Arbetsgivare och beställaransvar
Regionförvaltningsverket | Pensionsskyddscentralen | Olycksfallsförsäkringscentralen | Sysselsättningsfonden
Regionförvaltningsverken övervakar företag som anlitar utländsk arbetskraft i Finland
Källa: Regionförvaltningsverket, ansvarsområdena för arbetarskyddet
År 2023 genomförde ansvarsområdena för arbetarskyddet 2 490 inspektioner hos företag som använder utländsk arbetskraft i Finland. Dessa omfattade såväl finskregistrerade företag som utländska företag med utstationerade arbetstagare i Finland. De inspektioner som gällde år 2023 och som var färdiga i början av februari 2024 har använts som grund för denna text. I fråga om år 2023 pågick då fortfarande omkring 60 inspektioner, det vill säga att det totala antalet inspektioner är en aning högre än det som uppgetts i början (2 490).
Med de inspektioner som hör till utlänningsövervakningen bedömdes det om arbetsgivarna iakttog den tvingande finländska arbetslagstiftningen i fråga om minimivillkoren för anställningsförhållanden för utländska arbetstagare och om arbetstagarna förvissat sig om deras utländska arbetstagares arbetsrätt i Finland. Syftet med övervakningen är att trygga en jämlik och rättvis arbetsmarknad för alla och lika konkurrensvillkor för företagen. Arbetarskyddsmyndigheten har under de senaste åren försökt stärka sin roll när det gäller att avslöja och bekämpa arbetsrelaterat utnyttjande, och därför har en större del av inspektionerna uttryckligen riktats mot övervakning av minimivillkoren i anställningsförhållandet, det vill säga mot övervakning av avlöningen och arbetstiderna.
Fall med en misstanke om maskering av ett anställningsförhållande som företagande framträdde allt tydligare i övervakningen år 2023. Fenomenet har blivit allt vanligare och syns i synnerhet i byggbranschen, men även i städbranschen, i bilverkstäder och -tvätterier och i säsongsbetonade branscher. Arbetarskyddsmyndigheten övervakar enbart arbete som utförts inom ramen för ett anställningsförhållande, varför arbetarskyddsmyndigheten i dessa fall först skulle göra en egen bedömning av huruvida det handlade om ett anställningsförhållande eller inte. I övervakningen bedöms detta via kännetecknen för ett arbetsförhållande enligt arbetsavtalslagen. Om inspektören anser att det är fråga om ett arbete som utförts i ett anställningsförhållande, kan arbetsgivaren ges en uppmaning till exempel om att föra bok över arbetstider och att ge lönespecifikationer. Det är möjligt att gå vidare från uppmaningar till ett förpliktande administrativt beslut, då arbetsgivaren är skyldig att följa uppmaningen vid vite. Arbetsgivaren har rätt att överklaga beslutet hos förvaltningsdomstolen.
Det finns flera olika typer av inspektioner i utlänningsövervakningen. Liksom under tidigare år genomfördes både så kallade begränsade och omfattande inspektioner år 2023. Fokus i de begränsade inspektionerna låg framför allt på övervakning av rätten att arbeta och insamling av referensuppgifter för övervakningen av minimivillkoren i anställningsförhållandet. Begränsade inspektioner användes också för övervakning i efterskott av enskilda förpliktelser. Vid de omfattande inspektionerna granskades inte bara arbetsrätten, utan även minimivillkoren för anställningsförhållandet. I enlighet med resultatavtalet övervakades minimivillkoren för anställningsförhållandet i 50 procent av inspektionerna.
Mest inspektioner inom ramen för utlänningsövervakningen gjordes inom inkvarterings- och förplägnadsbranschen (28 %) och byggbranschen (23 %). Inspektioner gjordes bland annat inom säsongsarbete (8 %) och industri (6 %). (figur 1). Av inspektionerna riktade sig 35 % av inspektionerna till andra branscher, bland annat städbranschen och andra företag inom servicebranschen, det vill säga butiker, biltvättar och -verkstäder, skönhetssalonger och massageföretag, transportbranschen och personaluthyrningsföretag. De övriga branschernas andel av övervakningen har ökat från år 2022.
Inspektioner gjordes ofta tillsammans med andra myndigheter. Mer än 20 % av inspektionerna genomfördes i samarbete med flera myndigheter år 2023. Flest gemensamma inspektioner gjordes med polisen. Gemensamma inspektioner gjordes också i stor utsträckning med Skatteförvaltningen, brandinspektörer och Gränsbevakningsväsendet.
Många brister i anknytning till minimivillkoren för anställningsförhållanden för utländska arbetstagare
Ett centralt delområde i utlänningsövervakningen är att övervaka iakttagandet av minimivillkoren för anställningsförhållanden för utländska arbetstagare. Vid övervakningen av minimivillkoren för ett anställningsförhållande bedöms det om arbetsgivaren vid avlöningen av sina arbetstagare iakttar den finländska arbetstids- och arbetsavtalslagen och om arbetsgivaren iakttagit bestämmelserna om avlöning i det allmänt bindande kollektivavtalet. I enlighet med resultatavtalet övervakades minimivillkoren för anställningsförhållandet i 50 procent av inspektionerna.
I utlänningsövervakningen upptäcktes många brister i uppfyllandet av minimivillkoren för anställningsförhållanden för utländska arbetstagare. I likhet med föregående år fanns det många brister i avlöningen: Vid 47 % av inspektionerna, i vilka det bedömdes om avlöningen var korrekt, observerades någon form av brist i avlöningen. Det fanns många olika nivåer av avlöningsbrister, det vill säga att bristerna varierade från att det inte fanns kvällstillägg till att det förekom allvarligt arbetsrelaterat utnyttjande.
I och med de inspektioner som hänför sig till övervakningen av minimivillkoren i anställningsförhållandet får också arbetstidsfrågor en central ställning. I arbetstidsdokumenten upptäcks ofta brister, vilket framgår av det antal förpliktelser som meddelats till arbetsgivarna. Vid 46 % av inspektionerna konstaterades brister i arbetstidsbokföringen. I fråga om arbetsskiftslistorna var andelen 38 %. I säsongsarbete upptäcktes brister i arbetstidsbokföringen i 40 % av inspektionerna. Det fanns brister i arbetsskiftslistorna i hela 71 % av inspektionerna. I fråga om arbetstidsbokföringen och arbetsskiftsförteckningen meddelades förpliktelser i situationer där handlingar inte hade upprättats alls eller där det fanns brister i dessa. I fråga om arbetstidsbokföringen förekom försummelser i synnerhet i bokföringen av ackordsarbetstimmarna.
Bristerna i arbetstidsdokumenten leder till att det är svårt att bedöma om lönen är korrekt, när man inte kan utreda de faktiska arbetstimmarna. Försummelsen av arbetstidsbokföringen och bestämmelserna om arbetsskiftsförteckningen har en betydande inverkan på huruvida arbetstagarens avlöning är korrekt.
Arbetarskyddsmyndigheten har inte rätt att i fråga om organiserade arbetsgivare övervaka att kollektivavtalen följs. Detta innebär att arbetarskyddsmyndigheten inte kan övervaka avlöningen för anställda i organiserade företag, förutom i fråga om iakttagandet av förbudet mot diskriminering. Arbetsgivarförbundet informeras dock om de företag som tillhör arbetsgivarförbundet och hos vilka det förkommit brister i utbetalningen av kollektivavtalsenlig lön och iakttagandet av kollektivavtalet.
Arbetarskyddsmyndigheten fick 1.6.2023 rätt att ge en uppmaning om avlöning, från vilket det är möjligt att gå vidare till ett administrativt beslut som är förenat med vite. En uppmaning kan ges, om det i avlöningen är fråga om en väsentlig och betydande brist och grunden för lönen och lönebeloppet entydigt kan konstateras. Tidigare kunde man endast ge en anvisning om lönen, även om lönen hade varit mycket låg. Med uppmaningen instrueras arbetsgivaren att avhjälpa bristen. Med den är det inte möjligt att ålägga arbetsgivaren att retroaktivt betala de löner som saknas. Om arbetsgivaren inte följer uppmaningen, kan arbetarskyddsmyndigheten vid vite ålägga arbetsgivaren att rätta lönen enligt det allmänt bindande kollektivavtalet.
Under 2023 övervakades även efterlevnaden av förbudet mot diskriminering i anknytning till avlöningen. I fråga om utlänningsövervakningen innebär förbudet mot diskriminering i synnerhet att ingen får diskrimineras i fråga om avlöningen på grund av ursprung, medborgarskap eller språk. År 2023 meddelades förpliktelser i anknytning till förbudet mot diskriminering i 11 procent av de inspektioner där det bedömdes om förbudet mot diskriminering iakttagits. Den procentuella andelen har ökat något från året innan.
Vid övervakningsobjekten upptäcktes fortfarande arbetstagare utan arbetsrätt
En annan central ärendehelhet som övervakas i utlänningsövervakningen är om arbetsgivaren förvissat sig om att en egen utländsk arbetstagare har arbetsrätt i Finland. I inspektionerna i utlänningsövervakningen inom ramen för arbetarskyddets ansvarsområden, i vilka de utländska arbetstagarnas arbetsrätt bedömdes, upptäcktes i 10 % åtminstone en utländsk arbetstagare utan rätt att utföra arbetet i fråga i Finland. Siffran har sjunkit något från året innan. I arbetstagarens uppehållstillstånd har det eller de yrkesområden inom vilka tillståndsinnehavaren får arbeta fastställts. Den vanligaste bristen är arbete inom fel yrkesområde.
Fortfarande många brister i avlöningen av utstationerade arbetstagare
I utlänningsövervakningen i arbetarskyddets ansvarsområden gjordes 181 inspektioner av utländska företag som sänder arbetstagare till Finland år 2023. Övervakningen av utstationerande företag genomförs i huvudsak som dokumentinspektioner. Övervakningen av utstationerande företag riktade sig till största delen mot övervakning av att minimivillkoren för anställningsförhållandet uppfylldes för att förebygga arbetsrelaterat utnyttjande. Dessutom övervakades med varje inspektion det utstationerande företagets skyldigheter, för vilka det kan påföras försummelseavgift, det vill säga tillsättande av en representant, anmälan om utstationering och tillgänglighållande av uppgifter i Finland under den tiden för utstationeringen.
Flest inspektioner som gällde utstationering gjordes inom byggbranschen, det vill säga att över att hälften inspektionsobjekten var företag inom byggbranschen. Företag som är verksamma inom industrin granskades näst mest. De var föremål för 33 % av övervakningen. I fråga om utstationerande företag upptäcktes brister i avlöningen på så gott som samma nivå som i den utlänningsövervakning som riktas mot finländska företag. I övervakningen framgick brister i avlöningen i cirka 50 % av inspektionerna av utstationerande företag. I anknytning till förbudet mot diskriminering meddelades dessutom förpliktelser i övervakningen av utstationerande företag vid så gott som var sjunde inspektion (15 %) där ärendet bedömdes. Dessutom har man år 2023 med 147 inspektioner även övervakat skyldigheterna för finländska beställare, det vill säga skyldigheten att se till att det utstationerande företaget tillsätter en representant i Finland och gör en förhandsanmälan om utstationeringen.
Rätten till tillgång till information är i omfattande bruk
Med inspektionerna inom ramen för utlänningsövervakningen har arbetarskyddsmyndighetens rätt till tillgång till information utövats i hög grad. Rätten till tillgång till information har utnyttjats i mer än 1 556 inspektioner. Användningen av rätten till tillgång till information har ökat sedan år 2022. Mest har man använt utlänningsregistret, det vill säga UMA-registret. Ur UMA-registret utreds arbetsrätten för en utländsk arbetstagare och uppgifter som gäller ansökningar om uppehållstillstånd. Dessutom har man använt inkomstregistret i hög grad. Ur inkomstregistret fås uppgifter om utbetalda löner och de arbetstagare som påträffats vid inspektionen jämförs med de uppgifter som anmälts till inkomstregistret, varvid eventuell svart löneutbetalning framgår. Därtill är det möjligt att använda inkomstregistret för att utreda längden på olovligt arbete.
Utöver UMA och inkomstregistret har man i utlänningsövervakningen dragit nytta av befolkningsdatasystemet, visumregistret, fullgöranderapporter och Skatteförvaltningens Raksi-uppgifter om byggarbetsplatser.
Lagen om beställaransvar bekämpar grå ekonomi
Källa: Regionförvaltningsverket, ansvarsområdet för arbetarskydd i Södra Finland
Ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland ansvarar för övervakningen av lagen om beställaransvar (1233/2006) i hela Finland. Syftet med lagen om beställaransvar är att främja en jämbördig konkurrens mellan företag och iakttagandet av arbetsvillkoren. Lagen ger beställare en möjlighet att säkerställa att dess underleverantörer och avtalspartner som tillhandahåller hyrd arbetskraft fullgör sina lagstadgade skyldigheter bland annat när det gäller skatter och pensionsförsäkringar för arbetstagare.
Iakttagandet av beställarens utredningsansvar övervakas genom inspektioner
Under år 2023 gjordes sammanlagt 1 393 beställaransvarsinspektioner, av vilka 48 pågick 5.3.2024. Med beställaransvarsinspektionerna blev knappt 4 900 avtalsparter föremål för övervakning av iakttagandet av utredningsskyldigheten i anknytning till avtal om användning av hyrd arbetskraft eller arbete som baserar sig på underleveranser. (Figur 1).
I övervakningen av beställaransvaret och myndighetssamarbetet betonades utnyttjandet av information. I stället för att använda det traditionella branschtänkandet riktades övervakningen år 2023 alltmer på risk- och fenomenbaserat sätt. I valet av övervakningsobjekt och i enskilda övervakningsfall utnyttjades myndighetsinformation i omfattande grad. I synnerhet användes uppgifter om entreprenader och arbetstagare inom byggbranschen och utredningar av fullgörandet av skyldigheter från Enheten för utredning av grå ekonomi vid Skatteförvaltningen. Utnyttjandet av myndighetsuppgifter har gjort det möjligt att rikta kontrollen mer exakt till sådana underleveransavtal och avtal om hyrd arbetskraft i vilka det företag som utför arbetet har försummat att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter.
År 2023 genomfördes uppföljningsinspektioner i företag vars tidigare inspektioner visat på brister i iakttagandet av utredningsskyldigheten. I projektet bedömdes det hur de förpliktelser som meddelats vid tidigare inspektioner påverkat iakttagandet av beställaransvarslagen och om beställarna gjort ändringar i sin verksamhet med anledning av tidigare inspektioner. Projektets resultat visar att största delen av beställarna hade gjort ändringar efter de förpliktelser som de tidigare fått. Under projektet visade det sig att beställarna hade utbildat sin personal, upprättat avtalsmodeller, infört e-tjänster och informationssystem och därtill tagit i bruk praxis som är striktare än minimikraven i beställaransvarslagen. Å andra sidan visar resultaten av projektet att det finns ett tydligt behov av uppföljningsinspektioner. Enbart i 18 uppföljningsinspektioner (13 % av de inspektioner som gjordes i projektet) konstaterades det att beställaren hade fullgjort sin utredningsskyldighet korrekt, även om 96 beställare hade gjort ändringar (66 % av alla inspektioner som gjorts i projektet).
Sammanfattning av övervakningsresultaten 2023
I de inspektioner som utfördes hade utredningsskyldigheten för beställare fullgjorts på det sätt som förutsätts av lagen i omkring 300 inspektioner, av vilka två tredjedelar gällde byggbranschen. De höga siffrorna för byggbranschen förklaras delvis av uppföljningsprojektet, men också av inspektionerna på huvudentreprenörsnivå på byggarbetsplatserna. Trots att medvetenheten om beställarens ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft är bättre inom byggbranschen än inom andra branscher, kan det utifrån övervakningsresultaten konstateras att det fortfarande, i synnerhet i fråga om långa underleveranskedjor, finns brister i iakttagandet av minimikraven i lagen.
Arbetarskyddsmyndigheten kan ge anvisningar eller påföra beställaren en försummelseavgift om lagstridigheter upptäcks. Knappt 2 200 anvisningar gavs. Mest anvisningar riktades mot utländska beställare. Näst mest anvisningar gavs vid inspektioner av företag inom byggbranschen och inspektioner som gällde säsongsarbete. (Figur 2).
Utnyttjandet av myndighetsinformation syntes i de granskningar som ledde till fortsatta åtgärder. Påförande av försummelseavgift har övervägts vid 80 inspektioner. I fyra femtedelar av dessa har myndighetsuppgifter som fåtts med stöd av rätten att få uppgifter utnyttjats som referensinformation. Oftast beslöt man sig för att överväga påförande av en försummelseavgift för utländska beställare (figur 3).
Försummelseavgift kan påföras om beställaren har
1. försummat utredningsskyldigheten,
Förhöjd försummelseavgift kan påföras om beställaren har
2. ingått avtal om arbete som avses i lagen om beställaransvar med en näringsidkare som meddelats näringsförbud i enlighet med lagen om näringsförbud (1059/1985) eller med ett företag vars bolagsman eller styrelseledamot eller vars verkställande direktör eller någon annan person i därmed jämförbar ställning inom bolaget har meddelats näringsförbud, eller
3. ingått ett i lag om beställaransvar avsett avtal trots att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade betalningsskyldigheter såsom avtalspart och arbetsgivare.
I största delen av fallen är grunden för prövningen av försummelseavgifter försummelse av utredningsskyldigheten. I enskilda fall övervägdes påförande av en försummelseavgift på grund av att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade betalningsskyldigheter som avtalspart och arbetsgivare. I varje fall har ett eller flera utländska företag utgjort avtalspart. I dessa fall handlar det ofta om omständigheter som tyder på undermåliga löner och underprissättning.
I övervakningen har man därtill observerat att antalet enskilda utländska näringsidkare ytterligare fortsatt att öka i underleveranskedjorna. Det är inte alltid möjligt att med övervakningsmetoder få full visshet om huruvida det handlar om verkligt företagsarbete eller så kallat falskt egenföretagande (i övriga Europa används benämningen bogus self employment för fenomenet). Falskt egenföretagande ger möjlighet att kringgå arbetsgivarskyldigheterna och personen vet inte ens alltid själv att hen är en företagare. I värsta fall kan dessa fall handla om arbetsbaserad människohandel och de kan också vara förknippade med andra lindrigare kännetecken för diskriminering.
Arbetspensionsförsäkringarna sköts fortfarande väl
Källa: Pensionsskyddscentralen
En av Pensionsskyddscentralens (PSC) lagstadgade uppgifter är övervakning av arbetspensionsförsäkringen. PSC övervakar arbetspensionsförsäkringen enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) och lagen om pension för företagare (FöPL). Man främjar en jämlik konkurrens mellan företagen och förebygger grå ekonomi genom att ställa arbetsgivare och företagare i en jämlik position när det gäller försäkringsskyldigheterna. Övervakningen av försäkringen stöder också pensionsanstalternas förvaltning av försäkringar och indrivningen av försäkringsavgifter och bidrar till att trygga finansieringen av arbetspensionssystemet. Genom övervakningen säkerställer PSC också att arbetstagarna och företagarna får det pensionsskydd som enligt lagen tillhör dem.
Övervakning av arbetsgivarnas pensionsförsäkring
I allmänhet fullgör arbetsgivarna sin pensionsförsäkringsskyldighet väl, men i samband med kontroller hittade PSC brister i pensionsförsäkringar inom nästan alla branscher. Den lönesumma som saknades i försäkringarna sjönk 2020–2023 jämfört med tidigare år (figur 1). Arbetsgivarna har sedan 2019 anmält löneuppgifterna till inkomstregistret. Tidigare anmäldes de till flera olika instanser, såsom pensionsbolag. Förändringen i anmälningssättet har sannolikt minskat antalet oavsiktliga fel, och därmed har den lönesumma som saknats i försäkringarna minskat.
Från figur 2 framgår siffror över övervakningen av arbetsgivarnas pensionsförsäkring. År 2023 utredde PSC:s övervakning riktigheten av pensionsförsäkringen noggrannare för totalt 3 892 arbetsgivare. Felaktigheterna i försäkringen gällde ca 411 arbetsgivare och 5 626 arbetstagare.
Övervakning av företagarnas pensionsförsäkring
Av figur 3 framgår att 4 774 företagare blev föremål för en närmare granskning och att 1 361 försäkringar tecknades 2023. Antalet FöPL-försäkringar som tecknades i samband med tillsynen ökade 2023. De nya försäkringarna innehåller de försäkringar som företagarna själva tecknade under övervakningen och de försäkringar som PSC tvångstecknade för företagare. Siffrorna om övervakningen av företagares pensionsförsäkringar har länge varit på samma nivå. Åren 2019 och 2020 utgör undantag. År 2020 skedde övervakningen utifrån uppgifterna för två skatteår (2018 och 2019). Därför kontrollerades fler företagare än normalt.
PSC får årligen av Skatteförvaltningen för övervakning av försäkringar tillgång till skatteuppgifter för totalt ca 180 000 yrkesutövare och rörelseidkare samt delägare i näringssammanslutning. Tillsynen över personer som sysselsätter sig själva och använder sig av faktureringsföretag bygger på uppgifter som har lämnats in till inkomstregistret. Dessa uppgifter jämförs med FöPL-försäkringsuppgifter.
Tillsyn över arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomförsäkringar 2023
Källa: Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK)
Arbetsgivare ska försäkra sina arbetstagare mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Skyldigheten att ta en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring uppstår om den arbetsinkomst som betalas ut till alla anställda överstiger 1 400 euro (1 500 € år 2024) per kalenderår.
Olycksfallsförsäkringscentralens (TVK) tillsynsskyldighet baserar sig på lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. TVK:s massövervakning riktas mot alla arbetsgivare i Finland, och den började 2016.
I och med utnyttjandet av uppgifter i inkomstregistret från och med 2020 har TVK:s tillsyn effektiviserats och uppdaterats avsevärt. Man kan snabbt ingripa i konstaterade försummelser. Antalet arbetsgivare som försummade försäkringsskyldigheten minskade från föregående år men antalet var dock större än åren före 2022. Försummelser beror ofta på okunnighet om försäkringsskyldigheten och grunderna för den, till exempel när det gäller skillnaden mellan anställningsförhållande och företagande samt inkomst- och åldersgränsen för försäkringsskyldigheten.
De arbetsgivare som försummat försäkringsskyldigheten bildar en heterogen grupp, som utöver finländska företag omfattar utländska företag och hushållsarbetsgivare. Företagen verkar ofta i olika branscher sedan flera år tillbaka, och deras omsättning är för det mesta under 400 000 euro. År 2023 uppgick de oförsäkrade lönerna till cirka 33,7 miljoner euro.
Sysselsättningsfonden övervakar riktigheten av de löneuppgifter som har lämnats till inkomstregistret
Källa: Sysselsättningsfonden
Sysselsättningsfonden påför och tar ut lagstadgade arbetslöshetsförsäkringspremier samt övervakar fullgörandet av de skyldigheter som ska uppfyllas i fråga om arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremier. Löneuppgifterna i inkomstregistret har använts som grund för fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremier sedan 1.1.2019.
För närvarande ligger Sysselsättningsfondens fokus i övervakningen på att säkerställa att löneuppgifterna i inkomstregistret är korrekta. I övervakningen utreds felaktiga löneuppgifter och löneuppgifter som för övrigt har anmälts på ett avvikande sätt. Som informationskälla i övervakningen används uppgifter från andra myndigheter utöver uppgifter i inkomstregistret.
Sysselsättningsfonden hör arbetsgivaren i utredningen av löneuppgifternas riktighet. Om ett fel i löneuppgifterna i inkomstregistret upptäcks i övervakningen, ombeds arbetsgivaren att korrigera löneuppgifterna i inkomstregistret. Felen beror vanligen på fel i löneadministrationssystem eller omedvetenheten om betalningsskyldighet. Till slut kan Sysselsättningsfonden påföra en arbetslöshetsförsäkringspremie enligt uppskattning utifrån de uppgifter som fåtts i övervakningen, om arbetsgivaren inte trots begäran rättar uppgifterna i inkomstregistret.
I och med införandet av inkomstregistret har antalet övervakade fall och de tilläggspremier som påförts vid övervakningen minskat avsevärt. Det är möjligt att införandet av inkomstregistret i viss mån har minskat de situationer där ett för litet lönebelopp har anmälts till grund för arbetslöshetsförsäkringspremien.
Övervakningen görs ännu mer i realtid i och med användningen av inkomstregistret. Sysselsättningsfonden kan utreda löneuppgifternas riktighet redan inom några månader från löneutbetalningen, varvid det är enklare att utreda ärendet med arbetsgivaren. På samma gång är det möjligt att effektivare förebygga att felen upprepas.