Behandlingen av inkomstregistrets datamängder kräver mycket av systemet

16.6.2020

Inkomstregistret är ett gemensamt register för många olika myndigheter. Till inkomstregistret anmäls alla finländares löneuppgifter och i fortsättningen även uppgifter om betalda förmåner. Systemets funktionsduglighet och effektivitet är ständigt föremål för granskning.

Inkomstregistrets uppgifter behövs för samhällets många funktioner och uppgifterna måste vara tillgängliga när de behövs. Å andra sidan innebär skyldigheten att lämna in uppgifterna inom fem kalenderdagar att en stor mängd anmälningar kommer in till inkomstregistret samtidigt i samband med de vanligaste lönedagarna. Uppgifterna måste röra sig snabbt för att uppgifterna så snabbt som möjligt kan distribueras till informationsanvändarna.

Inkomstregistret behandlade över 436 000 000 anmälningar år 2019

I snitt lämnas 140 000 anmälningar om löneuppgifter in till inkomstregistret varje vardag. I mitten av månaden kan t.o.m. över 500 000 anmälningar om löneuppgifter lämnas in per dygn. Största delen av uppgiftslämnarna skickar uppgifterna automatiskt till inkomstregistret direkt från sitt löneadministrationssystem.

Samtidigt söker olika myndigheter uppgifter från inkomstregistret. Under ett dygn kan informationsanvändarna göra t.o.m. 1,4 miljoner begäran om informationssökningar. Utgående från dessa distribueras över 13 miljoner anmälningar.

År 2019 tog inkomstregistret emot sammanlagt över 53 000 000 anmälningar och förmedlade 383 000 000 anmälningar till informationsanvändarna. Inkomstregistret tog emot och förmedlade sammanlagt alltså över 436 000 000 anmälningar under hela året.

− Denna vår har speciellt arbetslöshetskassorna på grund av coronasituationen behövt uppgifter från inkomstregistret mer än planerat. Så att ansökningarna om dagpenningar kunnat behandlas så snabbt och smidigt som möjligt, har löneuppgifter hämtats i högre grad än tidigare via de olika servicekanalerna. Trots det växande antalet sökningar har svarstiden i inkomstregistrets kanaler hållits på en bra nivå, berättar Inkomstregisterenhetens direktör Terhi Holmström.

Tjänsten utvecklas kontinuerligt

Inkomstregistrets prestatanda följs upp och utvecklas kontinuerligt. Förmåns- och pensionsuppgifterna som lämnas in 2021 ökar antalet anmälningar som anmäls och förmedlas. Därför bereds prestandan som bäst.

I inkomstregistrets testfall simuleras stora volymer som har mätts i registret och dessutom stora volymer som har uppskattats. Testerna inkluderar inkomstregistrets mest anlitade tjänster inom e-tjänsten, gränssnittsmottagandet, gränssnittsdistributionen och rapporteringen. Uppgifter i anknytning till prestandan samlas in från testerna, och jämförs med målsättningarna. På basis av dem fattas närmare beslut om åtgärderna.

− Ur prestandans synvinkel har inkomstregistret fungerat bra. Vi utvecklar som bäst nyckeltalsrapporteringen av tjänsternas led- och svarstider samt mätare för servrars och nätverkets belastning. På så sätt kan vi erbjuda allt bättre service också då volymerna ytterligare växer, berättar Holmström.

Inkomstregistrets nya funktioner testas både utifrån deras funktionalitet och prestanda. Inkomstregistret har en egen testmiljö för testningen av prestandan. Samtidigt testar inkomstregistrets intressentgrupper nya funktioner och hur väl tjänsterna fungerar i testmiljön som är avsedd för dem.

− Intressentgruppernas testmiljöer avsedda för funktionell testning motsvarar inte inkomstregistrets egentliga inkomstdatasystem till sin prestanda, och det vore inte heller ändamålsenligt, säger Holmström.

Volymbehoven kartläggs tillsammans med intressentgrupperna

Kommande behov kartläggs kontinuerligt från inkomstregistrets kunder och intressentgrupper och utifrån behoven utvecklas prestandan. Inkomstregistrets måste förutse dessa behov i god tid.

− Vi har målmedvetet både internt och tillsammans med intressentgrupperna arbetat för en bättre prestanda. Vi har en bra uppfattning om hurdana volymerna i anknytning till anmälning av förmånsuppgifter kommer att vara. Enskilda uppgiftslämnare kommer att skicka flera tusen förmånsanmälningar på en gång. Under en timmes tid har inkomstregistret kunnat ta emot över en miljon anmälningar om löneuppgifter, vilket motsvarar behovet enligt vår uppfattning väl. Till följande ska vi testa mottagandet och distributionen av löne- och förmånsuppgifter samtidigt, konstaterar Holmström.

− Arbetet är ingalunda över, utan jag önskar ett aktivt grepp även från intressentgrupperna. Det handlar om ett gemensamt register, som byggs upp tillsammans. Därför önskar jag modiga debattinledningar – nu är det dags att agera, när det ännu är ett halvt år till införandet.