Produkter, tjänster och jämlik konkurrens

Livsmedelsverket | Valvira | Patent- och registerstyrelsen | NTM-centralen

Tillsynen av livsmedelsbranschen sker enligt tillsynsobjekt

Källa: Livsmedelsverket

Varje livsmedelsbutik, restaurang, kafé eller anläggning som producerar livsmedel utgör separata objekt i livsmedelstillsynen (livsmedelslokal). Om flera verksamheter inom livsmedelsbranschen utövas i en livsmedelslokal bestäms kategoritillhörighet i registret enligt huvudsaklig verksamhet. I kategorin för servering av livsmedel ingår kaféer, restauranger och storkök. Figur 1 visar antalet objekt av olika slag inom livsmedelstillsynen. Antalet aktörer inom primärproduktion ökar kraftigt i statistiken för varje år, eftersom registreringen av denna grupp ännu är på hälft.

Planmässig och riskbaserad livsmedelstillsyn

Riskbaserad livsmedelstillsyn betyder att verksamhet inom livsmedelssektorn med hög risk övervakas mer än verksamhet med låg risk. Exempelvis så riskklassificeras en anläggning inom livsmedelssektorn som producerar köttprodukter inom livsmedelstillsynen som ett objekt med högre risk än exempelvis en kiosk som säljer färdigpackade livsmedel.  I livsmedelstillsynen indelas tillsynsobjekten i olika riskklasser och utifrån riksklassificeringen bestäms tillsynsfrekvensen för varje kategori. Av den här anledningen görs inspektionsbesök flera gånger om året i vissa tillsynsobjekt, medan det kan gå flera år mellan inspektionsbesöken i andra tillsynsobjekt. Årligen görs inspektionsbesök i ca 35–45 % av alla tillsynsobjekt. Ett intressant drag hos figur 3 är den sjunkande trenden – för varje år verkar ett mindre antal aktörer inom livsmedelsbranschen vara föremål för inspektion än året innan. Figur 2 visar den branschvisa omfattningen av inspektionerna mer i detalj.

Man kan ta del av resultaten av livsmedeltillsynen på internet och vid ingången till livsmedelsföretagen

Livsmedelstillsynen utförs nationellt och enhetligt i form av OIVA-tillsyn. Tillsynsmyndigheten inspekterar utvalda delområden under ett inspektionsbesök i tillsynsobjektet och resultatet av inspektionsbesöket publiceras i en OIVA-rapport. Resultatet av OIVA-inspektionen är antingen utmärkt, bra, bör korrigeras eller dåligt.

 

OIVA-rapport

OIVA-skala. Bild: oivahymy.fi

Resultaten av OIVA-inspektionen publiceras vid ingången till livsmedelsföretagen och på företagens webbsidor. Livsmedelsföretagens OIVA-resultat visas också på oivahymy.fi.

Resultaten av OIVA-inspektionerna på basis av betygsfördelningen A–D

Något över 85 % av de inspekterade tillsynsobjekten har fått resultatet utmärkt eller bra i tillsynen. Resultatet bör korrigeras eller dåligt har däremot något under 15 % av de företag som var föremål för tillsyn fått. Om ett livsmedelsföretag får betyget bör korrigeras eller dåligt kommer företaget att inspekteras på nytt.

Balkarna i figur 4 beskriver fördelningen av OIVA-betyg först för alla objekt inom livsmedelstillsynen och sedan separat för livsmedelsbutiker respektive serveringsställen. En inbördes jämförelse av livsmedelsbutiker och serveringsställen (kaféer, restauranger, storkök) visar att ca 85 % av livsmedelsbutikerna har fått betyget utmärkt eller bra, medan ca 87 % av serveringsställena har fått betyget utmärkt eller bra.

Administrativa tvångsmedel tillgrips mot verksamhet som strider mot lagstiftningen

Livsmedelstillsynsmyndigheterna är skyldiga att säkerställa att det som strider mot lagstiftningen rättas till. Livsmedelslagen föreskriver om de administrativa tvångsmedel som ska användas vid behov. I figur 5 visas situationer uppdelade enligt tvångsmedelstyp där beslut om att inleda ett förvaltningsförfarande om administrativa tvångsmedel fattats. Det vanligast använda tvångsmedlet är föreläggande. Ett förvaltningsförfarande om att meddela föreläggande har under inletts i något över 250 fall i genomsnitt. För närvarande finns ingen tillgänglig statistik över i hur många fall det har begärts att polisen ska inleda en förundersökning eller över straffdomar inom livsmedelssektorn.

Det är möjligt att ekonomiska svårigheter även inom livsmedelsbranschen leder till ökad risk för att lagstadgade skyldigheter försummas. Detta antyds av en utredning. Enheten för utredning av grå ekonomi och Livsmedelssäkerhetsverket (Livsmedelsverket från och med 1.1.2019).


Alkoholförvaltningen bekämpar grå ekonomi – ytterligare resurser allokerades till genomförandet av den nya alkohollagen

Källa: Valvira

Den nya alkohollagen som trädde i kraft 2018 fortsatte att sysselsätta regionförvaltningsverken 2019. I synnerhet det ökade antalet serveringstillstånd och styrningen av tillståndsinnehavarnas egenkontroll ökade myndigheternas arbetsmängd.

Valvira för ett alkoholnäringsregister över tillståndssökande och -havare i enlighet med alkohollagen. I alkoholnäringsregistret sparas information om aktörer inom alkoholnäringen, alkoholtillstånd, alkoholleveranser, statistik över serveringstillstånd, förlängd serveringstid, detaljhandels-, tillverknings-, import- och partihandelstillstånd samt information om huruvida förutsättningar för tillstånd föreligger.

Med hjälp av alkoholnäringsregistret skapas analyserad information om tillsynen av detaljhandel och servering, näringsidkarens tillförlitlighet och fastställande av de ekonomiska förutsättningarna. Utifrån informationen skapas också den officiella alkoholstatistiken och informations- och registertjänster gällande alkoholfrågor. I syfte att bekämpa grå ekonomi utlämnar Valvira och regionförvaltningsverken specificerad information ur alkoholnäringsregistret till andra myndigheter.

År 2019 påbörjades en totalreform av alkoholnäringsregistret (Allu) som medför nya operativa modeller och utmaningar relaterade till digitaliseringen av alkoholtillståndsförvaltningen. Reformen förbättrar avsevärt informationsbehandlingen och möjliggör övergripande uppskattningar mer i realtid även i utredningen av fall relaterade till grå ekonomi. Det nya alkoholnäringsregistret införs 2021.

Reformen av alkohollagen ökade arbetsbördan och antalet tillstånd

Införandet av den nya alkohollagen ledde under 2018 till att tillstånds- och tillsynsmyndigheternas resurser allokerades till behandling av tillstånds- och anmälningsärenden samt handledning av företagare och andra aktörer. Totalreformen av alkohollagen återspeglades helt klart i alkoholmyndigheternas uppgifter även under 2019.

Regionförvaltningsverken behandlade åren före totalreformen av alkohollagen under 9 000 ärenden relaterade till servering eller detaljhandel om året. Jämfört med normala år behandlade regionförvaltningsverken över 45 % mer alkoholärenden 2018. År 2019 minskade arbetsmängden, även om de handlagda ärendena fortfarande var över 1 500 fler än åren före lagreformen.

Regionförvaltningsverkens prestationer visas i figur 1. I och med den nya alkohollagen har kraven på regionförvaltningsverkens prestationer förändrats. I synnerhet de förlängda tiderna för serveringsområden utomhus är arbetsdryga, eftersom näromgivningen i allmänhet reserveras en möjlighet att påverka tillståndsprocessen, och dessutom bedöms olägenheterna med servering på natten.

Ökat antal serverings- och detaljhandelstillstånd

Antalet serveringstillstånd för alkoholdrycker var relativt stabilt åren före reformen av alkohollagen och uppgick till ca 8 300. År 2017 steg antalet avsevärt, och i slutet av 2019 fanns det sammanlagt 9 496 gällande serveringstillstånd i Fastlandsfinland. Ökningen i antalet serveringstillstånd beror antagligen på att det blivit lättare att få tillstånd och bedriva verksamhet, till exempel räcker det med att man har serveringspass för att vara ansvarig person. Dessutom har tillstånd ansökts för tilläggstjänster inom annan verksamhet. (Figur 2.)

Antalet detaljhandelstillstånd sjönk relativt jämnt under tio år före reformen av alkohollagen. I och med reformen började det totala antalet detaljhandelstillstånd att öka. I slutet av 2019 kunde man i Fastlandsfinland köpa alkoholdrycker på sammanlagt 6 029 försäljningsställen. Förändringen berodde främst på ansökta detaljhandelstillstånd för serveringsställen (försäljning av drycker med en alkoholhalt på högst 5,5 % mellan kl. 9 och 21). (Figur 2.)

Antalet tillstånd för förlängd serveringstid ökade

Under de sista tio åren då den gamla alkohollagen var i kraft var antalet serveringsställen med förlängd serveringstid (efter kl. 1.30) ca 1 000. Under 2018 ökade antalet (1 640), och i slutet av 2019 fanns det 1 715 serveringsställen med förlängd tid (figur 3). Tillväxten var jämnt fördelad över Fastlandsfinland i förhållande till antalet restauranger. Förklaringen till att de förlängda serveringstiderna ökade med ca 70 % är rätt långt att förutsättningarna för förlängd serveringstid luckrades upp. Ökningen är främst koncentrerad till pubar och umgängesrestauranger, som enligt den gamla alkohollagen inte kunde fortsätta att servera efter kl. 1.30.

Serveringsställen har i allt högre grad även ansökt om förlängd tid för terrasser och andra områden utomhus. År 2017 fanns det något över hundra serveringsställen utomhus med förlängd tid, medan motsvarande siffra i slutet av 2019 var 571.

Efterfrågan på detaljhandelstillstånd för restauranger

Den nya alkohollagen gör det möjligt för serveringsställen att bedriva detaljhandel med alkoholdrycker. Detaljdetaljhandeln är begränsad till försäljning av drycker med en alkoholhalt på högst 5,5 % kl. 9–21 och förutsätter tillstånd för försäljning för avhämtning. I slutet av 2018 hade 687 serveringsställen detaljhandelstillstånd, och fram till slutet av 2019 hade antalet tillstånd ökat till 889. Det är ca 7 procent av alla serveringsställen. Det återstår att se hur ekonomiskt lönsam detaljhandeln på serveringsställen blir.

Andra nya typer av tillstånd som den nya alkohollagen möjliggör har en marginell ställning

Den nya alkohollagen gjorde det möjligt att få tillstånd för detaljhandel med hantverksöl med en alkoholhalt på högst 13 %. År 2018 hade 59 tillverkningsställen tillstånd, och fram till slutet av 2019 hade antalet tillstånd ökat till 69.

Efter att lagen trädde i kraft har aktörer utan serveringsställen kunnat ansöka om serveringstillstånd för cateringverksamhet på serveringsområden som godkänts på förhand. År 2018 hade 41 aktörer utan serveringsställen serveringstillstånd och i slutet av 2019 var antalet 73.

För cateringverksamhet godkändes sammanlagt 186 serveringsområden under 2018. År 2019 fanns det sammanlagt 315 godkända serveringsområden. Det verkar som om den operativa modell som den nya alkohollagen möjliggjorde för tillfällig servering – till exempel i allmänt uthyrda festlokaler – inte har uppnått någon större popularitet.

Mot planmässig egenkontroll och säkerställande av den – en förbättring av egenkontrollen var en prioritering i alkoholmyndigheternas övervakning

Regionförvaltningsverket övervakar inom sitt verksamhetsområde detaljhandeln med och serveringen av alkoholdrycker. Valvira utövar tillsyn över detaljhandeln med och serveringen och marknadsföringen av alkoholdrycker i hela landet.

Den nya alkohollagen fäster vikt vid egenkontrollen och förutsätter att tillståndshavaren har en egenkontrollplan för servering av och detaljhandel med alkoholdrycker som stöd för verksamheten. En bra egenkontrollplan kan förebygga många praktiska problem, och det är viktigt att tillståndshavarna tar ansvar för egenkontrollen. År 2018 fokuserade regionförvaltningsverken på att handleda och informera tillståndshavarna om utarbetandet av planerna. År 2019 förekom det fortfarande brister i planerna och utarbetandet av dem, även om situationen förbättrades från året innan.

Under 2018 granskade regionförvaltningsverken 3 502 serverings- och detaljhandelsställen för alkoholdrycker. År 2019 granskades sammanlagt 3 931 ställen. Vart fjärde granskade serverings- och detaljhandelsställe saknade en egenkontrollplan som avses i alkohollagen eller också var den bristfällig.

Regionförvaltningsverken skickade 79 handledningsbrev under 2018 och 366 under 2019. De lagenliga administrativa påföljderna, såsom anmärkningar, påföljdsavgifter och återkallelser av tillstånd, ökade jämfört med 2018. År 2018 var antalet administrativa påföljder mindre än 100, men 2019 ökade siffran till 168.

Övervakningen prioriterade marknadsföring

Alkoholmyndigheternas prioriterade områden 2019 var utöver en förbättrad egenkontroll övervakning av marknadsföringen av alkoholdrycker. Regionförvaltningsverkens och Valviras övervakning av projektkaraktär fokuserade på tillståndshavarnas webbplatser och kanaler i sociala medier.

I samband med granskningar gav regionförvaltningsverken handledning i marknadsföring, och dessutom fick 165 serverings- och detaljhandelsställen skriftlig handledning. Valviras projekt för övervakning av marknadsföringen fokuserade på handledning av alkoholtillverkare och -grossister. Handledning gavs i 211 fall.

Under tidigare år har övervakningen av marknadsföringen av alkoholdrycker främst gått ut på att handlägga anmälningar som gjorts till myndigheterna och handledning av tillståndshavare med anledning av dem. År 2019 strävade alkoholförvaltningen efter att systematiskt granska tillståndshavarnas marknadsföring. I de flesta fall berodde försummelserna att iaktta marknadsföringsbestämmelserna på tillståndshavarnas okunnighet på grund av den komplicerade regleringen.

År 2019 var det effektivaste året genom tiderna inom bekämpning av grå ekonomi

Valvira följer upp regionförvaltningsverkens tillsyn över serverings- och detaljhandelstillstånden på ett nationellt plan. För att bedöma hur effektiva åtgärderna för bekämpning av grå ekonomi är följer tillsynen bland annat upp om förutsättningarna för tillståndsinnehavarnas näringsverksamhet uppfylls.

Regionförvaltningsverkens tillsynsåtgärder relaterade till grå ekonomi under 2019 visas i figur 1. Figuren visar antalet åtgärder per region när det gäller utredningsbegäran till tillståndshavare, avtalade betalningsprogram, meddelande om återkallelse av serverings- eller detaljhandelstillstånd, konkurs, skuldsanerings- och saneringsförfarande samt betalda skatteskulder sammanlagt i euro.
 
Valvira har sedan 2012 fört statistik över åtgärder relaterade till bekämpning av grå ekonomi på ett jämförbart sätt. Under de föregående åren har antalet utredningsbegäran varit 171 i genomsnitt, och skatteskulder till följd av detta har återbetalats till ett belopp av 1,5 miljoner euro om året i genomsnitt. Till följd av införandet av den nya alkohollagen 2018 inträffade en svacka när både antalet utredningsbegäran och de betalda skatteskulderna minskade. År 2019 var antalet utredningsbegäran 182, och till följd av dem återbetalades skatteskulder på hela 2,4 miljoner euro.

Bekämpning av grå ekonomi utgör endast en del av alkoholförvaltningens omfattande uppgiftsfält. Alkoholförvaltningens åtgärder för att bekämpa grå ekonomi under 2019 kan anses vara mycket lyckade med beaktande av de arbetsinsatser som den nya alkohollagen krävt och alkoholförvaltningens minskade personalresurser. Genom omsorgsfullt utvalda objekt och gott myndighetssamarbete kan man på ett effektivt sätt uppnå bra resultat. I synnerhet samarbetet med Skatteförvaltningens enhet för utredning av grå ekonomi och företagsbeskattningsenhetens styrnings- och utvecklingsenhet har löpt väl när det gäller att säkerställa jämlika verksamhetsförutsättningar för näringsidkarna.


Handelsregisteruppgifternas riktighet övervakas

Källa: ANM

Patent- och registerstyrelsen (PRS) ansvarar för administrationen av uppgifter i handelsregistret och kontrollen av dem. Antalet handelsregisterbrott som handelsregistret fått kännedom om och antalet riskbaserat granskade handelsregisteranmälningar tyder på eventuell verksamhet relaterad till grå ekonomi.

PRS började utföra effektiviserade kontroller i mars 2016, och de fortsatte 2017, 2018 och 2019. Missbruk har förhindrats.

Under 2019 anhängiggjordes sammanlagt 27 971 ändringsanmälningar för aktiebolag eller andelslag genom vilka styrelser, verkställande direktörer eller disponenter anmäldes till registret. Från handläggningen överfördes 1 575 anmälningar till effektiviserad handläggning för att utreda det anmälda beslutets relevans. I 168 anmälningar av dem begärde PRS köpebrev eller ringde upp bolaget för att kontrollera anmälan.

År 2019 anhängiggjordes inga anmälningar som skulle ha medfört misstankar om registeranteckningsbrott.


Uppehållstillståndet för näringsidkare blev uppehållstillstånd för företagare

Källa: NTM-centralen

Utlänningslagen ändrades 1.4.2018 så att uppehållstillståndet för näringsidkare blev uppehållstillstånd för företagare. Tillstånd beviljas genom ett förfarande i två steg där närings-, trafik- och miljöcentralen fattar ett delbeslut i saken innan Migrationsverket fattar sitt beslut. 

Det är en riksomfattande uppgift som förlagts till NTM-centralen i Nyland. 1.1.2019–31.12.2019 fattade NTM-centralen i Nyland 716 delbeslut, av vilka 50,4 % var nekande (figur 1).

Statistiken för 2018 är inte helt jämförbar med siffrorna för 2019, eftersom statistiken för 2018 endast omfattar tidsperioden 1.4.2018–31.12.2018, dvs. sedan den gällande lagen trädde i kraft. Statistiken för 2019 omfattar hela året.  

NTM-centralen i Nyland ska granska företagens lönsamhet och förutsättningarna för tillståndsinnehavarnas utkomst. Grunder för nekande delbeslut utgörs i allmänhet av brister i fullgörandet av lagstadgade skyldigheter, oklarheter i lönebetalningen, bristfällig eller felaktig bokföring, orealistiska företagsidéer och bristande lönsamhet som leder till att företagsverksamheten inte tryggar sökandens utkomst.

Nekande delbeslut enligt medborgarskap

Ansökningar om uppehållstillstånd för företagare lämnades in av medborgare i 46 länder. Ryska, kinesiska och irakiska medborgare fick flest nekande beslut. I figur 2 visas nekande delbeslut enligt medborgarskap 1.1.2019–31.12.2019. Efter lagändringen har i synnerhet antalet ansökningar från Ryssland ökat. När det gäller de kinesiska och ryska sökandenas företag skiljer de sig från ansökningarna från andra länder genom att de har ett stort kapital. Mest nekande beslut för ansökningar av medborgare i dessa länder har också fattats för att verksamheten i praktiken ansetts vara investeringsverksamhet och inte sysselsättning genom företagsverksamhet.

Restaurangbranschen vanligast i nekande beslut

De företag som är kopplade till ansökningar om uppehållstillstånd för företagare är verksamma i många branscher. Restauranger är den största gruppen. I figur 3 visas de tio vanligaste branscherna i nekande delbeslut 1.1.2019–31.12.2019. Konsultation av affärsledning har blivit den näst största branschen bland nekande delbeslut.  Inom restaurangbranschen har mest oklarheter upptäckts i lönebetalningen och fullgörandet av skyldigheter. Uppgifterna tyder inte direkt på grå ekonomi, men i vissa situationer kan även grå ekonomi och ekonomisk brottslighet föreligga.