Arbetsgivare och beställaransvar

Regionförvaltningsverket | Pensionsskyddscentralen | Olycksfallsförsäkringscentralen | Sysselsättningsfonden

Regionförvaltningsverket övervakar utlänningars arbete i Finland

Källa: Regionförvaltningsverket i Södra Finland, Ansvarsområdet för arbetarskydd

Teamet för utlänningsövervakning vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland gjorde under 2019 sammanlagt 847 inspektioner i samband med övervakning av utlänningar i Södra Finland. Vid inspektionerna bedömdes huruvida utlänningarna hade rätt att arbeta och huruvida minimianställningsvillkoren uppfylldes enligt finsk lagstiftning.

Av de inspektioner som Södra Finlands utlänningsövervakning gjorde, var 42 % inom inkvarterings- och restaurangbranschen. Företag inom byggsektorn var föremål för cirka 29 % av inspektionerna och inom städbranschen för cirka 8 %. De resterande inspektionerna fördelade sig mellan flera andra branscher (figur 1).

Under 2019 gjordes både oanmälda inspektionsräder och traditionella företagsinspektioner. Största delen av inspektionerna gjordes på olika tillsynsobjekt, endast cirka 11 % av inspektionerna gjordes i objekt som redan hade kontrollerats tidigare samma år.

Antalet tips relaterade till utlänningsövervakningen i Södra Finland fördubblades under 2019 jämfört med 2018. År 2019 mottogs över 440 relevanta tips med tanke på övervakningen, medan de året innan var cirka 220. Största delen av tipsen kom från andra myndigheter som sysslar med utlänningars arbetsfrågor i Finland. Mest tips kom från bygg- och restaurangbranschen – i synnerhet tipsen från byggbranschen över tredubblades jämfört med 2018.

Vid tillsynen upptäcktes många utländska personer som inte hade rätt att arbeta

Vid inspektioner som utlänningsövervakningen vid Södra Finlands arbetarskydd gjorde, och där utländska arbetstagares rätt att arbeta bedömdes, hade ungefär 20 % av arbetsplatserna minst en utländsk arbetstagare som inte hade rätt att utföra arbetet i fråga i Finland. Vid tillsynen påträffades närmare 300 utländska personer som inte hade rätt att arbeta. I största delen av fallen var det dock bara i allmänhet endast en eller två utländska personer på tillsynsobjektet som inte hade rätt arbeta (figur 2).

Närmare 70 % av alla tillsynsobjekt inom utlänningsövervakningen i Finland där utlänningar utan arbetsrätt upptäcktes fanns i Södra Finland. Inom Södra Finlands område gjordes 2019 över 52 % av utlänningsövervakningens alla inspektioner i hela landet, vilket delvis förklarar den höga andelen observationer.

Utlänningar som inte har rätt att arbeta förekommer inom alla branscher

I tillsynen över städbranschen upptäcktes vid mer än var fjärde inspektion minst en utländsk arbetstagare som inte hade rätt att arbeta. Även inom byggbranschen upptäcktes vid mer än var femte inspektion, där rätten att arbeta bedömdes, utländska arbetstagare som inte hade rätt att arbeta.

Under 2019 upptäcktes märkbart fler utländska arbetstagare som inte hade rätt att arbeta på företagsinspektioner än på inspektionsräder. Ett exempel på detta är hotell- och restaurangbranschen där man i samband med cirka var femte företagsinspektion stötte på utlänningar utan rätt att arbeta, medan motsvarande siffra för oanmälda inspektionsräder endast var knappt 8 %. Det är dock bra att göra inspektionsräder även framöver, eftersom de ger bra och djupare jämförelsedata för tillsynen över rätten att arbeta och minimianställningsvillkoren.

Antalet utländska arbetstagare som inte har rätt att arbeta och som upptäcktes vid tillsynen fördubblades jämfört med 2018. Tillsynen har under de tre senaste åren i allt högre grad fokuserat på sådana objekt där arbetsgivarna har brister i tillämpningen av arbetslagstiftningen och därmed också gällande säkerställandet av rätten att arbeta. Inriktningen av tillsynen på problemobjekt förklarar det stora antalet utlänningar som vid kontroller visat sig inte har rätt att arbeta. Detta visar samtidigt att fokus för tillsynen har varit lyckad. Men inom till exempel byggbranschen arbetar allt mer utlänningar utan arbetsrätt, vilket innebär att förändringarna i tillsynsobservationerna relaterade till arbetsrätten inte enbart kan förklaras med inriktningen av övervakningen, utan de tyder också på en förändring inom branschen.

Brister i minimianställningsvillkoren för utländska arbetstagare

Ett annat viktigt område för Södra Finlands utlänningsövervakning är tillsynen över att minimianställningsvillkoren uppfylls för utländska arbetstagare. Där bedöms om arbetsgivare iakttar arbetslagstiftningen i Finland när arbetstagare anställs. Under 2019 övervakades även efterlevnaden av förbudet mot diskriminering.

I Södra Finland upptäcktes många brister gällande uppfyllandet av arbetstagarnas minimianställningsvillkor. Brister förekom särskilt gällande efterlevnad av lönebestämmelser i allmänt bindande kollektivavtal. Mest brister upptäcktes inom bygg- och restaurangbranscherna. Inom byggbranschen upptäcktes lönerelaterade brister i 68 % av inspektionerna (2018: 54,4 %) och inom restaurangbranschen i 59 % av inspektionerna (2018: 53%). Även inom städbranschen upptäcktes lönerelaterade brister i över en tredjedel av inspektionerna (figur 3).

De största bristerna rörande bestämmelserna om löner i allmänt bindande kollektivavtal gällde nivån på utbetald grundlön och olika tillägg. Det fanns dock vissa skillnader mellan branscherna – till exempel inom byggbranschen överskred grundlönen till utländska arbetstagare miniminivån i ett allmänt bindande kollektivavtal oftare än inom restaurang- eller städbranschen. Å andra sidan observerades många brister i utbetalning av olika tillägg i dessa branscher. Arbetsgivarförbundet informerades om de företag som tillhör arbetsgivarförbundet och hos vilka det förekom brister i utbetalningen av kollektivavtalsenlig lön.

En svår uppgift för utlänningsövervakningen är fortfarande utredning av de utländska arbetstagarnas faktiska arbetstid. Vid många av inspektionerna som gjordes 2019 upptäcktes att arbetsgivaren inte haft bokföring enligt arbetstidslagen. Då är det svårt för en inspektör att få en uppfattning om de faktiska minimianställningsvillkoren, eftersom den lön som ska betalas ut till anställda inte kan jämföras med de faktiska arbetstimmarna. Brister relaterade till arbetsbokföringen enligt arbetstidslagen upptäcktes mest inom restaurangbranschen, där 70 % av de inspekterade företagen hade sådana brister.

Inom restaurangbranschen framhävdes också bristerna i arbetsskiftsförteckningar, sådana upptäcktes i 65 % av inspektionerna. Även inom andra branscher fanns det en hel del brister i arbetstidsbokföringen. Inom byggbranschen hade 63 % av de inspekterade företagen brister i arbetstidsbokföringen och inom städbranschen 42 %.

År 2019 lyckades Södra Finlands utlänningsövervaknings tillsyn över minimianställningsvillkor bra På detta tyder bland annat det stora antalet administrativa samråd, beslut och anmälningar för förundersökning.

Det finns många brister i efterlevnad av minimianställningsvillkoren för utstationerade arbetstagare

I utlänningsövervakningen i Södra Finland gjordes 43 inspektioner i företag som utstationerar arbetstagare till Finland 2019. Av inspektionerna gällande utstationerade arbetstagare gjordes de flesta inom byggbranschen. I inspektionerna av utstationerande företag upptäcktes en hel del brister, till exempel endast för var tredje utstationerad arbetstagare var lönefrågorna i skick.

Inom ramen för lagen om utstationering av arbetstagare som trädde i kraft 2016 är det möjligt att påföra en administrativ försummelseavgift i de fall bestämmelserna i lagen har överträtts. De brister som upptäcktes vid tillsynen över utstationerande företag inom Södra Finlands område har i flera fall lett till prövning av försummelseavgifter.

Nya fenomen inom utlänningsövervakningen

I tillsynen 2019 fanns det tillsynsobjekt där man uppgav för inspektören att den person som arbetade på objektet inte var anställd av arbetsgivaren. I sådana fall kan inspektören dock utifrån inspektionsobservationerna anse att kriterierna för ett anställningsförhållande uppfylldes för den person som arbetar på objektet. En stor del av observationerna gällde inspektioner inom restaurangbranschen. En del av observationerna förklaras av att allt fler oanmälda inspektioner görs, varvid man bättre får en bild av vad som faktiskt sker på arbetsplatsen. Bättre möjligheter för arbetarskyddsmyndigheten att få information har varit till nytta vid utredningen av situationer. Med hjälp av andra myndigheters information går det ofta exempelvis att kontrollera om en arbetstagare någon gång har arbetat för arbetsgivaren och skatt för denna lön har betalats. I över 6 % av inspektionerna inom restaurangbranschen gavs instruktioner om kännetecknen för anställningsförhållande under 2019. År 2018 var motsvarande siffra 3 % (figur 4).

Något färre asylsökande påträffades än tidigare

I utlänningsövervakningen i Södra Finland påträffades en hel del asylsökande 2017 och 2018. Under 2017 påträffades i samband med tillsynen över 200 asylsökanden på ca hundra arbetsplatser, och under 2018 ökade antalet till något över 260 asylsökande på över 110 arbetsplatser. År 2019 sjönk antalet asylsökande till 219 på 65 olika arbetsplatser.

Vid sidan av restaurangbranschen verkar framför allt städbranschen sysselsätta asylsökande. Inom städbranschen gjordes knappt 14 % av inspektionerna, och över hälften av alla asylsökande påträffades i samband med inspektioner inom städbranschen. I var tredje inspektion inom städbranschen påträffades asylsökande.

Utländska arbetsgivare anställer också arbetstagare direkt i Finland

Vid tillsynen över företag inom byggbranschen 2019 upptäcktes liksom under tidigare år fall där ett utländskt företag hade anställt åtminstone en del av sina arbetstagare direkt i Finland utan att det var fråga om utstationerade arbetstagare. Fenomenet förekommer i synnerhet bland estniska byggföretag. I tillsynen över byggbranschen påträffades 28 företag som hade över 240 arbetstagare som inte var utstationerade. Antalet företag höll sig på samma nivå som 2017 och 2018. Lagen om utstationering av arbetstagare och skyldigheter som hänför sig till den kan inte tillämpas på dessa företag, vilket är något som kan försvåra tillsynen över företagen.

Inspektioner förrättas i samarbete med myndigheter

Södra Finlands utlänningsövervakning gjorde 284 gemensamma inspektioner med andra myndigheter under 2019. De viktigaste samarbetspartnerna enligt antalet inspektioner var liksom under tidigare år Polisen, Gränsbevakningsväsendet och Skatteförvaltningen.

Polisen medverkade vid ca 210 inspektioner. Av de inspektioner som gjordes tillsammans med Polisen gällde närmare hälften restaurangbranschen och dessa inspektioner var oanmälda. Antalet inspektioner tillsammans med Polisen har sjunkit något jämfört med de två föregående åren. Detta beror åtminstone delvis på att man i utlänningsövervakningen fäst allt mer uppmärksamhet vid inriktningen av övervakningen i stället för kvantitativa mål. Polisens närvaro vid inspektioner är mycket nyttig med tanke på inspektörernas arbetarskydd och identifieringen av arbetstagare.

Tillsammans med Gränsbevakningsväsendet gjordes 75 inspektioner (2018: 96). Inspektionerna handlade främst om oanmälda inspektioner inom restaurangbranschen. Samarbete med Gränsbevakningsväsendet utfördes också en del inom andra branscher, till exempel städ- och byggbranschen. Inspektionerna tillsammans med Gränsbevakningsväsendet är i allmänhet sådana där information om objekten redan har utbytts före inspektionerna – tack vare det har de ofta varit lyckade med tanke på inriktningen av övervakningen.

Tillsammans med Skatteförvaltningen utfördes 68 inspektioner (2018: 91). Nästan alla inspektioner tillsammans med Skatteförvaltningen var oanmälda inspektioner på byggarbetsplatser. Dessa inspektioner planeras tillsammans, och objekten väljs av de myndigheter som deltar i dem. Liksom tidigare deltog Pensionsskyddscentralen under 2019 i byggarbetsplatsinspektionerna (41 st.).

Lagen om beställaransvar bekämpar grå ekonomi

Källa: Regionförvaltningsverket, ansvarsområdet för arbetarskydd i Södra Finland

Ansvarsområdet för arbetarskydd vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland ansvarar för övervakningen av lagen om beställaransvar (1233/2006) i hela Finland. Syftet med lagen om beställaransvar är att främja en jämbördig konkurrens mellan företag och iakttagandet av arbetsvillkoren. Lagen ger beställare en möjlighet att säkerställa att dess underleverantörer och avtalspartner som tillhandahåller hyrd arbetskraft fullgör sina lagstadgade skyldigheter bland annat när det gäller skatter och pensionsförsäkringar för arbetstagare. 

Iakttagandet av beställarens utredningsansvar övervakas genom inspektioner

År 2019 fokuserade övervakningen i synnerhet på byggbranschen, industrin, logistik, servicesektorn, samkommunerna och utländska beställare. År 2019 utfördes knappt 1 600 inspektioner av beställaransvar, varav ca 1 500 var klara 23.3.2020. Ca 6 000 avtalsparter blev föremål för kontroll av iakttagandet av utredningsskyldigheten relaterad till användning av hyrd arbetskraft och underleveranser (figur 1).

Kontroller utfördes i nära samarbete med Skatteförvaltningen och Pensionsskyddscentralen samt övriga myndigheter, och arbetarskyddsmyndigheten utnyttjade information från andra myndigheterna i kontrollerna. I synnerhet användes uppgifter om entreprenader och arbetstagare inom byggbranschen och utredningar av fullgörandet av skyldigheter från Enheten för utredning av grå ekonomi vid Skatteförvaltningen. Eftersom rätten till information har förbättrats har det blivit möjligt att rikta kontrollen mer exakt till sådana underleveransavtal och avtal om hyrd arbetskraft där företag som utför arbetet har försummat att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter.

Sammanfattning av övervakningsresultaten 2019

I övervakningen upptäcktes att medvetenheten om beställaransvar vid anlitande av utomstående arbetskraft är större inom byggbranschen än inom andra branscher. I synnerhet stora aktörer iakttar strängare förfaranden på sina byggarbetsplatser än vad lagen om beställaransvar förutsätter. Däremot finns det fortfarande brister i iakttagandet av lagens minimikrav i leveranskedjorna.

Arbetarskyddsmyndigheten kan ge anvisningar eller påföra beställaren en försummelseavgift om lagstridigheter upptäcks. Ca 2 500 anvisningar för åtgärder på grund av lagstridigt agerande utfärdades. Mest anvisningar riktades mot utländska beställare. Näst mest riktades mot byggbranschen och samkommuner i samband med kontroller (figur 2).

Påförande av försummelseavgifter övervägdes vid ca 100 kontroller, i de flesta fall i samband med kontroller av utländska beställare och aktörer inom byggbranschen (figur 3).

Försummelseavgift kan påföras om beställaren har

1. försummat utredningsskyldigheten,

Förhöjd försummelseavgift kan påföras om beställaren har

2. ingått avtal om arbete som avses i lagen om beställaransvar med en näringsidkare som meddelats näringsförbud i enlighet med lagen om näringsförbud (1059/1985) eller med ett företag vars bolagsman eller styrelseledamot eller vars verkställande direktör eller någon annan person i därmed jämförbar ställning inom bolaget har meddelats näringsförbud, eller

3. ingått ett i lag om beställaransvar avsett avtal trots att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade betalningsskyldigheter såsom avtalspart och arbetsgivare.

I största delen av fallen är grunden för prövningen av försummelseavgifter försummelse av utredningsskyldigheten. I 14 fall av kontrollerna under 2019 övervägdes påförande av försummelseavgifter på grund av att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade betalningsskyldigheter som avtalspart och arbetsgivare. I dessa fall finns det ofta omständigheter som tyder på undermåliga löner och underprissättning. Jämfört med övervakningsobservationerna under 2018 har antalet fall av denna typ som lett till prövning av försummelseavgifter ökat, även om utredningsskyldigheten iakttagits i högre grad.


Arbetspensionsförsäkringarna sköts fortfarande väl

Källa: Pensionsskyddscentralen

En av Pensionsskyddscentralens (PSC) lagstadgade uppgifter är övervakning av arbetspensionsförsäkringen. PSC övervakar arbetspensionsförsäkringen enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) och lagen om pension för företagare (FöPL). Man främjar en jämlik konkurrens mellan företagen och förebygger grå ekonomi genom att ställa arbetsgivare och företagare i en jämlik position när det gäller försäkringsskyldigheterna. Övervakningen av försäkringen stöder också pensionsanstalternas förvaltning av försäkringar och indrivningen av försäkringsavgifter och bidrar till att trygga finansieringen av arbetspensionssystemet. Genom övervakningen säkerställer PSC också att arbetstagarna och företagarna får det pensionsskydd som enligt lagen tillhör dem.

Övervakning av arbetsgivarnas pensionsförsäkring

Arbetsgivarna fullgör i regel sin pensionsförsäkringsskyldighet väl. Resultaten av övervakningen av arbetspensionsförsäkringen har varit rätt jämna under de senaste åren (figur 1). Den lönesumma som saknas i försäkringarna sjönk dock som väntat 2020 jämfört med tidigare år. År 2020 fokuserade övervakningen mer på företagarna, i synnerhet mindre företag.

Från figur 2 framgår siffror över övervakningen av arbetsgivarnas pensionsförsäkring. År 2020 utredde PSC:s övervakning riktigheten av pensionsförsäkringen noggrannare för totalt 7 400 arbetsgivare. Felaktigheterna i försäkringen gällde ca 1 278 arbetsgivare och 8 000 arbetstagare. 

Några större förändringar har inte inträffat i övervakningssiffrorna.

Övervakning av företagarnas pensionsförsäkring

Från figur 3 går det att se att år 2020 granskades 8 430 företagare närmare. År 2020 riktades övervakningen exceptionellt mot uppgifterna från två skatteår (2018 och 2019). Därför fanns det fler övervakade företagare än normalt, vilket resulterade i att ett större antal försäkringar tecknades. De nya försäkringarna innehåller de försäkringar som företagarna själva tecknade under övervakningen och de försäkringar som PSC tvångstecknade för företagare.

PSC får årligen av Skatteförvaltningen för övervakning av försäkringar tillgång till skatteuppgifter för totalt ca 175 000 yrkesutövare och rörelseidkare samt delägare i näringssammanslutning. Dessa uppgifter jämförs med FöPL-försäkringsuppgifter.


Orsaken till att försäkring saknas är ofta okunnighet 

Källa: Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK)

Arbetsgivare ska försäkra sina arbetstagare mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Skyldigheten att ta en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring uppstår om den arbetsinkomst som betalas ut till alla anställda överstiger 1 300 euro per kalenderår.

Olycksfallsförsäkringscentralens (TVK) tillsynsskyldighet baserar sig på lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.  TVK:s massövervakning riktas mot alla arbetsgivare i Finland, och den började 2016.

Olycksfallsförsäkringscentralens övervakningsärenden har ökat årligen.  Försummelser beror ofta på okunnighet om försäkringsskyldigheten och grunderna för den, till exempel när det gäller skillnaden mellan anställningsförhållande och företagande samt inkomst- och åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. 

Under 2020 började Olycksfallsförsäkringscentralen använda inkomstregistret som informationskälla och löneuppgifter erhölls månatligen i stället för i form årliga uppgifter. Tack vare detta och systemutvecklingsarbete kunde tillsynen hänföras till flera arbetsgivare.

Inom tillsynen upptäcktes att det fanns brister i anmälningar till inkomstregistret och att alla inte alltid kom ihåg att anmäla till exempel FöPL-uppgifter. Inom tillsynen undersöktes och informerades ett avsevärt antal arbetsgivare som lämnat in bristfälliga anmälningar. Detta förklarar det stora antalet undersökta fall i förhållande till antalet försummade fall.

I försäkringsregistret som upprätthålls av Olycksfallsförsäkringscentralen fanns också felaktigheter, vilket också delvis förklarar antalet undersökta fall (figur 1).

De arbetsgivare som försummat försäkringsskyldigheten bildar en heterogen grupp, som utöver finländska företag omfattar utländska företag och hushållsarbetsgivare (figur 2). 

Företagen verkar ofta i olika branscher sedan flera år tillbaka, och deras omsättning är för det mesta under 400 000 euro. Handel blev den största branschen, men skillnaden var liten jämfört med de övriga branscherna. Diagram 3 omfattar inte hushållsarbete, som främst handlade om barn- och hemvård eller sanering och byggande.


Utkomstskyddet för arbetslösa finansieras med premier för arbetslöshetsförsäkringen

Källa: Sysselsättningsfonden

Sysselsättningsfonden finansierar arbetslöshetsskyddet, påför och tar ut arbetslöshetsförsäkringspremier samt beviljar vuxenutbildningsförmåner.

Arbetsgivaren och arbetstagaren har en lagstadgad skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. Arbetsgivaren innehåller löntagarens andel av arbetstagarna i samband med varje löneutbetalning samt anmäler de utbetalda lönerna till inkomstregistret. Sysselsättningsfonden påför på basis av de löneuppgifter som anmälts till inkomstregistret arbetsgivaren arbetslöshetsförsäkringspremier för betalning.

Sysselsättningsfonden övervakar att arbetsgivare fullgör sina arbetslöshetsförsäkringsskyldigheter och anmäler korrekta löneuppgifter som grund för premierna. Sysselsättningsfonden samarbetar med Skatteförvaltningen, de övriga myndigheterna, Pensionsskyddscentralen (PSC) och Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK). I övervakningen använder man uppgifter från andra myndigheter, till exempel från Skatteförvaltningen, och jämför dem med uppgifter som arbetsgivaren anmält. I och med att inkomstregistret tagits i bruk baserar sig övervakningen i huvudsak på de uppgifter som anmälts till inkomstregistret.

Sysselsättningsfonden är i kontakt med arbetsgivaren, om det på basis av de uppgifter som erhållits i övervakningen verkar som att de löner som anmälts som grund för arbetslöshetsförsäkringspremien är felaktiga, eller arbetsgivaren har försummat sin betalningsskyldighet helt och hållet. Samråd med arbetsgivaren kan leda till påförande av en tilläggsavgift.

Största delen av försummelserna och felen i anmälningarna beror på mänskliga misstag. Fel uppkommer i synnerhet vid anmälan om företagares och delägares löner samt i andra situationer som gäller förutsättningar för betalningsskyldigheten. Sysselsättningsfonden strävar efter att förebygga fel anmälan genom att ge arbetsgivare instruktioner och råd i frågor gällande betalningsskyldigheter och anmälningar.

År 2020 klarade Sysselsättningsfonden av att trots coronaläget sköta sitt övervakningsuppdrag smidigt med tanke på förhållandena. Övervakningen fokuserade på övervakning av tidigare försäkringsår. För närvarande är det ännu för tidigt att på ett heltäckande sätt bedöma vilken effekt coronaläget har på försummelse att betala arbetslöshetsförsäkringspremier och felaktiga anmälningar.