Arbetsgivare och beställaransvar

Regionförvaltningsverket | Pensionsskyddscentralen | Olycksfallsförsäkringscentralen | Sysselsättningsfonden | NTM-centralen

Regionförvaltningsverket övervakar utlänningars arbete i Finland

Källa: Regionförvaltningsverket i Södra Finland, Ansvarsområdet för arbetarskydd

Regionförvaltningsverket gjorde under 2018 sammanlagt 1 047 inspektioner i samband med övervakning av utlänningar i Södra Finland. Vid inspektionerna bedömdes huruvida utlänningarna hade rätt att arbeta och huruvida minimianställningsvillkoren uppfylldes enligt finsk lagstiftning.

Av de inspektioner som Södra Finlands utlänningsövervakning gjorde, var 38 % inom inkvarterings- och restaurangbranschen. Företag inom byggsektorn var föremål för cirka 21 % av inspektionerna och inom städbranschen för cirka11 %. De resterande inspektionerna fördelade sig mellan flera andra branscher (figur 1).

Under 2018 gjordes både oanmälda inspektionsräder och traditionella företagsinspektioner. Största delen av inspektionerna gjordes på olika tillsynsobjekt, endast 7 % av inspektionerna gjordes i objekt som redan hade blivit kontrollerat tidigare samma år.

Vid tillsynen upptäcktes många utländska personer som inte hade rätt att arbeta

Vid inspektioner som utlänningsövervakningen vid Södra Finlands arbetarskydd gjorde, och där utländska arbetstagares rätt att arbeta bedömdes, hade ungefär 15 % av arbetsplatserna minst en utländsk arbetstagare som inte hade rätt att utföra arbetet i fråga i Finland. Vid tillsynen påträffades åtminstone 120 utländska personer som inte hade rätt att arbeta. I dessa fall var det dock bara i allmänhet en enda utländsk person på tillsynsobjektet som inte hade rätt arbeta (figur 2).

Två tredjedelar av de tillsynsobjekt där det observerades utlänningar som inte hade rätt arbeta låg inom Södra Finlands område. Inom Södra Finlands område gjordes 2018 över 56 % av utlänningsövervakningens alla inspektioner i hela landet, vilket delvis förklarar den höga andelen observationer.

Utlänningar som inte har rätt att arbeta förekommer inom alla branscher

I tillsynen över städbranschen upptäcktes vid mer än var femte inspektion minst en utländsk arbetstagare som inte hade rätt att arbeta. Även inom byggbranschen upptäcktes vid mer än var sjunde inspektion, där rätten att arbeta bedömdes, utländska arbetstagare som inte hade rätt att arbeta.

Under 2018 upptäcktes märkbart fler utländska arbetstagare som inte hade rätt att arbeta på företagsinspektioner än på inspektionsräder. Ett exempel på detta är byggbranschen där man i samband med var tredje företagsinspektion stötte på utlänningar utan rätt att arbeta, medan motsvarande siffra för oanmälda byggarbetsplatsräder var något över 8 %. Inspektionsräder och byggarbetsplatsinspektioner görs av princip alltid oanmälda, medan företagsinspektioner till stor del görs efter att arbetsgivaren informerats på förhand. Inspektionsräder kommer även att göras framöver, eftersom de ger jämförelsedata för tillsynen över rätten att arbeta och minimianställningsvillkoren.

Antalet utländska arbetstagare som inte har rätt arbeta och som upptäcktes vid tillsynen har sjunkit något från 2017. Det arbetar fortfarande relativt många utländska arbetstagare som inte har rätt att arbeta på de arbetsplatser som varit föremål för tillsyn på Södra Finlands område. Tillsynen har under de tre senaste åren i allt högre grad fokuserat på sådana objekt där arbetsgivarna har brister i tillämpningen av arbetslagstiftningen och därmed också gällande säkerställandet av rätten att arbeta. Inriktningen av tillsynen på problemobjekt förklarar det stora antalet utlänningar som vid kontroller visat sig inte har rätt att arbeta. Detta visar samtidigt att fokus för tillsynen har varit lyckad.

Brister i minimianställningsvillkoren för utländska arbetstagare

Ett annat viktigt område för Södra Finlands utlänningsövervakning är tillsynen över att minimianställningsvillkoren uppfylls för utländska arbetstagare. Här bedöms huruvida arbetsgivaren följer den finska lagstiftningen för sina anställda – särskilt vad det gäller löner. Under 2018 övervakades även efterlevnaden av förbudet mot diskriminering.

I Södra Finland upptäcktes många brister gällande uppfyllandet av arbetstagarnas minimianställningsvillkor. Brister förekom särskilt gällande efterlevnad av lönebestämmelser i allmänt bindande kollektivavtal. Mest brister upptäcktes inom byggbranschen där brister upptäcktes vid 54 % av inspektionerna (figur 3).

De största bristerna rörande bestämmelserna om löner i allmänt bindande kollektivavtal gällde nivån på utbetald grundlön och olika tillägg. Det fanns vissa skillnader mellan branscherna – till exempel inom byggbranschen överskred grundlönen till utländska arbetstagare miniminivån i ett allmänt bindande kollektivavtal oftare än inom restaurang- eller städbranschen. Å andra sidan observerades många brister i utbetalning av olika tillägg i dessa branscher. Arbetsgivarförbundet informerades om de företag som tillhör arbetsgivarförbundet och hos vilka det förekom brister i utbetalningen av kollektivavtalsenlig lön.

En svår uppgift för utlänningsövervakningen är fortfarande utredning av de utländska arbetstagarnas faktiska arbetstid. Vid många av inspektionerna som gjordes 2018 upptäcktes att arbetsgivaren inte haft bokföring enligt arbetstidslagen. Då är det svårt för en inspektör att få en uppfattning om de faktiska minimianställningsvillkoren, eftersom den lön som ska betalas ut till anställda inte kan jämföras med de faktiska arbetstimmarna. Brister i arbetstidsbokföring enligt arbetstidslagen upptäcktes mest inom byggbranschen där arbetstidsbokföringen var i sin ordning vid bara cirka var tredje inspektion där detta kontrollerats.

År 2018 lyckades Södra Finlands utlänningsövervaknings tillsyn över minimianställningsvillkor bra På detta tyder bland annat det stora antalet administrativa samråd, beslut och anmälningar för förundersökning.

Det finns många brister i efterlevnad av minimianställningsvillkoren för utstationerade arbetstagare

Södra Finlands utlänningsövervakning gjorde 2017 och 2018 fler inspektioner än tidigare i företag som utstationerar arbetstagare i Finland. År 2016 gjordes 35 inspektioner, men under de två senaste åren gjordes över 60 per år. Av inspektionerna gällande utstationerade arbetstagare gjordes de flesta inom byggbranschen.

Det fanns stora brister för utstationerade arbetstagare, exempelvis var lönerna i sin ordning vid endast 40 % av inspektionerna av företag som har utstationerade arbetstagare.

Inom ramen för lagen om utstationering av arbetstagare som trädde i kraft 2016 är det möjligt att påföra en administrativ försummelseavgift i de fall bestämmelserna i lagen har överträtts. De brister som upptäcktes vid tillsynen över utstationerande företag inom Södra Finlands område har i flera fall lett till prövning av försummelseavgifter.

Nya fenomen inom utlänningsövervakningen

I tillsynen 2017 och 2018 fanns det ofta tillsynsobjekt där man uppgav för inspektören att den person som arbetade på objektet inte var anställd av arbetsgivaren (figur 4). I dessa fall kan inspektören dock anse att kriterierna för ett anställningsförhållande uppfylldes för den person som arbetar på objektet. En stor del av observationerna gällde inspektioner inom restaurangbranschen. En del av observationerna förklaras av att allt fler oanmälda inspektioner görs, varvid man bättre får en bild av vad som faktiskt sker på arbetsplatsen. Bättre möjligheter för arbetarskyddsmyndigheten att få information har varit till nytta vid utredningen av situationer. Med hjälp av andra myndigheters information går det ofta exempelvis att kontrollera om en arbetstagare någon gång har arbetat för arbetsgivaren och skatt för denna lön har betalats.

Fler asylsökande påträffades

Vid Södra Finlands utlänningsövervaknings inspektioner påträffades många arbetande utländska asylsökande. Under 2017 påträffades i samband med tillsynen över 200 asylsökanden på ca hundra arbetsplatser, och under 2018 ökade antalet till något över 260 asylsökande på över 110 arbetsplatser. Vid sidan av restaurangbranschen verkar framför allt städbranschen sysselsätta asylsökande. Drygt 11 % av inspektionerna riktades mot städbranschen, och mer än var tredje asylsökande påträffades i samband med inspektioner av städbranschen inom utlänningsövervakningen.

Utländska arbetsgivare anställer också arbetstagare direkt i Finland

Vid tillsynen över företag 2018 upptäcktes inom byggbranschen allt flera fall där ett utländskt företag hade anställt en del av sina utländska arbetstagare direkt i Finland utan att det var fråga om utstationerade arbetstagare. Fenomenet förekommer i synnerhet bland estniska byggföretag. I tillsynen över byggbranschen påträffades 14 företag som hade över 200 arbetstagare som inte var utstationerade. Antalet företag har hållit sig på samma nivå som 2017, men antalet anställda arbetstagare verkar ha ökat avsevärt. Lagen om utstationering av arbetstagare och skyldigheter som hänför sig till den kan inte tillämpas på dessa företag, vilket är något som kan försvåra tillsynen över företagen.

Inspektioner förrättas i samarbete med myndigheter

Södra Finlands utlänningsövervakning gjorde gemensamma inspektioner inom alla branscher med andra myndigheter under 2018. Polisen medverkade vid ca 220 inspektioner. Av de inspektioner som gjordes tillsammans med polisen gällde närmare två tredjedelar restaurangbranschen och dessa inspektioner var oanmälda. Polisens närvaro är till stor nytta, eftersom den ofta ger inspektörerna bättre möjligheter att upptäcka och ingripa i missförhållanden på ett tillsynsobjekt.

Den svåraste uppgiften i det myndighetssamarbete som görs med polisen är bristen på en nationell samordning mellan arbetarskyddsförvaltningen och polisstyrelsen, något som visat sig i bristen på gemensamt val av objekt och tidsscheman. Delvis av denna orsak minskade inspektionerna tillsammans med polisen något jämfört med 2017. År 2018 fokuserade utlänningsövervakningen mer på inriktningen av övervakningen inom utlänningsövervakningen i stället för på enbart kvantitativa mål.

Ett stort antal inspektioner genom myndighetssamarbete gjordes också med Gränsbevakningen (96 st.), Skatteförvaltningen (91 st.) och Tullen (55 st.). Största delen av dessa gemensamma inspektioner inriktade sig på restaurangbranschen och de genomfördes särskilt i samband med polisens övervakningsveckor. Dessutom gjordes en del gemensamma inspektioner med Skatteförvaltningen och Pensionsskyddscentralen.

Lagen om beställaransvar bekämpar grå ekonomi

Källa: Regionförvaltningsverket, ansvarsområdet för arbetarskydd i Södra Finland

Ansvarsområdet för arbetarskydd vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland ansvarar för beställarens utredningsskyldighet och anlitande av utomstående arbetskraft (1233/2006) i hela Finland. Målet med tillsynen över beställaransvarslagen är att bekämpa de negativa effekterna av grå ekonomi och osund konkurrens för företagen.

Iakttagandet av beställarens utredningsansvar övervakas genom granskningar

Tillsynsprojekten under 2018 fokuserade på byggbranschen, industrin, logistikbranschen, servicesektorn, kommunerna och primärproduktionen. År 2018 fokuserade tillsynen på kommunerna och på en informationsbaserad inriktning av tillsynen inom olika sektorer. Andra större förändringar gjordes inte i tillsynen jämfört med 2017.

År 2018 utförde beställaransvarsinspektörerna sammanlagt 1 801 granskningar. Tillsynen omfattade ca 6 700 avtalsparter och handlade om iakttagandet av utredningsskyldigheten ifråga om underleverantörer eller hyrd arbetskraft (figur 1).

Sammanfattning av övervakningsresultaten 2018

Sammanlagt 1 722 granskningar som blivit klara fram till 21.3.2019

Arbetarskyddsmyndigheten kan ge anvisningar eller påföra beställaren en försummelseavgift om lagstridigheter upptäcks. Ca 2 900 anvisningar gavs för att åtgärda lagstridigheter (figur 2).

Utländska beställare har fått mest anvisningar per granskning. Detta är en observation som är helt i linje med förväntningarna. Näst mest anvisningar fick informationsbaserat valda beställare och industriföretag.

Oberoende av tillsynsprojektet är följande de två vanligaste anvisningarna:

  1. Inhämtning av utredningar innan avtal ingås, och
  2. Förvaring av utredningarna i minst 2 år efter att arbetet slutförts.

I över 130 fall har försummelseavgift övervägts (figur 3).

Antalsmässigt har försummelseavgifter övervägts mest i informationsbaserad övervakning och granskning inom bygg- och servicebranschen. Situationen förändras om man ser på andelen granskningar där försummelseavgifter övervägts av alla granskningar i projektet. När det gäller utländska beställare har man i var tredje granskning övervägt försummelseavgifter. Därefter följer informationsbaserad övervakning och kommunsektorn.

Försummelseavgift kan påföras om beställaren har

  1. försummat utredningsskyldigheten,
  2. ingått avtal om arbete som avses i lag om beställaransvar med en näringsidkare som meddelats näringsförbud i enlighet med lagen om näringsförbud (1059/1985) eller med ett företag vars bolagsman eller styrelseledamot eller vars verkställande direktör eller någon annan person i därmed jämförbar ställning inom bolaget har meddelats  näringsförbud, eller
  3. ingått ett i lag om beställaransvar avsett avtal trots att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade betalningsskyldigheter såsom avtalspart och arbetsgivare.

Med undantag för några enskilda fall har grunden för övervägandet av försummelseavgifter varit försummad utredningsskyldighet. Under året övervägdes påförande av försummelseavgifter på grund av näringsförbud i ett fall. I elva fall övervägdes försummelseavgifter på grund av att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade betalningsskyldigheter såsom avtalspart och arbetsgivare.


Arbetspensionsförsäkringarna sköts fortfarande väl

Källa: Pensionsskyddscentralen

En av Pensionsskyddscentralens (PSC) lagstadgade uppgifter är övervakning av arbetspensionsförsäkringen. PSC övervakar arbetspensionsförsäkringen enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) och lagen om pension för företagare (FöPL). Man främjar en jämlik konkurrens mellan företagen och förebygger grå ekonomi genom att ställa arbetsgivare och företagare i en jämlik position när det gäller försäkringsskyldigheterna. Övervakningen av försäkringen stöder också pensionsanstalternas förvaltning av försäkringar och indrivningen av försäkringsavgifter och bidrar till att trygga finansieringen av arbetspensionssystemet. Genom övervakningen säkerställer PSC också att arbetstagarna får det pensionsskydd som enligt lagen tillhör dem.

Arbetsgivarna fullgör i regel sin pensionsförsäkringsskyldighet väl. Resultaten av övervakningen av arbetspensionsförsäkringen har varit rätt likvärdiga under 2010-talet (figur 1). Vid övervakningen har det årligen upptäckts oförsäkrade löner för i genomsnitt ca 113 miljoner euro per år. De upptäckta felen utgör ca 0,2 % av den årliga totala lönesumman som ska försäkras enligt lagen om pension för arbetstagare.

Övervakning av arbetsgivarnas pensionsförsäkring

Av figur 2 framgår siffror för övervakningen av arbetsgivarnas pensionsförsäkring. År 2018 utredde PSC:s övervakning mer i detalj cirka 7 000 arbetsgivares pensionsförsäkringar. De uppdagade felen i försäkringarna gällde cirka 1 300 arbetsgivare och cirka 13 000 anställda. De minskade siffrorna för 2018 antyder inte att försummelserna har minskat utan beror på att resurserna för ArPL-övervakningen tillfälligt har minskat. Därför minskade också antalet utredda arbetsgivare under 2018 jämfört med målet. Behandlingen av materialet sköts upp till 2019.

Övervakning av företagarnas pensionsförsäkring

Pensionsskyddscentralen får årligen av Skatteförvaltningen tillgång till skatteuppgifter för totalt ca 175 000 yrkesutövare och rörelseidkare samt delägare i näringssammanslutning. Utifrån skatteuppgifterna övervakar PSC dessa företagares arbetspensionsförsäkringsskyldighet. Övervakningen har utvecklats för att i högre grad även omfatta företagande i form av aktiebolag.

Siffrorna för försäkringsskyldigheten hos yrkesutövare och rörelseidkare samt delägare i näringssammanslutningar har sedan länge legat på samma nivå. Figur 3 visar att cirka 4 400 företagare var föremål för en närmare övervakning under 2018 och att övervakningen resulterade i cirka 800 nya pensionsförsäkringar för företagare.


Arbetsgivarna fullgör i regel väl sin skyldighet att ta en arbetsolyckfalls- och yrkesjukdomsförsäkring

Källa: Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK)

Arbetsgivare ska försäkra sina arbetstagare mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Skyldigheten att teckna en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring uppstår om den arbetsinkomst som betalas ut till alla anställda överstiger 1 300 euro per kalenderår (2019).

Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK) inledde övervakningen av försäkringsskyldigheten den 1 januari 2016 när lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar började gälla. TVK:s massövervakning riktas mot alla arbetsgivare i Finland.

Olycksfallsförsäkringscentralens övervakningsärenden har ökat årligen. När antalet undersökta fall ökar minskar den procentuella andelen konstaterade försummelser (Figur 1). Försummelseprocenten påverkas mest av tillförlitligheten hos källmaterialet (Skatteförvaltningens löneuppgifter och försäkringsregistret).

Följande observationer har gjorts gällande de arbetsgivare som försummat sin försäkringsskyldighet:

  • Arbetsgivare kan vara omedvetna om försäkringsskyldigheten och grunderna för den, till exempel när det gäller skillnaden mellan anställningsförhållande och företagande samt inkomst- och åldersgränsen för försäkringsskyldigheten.
  • Bland de arbetsgivare som försummat sin försäkringsskyldighet finns utöver finländska företag även utländska företag och hushållsarbetsgivare.

Arbetslöshetsförsäkringspremier finansierar arbetslöshetsförmåner

Källa: Sysselsättningsfonden

Arbetslöshetsförsäkringsfonden och Utbildningsfonden fusionerades 1.1.2019 och fick namnet Sysselsättningsfonden. Fusionen ändrade inte fondernas uppgifter. Sysselsättningsfonden svarar för finansieringen av det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet, insamlingen av arbetslöshetsförsäkringspremier och beviljandet av vuxenutbildningsförmåner.

Arbetsgivaren och arbetstagaren har en lagstadgad skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. Arbetsgivaren betalar arbetsgivarens andel och drar av löntagarens andel av arbetstagaren i samband med varje löneutbetalning. Arbetsgivare redovisar arbetslöshetsförsäkringspremierna till Sysselsättningsfonden.

Sysselsättningsfonden övervakar att arbetsgivare fullgör sina arbetslöshetsförsäkringsskyldigheter och anmäler korrekta löneuppgifter som grund för premierna. I övervakningen utnyttjas uppgifter från Skatteförvaltningen och andra myndigheter. Sysselsättningsfonden jämför uppgifter också i samarbete med Pensionsskyddscentralen (PSC) och Olycksförsäkringscentralen (OFC). Dessa uppgifter jämförs med de uppgifter som arbetsgivare anmält.

Det nationella inkomstregistret infördes 1.1.2019. Övervakningen i inkomstregistereran baserar sig främst på uppgifter som anmälts till inkomstregistret och på samarbetet med Skatteförvaltningen, andra myndigheter och socialförsäkringsaktörer.

Största delen av försummelserna och felen i anmälningarna beror på mänskliga misstag. Okunskap om anmälningsskyldigheten förekommer i synnerhet i anmälningar av delägares och företagares löner och andra förutsättningar för betalningsskyldigheten. Sysselsättningsfonden strävar efter att förebygga dessa situationer genom att informera arbetsgivare om försäkringsskyldigheten och anmälningar.


Lönegarantiutbetalningar korrelerar med konjunkturen i ekonomin

Källa: Arbets- och näringsministeriet

Vid arbetsgivarens insolvens tryggar lönegarantin arbetstagarens fordringar som grundar sig på en anställning. En avslagsgrund vid lönegaranti kan vara missbruk. I sådana fall kan också aktörer inom den grå ekonomin vara inblandade. Statistik på lönegarantibelopp som betalats ut visar en stark korrelation med den ekonomiska konjunkturen. År 2018 var andelen missbruk 6,6 % av alla ansökningar som fick avslag.

Att arbetsgivaren försummar lagstadgade avgifter och anmälningar utgör inget hinder för att betala ut lönegarantin, utan detta är snarare ett tecken på arbetsgivarens insolvens, något som är en förutsättning för utbetalning av lönegarantin. I rättspraxis har lönegarantin dock kunnat avslås, om det har gått att verifiera att det funnits ett samförstånd mellan arbetsgivaren och arbetstagaren att arbetet utförts som så kallat svart arbete.

Arbetsgivarens fordring övergår till staten när lönegarantin betalas ut. Endast cirka en fjärdedel av det utbetalda beloppet kan drivas in av de insolventa arbetsgivarna. Av beloppet är största delen återbetalningar av så kallade massaskuld som konkursboet betalar. 

År 2018 avslogs ansökan i 656 fall med missbruk som motivering och ansökta fordringsbeloppet uppgick till totalt 1 225 474 euro.