaget. Betalaren ska verkställa förskottsinnehållning på inkomsten på normalt sätt. Därför anmäls inkomsten redan i dag med årsanmälan 7801 till Skatteförvaltningen.

På motsvarande sätt betraktas kostnadsersättningar till delägare i ett öppet bolag eller kommanditbolag som redovisats som en privat investering i bolaget som inkomst som delägaren disponerar över. Eftersom delägaren disponerar över inkomsten betraktas den som betalning av inkomst. Inkomsten anmäls redan i dag med årsanmälan till Skatteförvaltningen.

Lönefordran för en delägare i ett aktiebolag och redovisad kostnadsersättning för en delägare i ett öppet bolag eller kommanditbolag som investerats i bolaget som privat investering anmäls till inkomstregistret med anmälan om löneuppgifter. En delägares lönefordran anmäls med inkomstslag för lön och kostnadsersättning med inkomstslag avsedda för betalningstransaktionen. Anmälan ska göras när delägares lönefordran eller privata investering bokförs. Den fem kalenderdagar långa tidsfristen för anmälan börjar löpa från denna tidpunkt. Det gäller dock att notera att semesterlöneskuld inte anmäls till inkomstregistret när den införs i bokföringen. Anmälan görs först när semesterlönen betalas till inkomsttagaren. Detta beror på att inkomsttagaren inte har disponerat över semesterlönen när den upptagits som semesterlöneskuld.

När en löneskuld återbetalas till en delägare anmäls inkomsten inte till inkomstregistret. Det är inte fråga om lönebetalning utan amortering av skuld. Om en delägare i ett öppet bolag eller kommanditbolag senare gör ett privatuttag anmäls detta inte till inkomstregistret.

Hur anmäls kostnadsersättning för en bolagsman som blir kvar i bolaget i form av en privat investering till inkomstregistret?

Kostnadsersättningar till delägare i ett öppet bolag eller kommanditbolag som redovisats som en privat investering i bolaget betraktas som inkomst som delägaren disponerar över. Eftersom delägaren disponerar över inkomsten betraktas den som betalning av inkomst. Inkomsten anmäls redan i dag med årsanmälan till Skatteförvaltningen.

Kostnadsersättning för en delägare i ett aktiebolag och redovisad kostnadsersättning för en delägare i ett öppet bolag eller kommanditbolag som investerats i bolaget som privat investering anmäls till inkomstregistret med anmälan om löneuppgifter. Anmälan ska göras när den privata investeringen bokförs. Den fem kalenderdagar långa tidsfristen för anmälan börjar löpa från denna tidpunkt. 

Uppgiften anmäls inte på nytt till inkomstregistret när den privata investeringen betalas till delägaren.

Hur ska en redovisad lönefordran till en delägare i ett aktiebolag beaktas i anmälan?

Lön som betalats till en delägare i ett aktiebolag och som redovisats som lönefordran betraktas som inkomst som delägaren disponerar över. Delägaren har beslutat att lämna inkomsten som lönefordran i bolaget. Betalaren ska verkställa förskottsinnehållning på inkomsten på normalt sätt. Därför anmäls inkomsten redan i dag med årsanmälan 7801 till Skatteförvaltningen.

Löneskuld till en delägare i ett aktiebolag anmäls till inkomstregistret med anmälan om löneuppgifter. Löneskulder anmäls med något inkomstslag för lön. Anmälan ska göras när lönefordran bokförs. Den fem kalenderdagar långa tidsfristen för anmälan börjar löpa från denna tidpunkt. Det gäller dock att notera att semesterpenning som vid årsskiftet behandlats som lönefordran inte anmäls till inkomstregistret på motsvarande sätt som lönefordran till delägare. 

Uppgiften anmäls inte på nytt till inkomstregistret när löneskulden betalas till delägaren.

När en så kallad lättföretagare fakturerar sina arbetsprestationer via ett faktureringsföretag anser Skatteförvaltningen att prestationen är lön medan arbetspensionsanstalterna anser att det är fråga om företagarinkomst. Hur ska en sådana prestation anmälas till inkomstregistret?

Eftersom arbetsgivaren och arbetstagaren enligt skattelagstiftningen kan avtala om anställningsförhållande ska inkomsten i sådana situationer anmälas som lön till inkomstregistret. Då anmäler betalaren uppgiften Ingen försäkringsskyldighet, såsom i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: belöning av arbetstagare, prestationer som ska betalas till företagare och andra specialsituationer. Enligt förfarandet i anvisningen ska sjukförsäkringens sjukvårds- och dagpenningavgifter beräknas utifrån det faktiska beloppet.

Ska företagares arbetsinkomster anmälas till inkomstregistret?

Anmäls inte. Arbetspensions- och sjukförsäkringsavgifterna för företagare fastställs utifrån den bekräftade FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsten. Den FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst som pensionsanstalten fastställt utgörs av den inkomst som ligger till grund för arbetspensionsförsäkrings- och sjukförsäkringsavgifterna och den ersätter företagarlön som grund för arbetspensions- och sjukförsäkringsavgiften. Arbetsinkomsten anmäls inte till inkomstregistret, men den lön som företagaren får anmäls till inkomstregistret för beskattningen.

Hur ska en företagares lön anmälas till inkomstregistret?

En företagare ska till inkomstregistret anmäla löner som han eller hon tagit ut ur sitt företag och information om den arbetspensionsförsäkring som ska tillämpas:
 • Arbetspensionsförsäkring för lantbruksföretagare (LFöPL) väljs, om inkomsttagaren är försäkrad enligt lagen om pension för lantbruksföretagare. En försäkring enligt lagen om pension för lantbruksföretagare är en arbetspensionsförsäkring för jordbrukare, skogsägare, fiskare och renskötare samt hans eller hennes familjemedlemmar. Även stipendiemottagare omfattas av LFöPL:s arbetspensionsskydd.
 • Pensionsförsäkring för företagare (FöPL) väljs, om inkomsttagaren är försäkrad enligt lagen om pension för lantbruksföretagare. En försäkring är obligatorisk då ett företag uppfyller kraven på tillhörande till tillämpningsområdet för lagen om pension för företagare. En försäkring ska tecknas inom sex månader från det att företagsverksamheten börjar.
Därtill ska man till inkomstregistret anmäla uppgiften Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensions-, sjuk-, arbetslöshets- eller arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring).

Ska vittnesarvoden anmälas till inkomstregistret?

Ja, med anmälan om löneuppgifter. Vittnesarvode betalas för vittnesmål i rätten. Arvodet är arbetsersättning, förutom om det överenskommits att det betalas som lön. Förskottsinnehållning verkställs på arbetsersättningen, om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Inga andra socialförsäkringsavgifter betalas. Vittnesarvoden anmäls till inkomstregistret med inkomstslaget 336 Arbetsersättning. Om ett vittnesarvode betalas som lön, anmäls det till inkomstregistret med något inkomstslag för lön. Om ett vittnesarvode betalas som lön, anmäls det till inkomstregistret till exempel under inkomstslaget Lön totalt.

Obs! Ersättningar för vittnesmålskostnader vilka betalas ur statens medel är skattefria. Dessa anmäls inte till inkomstregistret.

I vilken situation ska inkomsten anmälas som sjöarbetsinkomst?

Sjöarbetsinkomst är löneinkomst som betalas för arbete som utförts på ett fartyg och som anknyter till trafikering av fartyget. Fartyget ska ha en bruttodräktighet på minst 100 registerton. Arbetet utförs för redaren och det ska uppfylla de förutsättningar som fastställts i inkomstskattelagen. Löneinkomst kan betalas i penningform eller som en förmån med penningvärde. Bestämmelsen gäller såväl finländska som utländska fartyg. Läs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av sjöarbetsinkomst.

Vad avses med cross-trade-tid?

Om arbetstagaren arbetar på ett fartyg som inte besöker Finlands territorium under den aktuella månaden, har arbetstagaren rätt till cross-trade-avdrag i beskattningen. Den redare som betalare sjöarbetsinkomst anmäler cross-trade-tiden i fulla månader för beviljandet av cross-trade-avdraget. Om löneutbetalningsperioden inte är en kalendermånad, ges uppgiften om cross-trade-tiden i den anmälan om löneuppgifter som ges vid den tidpunkt då det är känt att förutsättningarna för cross-trade-avdrag är uppfyllda vad gäller månaderna i fråga. Cross-trade-tiden anmäls genom att ange det antal månader under vilka arbetstagaren har rätt att få ett cross-trade-avdrag.

I vilken situation anmäls uppgiften Period för uttag med anmälan om löneuppgifter?

Uppgiften används endast när sjöarbetsinkomst utbetalas. Sjöarbetsinkomst är inkomst för det år då den betalats eller antecknats för arbetstagaren, oberoende av under vilken kalendermånad lönen förvärvats eller för vilken tid den flutit in. Sjöarbetsinkomst anmäls till inkomstregistret som förvärv för den dag då den de facto betalats i penningform till arbetstagaren.
Om inkomsten dock utifrån den arbetsrättsliga lagstiftningen som gäller sjöarbete och det fördrag som kompletterar denna kunnat tas ut redan före den faktiska betalningsdagen, ska uppgifter om den uttagbarhetsperioden anmälas: Period för uttag, startdatum och Period för uttag, slutdatum.
Om inkomsten dock utifrån den arbetsrättsliga lagstiftningen som gäller sjöarbete eller ett fördrag som avviker från denna kunnat tas ut redan före den faktiska betalningsdagen, ska uppgifter om den uttagbarhetsperioden inte anmälas för prestationen.

Vår familj har en stödperson till vilken jag betalar lite ersättning. Måste jag anmäla detta till inkomstregistret?

Ja. Stödpersonsverksamhet kan vara frivilligt arbete, för vilket ett arvode, kostnadsersättning eller båda två kan betalas. En stödperson har till uppgift att stöda ett barns uppväxt och utveckling. En stödperson kan också fungera som stöd för hela familjen. Ett arvode som betalats till en stödperson för frivilligt arbete anmäls till inkomstregistret under inkomstslaget 336 Arbetsersättning. Om kostnadsersättningar betalats i samband med arvode är de inte skattefria. Kostnaderna läggs till arvodesbeloppet och anmäls som totalsumma med arvodet med inkomstslaget 336 Arbetsersättning.

Hur ser jag de anmälningar som lämnats in till inkomstregistret?

När du har skickat anmälningen till inkomstregistret, kan du söka och granska anmälningen i inkomstregistrets e-tjänst på sidan Inlämnade anmälningar. Om materialet som innehåller anmälningar har skickats in via inkomstregistrets laddningstjänst, kan det ta en stund före uppgifterna syns på sidan Inlämnade anmälningar.

Om betalningsdagen är senare än anmälningsdagen

Om man direkt från löneberäkningen anmält uppgifter till inkomstregistret, men lönen utbetalas först senare åt arbetstagaren, är betalningsdagen i så fall senare än anmälningsdagen.

Exempel: Uppgifterna har anmälts till inkomstregistret från löneberäkningen 31.1 och betalningsdagen är 10.2.

På sidan Inlämnade anmälningar visas som standardintervall de anmälningar, vars betalningsdag är en månad  från den innevarande dagen, då den kommande betalningsdagen nödvändigtvis inte är under det här tidsintervallet. Ändra tidsintervallet i punkten Precisera sökningen så att betalningsdagen ingår i sökintervallet (minst betalningsdag + 1 dag).

Om du vill söka anmälningen enligt lagringsdag ska du använda sökvillkoret Anmälningens mottagningstidpunkt.

Om tidsintervall används som sökvillkor, visas följande uppgifter i sökresultatet:

  • anmälan om löneuppgifter: uppgifter som hänför sig till betalningsdag
  • arbetsgivarens separata anmälan: uppgifter som hänför sig till anmälningsdag
  • uppgifter om internationellt arbete och etableringsanmälan för hyrd arbetstagare:uppgifter som hänför sig till anmälningsdag 

Kontrollera att det  materialet är giltigt i inkomstregistret

Om anmälningen har lämnats in som en del av materialet, syns anmälningen i inkomstregistret endast om materialet har sparats i inkomstregistret. Materialet ska ha statuset Giltigt. Du kan kontrollera materialets status på sidan Sänt material.

Kontrollera att du har de fullmakter som behövs

Om uppgifterna har lämnats in direkt från löneadministrationssystemet genom det tekniska gränssnittet, ser du anmälningarna endast om du har fullmakt för det. Ett certifikat är inte en tillräcklig fullmakt för e-tjänsten. Fullmakter ges i tjänsten Suomi.fi-fullmakter.

Ska en gåva som getts till en lärare anmälas till inkomstregistret?

Det handlar om gåvor som elever eller elevens föräldrar ger till läraren i ett omtänksamt syfte. Hågkomster av detta slag utgör i regel inte skattepliktig inkomst i inkomstbeskattningen och de ska inte anmälas till inkomstregistret.

Ska ett stipendium anmälas till inkomstregistret?

Stipendier behöver inte anmälas till inkomstregistret. Inkomstregistret har inte förändrat förfaringssättet för att anmäla stipendier. Om stipendiet är skattepliktigt ska det anmälas till inkomstregistret såsom hittills.

Ska lotterivinster anmälas till inkomstregistret?

Lotterivinster anmäls till inkomstregistret endast om de inte omfattas av tillämpningsområdet för lotteriskattelagen.

Lotterivinster omfattas av tillämpningsområdet för lotteriskattelagen om vinstutfallet inte grundar sig på mottagarens prestation utan slumpen och om antalet deltagare är tillräckligt stort. För inkomster som omfattas av tillämpningsområdet för lotteriskattelagen betalas inte inkomstskatt men anordnaren för lotteriet betalar lotteriskatt. Dessa inkomster anmäls inte till inkomstregistret utan de anmäls separat till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen har utfärdat en separat anvisning om tillämpningen av lotteriskattelagen, Beskattning av lotterier.

Om lotterivinsten inte uppfyller förutsättningarna för lotteriskattelagen ska den anmälas med inkomstslaget 316 Övriga skattepliktiga förvärvsinkomster till inkomstregistret. För ytterligare anvisningar se Skatteförvaltningens anvisning, avsnitt 7.4.3.