Produkter, tjänster och jämlik konkurrens

Livsmedelsverket | Valvira | Patent- och registerstyrelsen | NTM-centralen

Tillsynen av livsmedelsbranschen sker enligt tillsynsobjekt

Källa: Livsmedelsverket

Varje livsmedelsbutik, restaurang, kafé eller anläggning som producerar livsmedel utgör separata objekt i livsmedelstillsynen (livsmedelslokal). Om flera verksamheter inom livsmedelsbranschen utövas i en livsmedelslokal bestäms kategoritillhörighet i registret enligt huvudsaklig verksamhet. I kategorin för servering av livsmedel ingår kaféer, restauranger och storkök. Figur 1 visar antalet objekt av olika slag inom livsmedelstillsynen. Antalet aktörer inom primärproduktion ökar kraftigt i statistiken för varje år, eftersom registreringen av denna grupp ännu är på hälft.

Planmässig och riskbaserad livsmedelstillsyn

Riskbaserad livsmedelstillsyn betyder att verksamhet inom livsmedelssektorn med hög risk övervakas mer än verksamhet med låg risk. Exempelvis så riskklassificeras en anläggning inom livsmedelssektorn som producerar köttprodukter inom livsmedelstillsynen som ett objekt med högre risk än exempelvis en kiosk som säljer färdigpackade livsmedel.  I livsmedelstillsynen indelas tillsynsobjekten i olika riskklasser och utifrån riksklassificeringen bestäms tillsynsfrekvensen för varje kategori. Av den här anledningen görs inspektionsbesök flera gånger om året i vissa tillsynsobjekt, medan det kan gå flera år mellan inspektionsbesöken i andra tillsynsobjekt. Årligen görs inspektionsbesök i ca 35–45 % av alla tillsynsobjekt. Ett intressant drag hos figur 3 är den sjunkande trenden – för varje år verkar ett mindre antal aktörer inom livsmedelsbranschen vara föremål för inspektion än året innan. Figur 2 visar den branschvisa omfattningen av inspektionerna mer i detalj.

Man kan ta del av resultaten av livsmedeltillsynen på internet och vid ingången till livsmedelsföretagen

Livsmedelstillsynen utförs nationellt och enhetligt i form av OIVA-tillsyn. Tillsynsmyndigheten inspekterar utvalda delområden under ett inspektionsbesök i tillsynsobjektet och resultatet av inspektionsbesöket publiceras i en OIVA-rapport. Resultatet av OIVA-inspektionen är antingen utmärkt, bra, bör korrigeras eller dåligt.

 

OIVA-rapport

OIVA-skala. Bild: oivahymy.fi

Resultaten av OIVA-inspektionen publiceras vid ingången till livsmedelsföretagen och på företagens webbsidor. Livsmedelsföretagens OIVA-resultat visas också på oivahymy.fi.

Resultaten av OIVA-inspektionerna på basis av betygsfördelningen A–D

Något över 85 % av de inspekterade tillsynsobjekten har fått resultatet utmärkt eller bra i tillsynen. Resultatet bör korrigeras eller dåligt har däremot något under 15 % av de företag som var föremål för tillsyn fått. Om ett livsmedelsföretag får betyget bör korrigeras eller dåligt kommer företaget att inspekteras på nytt.

Balkarna i figur 4 beskriver fördelningen av OIVA-betyg först för alla objekt inom livsmedelstillsynen och sedan separat för livsmedelsbutiker respektive serveringsställen. En inbördes jämförelse av livsmedelsbutiker och serveringsställen (kaféer, restauranger, storkök) visar att ca 85 % av livsmedelsbutikerna har fått betyget utmärkt eller bra, medan ca 87 % av serveringsställena har fått betyget utmärkt eller bra.

Administrativa tvångsmedel tillgrips mot verksamhet som strider mot lagstiftningen

Livsmedelstillsynsmyndigheterna är skyldiga att säkerställa att det som strider mot lagstiftningen rättas till. Livsmedelslagen föreskriver om de administrativa tvångsmedel som ska användas vid behov. I figur 5 visas situationer uppdelade enligt tvångsmedelstyp där beslut om att inleda ett förvaltningsförfarande om administrativa tvångsmedel fattats. Det vanligast använda tvångsmedlet är föreläggande. Ett förvaltningsförfarande om att meddela föreläggande har under inletts i något över 250 fall i genomsnitt. För närvarande finns ingen tillgänglig statistik över i hur många fall det har begärts att polisen ska inleda en förundersökning eller över straffdomar inom livsmedelssektorn.

Det är möjligt att ekonomiska svårigheter även inom livsmedelsbranschen leder till ökad risk för att lagstadgade skyldigheter försummas. Detta antyds av en utredning. Enheten för utredning av grå ekonomi och Livsmedelssäkerhetsverket (Livsmedelsverket från och med 1.1.2019).


Alkoholförvaltningen bekämpar grå ekonomi – genomförandet av den nya alkohollagen förutsatte allokering av resurser

Källa: Valvira

Valvira för ett register över tillståndssökande och -havare i enlighet med alkohollagen. Med hjälp av registret skapas analyserad information om tillsynen av detaljhandel och servering, näringsidkarens tillförlitlighet och fastställande av de ekonomiska förutsättningarna. Utifrån informationen skapas också den officiella alkoholstatistiken och informations- och registertjänster gällande alkoholfrågor. I syfte att bekämpa grå ekonomi utlämnar Valvira och regionförvaltningsverken specificerad information ur alkoholnäringsregistret till andra myndigheter.

I alkoholnäringsregistret sparas information om aktörer inom alkoholnäringen, alkoholtillstånd, alkoholleveranser, statistik över serveringstillstånd, förlängd serveringstid, detaljhandels-, tillverknings-, import- och partihandelstillstånd samt information om huruvida förutsättningar för tillstånd föreligger.

Reformen av alkohollagen var en utmaning för myndigheterna och ökade antalet tillstånd

Tidsschemat för totalreformen av alkohollagen var strängt. Införandet av den nya alkohollagen ledde under 2018 till att tillstånds- och tillsynsmyndigheternas resurser allokerades till behandling av tillstånds- och anmälningsärenden samt handledning av företagare och andra aktörer. Totalreformen av alkohollagen återspeglades helt klart i alkoholmyndigheternas uppgifter. Jämfört med normala år behandlade regionförvaltningsverken över 30 % mer alkoholärenden 2018.

Regionförvaltningsverkens prestationer visas i figur 1. De största ökningarna i regionförvaltningsverkens prestationer berodde på förändringarna i praxis för förlängd serveringstid och möjligheten att ansöka om detaljhandelstillstånd i anslutning till servering.

Ökat antal serverings- och detaljhandelstillstånd

Antalet detaljhandelsställen för alkoholdrycker sjönk relativt jämnt under tio år före reformen av alkohollagen. År 2007 fanns det 6 744 detaljhandelsställen i Fastlandsfinland.  År 2017 hade antalet minskat till 5 384 ställen. Reformen av alkohollagen ledde till att det totala antalet detaljhandelsställen steg till 5 895. Den största förklaringen till detta var att serveringsställen ansökte om detaljhandelstillstånd. Antalet detaljhandelsställen ökade med närmare 10 % från året innan (figur 2).

Under de tio åren före lagreformen fanns det ungefär 8 300 serveringsställen, men 2017 ökade antalet tillstånd till 8 453 och 2018 efter lagreformen till 8 919. Antalet tillstånd ökade med ca 5,5 % från året innan (figur 3).

I och med reformen av alkohollagen fick alla serveringsställen i Fastlandsfinland automatiskt rätt att servera alla slags alkoholdrycker. Detta innebar att ca 2 100 serveringsställen även fick rätt att servera starka alkoholdrycker.

Över hälften mer förlängda serveringstider

Under den gamla alkohollagen var antalet ställen med förlängd serveringstid relativt konstant under de senaste tio åren och omfattade ca 1 000 ställen. Under 2018 ökade antalet ställen med förlängd serveringstid till 1 640 (figur 4). Tillväxten var jämnt fördelad över Fastlandsfinland i förhållande till antalet restauranger. Förklaringen till att de förlängda serveringstiderna ökade med närmare 60 % är rätt långt att förutsättningarna för förlängd serveringstid luckrades upp. Allt fler tillstånd för förlängd serveringstid söktes också för terrasser och andra utomhusområden. År 2017 fanns det något över hundra utomhusställen med förlängd serveringstid och i slutet av 2018 sammanlagt 486.

Efterfrågan på detaljhandelstillstånd för restauranger

Den nya alkohollagen gjorde det möjligt för serveringsställen att också bedriva detaljhandel med alkoholdrycker med tillstånd. Detaljdetaljhandeln är dock begränsad till försäljning av drycker med en alkoholhalt på högst 5,5 % kl. 9–21.

I slutet av 2018 hade 687 serveringsställen tillstånd för detaljhandel med alkoholdrycker. I praktiken innebär detta ca 8 % av serveringsställena. Det återstår att se hur ekonomiskt lönsam detaljhandeln på serveringsställen blir. Redan nu finns det tecken på att utförsäljningstillstånden för restauranger kan minska efter den första ivern.

Övriga nya tillståndstyper är kvantitativt mer marginella

Den nya alkohollagen gjorde det möjligt att bevilja tillstånd för detaljhandel med hantverksöl. I slutet av 2018 hade 59 bryggerier tillstånd för detaljhandel med högst 13 % av hantverksöl.

En annan ny möjlighet som den nya alkohollagen förde med sig var ansökan om serveringstillstånd för cateringverksamhet utan fast serveringsställe på förhand godkända serveringsområden. I slutet av 2018 hade 41 aktörer utan fast serveringsställe serveringstillstånd.

För cateringverksamhet godkändes sammanlagt 186 serveringsområden under 2018. Det verkar som om den operativa modell som den nya alkohollagen medförde för tillfällig servering – till exempel i allmänt uthyrda festlokaler – inte uppnådde någon större popularitet under 2018.

I tillsynen förflyttas fokus till egenkontroll och säkerställande av den

Regionförvaltningsverket övervakar inom sitt verksamhetsområde detaljhandeln med och serveringen av alkoholdrycker. Valvira utövar tillsyn över detaljhandeln med och serveringen och marknadsföringen av alkoholdrycker i hela landet.

Under 2018 granskade regionförvaltningsverken 3 502 serverings- och detaljhandelsställen för alkoholdrycker. Jämfört med året innan minskade antalet granskningar med 11 %. 

Även de administrativa sanktionerna med stöd av alkohollagen, såsom anmärkning och återkallelse av tillstånd, minskade avsevärt. Medan regionförvaltningsverken 2017 påförde sammanlagt 376 administrativa sanktioner föll antalet till under 100 år 2018.

Den nya alkohollagen betonar egenkontrollens betydelse, och allt fler ärenden omfattas av den. I tillsynsverksamheten ligger fokus på ett handledande grepp i genomförandet av lagen. I tillsynen på fältet har det upptäckts att den planmässiga egenkontrollen har stora brister på många punkter både inom servering och särskilt inom detaljhandel.

Tillståndsinnehavarna bör ta sitt ansvar för egenkontrollskyldigheten enligt den nya lagen. En bra egenkontrollplan kan förebygga många praktiska problem i den egna verksamheten.

I tillsynen hade bekämpning av grå ekonomi en marginell roll

Valvira följer upp regionförvaltningsverkens tillsyn över serverings- och detaljhandelstillstånden på ett nationellt plan. För att bedöma hur effektiva åtgärderna för bekämpning av grå ekonomi är följer tillsynen bland annat upp om förutsättningarna för tillståndsinnehavarnas näringsverksamhet uppfylls. Regionförvaltningsverkens tillsynsåtgärder relaterade till grå ekonomi under 2018 visas i figur 5. Prestationsuppföljningen innehåller antalet åtgärder, bland annat begäran om utredning som skickats till tillståndsinnehavarna, avtalade betalningsprogram, uppgift om återkallelse av serverings- och detaljhandelstillstånd, konkurs, skuldsanerings- eller företagssaneringsförfarande och uppgift om betalda skatteskulder i euro.

År 2018 sjönk antalet åtgärder för bekämpning av grå ekonomi med nästan en tredjedel jämfört med 2017, och den totala summan betalda skatteskulder föll med 17 % och uppgick endast till ca 240 000 euro. Med beaktande av både genomförandet av den nya alkohollagen och alkoholförvaltningens minskade personalresurser kan verksamheten för att bekämpa grå ekonomi anses ha varit mycket framgångsrik. Genom omsorgsfulla val av objekt kan effektiva resultat uppnås.


Handelsregisteruppgifternas riktighet övervakas

Källa: ANM

Patent- och registerstyrelsen (PRS) ansvarar för administrationen av uppgifter i handelsregistret och kontrollen av dem. Antalet handelsregisterbrott som handelsregistret fått kännedom om och antalet riskbaserat granskade handelsregisteranmälningar tyder på eventuell verksamhet relaterad till grå ekonomi.

PRS började utföra effektiviserade kontroller i mars 2016, och de fortsatte 2017 och 2018. Missbruk har förhindrats.

Under 2018 anhängiggjordes sammanlagt 24 832 ändringsanmälningar för aktiebolag eller andelslag genom vilka styrelser, verkställande direktörer eller disponenter anmäldes till registret. Från handläggningen överfördes 1 443 anmälningar till effektiviserad handläggning för att utreda det anmälda beslutets relevans. I 106 anmälningar av dem begärde PRS köpebrev eller ringde upp bolaget för att kontrollera anmälan.

År 2018 anhängiggjordes en anmälan där det fanns skäl att misstänka registeranteckningsbrott. Polisen utreder ärendet.


Uppehållstillståndet för näringsidkare blev uppehållstillstånd för företagare

Källa: NTM-centralen

Utlänningslagen ändrades 1.4.2018 så att uppehållstillståndet för näringsidkare blev uppehållstillstånd för företagare. Tillstånd beviljas genom ett förfarande i två steg där närings-, trafik- och miljöcentralen fattar ett delbeslut i saken innan Migrationsverket fattar sitt beslut. Det är en riksomfattande uppgift som förlagts till NTM-centralen i Nyland. 1.4–31.12.2018 fattade NTM-centralen i Nyland 464 delbeslut, av vilka 43 % var nekande (figur 1).

NTM-centralen i Nyland ska granska företagens lönsamhet och förutsättningarna för tillståndsinnehavarnas utkomst. Grunder för nekande delbeslut utgörs i allmänhet av brister i fullgörandet av lagstadgade skyldigheter, oklarheter i lönebetalningen, bristfällig eller felaktig bokföring, orealistiska företagsidéer och bristande lönsamhet som leder till att företagsverksamheten inte tryggar sökandens utkomst.

Nekande delbeslut enligt medborgarskap

Ansökningar om uppehållstillstånd för företagare lämnades in av medborgare i 44 länder. Ryska, kinesiska och turkiska medborgare fick flest nekande beslut. I figur 2 visas nekande delbeslut enligt medborgarskap 1.4–31.12.2018. Efter lagändringen har i synnerhet antalet ansökningar från Ryssland ökat. När det gäller de kinesiska och ryska sökandenas företag skiljer de sig från ansökningarna från andra länder genom att de har ett stort kapital. Mest nekande beslut för ansökningar av medborgare i dessa länder har också fattats för att verksamheten i praktiken ansetts vara investeringsverksamhet och inte sysselsättning genom företagsverksamhet.

Restaurangbranschen vanligast i nekande beslut

De företag som är kopplade till ansökningar om uppehållstillstånd för företagare är verksamma i många branscher. Restauranger är den största gruppen. I figur 3 visas de tio vanligaste branscherna i nekande delbeslut 1.4–31.12.2018. Konsultation av affärsledning har blivit den näst största branschen bland nekande delbeslut. Det har upptäckts att det inom branschen finns enskilda aktörer som professionellt upprättar bilagor till ansökningar om uppehållstillstånd. Inom restaurangbranschen har mest oklarheter upptäckts i lönebetalningen och fullgörandet av skyldigheter. Uppgifterna tyder inte direkt på grå ekonomi, men i vissa situationer kan även grå ekonomi och ekonomisk brottslighet föreligga.