Arbetsgivare och beställaransvar

Regionförvaltningsverket | Pensionsskyddscentralen | Olycksfallsförsäkringscentralen | Arbetslöshetsförsäkringsfonden | NTM-centralen

Tillsynen över utlänningars arbete i Finland utövas av regionförvaltningsverket

Källa: Regionförvaltningsverket, ansvarsområdet för arbetarskydd i Södra Finland

Regionförvaltningsverket gjorde under 2017 sammanlagt 943 inspektioner i samband med övervakning av utlänningar. Vid inspektionerna bedömdes huruvida utlänningarna hade rätt att arbeta och huruvida minimianställningsvillkoren uppfylldes enligt finsk lagstiftning.

Av de inspektioner som Södra Finlands utlänningsövervakning gjorde, var 40 % inom inkvarterings- och restaurangbranschen. Företag inom byggsektorn var föremål för cirka 24 % av inspektionerna och inom städbranschen för cirka14 %. De resterande inspektionerna fördelade sig mellan flera andra branscher.

Fördelning av inspektioner under 2017 enligt bransch

Under 2017 gjordes både oanmälda inspektionsräder och traditionella företagsinspektioner.  Största delen av inspektionerna gjordes på olika tillsynsobjekt, endast 8 % av inspektionerna gjordes i ett objekt som redan hade blivit kontrollerat tidigare samma år.

Vid tillsynen upptäcktes många utländska personer som inte hade rätt att arbeta

Vid inspektioner som utlänningsövervakningen vid Södra Finlands arbetarskydd gjorde, och där utländska arbetstagares rätt att arbeta bedömdes, hade ungefär var sjunde arbetsplats minst en utländsk arbetstagare som inte hade rätt att utföra arbetet i fråga i Finland. Vid tillsynen påträffades sammanlagt över 160 utländska personer som inte hade rätt att arbeta. I flera fall var det dock bara en enda utländsk person på tillsynsobjektet som inte hade rätt arbeta.

Inspektioner där utlänningar utan rätt att arbeta påträffats enligt bransch

Nästan två tredjedelar av de tillsynsobjekt där det observerades utlänningar som inte hade rätt arbeta låg inom Södra Finlands område. Inom Södra Finlands område gjordes år 2017 över 55 % av utlänningsövervakningens alla inspektioner i hela landet, något som förklarar den höga andelen observationer.

Utlänningar som inte har rätt att arbeta förekommer inom alla branscher

I tillsynen över byggbranschen upptäcktes vid mer än var sjätte inspektion minst en utländsk arbetstagare som inte hade rätt att arbeta. Även inom övriga branscher påträffades utlänningar som inte hade rätt arbeta vid minst var tionde inspektion där rätten att arbeta bedömdes. År 2017 påträffades över 20 utländska arbetstagare som inte hade rätt arbeta eller saknade uppehållstillstånd i Finland vid tidpunkten för inspektionen. Denna siffra för år 2017 är klart högre än tidigare års.

Under 2017 upptäcktes oväntat nog fler utländska arbetstagare som inte hade rätt att arbeta på företagsinspektioner än på inspektionsräder. Inspektionsräder görs av princip oanmälda, medan företagsinspektioner till stor del görs efter att arbetsgivaren informerats på förhand. Trots det som konstaterades ovan så kommer inspektionsräder även att göras framöver, eftersom de ger jämförelsedata för tillsynen över rätten att arbeta och minimianställningsvillkoren.

Antalet utländska arbetstagare som inte har rätt arbeta och som upptäcktes vid tillsynen har år 2017 legat på relativt samma nivå som året innan. Utifrån tillsynsstatistiken arbetar fortfarande relativt många utländska arbetstagare som inte har rätt att arbeta på de arbetsplatser som varit föremål för tillsyn på Södra Finlands område. Tillsynen har under de två senaste åren i allt högre grad fokuserat på sådana objekt där arbetsgivarna har brister i tillämpningen av arbetslagstiftningen och därmed också gällande rätten att arbeta. Inriktningen av tillsynen på problemobjekt förklarar det stora antalet utlänningar som vid kontroller visat sig inte har rätt att arbeta. Detta visar samtidigt att fokus för tillsynen har varit lyckad.

Brister i anställningsminimivillkoren för utländska arbetstagare

Ett annat viktigt område för Södra Finlands utlänningsövervakning är tillsynen över att anställningsminimivillkoren uppfylls för utländska arbetstagare. Här bedöms huruvida arbetsgivaren följer den finska lagstiftningen för sina anställda – särskilt vad det gäller löner. Under 2017 övervakades även efterlevnaden av förbudet mot diskriminering. 

I Södra Finland upptäcktes många brister gällande uppfyllandet av arbetstagarnas minimianställningsvillkor. Brister förekom särskilt gällande efterlevnad av bestämmelser i allmänt bindande kollektivavtal. Mest brister upptäcktes inom restaurangbranschen där brister i efterlevnad av lönebestämmelserna i allmänt bindande kollektivavtal upptäcktes vid över 60 % av inspektionerna.

Inspektioner där brister upptäckts i efterlevnad av allmänt bindande kollektivavtal enligt bransch

De största bristerna rörande bestämmelserna om löner i allmänt bindande kollektivavtal gällde nivån på utbetald grundlön och olika tillägg. Det fanns vissa skillnader mellan branscherna – till exempel inom byggbranschen överskred grundlönen till utländska arbetstagare miniminivån i ett allmänt bindande kollektivavtal oftare än inom restaurang- eller städbranschen. Å andra sidan observerades många brister i utbetalning av olika tillägg i dessa branscher. Arbetsgivarförbundet informerades om de företag som tillhör arbetsgivarförbundet och hos vika det förekom brister i utbetalningen av kollektivavtalsenlig lön. 

Vid tillsynen över efterlevnad av förbudet mot diskriminering upptäcktes brister inom alla branscher. Brister observerades vid ungefär var tionde inspektion där detta kontrollerades. Procentuellt låg bristerna på samma nivå inom alla branscher som inspekterades.

En svår uppgift för utlänningsövervakningen är fortfarande de utländska arbetstagarnas faktiska arbetstid. Vid många av inspektionerna som gjordes 2017 upptäcktes att arbetsgivaren inte haft en bokföring enligt arbetstidslagen. Då är det svårt för en inspektör att få en uppfattning om de faktiska minimianställningsvillkoren. Brister i arbetstidsbokföring enligt arbetstidslagen upptäcktes mest inom restaurang-, bygg- och städbranscherna där arbetstidsbokföringen var i sin ordning vid bara cirka var tredje inspektion där detta kontrollerades. Situationen är sämre jämfört med 2016. Å andra sidan gjordes under 2017 en större del oanmälda inspektioner, något som kan inverka på resultatet.

År 2017 har Södra Finlands utlänningsövervaknings tillsyn över minimianställningsvillkor lyckats bra. På detta tyder det stora antalet administrativa samråd, beslut och anmälningar för förundersökning.

Det finns många brister i efterlevnad av minimikraven i anställningsvillkoren för utstationerade arbetstagare

Södra Finlands utlänningsövervakning gjorde 2017 fler inspektioner än tidigare i företag som utstationerar arbetstagare i Finland. Under 2016 gjordes bedömningar av utnämnandet av företrädare i företag som utstationerar arbetstagare i samband med 35 inspektioner, medan denna sak bedömdes vid hela 65 inspektioner år 2017. Av inspektionerna gällande utstationerade arbetstagare gjordes de flesta inom byggbranschen.

Det finns stora brister i minimianställningsvillkoren för utstationerade arbetstagare, exempelvis var lönerna i sin ordning vid endast 40 % av inspektionerna hos företag som har utstationerade arbetstagare. Inom byggbranschen hade finländska företag brister i efterlevnaden av allmänt bindande kollektivavtal vid cirka var tredje inspektion, medan det vid tillsynen över utstationerande företag inom byggbranschen upptäcktes brister i utstationerade arbetstagares löner i två tredjedelar av inspektionerna.

Andel inspektioner där det upptäckts brister i utstationerade arbetstagares löner enligt bransch

Inom ramen för den nya lagen om utstationering av arbetstagare är det möjligt att påföra en administrativ försummelseavgift i de fall bestämmelserna i lagen har överträtts. De brister som upptäcktes vid tillsynen över utstationerande företag år 2017 inom Södra Finlands område har i flera fall lett till prövning – i dessa fall pågår fortfarande processen för beslut om försummelseavgift ska påföras.

Nya fenomen inom utlänningsövervakningen 2017

I tillsynen 2017 förekom fler tillsynsobjekt än tidigare där man uppgav för inspektören att den person som arbetade på objektet inte var anställd av arbetsgivaren. I dessa fall ansåg inspektören ofta att kriterierna för ett anställningsförhållande uppfylldes för den person som arbetade på objektet.  Två tredjedelar av observationerna gällde inspektioner inom restaurangbranschen. En del av observationerna förklaras av att allt fler oanmälda inspektioner görs. Bättre möjligheter för arbetarskyddsmyndigheten att få information har varit till nytta vid utredningen av situationer. Med hjälp av annan myndighets information går det ofta exempelvis att kontrollera huruvida en arbetstagare någon gång har arbetat för arbetsgivaren och skatt för denna lön har betalats in till Skatteförvaltningen.

Inspektioner där en anvisning getts att kriterierna för ett anställningsförhållande har uppfyllts enligt bransch

Vid Södra Finlands utlänningsövervaknings inspektioner på arbetsplatser träffade man på många arbetande utländska asylsökanden. Under 2017 påträffades i samband med tillsynen över 200 asylsökanden på cirka hundra arbetsplatser. Statistik från tidigare år finns inte, men sannolikt har man stött på fler asylsökande vid tillsynen under 2017 än tidigare.

Vid tillsynen över företag 2017 upptäcktes inom byggbranschen flera fall där ett utländskt företag hade anställt en del av sina utländska arbetstagare direkt i Finland. I dessa fall handlade det alltså inte om utstationering av arbetstagare. Inom byggbranschen kontrollerades 14 dylika företag som hade minst 90 arbetstagare som inte var utstationerade. Lagen om utstationering av arbetstagare eller skyldigheter som hänför sig till den kan inte tillämpas på dessa företag, vilket är något som försvårar tillsynen över företagen. 

Inspektioner förrättas i samarbete med myndigheter

Södra Finlands utlänningsövervakning gjorde gemensamma inspektioner med andra myndigheter under 2017, mest med polisen. Polisen medverkade vid 280 inspektioner. Gemensamma inspektioner gjordes inom alla branscher. Av de inspektioner som gjordes tillsammans med polisen gällde betydligt mer än över hälften restaurangbranschen och dessa inspektioner var oanmälda. Ur utlänningsövervakningens perspektiv är polisens närvaro till stor nytta, eftersom den ofta ger inspektörerna bättre möjligheter att upptäcka och ingripa i missförhållanden på ett tillsynsobjekt.

Den svåraste uppgiften i det myndighetssamarbete som görs med polisen är bristen på en nationell samordning mellan arbetarskyddsförvaltningen och polisstyrelsen, något som visat sig i valet av objekt och tidsscheman.

Ett stort antal inspektioner genom myndighetssamarbete gjordes också med Gränsbevakningen (109 st.), Södra Finlands RFV:s alkoholinspektörer (71 st.) och Tullen (68 st.). Största delen av dessa gemensamma inspektioner inriktade sig på restaurangbranschen och de genomfördes särskilt i samband med polisens övervakningsveckor med flera myndigheter. Dessutom gjordes en del gemensamma inspektioner med Skatteförvaltningen (38 st.) och Pensionsskyddscentralen (17 st.), i huvudsak på byggarbetsplatser.

Grå ekonomi bekämpas med beställaransvarslagen

Källa: Regionförvaltningsverket, ansvarsområdet för arbetarskydd i Södra Finland

Beställaransvarsinspektörerna har till uppgift att övervaka lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (1233/2006) på Finlands hela territorium. Målet med tillsynen över beställaransvarslagen är att bekämpa de negativa effekterna för företag av grå ekonomi och osund konkurrens. Tillsynsprojekt under 2017 var byggnadsbranschen, industrin, logistik, tjänstesektorn och projektet diverse, som bland annat inkluderade granskningar av objekt inom den offentliga förvaltningen.

Byggbranschen

Inom ramen för beställaransvarsprojektet inom byggbranschen gjordes år 2017 sammanlagt 893 inspektioner, av vilka 12 stycken fortfarande pågår. Av inspektionerna har 335 gjorts antingen av en inspektör inom byggbranschen eller av en utlänningsinspektör eller av båda två. Vid inspektionerna undersöktes sammanlagt 3 065 avtal om underentreprenad eller hyrt arbete. Allt var i sin ordning vid 310 inspektioner. Anvisningar för korrigering av olagligheter gavs till 1 209 stycken. Hittills har försummelseavgiftsprocesser inletts för 72 inspektioner. I 7 procent av de inspektioner som lett till försummelseavgiftsprocesser har det antingen handlat om en misstanke om att beställaren ingått ett avtal trots att beställaren känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att uppfylla sina lagstadgade betalningsskyldigheter som avtalspart och arbetsgivare eller så har det handlat om en misstanke att avtals ingåtts med någon som dömts till näringsförbud.

Regional fördelning av inspektioner utifrån tillsynsobjektets ort

Småhusbyggen har varit ett fokusområde inom byggbranschen. Här accentuerades de observerade bristerna i sin helhet. Vid småhusbyggen förrättades 70 inspektioner, varav nästan 16 procent ledde till att en försummelseavgiftsprocess inleddes.  På småhusbyggen upptäcktes dubbelt så många något större brister jämfört med vid andra inspektioner inom byggbranschen.

Industrin

Inom ramen för industriprojektet utfördes inspektioner enligt projektplanen i stor utsträckning inom olika industriella områden, såsom inom teknikindustrin, kemiindustrin, skogsindustrin och i den övriga industrin. Utifrån inspektionerna inleddes en försummelseavgiftsprocess för 20 beställare. En del av inspektionerna inom branschen och försummelseavgiftsprocesserna pågår fortfarande.

Regional fördelning av inspektioner utifrån tillsynsobjektets ort

Vid inspektionerna observerades att medvetenheten om beställaransvarslagen och dess förpliktelser hos de företag som fungerar som beställare inom industribranschen var delvis bristfällig. Inom samma industribransch kunde medvetenheten variera kraftigt oavsett företagsstorlek. För vissa företag var beställaransvarslagen en fast del av den normala upphandlingsprocessen, men det fanns många företag där man inte kände till lagen. Vid de inspektioner som gjordes gavs beställaren en eller flera anvisningar i 83 procent av dem.

Logistik

Inom transport- och logistikbranschen riktades under 2017 tillsynen av beställaransvarslagen särskilt mot beställare av transporttjänster inom den offentliga sektorns organisationer, lagringsföretag och grossister och mot skogsindustrins transporter. Sammanlagt 30 inspektioner gjordes hos den offentliga förvaltningen där en kommun vanligtvis var beställare. Hos lagringsföretag och grossister gjordes sammanlagt 39 inspektioner och av skogsindustrins transporter sammanlagt 18 inspektioner. Dessutom gjordes inspektioner inom näringsgrenarna landsvägstrafik, sjötrafik och post- och kurirverksamhet.

En försummelseavgiftsprocess har inletts utifrån 15 inspektioner. En beställare inom den offentliga förvaltningen och tre beställare av transporter inom skogsindustrin har hittills ålagts att betala en försummelseavgift. Dessutom fattades i ett fall beslut om att inte påföra någon försummelseavgift. Sju inspektioner är fortfarande inte slutförda.

Regional fördelning av inspektioner utifrån tillsynsobjektets ort

 

Det stora antalet anvisningar som getts i samband med inspektionerna visar att man inom logistikbranschen fortfarande inte känner till lagen om beställarens ansvar så bra. Situationen har dock förbättrats från de första åren efter att lagen trädde i kraft. Av enskilda utredningar var det vanligast att anvisningar gavs för utredningar gällande kollektivavtal och företagshälsovård. Dessutom har anvisningar getts om förvaring av inhämtade utredningar och om säkerställandet av arbetsgivarställning.

Tjänstesektorn

Inspektionerna inom servicesektorn riktades i huvudsak mot företag i Finland inom inkvarterings-, kosthålls-, fastighetsskötsel-, städ- och handelsbranschen. Tillsynsobjekten valdes dock på ett sådant sätt att tillsynens genomslagskraft skulle vara så stor som möjlig. Vid valet av objekt riktades särskild uppmärksamhet mot att granskningen av efterlevnaden av plikter enligt lagen om beställarens ansvar är maximalt effektiv och att informationen om de plikter som följer av lagen sprids till ett brett område.

Sammantaget gjordes 358 inspektioner, varav 2 inte är slutförda. Fullgörandet av utredningsskyldigheten enligt lagen om beställarens ansvar granskades i 1 200 avtal. En försummelseavgiftsprocess har inletts utifrån 38 granskningar.

Regional fördelning av inspektioner utifrån tillsynsobjektets ort

Resultaten visar att efterlevnaden av beställaransvarslagen är rätt dålig inom tjänstesektorn. Under året har över 570 anvisningar getts vid inspektioner. Antalet anvisningar har ökat betydligt under de två senaste åren Observationen är oroande eftersom de plikter som följer av beställaransvarslagen inte blivit strängare inom området och antalet granskningar inte ökat i motsvarande grad. De vanligaste orsakerna till att en anvisning ges är att beställaren inte har fullgjort sin utredningsskyldighet innan ett avtal ingicks eller att beställaren inte har sparat inhämtade utredningar.

Sammanfattning

År 2017 utförde beställaransvarsinspektörerna sammanlagt 1 909 inspektioner. Beställare har hörts i 144 fall gällande försummelse av utredningsskyldighet och försummelseavgifter har påförts för 174 600 euro. Totalt 2 807 stycken anvisningar har getts i redan slutförda inspektioner av beställaransvar under 2017. De vanligaste anvisningarna gällde inhämtande av utredningar innan ett avtal ingås, innehållet i en beställaransvarsutredning beträffande utländska avtalsparter, förvaring av utredningar och giltighetstid för utredningar.

Information om samråd och beslut om försummelseavgift enligt projekt, status 27.2.2018

I de fall som har lett till en försummelseavgift har bristande utredningar vanligen rört betalning av skatter och pensionsförsäkringspremier. Allt oftare handlar försummelseavgiftsprocesser om utredningsbrister som gäller utländsk avtalspart och utländsk avtalsparts pensions- och olycksfallsförsäkring.

Beställaransvarstillsynens observationer för 2017 ligger i linje med dem för 2016. Byggbranschen har varit föremål för ett långfristigt tillsynsarbete. Ändringarna inom lagstiftningen för branschen och samarbetet med intressegrupper visar sig som en positiv ändring för beställartillsynen inom byggbranschen. De stora beställarna inom byggbranschen följer i regel beställaransvarslagen. De problematiska objekten inom byggbranschen hittas längre ner i entreprenadkedjorna eller i objekt för småhusbyggen. Medvetenheten om beställaransvarslagen är på en betydligt högre nivå inom byggbranschen jämfört med inom andra branscher.

Medvetenheten bland beställare inom de andra branscherna än byggbranschen om bestämmelserna i beställaransvarslagen är fortfarande dålig. Detta visar den tydliga ökningen av det relativa antalet anvisningar som getts vid inspektionerna inom alla inspekterade branscher. Beställaransvarsinspektörerna har under 2017 funderat speciellt på att använda sig av kommunikativa medel för att påverka fenomenet.


 

Riktigheten i arbetspensionsförsäkringen är på en god nivå

Källa: Pensionsskyddscentralen

Arbetsgivarna fullgör i regel sin pensionsförsäkringsskyldighet väl. Resultaten av övervakningen av arbetspensionsförsäkringen har varit rätt likvärdiga under 2010-talet. Vid övervakningen har det årligen upptäckts oförsäkrade löner för i genomsnitt ca 113 miljoner euro per år. De upptäckta felen utgör ca 0,2 % av den årliga totala lönesumman som ska försäkras enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL).

Löner som saknas i försäkringar uppdagade vid övervakningen av arbetspensionsförsäkringen (m€)

Övervakning av arbetsgivarnas pensionsförsäkring

Pensionsskyddscentralen (PSC) gör årligen en noggrannare utredning av riktigheten i ca 8 000 arbetsgivares pensionsförsäkring. Brister i försäkringen hittas hos ca 2 000 arbetsgivare. Som en följd av övervakningen får arbetstagarna det pensionsskydd som tillhör dem och pensionsanstalterna kan ta ut försäkringsavgifterna till rätt belopp. 

Siffror om övervakningen av arbetsgivarnas pensionsförsäkring

Övervakning av företagarnas pensionsförsäkring

Pensionsskyddscentralen får årligen av Skatteförvaltningen för övervakning av försäkringar tillgång till skatteuppgifter för totalt ca 185 000 yrkesutövare och rörelseidkare samt delägare i näringssammanslutning. Skatteuppgifterna jämförs med försäkringsuppgifterna i företagarens pensionsförsäkring (FöPL) och de företagare som överskrider PSC:s övervakningsgränser blir föremål för en noggrannare utredning. De siffror som beskriver dessa företagares försäkringsskyldighet har länge legat på samma nivå. FöPL-övervakningsfall uppstår också i samband arbetsgivarövervakningen och de förfrågningar som FPA gör.

Med den årliga övervakningen har man kunnat säkerställa att företagarna uppfyller sin skyldighet att ta en FöPL-försäkring och att antalet försummelser av försäkring är lågt. Däremot motsvarar FöPL-försäkringens arbetsinkomst inte arbetsinsatsens värde för alla företagare. För låg arbetsinkomst återspeglas förutom i företagarens pensionsskydd också i företagarens socialförsäkring i övrigt.

Siffror om övervakningen av företagarnas pensionsförsäkring


Arbetsgivarna fullgör i regel väl sin skyldighet att ta en arbetsolyckfalls- och yrkesjukdomförsäkring

Källa: Olycksfallsförsäkringscentralen

Arbetsgivaren är skyldig att ta tre lagstadgade socialförsäkringar. En av dessa är försäkringen mot olycksfall i arbetet och mot yrkessjukdomar. Skyldigheten att ta en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring uppstår om den arbetsinkomst som betalas ut till alla anställda överstiger 1 200 euro per kalenderår.

Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK) inledde övervakningen av försäkringsskyldigheten den 1 januari 2016 när lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar började gälla. TVK:s massövervakning riktas mot alla arbetsgivare i Finland.

Inga slutsatser kan dras av förändringen mellan 2016–2017 (bild) gällande antalet arbetsgivare som försummar sin försäkringsskyldighet. En bedömning av utvecklingens riktning kan göras när övervakningen har pågått under ett flertal år.

Följande observationer har gjorts gällande de arbetsgivare som försummat sin försäkringsskyldighet:

  • Arbetsgivarna är omedvetna om sin försäkringsskyldighet.
  • Av de undersökta fallen konstaterades 40 % vara försummelser.
  • Bland de arbetsgivare som försummat sin försäkringsskyldighet finns utöver finländska företag även utländska företag och hushållsarbetsgivare.


Arbetslöshetsförsäkringspremier finansierar arbetslöshetsförmåner

Källa: Arbetslöshetsförsäkringsfonden

Arbetsgivaren och arbetstagaren har en lagstadgad skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. Arbetsgivaren betalar arbetsgivarens andel och drar av löntagarens andel av arbetstagaren i samband med varje löneutbetalning. Arbetsgivaren ser till att arbetslöshetsförsäkringspremierna redovisas till Arbetslöshetsförsäkringsfonden (TVR), vars centrala uppgift är att finansiera arbetslöshetsförmånerna.

Övervakningen av arbetslöshetsförsäkringspremier sker i regel i efterhand och riktar sig mot alla betalningsskyldiga arbetsgivare. Arbetslöshetsförsäkringsfonden inledde i november 2015 övervakningen av de försäkringspremier som den fastställer och man inledde då övervakningen av 2013 års försäkringsuppgifter. Tidigare skedde övervakningen i samarbete med olycksfallsförsäkringsanstalterna eftersom de uppbar arbetslöshetsförsäkringspremierna fram till 2012.

Övervakningsprocessen beskriven med försäkringsuppgifter för 2013

År 2013 var antalet betalningsskyldiga arbetsgivare totalt 170 000. Av dessa valdes enligt riskkriterier ca 5 000 arbetsgivare ut till manuell hantering. I fråga om försäkringsuppgifterna för 2013 hanterades 2 700 arbetsgivare manuellt. Av dessa hördes 750 arbetsgivare.

Hörda arbetsgivare per år och Ekonomiska följer per år

TVR hanterar varje år ca 1 000 fall där arbetsgivaren hörs. Ungefär hälften av dessa fall får ekonomiska följder. Uppgifterna för 2015 har lämnats bort eftersom överföringen av övervakningen till TVR förbereddes 2015.


Lönegarantiutbetalningar korrelerar med konjunkturen i ekonomin

Källa: Arbets- och näringsministeriet

Vid arbetsgivarens insolvens tryggar lönegarantin arbetstagarens fordringar som grundar sig på en anställning. En avslagsgrund vid lönegaranti kan vara missbruk. I sådana fall kan också aktörer inom den grå ekonomin vara inblandade. Statistik på lönegarantibelopp som betalats ut visar en stark korrelation med den ekonomiska konjunkturen. År 2017 var andelen missbruk 6,9 % av alla ansökningar som fick avslag.

Att arbetsgivaren försummar lagstadgade avgifter och anmälningar utgör inget hinder för att betala ut lönegarantin, utan detta är snarare ett tecken på arbetsgivarens insolvens, något som är en förutsättning för utbetalning av lönegarantin. I rättspraxis har lönegarantin dock kunnat avslås, om det har gått att verifiera att det funnits ett samförstånd mellan arbetsgivaren och arbetstagaren att arbetet utförts som så kallat svart arbete.

Belopp som betalats ut till arbetstagare enligt lönegarantin och statens återkrav 2010–2017

Arbetsgivarens fordring övergår till staten när lönegarantin betalas ut. Endast cirka en fjärdedel av det utbetalda beloppet kan drivas in av de insolventa arbetsgivarna. Av beloppet är största delen återbetalningar av så kallade massaskuld som konkursboet betalar. 

Fördelning av avslagsgrunder vid lönegaranti 2017

År 2017 avslogs ansökan i 789 fall med missbruk som motivering och ansökta fordringsbeloppet uppgick till totalt 1 563 762 euro.