Det finska inkomstregistret - unikt i sin omfattning

Inkomstregistret infördes år 2019 i Finland. Inkomstregistret är en elektronisk databas över inkomstuppgifter. Uppgifter om utbetalda löner anmäls till registret inom fem dagar från betalningen. Registret omfattar för närvarande uppgifter om utbetalda löner och från och med 2021 även pensions- och förmånsuppgifter.

- Liknande centraliserade och realtida register existerar även i andra länder, med det finska inkomstregistret är unikt i sin omfattning. Uppgifterna som sparats i registret kan utnyttjas av olika organisationer samtidigt, utan att medborgaren eller arbetsgivaren behöver anmäla uppgifterna separat till varje organisation. Eftersom anmälningen av uppgifter till inkomstregistret automatiserats i hög grad kräver det betydligt mindre manuellt anmälningsarbete, berättar Inkomstregisterenhetens direktör Terhi Holmström om registrets fördelar.

Inkomstregistret försnabbar och förenklar dataflödet för löne- och förmånsuppgifter från företag till myndigheter och övriga informationsanvändare. Myndigheterna har till exempel kunnat automatisera sina egna processer på grund av ett dataflöde i realtid och avstå från olika manuella arbetsfaser som hänför sig till sparande av uppgifter. Inkomstregistret bygger upp och stödjer en god kultur inom den finska myndighetsförvaltningen.

Informationen överförs automatiskt och i realtid

Så gott som 99 procent av alla anmälningar lämnas in elektroniskt till inkomstregistret. Största delen av uppgifterna överförs från löneräkningsprogrammen till inkomstregistret via ett gränssnitt redan innan den egentliga lönedagen. Uppgifterna är tillgängliga för olika myndigheter och organisationer genast när de behövs.

- Inkomstregistret är ett betydande framsteg vid utnyttjande av gränssnitt mellan företagens och myndigheters datasystem. Med hjälp av gränssnitten överförs uppgifterna automatiskt, snabbt och kontrollerat från ett system till ett annat, berättar Holmström.

I Finland används uppgifterna omfattande i samhället. Fördelarna med registret syns starkt i kommunikationen med myndigheterna. Uppgifterna som anmälts till inkomstregistret används bland annat i beskattningen, beviljande av förmåner och pensioner, behandlingen av försäkringsersättning, arbetarskyddet, statistikföringen samt fastställande av kundavgifter.

Arbetsgivare anmäler utbetalda löner till inkomstregistret. Från och med nästa år anmäls även utbetalda pensioner och förmåner. Omkring 69 procent av anmälningarna om löneuppgifterna lämnas in redan innan den egentliga betalningsdagen. Användningen av de offentliga e-tjänsterna är något som är bekant för många i Finland.

- Finska arbetsgivare har tagit ett enormt digitalt språng då de tagit i bruk inkomstregistret och automatiserat verksamhetssätten i anslutning till anmälandet. Utvecklingen av ett digitalt samhälle i realtid har varit ett gemensamt mål. Inkomstregistret och dess gränssnitt har skapat nya utsikter för utvecklingen och inkomstregistret kan nu utvecklas vidare på många olika sätt, gläder sig Holmström.

Inkomstregistret stödjer bekämpningen av grå ekonomi

Med hjälp av inkomstregistret kan grå ekonomi och svartarbete bekämpas ännu effektivare än hittills. Till exempel arbetarskyddsmyndigheterna kan utnyttja inkomstregistrets uppgifter vid uppföljning av uppfyllandet av minimikraven för anställningsförhållande och användningen av utländsk arbetskraft. Man kan vidta åtgärder vid missbruk snabbare än hittills med hjälp av övervakning eller styrning. Missbruk kan även hindras genom att uppgifterna med samma sakinnehåll är tillgängliga för alla parter som använder uppgifterna.

- Det blir intressant att se hur inkomstregistrets roll vid bekämpningen av grå ekonomi utvecklas under de kommande åren, säger Holmström.

Inkomsttagaren kan i inkomstregistrets e-tjänst granska om arbetsgivaren fullgjort sina anmälningsrelaterade arbetsgivarplikter. Innan inkomstregistret kunde uppgifterna inte kontrolleras i realtid, utan bristerna framgick oftast först efter en lång tid.

De löneinkomster, pensionsinkomster och skattepliktiga förmånsinkomster som anmäls till inkomstregistret utgör ca 90 procent av inkomsttagarnas alla skattepliktiga inkomster i Finland. Detta beror på att uppgiftsskyldigheten inte omfattar vissa inkomster. Exempel på sådana inkomster är största delen av kapitalinkomsterna, rese- och logiersättningar som arbetsgivaren betalat utifrån verifikat och arbetsinkomster för en företagare som försäkrats enligt företagarens pensionslag eller lantbruksföretagarens pensionslag.

Trots begränsningarna, får man en bra helhetsbild över de flesta människors inkomster i inkomstregistret. I ungefär två fall av tre motsvarar de inkomster som anmälts till inkomstregistret inkomsttagarens totalinkomster. Förutom inkomstuppgifter samlas uppgifter i anslutning anställningsförhållande och arbetstagarens frånvaro i inkomstregistret.

Läs mera:

• Hur bekämpar inkomstregistret svart ekonomi?
• Kampanjsidan #EU4FairWork (Webbplatsen Grå ekonomi & ekonomisk brottslighet)

Inkomstregistret deltar i kampanjen #EU4FairWork. Kampanjen ökar arbetsgivarnas och arbetstagarnas förståelse av fördelarna med att anmäla arbete och informerar beslutsfattarna om hur viktigt det är att bekämpa svartarbete. Både myndigheter som organisationer deltar i kampanjen, och den ordnas i alla EU-länder. Du kan följa kampanjen i sociala medier under hashtaggen #EU4FairWork.