Produkter, tjänster och jämlik konkurrens

Livsmedelsverket | Valvira | Patent- och registerstyrelsen | NTM-centralen

Tillsynen av livsmedelsbranschen sker enligt tillsynsobjekt

Källa: Livsmedelsverket

Varje livsmedelsbutik, restaurang, kafé eller anläggning som producerar livsmedel utgör separata objekt i livsmedelstillsynen (livsmedelslokal). Om flera verksamheter inom livsmedelsbranschen utövas i en livsmedelslokal bestäms kategoritillhörighet i registret enligt huvudsaklig verksamhet. I kategorin för servering av livsmedel ingår kaféer, restauranger och storkök. Figur 1 visar antalet objekt av olika slag inom livsmedelstillsynen. Antalet aktörer inom primärproduktion ökar kraftigt i statistiken för varje år, eftersom registreringen av denna grupp ännu är på hälft.

Planmässig och riskbaserad livsmedelstillsyn

Riskbaserad livsmedelstillsyn betyder att verksamhet inom livsmedelssektorn med hög risk övervakas mer än verksamhet med låg risk. Exempelvis så riskklassificeras en anläggning inom livsmedelssektorn som producerar köttprodukter inom livsmedelstillsynen som ett objekt med högre risk än exempelvis en kiosk som säljer färdigpackade livsmedel.  I livsmedelstillsynen indelas tillsynsobjekten i olika riskklasser och utifrån riksklassificeringen bestäms tillsynsfrekvensen för varje kategori. Av den här anledningen görs inspektionsbesök flera gånger om året i vissa tillsynsobjekt, medan det kan gå flera år mellan inspektionsbesöken i andra tillsynsobjekt. Årligen görs inspektionsbesök i ca 35–45 % av alla tillsynsobjekt. Ett intressant drag hos figur 3 är den sjunkande trenden – för varje år verkar ett mindre antal aktörer inom livsmedelsbranschen vara föremål för inspektion än året innan. Figur 2 visar den branschvisa omfattningen av inspektionerna mer i detalj.

Man kan ta del av resultaten av livsmedeltillsynen på internet och vid ingången till livsmedelsföretagen

Livsmedelstillsynen utförs nationellt och enhetligt i form av OIVA-tillsyn. Tillsynsmyndigheten inspekterar utvalda delområden under ett inspektionsbesök i tillsynsobjektet och resultatet av inspektionsbesöket publiceras i en OIVA-rapport. Resultatet av OIVA-inspektionen är antingen utmärkt, bra, bör korrigeras eller dåligt.

 

OIVA-rapport

OIVA-skala. Bild: oivahymy.fi [.fi]›

Resultaten av OIVA-inspektionen publiceras vid ingången till livsmedelsföretagen och på företagens webbsidor. Livsmedelsföretagens OIVA-resultat visas också på oivahymy.fi [.fi]›.

Resultaten av OIVA-inspektionerna på basis av betygsfördelningen A–D

Något över 85 % av de inspekterade tillsynsobjekten har fått resultatet utmärkt eller bra i tillsynen. Resultatet bör korrigeras eller dåligt har däremot något under 15 % av de företag som var föremål för tillsyn fått. Om ett livsmedelsföretag får betyget bör korrigeras eller dåligt kommer företaget att inspekteras på nytt.

Balkarna i figur 4 beskriver fördelningen av OIVA-betyg först för alla objekt inom livsmedelstillsynen och sedan separat för livsmedelsbutiker respektive serveringsställen. En inbördes jämförelse av livsmedelsbutiker och serveringsställen (kaféer, restauranger, storkök) visar att ca 85 % av livsmedelsbutikerna har fått betyget utmärkt eller bra, medan ca 87 % av serveringsställena har fått betyget utmärkt eller bra.

Administrativa tvångsmedel tillgrips mot verksamhet som strider mot lagstiftningen

Livsmedelstillsynsmyndigheterna är skyldiga att säkerställa att det som strider mot lagstiftningen rättas till. Livsmedelslagen föreskriver om de administrativa tvångsmedel som ska användas vid behov. I figur 5 visas situationer uppdelade enligt tvångsmedelstyp där beslut om att inleda ett förvaltningsförfarande om administrativa tvångsmedel fattats. Det vanligast använda tvångsmedlet är föreläggande. Ett förvaltningsförfarande om att meddela föreläggande har under inletts i något över 250 fall i genomsnitt. För närvarande finns ingen tillgänglig statistik över i hur många fall det har begärts att polisen ska inleda en förundersökning eller över straffdomar inom livsmedelssektorn.

Det är möjligt att ekonomiska svårigheter även inom livsmedelsbranschen leder till ökad risk för att lagstadgade skyldigheter försummas. Detta antyds av en utredning. Enheten för utredning av grå ekonomi och Livsmedelssäkerhetsverket (Livsmedelsverket från och med 1.1.2019).


Alkoholförvaltningen bekämpar den gråa ekonomin – coronavirusepidemin påverkade verksamheten kraftigt 2020

Källa: Valvira

År 2020 påverkades alkoholförvaltningens verksamhet av coronavirusepidemin. På våren stängdes restaurangerna helt med stöd av lagen om temporär ändring av lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet. Ända från sommaren har restaurangerna verkat med begränsade öppet- och serveringstider. Bestämmelserna om dem finns i lagen om smittsamma sjukdomar och i den förordning som utfärdats med stöd av den. Lagstiftningen i fråga ändrades ett flertal gånger under året. Parallellt med arbetsuppgifter enligt alkohollagen fick regionförvaltningsverkens alkoholinspektörer i uppgift att delvis utöva tillsyn över att lagen om smittsamma sjukdomar följs.

Tillsynen enligt smittskyddslagen ankommer på regionförvaltningsverken, men tillsynen och styrningen hör inte direkt till Valviras uppgifter. Under undantagsperioden fungerar alkoholförvaltningens samarbetsgrupp som samordnas av Valvira som ett forum för att dela information och avtala om riktlinjer mellan regionförvaltningsverken. På grund av lagstiftning som ofta ändras och är regionalt olika finns det många nya ärenden för vilka riktlinjer bör dras. Även i alkoholförvaltningens webbtjänst Alpo som administreras av Valvira publicerades information om riktlinjer i enlighet med alkohollagen i anslutning till coronavirusepidemin.

Alkoholförvaltningens informationsflöde förnyades avsevärt

En ny version av webbtjänsten Alpo offentliggjordes våren 2020. Tjänstens utseende uppdaterades och innehållet omformades för att göra det lättare att hitta det innehåll som behövdes. Regionförvaltningsverkens alkoholinspektörer fick också tillgång till den gränsnittstjänst som Valvira och Enheten för utredning av grå ekonomi genomfört tillsammans, där utredningar av fullgörandet av skyldigheter kan sökas via skrivbordet Sampo.

Valvira för ett alkoholnäringsregister (Allu) över tillståndssökande och -havare i enlighet med alkohollagen. I alkoholnäringsregistret sparas information om aktörer inom alkoholnäringen, alkoholtillstånd, alkoholleveranser, statistik över serveringstillstånd, förlängd serveringstid, detaljhandels-, tillverknings-, import- och partihandelstillstånd samt information om huruvida förutsättningar för tillstånd föreligger.

Med hjälp av alkoholnäringsregistret skapas analyserad information om tillsynen av detaljhandel och servering, näringsidkarens tillförlitlighet och fastställande av de ekonomiska förutsättningarna. Utifrån informationen skapas också den officiella alkoholstatistiken och informations- och registertjänster gällande alkoholfrågor. I syfte att bekämpa grå ekonomi utlämnar Valvira och regionförvaltningsverken specificerad information ur alkoholnäringsregistret till andra myndigheter.

Totalreformen av alkoholnäringsregistret som påbörjades 2019 fortsatte enligt plan trots undantagsperioden. Digitaliseringen av alkoholtillståndsförvaltningen för med sig nya verksamhetsmodeller. Reformen förbättrar avsevärt informationsbehandlingen och möjliggör övergripande uppskattningar mer i realtid även i utredningen av fall relaterade till grå ekonomi. Det är meningen att det förnyade alkoholnäringsregistret ska tas i bruk i slutet av 2021.

Coronavirusepidemin syntes i arbetsmängden – resurserna styrdes till tillsynen över efterlevnaden av lagen om smittsamma sjukdomar

På grund av undantagsperioden allokerades tillstånds- och tillsynsmyndigheternas resurser förutom till behandling av tillstånds- och anmälningsärenden också till tillsyn av bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar och till handledning av företagare och andra aktörer i bekämpningen av virusepidemin enligt lagen om smittsamma sjukdomar.

Aktörer i restaurangbranschen utvecklade nya affärsidéer och försäljningsarrangemang, som medförde ett behov av handledning och tillsyn och dessutom syns totalreformen av alkohollagen ännu i alkoholmyndigheternas uppgifter. År 2020 minskade den skriftliga handledning som regionförvaltningsverkens alkoholinspektörer gav i serverings- och detaljhandelsfrågor något jämfört med de två föregående åren. Förklaringen till det är att alkoholinspektörernas arbetsuppgifter delvis övergick till övervakning och bekämpning i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar.

Regionförvaltningsverken behandlade åren före totalreformen av alkohollagen under 9 000 ärenden relaterade till servering eller detaljhandel om året. År 2019 var de behandlade ärendena över 1 500 fler än åren före lagreformen. År 2020 minskade antalet behandlade ärenden på grund av undantagsperioden till 8 152. (figur 1)

Undantagsperiodens ändringar syntes i antalet tillstånd för servering och detaljhandel - serveringen minskade och detaljhandeln ökade

Antalet serveringstillstånd för alkoholdrycker var relativt stabilt åren före reformen av alkohollagen och uppgick till ca 8 300. Efter att den nya alkohollagen trädde i kraft ökade antalet serveringstillstånd. Ändringen beror antagligen på att det blivit lättare att få tillstånd och bedriva verksamhet, till exempel räcker det med att man har serveringspass för att vara ansvarig person. Dessutom har tillstånd ansökts för tilläggstjänster inom annan verksamhet. I slutet av 2020 var antalet serveringstillstånd 9 387 (figur 2).

Antalet detaljhandelstillstånd sjönk relativt jämnt under tio år före reformen av alkohollagen. I och med reformen började det totala antalet detaljhandelstillstånd att öka. Förändringen berodde främst på ansökta detaljhandelstillstånd för serveringsställen (försäljning av drycker med en alkoholhalt på högst 5,5 % mellan kl. 9 och 21). Under undantagsperioden syntes nya affärsidéer och försäljningsarrangemang i antalet tillstånd. I slutet av 2020 var antalet detaljhandelstillstånd 6 311 (figur 2).

Ändringar enligt undantagsperioden i antalet serveringsställen med förlängd serveringstid – antalet minskade för inomhusställen och ökade för områden utomhus

Under de sista tio åren då den gamla alkohollagen var i kraft var antalet serveringsställen med förlängd serveringstid (efter kl. 1.30) ca 1 000. I slutet av 2019 hade 1 715 serveringsställen förlängd serveringstid. Tillväxten fördelades jämt över olika delar av det finländska fastlandet i förhållande till antalet restauranger och förklaras till stor del av uppluckrade förutsättningar för förlängd serveringstid. Ökningen är främst koncentrerad till pubar och umgängesrestauranger, som enligt den gamla alkohollagen inte kunde fortsätta att servera efter kl. 1.30. I slutet av 2020 hade 1 659 serveringsställen förlängd serveringstid och antalet minskade mindre än förväntat (figur 3).

Serveringsställen har i allt högre grad ansökt om förlängd tid för terrasser och andra områden utomhus. I slutet av 2019 uppgick tillstånden till 571, medan motsvarande tal i slutet av 2020 var 610. Tillväxten förklaras av bestämmelserna enligt lagen om smittsamma sjukdomar, som endast begränsade antalet kundplatser inne i serveringsstället.

Efterfrågan på detaljhandelstillstånd för restauranger – antalet detaljhandelstillstånd ökade märkbart

Alkohollagen gör det möjligt för serveringsställen att bedriva detaljhandel med alkoholdrycker. Detaljdetaljhandeln är begränsad till försäljning av drycker med en alkoholhalt på högst 5,5 % kl. 9–21 och förutsätter tillstånd för försäljning för avhämtning. I slutet av 2019 hade 889 serveringsställen detaljhandelstillstånd och i slutet av 2020 var antalet 1 304. Regleringen under undantagsperioden möjliggjorde försäljning av alkoholdrycker, trots att kundernas vistelse i restaurangerna samtidigt begränsades.

Andra typer av tillstånd som alkohollagen möjliggör har en marginell ställning

Alkohollagen gjorde det möjligt att få tillstånd för detaljhandel med hantverksöl med en alkoholhalt på högst 13 procent. År 2019 hade 69 tillverkningsställen tillstånd och antalet steg till 78 före slutet 2020.

Aktörer utan serveringsställen kan ansöka om serveringstillstånd för cateringverksamhet på serveringsområden som godkänts på förhand. År 2019 hade 73 aktörer utan serveringsställen serveringstillstånd och antalet steg till 86 före slutet 2020.

För cateringverksamhet godkändes sammanlagt 315 serveringsområden under 2019. År 2020 fanns det 371 godkända serveringsområden. Det verkar som om den operativa modell som alkohollagen möjliggjorde för tillfällig servering – till exempel i allmänt uthyrda festlokaler – inte har uppnått någon större popularitet. År 2020 påverkade sammankomstbegränsningarna den här typen av verksamhet.

Mot planmässig egenkontroll och säkerställande av den – coronavirusepidemin medförde utmaningar för kontrollen

Regionförvaltningsverket övervakar inom sitt verksamhetsområde detaljhandeln med och serveringen av alkoholdrycker. Valvira utövar tillsyn över detaljhandeln med och serveringen och marknadsföringen av alkoholdrycker i hela landet.

Alkohollagen fäster vikt vid egenkontrollen och förutsätter att tillståndshavaren har en plan för egenkontroll för servering av och detaljhandel med alkoholdrycker som stöd för verksamheten. En bra plan för egenkontroll kan förebygga många praktiska problem, och det är viktigt att tillståndshavarna tar ansvar för egenkontrollen. I fråga om 2020 var det nödvändigt att beakta regleringen under undantagsperioden i planerna för egenkontroll.

Under 2019 granskade regionförvaltningsverken 3 931 serverings- och detaljhandelsställen för alkoholdrycker. År 2020 minskade antalet kontroller till 1 859 till följd av utredning av oklarheter i anslutning till undantagsperioden. Bestämmelser som ändras ofta och regionalt medförde egna utmaningar för innehållet i planerna för egenkontroll och tillsynen av dem, men med tanke på undantagsperioden klarade aktörerna och övervakarna bra av kraven som gällde planen för egenkontroll.

Regionförvaltningsverken skickade 366 handledningsbrev under 2019 och 213 under 2020. Antalet administrativa påföljder som påförts med stöd av alkohollagen, såsom anmärkningar, påföljdsavgifter och återkallade tillstånd var 168 år 2019 och antalet minskade till 144 år 2020.

Övervakningen prioriterade marknadsföring

Valvira övervakar marknadsföringen av alkoholdrycker nationellt och regionförvaltningsverken den regionala marknadsföringen. En minskad normal affärsverksamhet ökade intresset hos företagare i alkoholbranschen att utveckla nya verksamhetssätt och marknadsföringen, vilket bidrog till att antalet förfrågningar och handledning om marknadsföringsbestämmelserna i alkohollagen hölls konstant hög. Aktörerna var särskilt intresserade av indirekt marknadsföring av alkoholdrycker i samband med alkoholfria produkter samt tastings och evenemang. Dessutom ställdes det många frågor om marknadsföring i sociala medier och marknadsföring av starka alkoholdrycker.

Prioriterade områden för alkoholmyndigheternas övervakning 2020 var förbättring av egenkontroll och övervakning av marknadsföringen av alkoholdrycker. Övervakning av projektkaraktär som regionförvaltningsverken och Valvira inledde i slutet av 2018 fokuserade på tillståndshavarnas webbplatser och kanaler i sociala medier. Under 2020 skickade Valvira ett flertal handledande brev, utredningsbegäranden och träffade flera aktörer. För vissa aktörer pågår fortfarande fortsatta åtgärder i anslutning till tillsynsprojektet.

I samband med regionförvaltningsverkens tillsynskontroller av serverings- eller detaljhandelsställen gavs också handledning i reklamfrågor. Som en del av övervakningen av projektkaraktär gav regionförvaltningsverken 2020 handledning till aktörerna i reklamfrågor 23 gånger utöver den handledning som gavs vid inspektionsbesöken. Valviras projekt för övervakning av marknadsföringen fokuserade på handledning av alkoholtillverkare och -grossister. Handledning gavs 214 gånger. Övervakningen påverkades märkbart av den pågående undantagsperioden.

Under tidigare år har övervakningen av marknadsföringen av alkoholdrycker främst gått ut på att handlägga anmälningar som gjorts till myndigheterna och handledning av tillståndshavare med anledning av dem. Den mest betydande slutsatsen av övervakningen av projektkaraktär är att i de flesta fallen berodde försummelser att iaktta marknadsföringsbestämmelserna på tillståndshavarnas okunnighet på grund av den komplicerade regleringen.

Bekämpningen av grå ekonomi var effektiv trots undantagsperioden

Valvira styr regionförvaltningsverkens tillsyn över serverings- och detaljhandelstillstånden på ett nationellt plan. För att bedöma hur effektiva åtgärderna för bekämpning av grå ekonomi är följer tillsynen bland annat upp om förutsättningarna för tillståndsinnehavarnas näringsverksamhet uppfylls.

Regionförvaltningsverkens tillsynsåtgärder inom grå ekonomi 2020 presenteras i figur 4. Figuren visar antalet åtgärder per region när det gäller utredningsbegäran till tillståndshavare, avtalade betalningsprogram, meddelande om återkallelse av serverings- eller detaljhandelstillstånd, konkurs, skuldsanerings- och saneringsförfarande samt betalda skatteskulder sammanlagt i euro.

Valvira har sedan 2012 fört statistik över åtgärder relaterade till bekämpning av grå ekonomi på ett jämförbart sätt. Under de föregående åren har antalet utredningsbegäran varit 171 i genomsnitt, och skatteskulder till följd av detta har återbetalats till ett belopp av 1,5 miljoner euro om året i genomsnitt. År 2019 var antalet utredningsbegäran 182, och till följd av dem återbetalades skatteskulder på hela 2,4 miljoner euro. År 2020 lämnades 86 utredningsbegäranden till följd av undantagsbestämmelserna på grund av coronavirusepidemin och till följd av dem betalades cirka 1,3 miljoner euro i skatteskuld.

Bekämpning av grå ekonomi utgör endast en del av alkoholförvaltningens omfattande uppgiftsfält. År 2020 kan alkoholförvaltningens åtgärder för att bekämpa grå ekonomi anses vara ytterst framgångsrika, med tanke på regleringen under undantagsperioden och de betalnings- och verksamhetsarrangemang som beviljats till näringsidkare samt fördelningen av alkoholförvaltningens arbetsuppgifter och minskade personalresurser.

Genom omsorgsfullt utvalda objekt och gott myndighetssamarbete kan man på ett effektivt sätt uppnå bra resultat. I synnerhet samarbetet med Skatteförvaltningens enhet för utredning av grå ekonomi och Skatteförvaltningens styrningsenhet har löpt väl när det gäller att säkerställa jämlika verksamhetsförutsättningar för näringsidkarna.


Handelsregisteruppgifternas riktighet övervakas

Källa: ANM

Patent- och registerstyrelsen (PRS) ansvarar för administrationen av uppgifter i handelsregistret och kontrollen av dem. Antalet handelsregisterbrott som handelsregistret fått kännedom om och antalet riskbaserat granskade handelsregisteranmälningar tyder på eventuell verksamhet relaterad till grå ekonomi.

PRS började utföra effektiviserade kontroller i mars 2016, och de fortsatte 2017, 2018 och 2019. Missbruk har förhindrats. År 2019 anhängiggjordes inga anmälningar som skulle ha medfört misstankar om registeranteckningsbrott.

De effektiviserade kontrollerna har omfattat ändringsanmälningar av aktiebolag eller andelslag, i vilka styrelseledamöter, verkställande direktörer eller disponenter anmälts till registret. Med hjälp av de effektiviserade kontrollerna har man mer exakt kunnat utreda om de anmälda besluten varit relevanta. När vissa kriterier uppfyllts har PRS begärt att få köpebrev om aktier bifogade till anmälan eller alternativt har PRS ringt företag för att kontrollera anmälans riktighet.

År 2020 övergavs de systematiska effektiviserade kontrollerna dels på grund av resursbrist, dels för att betydligt fler anmälningar gjordes digitalt. Framöver utförs effektiviserade kontroller som stickprov några gånger om året. I kontrollerna i oktober 2020 upptäcktes inga anmälningar som skulle ha föranlett misstankar om registeranteckningsbrott.


Cirka hälften av uppehållstillstånden för företagare avslås

Källa: NTM-centralen i Nyland

Uppehållstillstånd för företagare beviljas genom ett förfarande i två steg så att NTM-centralen i Nyland fattar ett delbeslut i ärendet innan Migrationsverkets beslut. I delbeslutet granskas företagets lönsamhet och förutsättningarna för utkomst för dem som ansöker om tillstånd.

År 2020 fattade NTM-centralen i Nyland totalt 1 055 delbeslut, av vilka 47 procent var nekande. Andelen nekande delbeslut sjönk med 3,5 procent jämfört med föregående år. I och med coronasituationen sjönk antalet sökande av det första uppehållstillståndet för företagare märkbart. Det har också fattats förhållandevis fler positiva delbeslut om fortsatt tillstånd än om ett första uppehållstillstånd.

Många orsaker till nekande beslut

Ett nekande delbeslut tyder inte direkt på grå ekonomi, men i vissa situationer kan även grå ekonomi och ekonomisk brottslighet föreligga. De vanligaste orsakerna till ett nekande delbeslut utgörs i allmänhet av brister i fullgörandet av lagstadgade skyldigheter, oklarheter i lönebetalningen, bristfällig eller felaktig bokföring eller orealistiska företagsidéer och bristande lönsamhet som leder till att företagsverksamheten inte tryggar sökandens utkomst.

NTM-centralen i Nyland samarbetar med andra myndigheter för att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Oegentligheter och försummelser som framgått i samband med behandlingen av ansökan om uppehållstillstånd för företagare anmäldes bland annat till Migrationsverket, regionförvaltningsverket, Skatteförvaltningen och polisen.

Företagsverksamhet som bedrivits utan tillstånd, externa tjänster i anslutning ansökan om uppehållstillstånd och investeringsverksamhet är fenomen som framkom i nekande delbeslut. Antalet fall där företagsverksamhet inletts utan uppehållstillstånd ökade under fjolåret. NTM-centralen kan i sin egen bedömning inte betrakta verksamhet som bedrivits utan tillstånd till sökandens fördel. Även de avgiftsbelagda tjänster som tillhandahålls av externa aktörer ökade i samband med ansökan om uppehållstillstånd för företagare. Vidare förekom det i ansökningarna företagsverksamhet, som i praktiken tolkades som investeringsverksamhet och inte som sysselsättande företagsverksamhet enligt typen av uppehållstillstånd.

Nekande delbeslut enligt medborgarskap

Ansökningar om uppehållstillstånd för företagare lämnades in av medborgare i 69 olika länder. Antalet ansökningar var störst från ryska, kinesiska och nigerianska medborgare. Liksom tidigare år var Ryssland och Kina de vanligaste nationaliteterna i ansökningarna om uppehållstillstånd för företagare. Under 2020 ökade antalet ansökningar från nigerianska medborgare betydligt. I figur 2 presenteras de 10 nationaliteter som fått flest nekande beslut. Andelen nekande delbeslut var störst bland ansökningarna från amerikaner, indier och nigerianer. Cirka var fjärde av dem som ansökt om ett första uppehållstillstånd för företagare hade något annat tillstånd i bakgrunden (eller ansökan om tillstånd). De vanligaste var uppehållstillstånd för arbetstagare, uppehållstillstånd för studier, permanent uppehållstillstånd eller annat arbete.

Nekande delbeslut enligt huvudbransch

De företag som förekom i ansökningar om uppehållstillstånd för företagare är verksamma i många branscher. I ansökningarna som lämnades under 2020 fanns det mer än 200 olika huvudbranscher. De till antalet största huvudbranscherna var restaurangbranschen (restauranger/caféer-restauranger), annan postnings-, distributions- och kurirverksamhet samt fastighetsstädning. Under 2020 ökade i synnerhet

antalet ansökningar för matbud betydligt. I figur 3 presenteras de 10 huvudbranscher för vilka det fattades flest nekande delbeslut. Andelen nekande delbeslut var störst i branscherna motell, resandehem och motsvarande inkvarteringsrörelser, underhåll och reparation av motorfordon samt andra konsulttjänster till företag. I cirka 10 procent av de nekande delbesluten var företagsverksamheten ännu i planeringsskedet och företaget hade inte heller registrerats.