Projekt och övervackning

Kontoregisterprojektet framskrider enligt planerna

Källa: Tullen 21.10.2019

Den nationella lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton (571/2019) trädde i kraft 1.5.2019. Syftet med lagen är att främja myndigheternas elektroniska tillgång till information om bank- och betalkonton och effektivera myndigheternas förfrågningar så att de riktas till rätt mottagare. Lagen är en följd av EU-direktiv 2018/843 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Tullen fick i uppdrag att bygga upp ett register över bank- och betalkonton samt att utfärda en föreskrift om datasöksystemet. För detta ändamål grundade Tullen kontoregisterprojektet. Projektet startades hösten 2018. Övervakningssystemet för bank- och betalkonton består av ett register över bank- och betalkonton (Kontoregister) och av ett decentraliserat datasöksystem.

I lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton fastställs vilka myndigheter som har rätt att göra förfrågningar i Kontoregistret och datasöksystemen. Enligt gällande lag har Centralkriminalpolisens central för utredning av penningtvätt omfattande rätt att få upplysningar. Rätten att få upplysningar från Kontoregistret och datasöksystemen utvidgas när den nationella lagen som hänför sig till EU-direktiv 2019/1153 träder i kraft år 2021. Beredningsarbetet gällande den nationella lagstiftningen inleds under ledning av inrikesministeriet år 2019.

Tullen bygger upp Kontoregistret och dess programgränssnitt, i vilket man lagrar uppgifter som betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och tillhandahållare av virtuella valutor lämnar om kunder, kundkonton och bankfack. Kreditinstitut kan också lämna uppgifter till Kontoregistret med Finansinspektionens undantagstillstånd. Betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar, tillhandahållare av virtuella valutor och kreditinstitut som beviljats undantagstillstånd skickar de lagstadgade uppgifterna till Kontoregistret via ett uppdateringsgränssnitt som Tullens kontoregisterprojekt bygger upp. Myndigheterna som har rätt att använda informationen söker uppgifterna via ett frågegränssnitt som projektet tagit fram. Kontoregistret och dess programgränssnitt ska vara i bruk fr.o.m. 1.9.2020.

Kreditinstituten i sin tur bygger upp och administrerar i regel sina egna datasöksystem med hjälp av vilka myndigheterna som har rätt att använda informationen kan söka fram uppgifter om kunder, bankkonton och bankfack från kreditinstitutens gränssnitt för datasökning. Användarna av informationen implementerar egna lösningar för datasökningen utifrån de specifikationer som utarbetats av projektet. Även betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och tillhandahållare av virtuella valutor kan bygga upp och administrera datasöksystem om de så önskar. Detta ska dock meddelas till Tullen på ett bindande sätt på förhand.

Inom kontoregisterprojektet har man fört ett nära samarbete med olika intressentgrupper, och projektet har framskridit enligt den planerade tidtabellen. Projektet styrs av finansministeriet.

Föreskrifterna om övervakningssystemet för bank- och betalkonton har publicerats

Tullen publicerade 21.10.2019 för leverantörer av uppgifter avsedda föreskrifter om övervakningssystemet för bank- och betalkonton. Förskrifterna finns på adressen https://tulli.fi/sv/om-tullen/tullens-verksamhet/tullens-foreskriftssamling.

Tullen bygger upp Kontoregister-systemet samt dess uppdaterings- och frågegränssnitt. Leverantörerna av uppgifter ska konstruera integrationerna och förbindelserna genom vilka Kontoregistrets gränsytor kontaktas. I föreskriften om kontoregistret fastställs vilka elektroniska informationsmedel som får användas och på vilket sätt uppgifterna ska vara certifierade för att de ska kunna lämnas till Kontoregistret. I samband med föreskriften har det också givits anvisningar om anmälningsförfarandet och anvisningar om produktionssättningen och administreringen av Kontoregistret. Med anmälningsförfarandet avses att leverantörerna av uppgifter anmäler till Tullen att de tar i bruk Kontoregistret. Då kan Tullen schemalägga testningarna och produktionssättningen av systemet smidigt med alla uppgiftsleverantörer.

I föreskriften om datasöksystemet fastställs datasöksystemets tekniska krav för leverantörerna av uppgifter. På basis av föreskriften kan uppgiftsleverantörerna bygga upp sina egna datasöksystem. I samband med föreskriften har det också givits anvisningar om produktionssättningen och administreringen av datasöksystemet. Det finns också en anvisning om anmälningsförfarandet i fråga om datasöksystemet. Användarna av informationen ansluter sig till de gränssnitt som erbjuds av leverantörerna av uppgifter genom vilka fråge- och svarsmeddelandena rör sig mellan leverantörerna av uppgifter och användarna av informationen. Tullens projekt kan genom testning säkerställa att fråge- och svarsmeddelandena rör sig i datasöksystemen som byggts upp av leverantörerna av uppgifter.

Utöver de ovan nämnda utfärdas en föreskrift om frågegränssnittet för behöriga myndigheter som har rätt att få upplysningar genom sökning av uppgifter från övervakningssystemet för bank- och betalkonton. Anvisningarna gällande den tekniska implementeringen är endast avsedda för myndighetsbruk.

Alla föreskrifter innehåller också information om servicenivåkrav samt datasäkerhets- och dataskyddsärenden, såsom certifikat.


Satsningar på bekämpning av grå ekonomi i det nya regeringsprogrammet

Källa: Skatteförvaltningen, Enheten för utredning av grå ekonomi 10.6.2019

Det nya regeringsprogrammet innehåller ett omfattande och detaljerat program för bekämpning av grå ekonomi. Programmet innehåller även åtgärder för bekämpning av internationellt kringgående av skatt. De frågor som tagits upp i regeringsprogrammet kommer att utgöra stommen för följande åtgärdsprogram för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Det återstår att de om det finns tillräckligt med spelrum även för andra frågor som hänför sig till bekämpningen av grå ekonomi.

Det nuvarande åtgärdsprogrammet gäller fram till slutet av 2020, men största delen av dess projekt har redan slutförts.

Regeringen lovar tilläggsfinansiering för åtgärder för bekämpning av grå ekonomi

Regeringsprogrammet innehåller ett tjugotal åtgärdsförslag som befrämjar bekämpning av grå ekonomi för vilka det har reserverats tilläggsfinansiering på sammanlagt 20 miljoner euro. Av förslagen har man beslutat genomföra ett tiotal. Det finns ett relativt stort antal frågor som ska utredas, men av en del av dem finns det redan forskningsdata som åtgärderna kan baseras på.

För projekt som hänför sig till digitalisering och transparens lovar regeringen finansiering på ca 30 miljoner euro, vilket för sin del stödjer bekämpningen av grå ekonomi. Vidare kommer man att göra polisens särskilda anslag för bekämpning av grå ekonomi permanent och bevilja utsökningsväsendet och konkursombudsmannens byrå en fortsatt tilläggsfinansiering.

Regeringen befrämjar näringsverksamhetens transparens

Utöver det nuvarande registret över skatteskulder vill regeringen utöka offentligheten av andra uppgifter om hur företagen sköter sina skyldigheter i företags- och organisationsdatasystemet (FODS). I regeringsprogrammet hänför även den punkt till utökad transparens enligt vilken offentligheten av beskattningsuppgifter utökas så att även de ändringar i beskattningsuppgifterna som gjorts efter att beskattningen slutförts blir offentliga.

Bekämpningen av internationellt kringgående av skatt kräver satsningar

I regeringsprogrammet har man föreslagit utredning av flera åtgärder för bekämpning av internationellt kringgående av skatt, såsom åtgärder mot arrangemang med avsikt av att kringgå källskatt och problempunkter i förvaltningsregistreringen. Till detta förknippas även punkten om att regeringen är vid behov redo att på nytt inleda förhandlingar om bilaterala skatteavtal. Regeringen vill även vidta striktare åtgärder vad gäller användningen av skalbolag som grundats i lågskatteländer.

Regeringsprogrammet 2019 (se sidorna 23–24 och bilagorna 4 och 5)


Inkomstregistret stödjer bekämpningen av grå ekonomi

Källa: Anläggningsprojekt för ett nationellt inkomstregister 20.5.2019

Inkomstregistret är en nationell elektronisk databas över inkomstuppgifterna. I första skedet fr.o.m. 2019 anmäls utbetalda löner, naturaförmåner, arvoden, arbetsersättningar och övriga förvärvsinkomster till inkomstregistret. Fr.o.m. 2020 ska även uppgifter om utbetalda pensioner och förmåner anmälas till inkomstregistret.

Uppgifterna i inkomstregistret används av olika myndigheter. I första skedet används uppgifterna av Skatteförvaltningen, arbetspensionsanstalterna och PSC, Sysselsättningsfonden och FPA. Antalet informationsanvändare ökar 2020 då bl.a. skadeförsäkrarna, arbetslöshetskassorna, kommunerna och arbetarskyddsmyndigheterna börjar använda uppgifterna i inkomstregistret.

Uppgifterna anmäls i realtid och specificerade

Inkomstregistrets centrala principer är uppgifter i realtid samt noggrann specificering av uppgifterna enligt betalningsdagen och inkomsttagaren.

I samband med inkomstregistrets införande behöver man inte längre summera uppgifterna eller lämna in månatliga rapporter. Däremot har anmälningarna kopplats till betalningar. Uppgifterna anmäls separat för varje löneutbetalning och inom fem kalenderdagar efter varje betalningsdag. Uppgifterna anmäls till inkomstregistret separat för varje inkomsttagare med egna anmälningar om löneuppgifter.

Inkomstregistret är ett verktyg i bekämpningen av grå ekonomi

Ett av inkomstregistrets mål är att främja bekämpningen av grå ekonomi. I och med att uppgifterna lämnas in i realtid förbättras även förutsättningarna för bekämpningen av grå ekonomi. Genomförandet av inkomstregistret är ett av projekten för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet i inrikesministeriets åtgärdsprogram för åren 2016–2020. Åtgärdsprogrammet betonar betydelsen av inkomstuppgifter i realtid i bekämpningen av grå ekonomi.

Inkomstregistret kontrollerar de tekniska formella kraven på de uppgifter som anmäls innan uppgifterna sparas i inkomstregistret. Inkomstregistret bevakar emellertid inte inkomstuppgifterna, utan utgör ett verktyg för de myndigheter som använder uppgifterna. Varje informationsanvändare får ur inkomstregistret endast de uppgifter som hen enligt lagen har rätt till. Myndigheterna använder uppgifterna t.ex. för att sköta sina övervakningsuppgifter.

Inkomstregistret möjliggör övervakning i realtid

Med hjälp av inkomstregistret kan grå ekonomi bekämpas ännu effektivare än hittills. Man kan vidta åtgärder vid missbruk snabbare än hittills med övervakning eller styrning.

De löneinkomster, pensionsinkomster och skattepliktiga förmånsinkomster som anmäls till inkomstregistret utgör ca 90 procent av inkomsttagarnas alla skattepliktiga inkomster. I ungefär två fall av tre motsvarar de inkomster som anmälts till inkomstregistret inkomsttagarens hela inkomst.

Före införandet av inkomstregistret kunde man anmäla löneuppgifter en mycket lång tid efter betalningen. Arbetsgivarna anmälde löneuppgifterna månatligen eller t.o.m. årligen. Myndighetsövervakning skedde ofta på basis av den fastställda beskattningen för föregående året.

Inkomstuppgifter i realtid förbättrar informationsutbytet mellan myndigheterna, vilket syns i de informationstjänster som myndigheterna erbjuder. Inkomstregistret erbjuder nya möjligheter för övervakning och mångsidigt myndighetssamarbete.

Tack vare de uppdaterade inkomstuppgifterna i inkomstregistret kan man nu övergå till övervakning i realtid i flera olika delområden:

  • Förskottsinnehållningars riktighet blir bättre, varmed en större del av inkomstskatterna betalas till rätt belopp under skatteåret.
  • Skyldigheter som hänför sig till försäkringar kan övervakas i realtid.
  • Uppgifterna i bl.a. förskottsuppbördsregistret och arbetsgivarregistret kan övervakas i realtid.
  • Utbetalning av förmåner kan snabbt avslutas vid observerat missbruk.
  • Bristerna i anmälningar kommer fram under övervakningen av flera olika myndigheter, varmed försummelserna kan upptäckas och åtgärder vidtas snabbt och effektivt.

De olika myndigheterna får enhetliga uppgifter från inkomstregistret

Det är inte längre möjligt att anmäla inkomstuppgifter separat till de olika myndigheterna, utan uppgifterna på samma anmälan utnyttjas av alla användare av informationen i inkomstregistret. Samma uppgift anmäls på en och samma gång till alla myndigheter som behöver den, varmed uppgiftslämnaren inte längre kan avsiktligt redigera uppgifterna till de olika myndigheterna.

Uppgifterna kan övervakas för varje enskild inkomsttagare

T.ex. arbetarskyddsmyndigheterna har utöver övervakningen av arbetsmiljön och övrigt arbetarskydd även uppgifter som hänför sig till bekämpning av grå ekonomi. Arbetarskyddsmyndigheterna kan utnyttja inkomstuppgifterna fr.o.m. 2020 i sin övervakning av tillämpningen av den s.k. beställaransvarslagen, uppfyllandet av minimikraven för anställningsförhållande och användningen av utländsk arbetskraft.

I och med att varaktigheten av utländska arbetstagares arbete i Finland kan övervakas i realtid, kan man samtidigt även övervaka arbetstagarnas skattskyldighet i Finland.

Var och en kan kontrollera sina egna inkomstuppgifter från inkomstregistret

Inkomsttagaren ser sina egna inkomstuppgifter i realtid i inkomstregistrets e-tjänst. Inkomsttagaren kan kontrollera i inkomstregistret att arbetsgivaren har fullföljt sina anmälningsskyldigheter.

Automatiseringen förbättrar informationskvaliteten

Användningen av e-tjänster är en grundläggande förutsättning för inkomstregistret. Så gott som alla anmälningar lämnas in till inkomstregistret elektroniskt. I inkomstregistret har man

för första gången i statsförvaltningen tagit i bruk tekniska gränssnitt mellan företagens och myndigheters system. De enhetliga uppgifterna överförs automatiskt från företagens löneadministrationssystem till inkomstregistret och vidare till myndigheters system. När uppgifterna överförs automatiskt från ett system till ett annat, förbättras även informationskvaliteten.


Företag inom byggnadsbranschen fortfarande de mest typiska kunderna hos PSC:s övervakning

Källa: Pensionsskyddscentralen 11.4.2019

Brister med arbetspensionsförsäkringen förekommer inom alla branscher Inom byggbranschen verkar det ändå vara vanligare än annanstans. Det framgår av en kundklassificering som Enheten för utredning av grå ekonomi gjort.

Utgående från en kundklassificering som Enheten för utredning av grå ekonomi gjort är den mest typiska kunden hos Pensionsskyddscentralens övervakning ett etablerat företag inom byggnadsbranschen som funnits i mer än tio år och har verksamhet i Nyland. Av de brister som påträffades vid övervakningen av arbetspensionsförsäkringen fanns 23 procent hos företag inom byggbranschen.

Byggnadsentreprenader styckas ofta i mindre helheter och genomförs som underleveranser där de mindre helheterna bildar en kedja. Utnyttjande av utländsk arbetskraft är typiskt inom branschen. Av dessa skäl är byggbranschen en typisk riskbransch för grå ekonomi.

Med tanke på inriktningen av övervakningen bör man ändå beakta att det inom alla branscher finns företag som sköter arbetspensionsförsäkringen bristfälligt. Det kan vara fråga om oavsiktliga fel vid försäkringen, men ibland kan det också handla om grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.

Problemen hopar sig

Arbetsgivare som har brister i pensionsförsäkringen har också ofta brister i skattebetalningarna. Bland de företag som blivit föremål för närmare övervakning har andelen företag med skatteskulder tidigare år varierat mellan 32 och 55 %. I fjol hade 41 % skatteskulder. En del arbetsgivare som PSC övervakat hade också aktuella utsökningsärenden (17 %).

Kundklassificeringen gäller arbetsgivare hos vilka PSC har uppdagat brister i arbetspensionsförsäkringen. Enheten för utredning av grå ekonomi gör upp statistikbaserade kundklassificeringar som stöd för planeringen och inriktningen av arbetet mot grå ekonomi.


Genom samarbete kunskap om att bekämpa grå ekonomi i städerna

Källa: Skatteförvaltningen 7.12.2018

Erfarenheterna av förebyggande bekämpning av grå ekonomi i samarbete med städerna har varit lovande.

Skatteförvaltningens bekämpning av grå ekonomi inledde 2016 ett även internationellt nytt samarbete med städerna genom förebyggande verksamhet i bekämpningen av grå ekonomi. Till samarbetet har det i början valts städer som har en fiskalt betydande upphandling och geografiskt ligger på olika håll i Finland. Även konkurrens- och konsumentverket har deltagit i samarbetet ända från början genom att i sin verksamhet i huvudsak betona frågor som gäller karteller.

Målet med samarbetet är att utveckla städernas beredskap att identifiera och bekämpa grå ekonomi inom deras olika funktioner. Samtidigt har den gråa ekonomins mångfald lyfts fram utöver den traditionella formen att betala lön svart. Även frågor om korruption har framförts.

Goda erfarenheter som förebild

Städerna har satsat på bekämpningen av grå ekonomi och övervakningen av oegentligheter på mycket olika sätt.

Vissa städer har infört en intern tipskanal för att lämna anonyma iakttagelser. För att behandla tipsen har det skapats ett ändamålsenligt förfarande och en dokumentering av olika faser vilka tillsammans skapar en grund för trovärdigt ingripande i och uppföljning av oegentligheter samt ökar det interna förtroendet.

- Situationen skiljer sig betydligt från de situationer där iakttagelserna har riktats direkt till stadsdirektören för kännedom, påpekar överinspektör Tommi Lehtinen.

Anvisningarna och den interna övervakningen hjälper att etablera kutymen

I allmänhet baserar sig städernas anvisningar i huvudsak på de krav som upphandlings- och beställaransvarslagen ställer. I utvecklade modeller utgör andra förfaringssätt som anknyter till bekämpningen av grå ekonomi en del av upphandlingsanvisningen eller finns som en separat anvisning.

Verksamhet som typiskt pekar på korruption i Finland kan vara exempelvis ett nätverk av gamla vänner. Vi har stött på företeelsen i samarbetet och i vissa sammanhang har attityderna till missbruk av inflytande varit förringande. Tillvägagångssätten som är etiskt tvivelaktiga kan från tidigare vara sådana allmänt godtagna sätt att gå till väga som ingen vill eller vågar ingripa i.

- Vem som helst kan övervaka exempelvis publicerade inköpsfakturor men egen övervakning behövs ändå mot oegentligheter. I allmänheten har det förelegat exempel på situationer där den egna övervakningen har brustit, berättar Lehtinen.

De observationer som vi har gjort under samarbetet är att vissa städers interna funktioner inte har varit medvetna om vem som ska ta hand om övervakningen i vilka situationer eller var alla olika anvisningar finns. I vissa städer ligger bekämpningen av grå ekonomi på vissa aktörers ansvar vilka har som uppgift att samordna helheter med olika enheter. Dessa städer har ofta även satsat på att övervaka att anvisningarna följs samt på att utveckla den interna övervakningen.

Genom samarbete söks genomslagskraft

Genom samarbetet strävar Skatteförvaltningen efter att öka medvetenheten om de metoder som kan användas för att identifiera en oärlig aktör före ett avtal ingås eller under avtalsperioden. Genom att använda förbyggande metoder strävar vi efter att främja städernas val av sina avtalsparter så att de väljer företag som handlar rätt och sköter sina lagstadgade förpliktelser. Detta påverkar också en ökning av skatteintäkterna eftersom städerna utöver att de är betydande användare av offentliga medel även är skattetagare.

Ekonomisk brottslighet och grå ekonomi förorsakar samhället miljardförluster i skatter och avgifter. Det här försvagar välfärdsstatens finansieringsgrund och skadar sund företagsverksamhet. Skatteförvaltningens mål är att främja konkurrenssituationen för ärliga aktörer genom att bekämpa grå ekonomi.

Närmare information på Skatteförvaltningens webbplats.


Penningtvätt – en utmaning för hela finansieringssystemet

Källa: Polisen 16.11.2018

Penningtvätt är en kraftkälla för internationell brottslighet, och det är därför viktigt att bekämpa den.

Vad avses med penningtvätt?

Med penningtvätt avses åtgärder i syfte att maskera ursprunget för egendom eller pengar som förvärvats genom brott så att det blir skenbart lagligt. Det är fråga om en medveten kriminell verksamhet där det främst handlar om att dölja egendom som förvärvats genom brott och undvika utsökning eller andra myndighetsåtgärder. Penningtvätt är en väsentlig del av ekonomisk brottslighet, grå ekonomi och organiserad brottslighet och även en integrerad del av internationell kriminalitet.

När gör man sig skyldig till penningtvätt?

Den som tar emot, använder, omvandlar, överlåter, överför, förmedlar eller innehar egendom som förvärvats genom brott, och gör det för att bereda sig eller någon annan nytta, eller för att dölja eller maskera vinningens eller egendomens olagliga ursprung kan göra sig skyldig till penningtvätt. Det centrala är att man är medveten om eller hyser misstanke om egendomens eller pengarnas olagliga ursprung och trots detta vidtar ovan nämnda åtgärder.

Bild 1. Exempel på olika skeden av penningtvätt

Exempel på olika skeden av penningtvätt

  1. Pengar som förvärvats genom brott överförs till bankvärlden genom att man exempelvis öppnar ett konto eller konton i en privatpersons eller ett företags namn. De belopp som sätts in kan vara små och insättningarna görs i snabb takt. Pengarna kan också placeras i virtuell valuta.
  2. Man försöker dölja pengar som förvärvats genom brott via flera banker och olika kontoöverföringar. Pengarna cirkuleras såväl via privatpersoner som företag. En del av företagen är bulvanföretag, det vill säga skrivbordsföretag. De finns med avsikt i flera olika länder. Även virtuella valutor och virtuella plånböcker används.
  3. Till sist återbetalas pengarna till något konto och/eller förvandlas till egendom som till exempel hus, bostadsaktier, bilar, företag, värdeföremål, guld osv. Fantasin känner inga gränser! 

Bli inte en mula

Brottslingar använder olika metoder för att värva offer. Om du får ett jobberbjudande, till exempel per e-post, där den huvudsakliga uppgiften består av att ta emot och förmedla medel eller varor, så ska du förhålla dig avvaktande till det. Ditt konto utnyttjas bland annat för penningtvätt och på så sätt döljer brottslingarna sina spår. Det är straffbart att fungera som mula.

  • Straffet för penningtvätt är böter eller högst två års fängelse.
  • Straffet för grov penningtvätt är fängelse i minst fyra månader och högst sex år.

Förbrott till penningtvätt hänför sig ofta till ekonomiska brott 

Bild 2. Bakgrund till förbrott (källa: Europol 2017)

Bilden av bakgrund till förbrott

Förbrott till penningtvätt hänför sig ofta till skattebedrägeri och andra bedrägerier samt till exempel till smuggling av narkotika och nätkriminalitet, av vilka i synnerhet nätkriminaliteten har ökat på senare tid. Även korruption är ett betydande globalt fenomen bakom penningtvätt.

Att återta vinning av brott och förhindra penningtvätt hör till de effektivaste sätten att förhindra nya brott

Tillsynsmyndigheter

Som tillsynsmyndighet i Finland fungerar Finansinspektionen, Polisstyrelsen, Patent- och registerstyrelsen och Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Dessa övervakningsmyndigheter och bland annat Energimyndigheten och advokatföreningen ska meddela uppgifter om tvivelaktiga affärer som de erhållit i samband med tillsyn direkt till Centralkriminalpolisens central för utredning av penningtvätt, som fungerar som ansvarig myndighet i Finland.

Rapporteringsskyldiga 

Vid bekämpningen är de rapporteringsskyldiga i nyckelposition, det vill säga sådana näringsidkare som inom ramen för sin normala verksamhet kan upptäcka penningtvätt eller som antas kunna utnyttjas vid penningtvätt. Dessa är bland annat aktörer inom placerings-, finansierings- och försäkringsbranschen samt revisorer, advokater och fastighetsförmedlare. Närmare information om rapporteringsskyldiga finns här.

Rapporteringsskyldigas förpliktelser

  • Den rapporteringsskyldiga identifierar sin kund och kontrollerar kundens identitet.
  • Skaffar uppgifter om kundens verksamhet, arten och omfattningen av dennes affärsverksamhet och grunderna för att en tjänst eller produkt används (utredningsskyldighet och fortlöpande övervakning).
  • Rapporterar en tvivelaktig transaktion. Rapporten görs elektroniskt.

Centralen för utredning av penningtvätt vid Centralkriminalpolisen har rätt att få, använda och lämna ut uppgifter

Centralen för utredning av penningtvätt har som uppgift att förhindra, avslöja och utreda finansiering av penningtvätt och terrorism samt överföra detta till förundersökning Centralen tar emot rapporter, hanterar, analyserar och överlåter väsentlig information till andra myndigheter i Finland som exempelvis polisen, Skatteförvaltningen, skyddspolisen, tullen och gränsbevakningen. Det internationella samarbetet är intensivt.

Statistik över verksamheten vid centralen för utredning

  • Det totala antalet rapporter kommer i år (2018) att vara ca 40 000.
  • Antalet rapporter som lämnas in av banker ökar brant och de väntas i år uppgå till mer än 8 000. (Totalbeloppet 2017 var ca 5 600)
  • De aktörer som lämnat in flest antal rapporter är sammanslutningar som spelar om pengar, bolag som erbjuder allmän betalningsförmedling samt banker.
  • I år har uppgifter om rapporter om penningtvätt överlåtits till andra myndigheter mer än 2 200 gånger.
  • De vanligaste orsakerna till rapporterna 2017 var onormala kontoöverföringar, avvikande agerande hos kundgrupper och bristfällig information om pengarnas ursprung.

Lag om centralen för utredning av penningtvätt 445/2017

Fram till 31.10.2018 har order om avbrott av affärstransaktion (frysning) gällt 4 751 056 euro, av vilket polisen har beslagtagit 1 936 995 euro

År 2018 inkluderar flera större frysningar. I sin helhet har myndigheterna beslagtagit brottsliga tillgångar till ett stort belopp jämfört med de senaste åren.

Tabell 1. Värdet på fryst och beslagtagen egendom 2016–2018 

Utmaningar med bekämpning

  • Det är svårt att bevisa att pengar som kommer från utlandet har ett kriminellt förflutet. Är det fråga om skatteplanering eller penningtvätt?
  • Omfattningen av och metoderna för penningtvätt är komplexa. Brottslingar utnyttjar bland annat virtuella valutor och ligger hela tiden steget före.
  • Yrkesmässig penningtvätt har maskerats som affärsverksamhet som verkar laglig, och ofta är skatteparadis inblandade.
  • Det är svårt att eliminera brottslig vinning om tillgångar försvinner på ett skickligt sätt till länder från vilka man inte får handräckning. Den internationella verksamheten skapar därför egna utmaningar.

Närmare information om penningtvätt finns på bland annat polisens webbplats.