Tvångsföretagande och falskt egenföretagande

I vilka situationer finns det risk att bli falsk egenföretagare eller att bli tvingad att inta företagarstatus?

Tvångsföretagande kan uppstå i situationer där arbete tillhandahålls, men möjlighet till anställning saknas. Arbetet är sådant att det normalt utförs i ett anställningsförhållande och villkoren för arbetet delvis liknar villkoren för arbete som utförs i ett anställningsförhållande. Man anger eller fastställer att arbetet ska utföras av mottagaren av arbetet med företagarstatus, och en del av risken för företagsverksamheten överförs till mottagaren av arbetet. Syftet med falskt egenföretagande är att, i syfte att undvika de skyldigheter som fastställs i arbets-, social- och skattelagstiftningen, maskera anställningen som utövande av yrke.

Att sysselsätta sig själv bygger inte alltid på frivillighet

Personer som är mest utsatta på arbetsmarknaden kan bli tvingade att mot sin vilja bli egenföretagare. Utlänningar och asylsökande används med företagarstatus vid olika arbetsuppgifter, vilket gör att ansvaret för arbetsgivarskyldigheterna övergår till arbetstagaren på konstgjord väg. Det kan hända att ersättningen för arbetet är mindre än minimilönen enligt kollektivavtalen, och i värsta fall kan gärningen till exempel uppfylla rekvisitet för ockerliknande diskriminering i arbetslivet

Roller i tvångsföretagande och i falskt egenföretagande:

  • falsk egenföretagare – kringgår arbetsgivarskyldigheterna avsiktligt eller oavsiktligt
  • utnyttjad – oftast en utlänning som tvingas arbeta med låg lön och enligt dåliga arbetsvillkor utan att hen vet om det
  • offer – när det gäller brottslig verksamhet är det i värsta fall fråga om människohandel
  • utnyttjare – får oftast ekonomisk vinning av verksamheten
  • möjliggörare – för in personer i landet (bjuder ut arbete; reklamkampanjer i utreseländer – hjälper med pappersarbete och med att grunda företag och ingå uppdragsavtal – olagligt inledande av arbete innan tillståndsärendena är i ordning)
  • döljare av verksamheten – långa underleverantörskedjor gör det möjligt att dölja verksamheten, en beställare på övre nivå känner nödvändigtvis inte till problemen på nedre nivå och inte heller vilka som de facto arbetar och var

Olika aktörers motiv:

  • framför allt utnyttjarna och möjliggörarna har ett ekonomiskt motiv
  • personen kan trots allt vara nöjd med inkomstnivån, även om den är lägre än minimivillkoren i lagar och kollektivavtal
  • att få uppehållstillstånd
  • att snabbt få flexibel arbetskraft för en kort tidsperiod
  • med tanke på byråkratin är det enklare att ge svart arbete eller att lagligen sysselsätta via faktureringsserviceföretag

Direkta och indirekta konsekvenser av tvångsföretagande och falskt egenföretagande:

  • den som utför arbetet tjänar nödvändigtvis inte in adekvat social trygghet
  • arbetsgivaravgifterna förblir ofta obetalda
  • den som utför arbetet har ofta en svag ställning
  • den som utför arbetet får inte information om sina rättigheter, om hen på grund av okunnighet, ringa kontakter eller bristfälliga språkkunskaper blir utlämnad åt andra när det gäller att sköta ärenden
  • i värsta fall är det fråga om människohandel