Antalet användare ökar i inkomstregistret: snabbare beslut och enklare att uträtta ärenden år 2020

3.1.2020

Allt fler myndigheter börjar utnyttja inkomstregistret i år. T.ex. olycksfalls- och trafikförsäkringsbeslut, vuxenutbildningsförmåner och förhandsifyllda skattedeklarationer baseras framöver på löneuppgifter i realtid som arbetsgivarna lämnat in. Uppgifter som arbetsgivarna anmält till inkomstregistret har hittills använts för beslut om dagpenning, föräldrapenning och arbetspension. Besluten förväntas kunna fattas snabbare och smidigare än hittills.

Fr.o.m. ingången av år 2020 kan närmare 500 organisationer använda inkomstregistret i sitt beslutsfattande eller i sina andra lagstadgade uppgifter. Inkomstregistret förmedlar löneuppgifter i realtid till de centrala samhälleliga funktionerna, eftersom uppgifterna framöver kommer att användas t.ex. för

  • beslut om dag- och föräldrapenning
  • olycksfalls- och trafikförsäkringsbeslut
  • arbetspensionsbeslut
  • förhandsifyllda skattedeklarationer och ändringsskattekort
  • Statistikcentralens statistik
  • arbetarskyddstillsynen
  • vuxenutbildningsförmåner
  • fastställande av klientavgifter inom småbarnspedagogiken och social- och hälsovården.

Inkomstregistret är en möjliggörare

Finland visar vägen som en pionjär inom digitaliseringen genom att automatisera samhälleliga funktioner och förenkla och förenhetliga arbetsgivarnas anmälningsskyldigheter. Inkomstregistret är ett utmärkt exempel på en digital myndighetstjänst där företagen lämnar in information till myndigheterna i realtid.

Grundidén med inkomstregistret är att uppgifterna om de utbetalda lönerna överförs automatiskt från arbetsgivarnas löneräkningssystem till inkomstregistret omedelbart efter betalningen. Tidigare anmälde arbetsgivarna uppgifterna separat för varje myndighet. Nu hämtar myndigheterna och organisationerna uppdaterade inkomstuppgifter från registret när de behöver dem i sitt beslutfattande. Varje informationsanvändare får endast de uppgifter som hen enligt lagen har rätt till.

 – Visionen är att företagen och övriga arbetsgivare skulle i och med automatiseringen kunna minimera den tid som går åt till anmälningar till myndigheterna. Ju mer kompatibla företagens egna system är med inkomstregistret vad gäller anmälningar, desto mer nytta har företagen av inkomstregistret på längre sikt, säger direktören för Inkomstregisterenheten Terhi Holmström.

Från och med år 2021 anmäls även uppgifter om pensioner och förmåner till inkomstregistret. Om en arbetstagare har flera arbetsgivare eller inkomsterna utgörs av både lön och förmåner kan det vara svårt att forma en helhetsbild av de egna inkomstuppgifterna. År 2021 ser medborgarna sina egna löne- och förmånsuppgifter i inkomstregistret som en helhet i realtid. Man kan granska sina egna löneuppgifter i inkomstregistret redan nu.

Tack vare inkomstuppgifterna i realtid kan förmånerna för personer med sporadiskt arbete fastställas snabbare och mera exakt än tidigare. Detta förenklar övergången från arbetsmarknaden till förmåner och vice versa. Inaktivitetsfällorna minskar då det går lättare att förutse hur förmånerna och beskattningen påverkar inkomsterna.

– Användningen av inkomstregistret har krävt insatser av såväl arbetsgivarna och lagstiftarna som myndigheterna. Inkomstregistret är en möjliggörare, och nu ska man börja dra nytta av det, uppmanar Holmström.

Under 2019 lämnades ca 54 miljoner anmälningar om löneuppgifter till inkomstregistret. Registret innehåller löneuppgifterna av ca 3 miljoner medborgare.