Rättssäkerhet och insolvens
Konkursombudsmannens byrå | Utsökningsverket | Lönegaranti
Konkursombudsmannens byrå övervakar konkursförfarandet
Källa: Konkursombudsmannens byrå
Konkurser 2019–2023
Den ekonomiska situationen och antalet insolvensförfaranden för företag har påverkats avsevärt av att det osäkra ekonomiska läget fortfarande pågår och prisnivån och räntenivån är högre än vad vi har varit vana vid. För Konkursombudsmannens byrå har denna globala osäkerhet lett till en uppgång i antalet insolvensförfaranden under övervakning. Antalet förfaranden har tillsvidare fortsatt att öka. Konkursombudsmannens byrå har följt och följer alltjämt noggrant upp utvecklingen för insolvensförfarandena.
Under år 2023 gjordes totalt 3 315 konkursansökningar (2 656 år 2022), vilket är 24,8 procent fler än ett år tidigare. Under år 2023 inleddes 2 715 konkursförfaranden (2 189 är 2022). Antalet inledda konkurser ökade med 23,9 procent jämfört med föregående år.
Antalet företagssaneringar började öka avsevärt i början av 2023. År 2023 var antalet ansökningar om företagssanering sammanlagt 448 (339), vilket är 32,15 procent högre än ett år tidigare. Antalet inledda saneringsförfaranden var 306 (209), vilket i sin tur är 46,4 procent högre än året innan.
Offentliga utredningar 2019–2023
År 2023 inleddes 44 nya offentliga utredningar, nästan hälften fler än året innan. Den centrala orsaken till detta är den betydande ökningen i antalet konkurser, men även delvis den personresurs som har frigjorts från Kosti-projektet.
Specialrevisioner 2019–2023
Det gjordes 102 specialrevisioner av gäldenärens verksamhet, revisioner av förvaltningen i konkursbon och slutföranden av bokföring, det vill säga 63 procent fler än året innan. Faktorer som förklarar ökningen, jämför offentliga utredningar.
Kostnader för specialrevisioner 2019–2023
Utgifterna för specialrevisioner under år 2023 uppgick till sammanlagt cirka 473 000 euro, och kostnader på cirka 175 000 euro kunde återkrävas från konkursbon.
Kostnader för offentliga utredningar 2019–2023
Kostnaderna för offentliga utredningar uppgick till totalt 686 000 euro (inkl. moms). Tidigare betalda utgifter för offentliga utredningar på sammanlagt cirka 416 000 euro återkrävdes från konkursbon. Till borgenärer betalades år 2023 sammanlagt cirka 542 000 euro i utdelning från nedlagda konkursbon som varit föremål för offentlig utredning.
Utsökning innebär att försummade skyldigheter åtgärdas
Källa: Utsökningsverket
Utsökningsväsendet utgör en del av rättsväsendet och verkställer domar samt indriver direkt utsökningsbara fordringar, såsom skatter, böter och försäkringspremier. Utsökningen förebygger grå ekonomi och ekonomisk brottslighet genom sina lagstadgade uppgifter, dvs. en effektiv utsökning. Utsökningen tar också fram information som behövs för bedömningen av kreditvärdigheten.
Utsökningen är aktiv i bekämpningen av grå ekonomi och återtagande av brottsvinning tillsammans med andra myndigheter, såsom polisen, Tullen och Skatteförvaltningen. Syftet är att återta brottslig vinning av gärningsmän och försvåra brottslig företagsverksamhet. Utsökningen utreder den utmätningsbara förmögenheten och kan rikta verkställighetsåtgärder även mot egendom som en gäldenär strävar efter att undanhålla borgenärer genom bland annat konstgjorda förmögenhetsarrangemang. Sådana fall sköts främst av utsökningens specialindrivningsenheter, som fokuserar på utredning av arbetsdryga fall.
Skuldsättningen är fortfarande hög
I Finland är privatpersoners och företags betalningsmoral på en hög nivå internationellt sett. Skulderna betalas och skyldigheterna fullgörs. Det finns dock situationer när såväl företag som människor skuldsätter sig och skulderna måste drivas in.
Skuldsättning och att bli kund hos utsökningen är inte detsamma som grå ekonomi eller ekonomisk brottslighet. Skuldsättning är något som berör människor i alla inkomstklasser.
På sistone har utsökningsväsendet årligen redovisat ca en miljard euro till sökande
År 2023 uppgick indrivningsresultatet till cirka 1,19 miljarder euro. Volymerna för gäldenärer vid specialverkställighet och de belopp som redovisas till borgenärerna varierar i sin tur från år till år. År 2023 utreddes 331 nya gäldenärer vid specialverkställighet, antalet gäldenärer som behandlades var 258 och indrivningsresultatet uppgick till cirka 36,2 miljoner euro.
Den grå ekonomin kan locka
Att hamna i ekonomiska svårigheter kan fresta att ta svartjobb, dölja egendom eller försumma fullgörandet av obligatoriska arbetsgivarskyldigheter eller andra skyldigheter i företagsverksamheten. Därför ingår också utsökningsstatistik på webbplatsen Grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.
Förändringar syns i statistiken
Med hjälp av utsökningsstatistik får vi information om såväl förändringar i skuldbelopp som antal gäldenärer som är föremål för utsökning. Statistiken visar förändringsriktningen och hjälper oss att relatera saker. Utsökningsstatistiken är bra att granska genom att jämföra den med andra myndigheters observationer och statistik på webbplatsen.
Till borgenärerna redovisades ett rekordbelopp
År 2023 överlämnades 2,6 miljoner ärenden för utsökning, ungefär 8,5 procent färre än under 2022. År 2023 anhängiggjordes däremot omkring 8,7 procent fler skatteärenden än året innan. Antalet privaträttsliga ärenden minskade med närmare 30 procent. Antalet företagsgäldenärer ökade med över 3 procent.
År 2023 var Utsökningsverkets tredje hela verksamhetsår efter omorganiseringen. Indrivningsresultatet var totalt 1,19 miljarder euro. Jämfört med året innan var minskningen 5,6 procent. Räknat i euro var resultatet ändå det näst högsta någonsin.
Hälften av finländarna bor i Helsingfors och i övriga södra Finland. Där grundas också mer än hälften alla nya företag. Detta återspeglas också i den regionala fördelningen av antalet ärenden i utsökningen. Skuldsättning ökar risken för grå ekonomi.
Lönegarantiutbetalningar korrelerar med konjunkturen i ekonomin
Källa: NTM-centralen i Nyland
Lönegarantin tryggar fordringar som baserar sig på en arbetstagares arbetsförhållande i en situation där arbetsgivaren blir insolvent. Statistikuppgifterna om beloppet på utbetalningen av lönegaranti återspeglar den starka korrelationen mellan lönegarantin och de ekonomiska konjunkturerna. En arbetstagares fordran överförs till staten vid utbetalning av lönegaranti. Det är möjligt att driva in enbart drygt en femtedel av det utbetalda beloppet av insolventa arbetsgivare.
Försummelse av lagstadgade avgifter eller anmälningar för arbetsgivare är inte ett hinder för utbetalning av lönegaranti, snarare ge dessa omständigheter uttryck för insolvens hos arbetsgivaren, vilket är en förutsättning för utbetalning av lönegaranti. I rättspraxis har det dock varit möjligt att förvägra lönegaranti, om det varit möjligt att påvisa samförstånd mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om att arbetet utförs som så kallat svart arbete.
En grund för avslag av lönegaranti är att förhindra missbruk och i dessa fall kan också aktörer inom grå ekonomi vara inblandade. Omkring hälften av fallen där missbruksgrunden används är fall där arbetstagaren, utifrån långvarigt obetalt arbete, betraktas ha blivit medveten om arbetsgivarens insolvens.
År 2023 uppgick missbruksgrundens andel till 9,6 % (9,9 % år 2022) av alla förkastade fordringar. Den ansökta fordringen förkastades utifrån missbruksgrunden i 846 fall (852 fall år 2022) och beloppet i de förkastade fordringarna uppgick sammanlagt till 1 948 368 euro (2 062 069 € år 2022).