Deklarationsanvisning – aktiebolag och andelslag

I denna anvisning redogörs för de uppgifter som aktiebolag och andelslag ska lämna in på skattedeklaration 6B. Använd denna anvisning för skattedeklarationerna för skatteåren 2020 och 2021.

 

Ändringar från och med skatteåret 2020

Ändringar från och med skatteåret 2021

Beakta dessa ändringar från och med skatteåret 2021:

  • Det är möjligt att göra tilläggsavdrag för kostnader relaterade till forsknings- och utvecklingsverksamhet. Läs närmare i punkten Tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet i anvisningen.
  • I beskattningen av ett finländskt moderbolag är det under vissa förutsättningar möjligt att beakta slutliga förluster för ett dotterbolag som finns inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Läs närmare i punkten Förluster i ett utländskt dotterbolag (koncernavdrag). 
  • Vinstandelar från sammanslutningar: Om du anmäler vinstandelar från sammanslutningar för sent, kan följden vara skatteförhöjning.
  • Utländskt samfund: använd denna skattedeklaration (6B), om samfundet är allmänt skattskyldigt i Finland. Skattedeklarationen 6U ges från och med skatteår 2021 enbart av samfund, som är begränsat skattskyldiga i Finland.

Basuppgifter

Aktieägare

Uppge uppgifter om bolagets aktieägare och om lån och andra prestationer till dem och deras anhöriga.

Om det finns fler än 10 delägare, ska du lämna in uppgifter enbart om de delägare som äger minst 10 % av aktierna i bolaget. Om varje delägare äger mindre än 10 % av bolaget, behöver du inte lämna in uppgifterna.

Lämna alltid in uppgifterna om delägare och familjemedlemmar som fått delägarlån, oberoende av ägarandelens storlekLämna därtill in en årsanmälan om delägarlån som getts under skatteåret, om den sammanräknade ägarandelen för delägaren och hens familjemedlemmar är minst 10 % av bolagets aktier (direkt eller indirekt eller om de har en motsvarande andel av det röstetal som alla aktier i bolaget medför).

Exempel: Mikkos andel av aktierna i ett bolag är 5 % och makens andel är 10 %. I bolaget finns det 9 delägare, som alla har en andel på under 10 %. Under år 2014 har Mikko fått ett lån på 10 000 euro från bolaget. Under år 2021 har hans make tagit ut ett delägarlån på 5 000 euro från bolaget. Uppge uppgifterna om såväl Mikko som maken. Uppge också hur mycket lån från bolaget de haft i slutet av räkenskapsperioden 2021. Lämna därtill in en årsanmälan om de delägarlån som Mikkos make fått år 2021, eftersom makarna sammanlagt äger över 10 % av aktierna i bolaget.
Uppge antalet egna aktier i bolaget i bolagets besittning i slutet av räkenskapsperioden under punkten Ändringar i aktiekapitalet efter räkenskapsperiodens utgång.

Närmare anvisningar

Anmäl inte prestationer som arbetsgivaren uppger i en årsanmälan eller i en anmälan till inkomstregistret. Undantaget utgörs av delägarlån: uppge alla delägarlån i skattedeklarationen, trots att en årsanmälan också ska ges om vissa lån. 

Namn: Deklarera delägarens namn, även om hen inte fått lån eller fått andra prestationer av bolaget. Uppge också namnet på den anhöriga till delägaren, om en prestation eller ett lån getts till en närstående till en delägare, såsom en make eller maka, ett barn eller en förälder.

Personbeteckning eller FO-nummer: Uppge personbeteckning för delägaren eller en den anhöriga till delägaren, om en prestation gjorts eller ett lån getts till en anhörig till en delägare som är en fysisk person. I stället för personbeteckningen kan du också ange personens eventuella FO-nummer.

Om delägaren är en utländsk person eller ett utländskt företag utan finländsk personbeteckning eller finländskt FO-nummer

  • uppge personbeteckningen i en elektronisk skattedeklaration i formen DDMMÅÅÅÅ-UUUU (det vill säga födelsetiden-UUUU)
  • uppge i den elektroniska skattedeklarationen FO-numret i formen 0000000-0
  • lämna punkten tom på pappersblanketten.

Om aktieägaren är en juridisk person, uppge delägarens FO-nummer. När det gäller en juridisk person som är delägare ska du därtill uppge enbart namn och antal aktier.

Antalet aktier st.: Anmäl antalet aktier, även om en delägare inte getts lån eller fått andra prestationer.

Hyror: Deklarera det sammanlagda beloppet på hyror, som tagits upp för räkenskapsperioden enligt betalningsprincipen till godo för delägaren eller hens anhöriga.

Räntor: Deklarera det sammanlagda beloppet på räntor, som tagits upp enligt betalningsprincipen till godo för delägaren eller hans eller hennes anhöriga.

Överlåtelser: Deklarera det sammanlagda beloppet på överlåtelsevinster som tagits upp till godo för aktieinnehavaren eller hens anhöriga (till exempel det sammanlagda beloppet på inköpspriser), om bolaget under räkenskapsperioden köpt fastigheter, lägenheter, värdepapper eller bilar av aktieinnehavare eller anhöriga.

Övriga prestationer: Övriga prestationer som har betalats till delägaren eller dennes anhörig, till exempel borgensprovisioner.

Delägarlån: Deklarera delägarlån enligt beloppet i balansräkningen för räkenskapsperioden. Uppge såväl sådana delägarlån som ska uppges i årsanmälan och beskattas som kapitalinkomst som sådana delägarlån som inte behöver uppges i årsanmälan.

Om antalet aktieägare överstiger 4: Om du deklarerar med en pappersblankett, lämna in uppgifter om delägare och prestationer som betalats till dem med blankett 72. Om du anmäler elektroniskt, behövs inte blankett 72.

Uppge uppgifter om sådana lägenheter och fastigheter som bolaget äger och som en delägare eller dennes familj har använt som bostad under räkenskapsperioden. Med delägare avses en person i ledande ställning i bolaget, vilken ensam innehar över 30 % eller tillsammans med sin familj över 50 % av aktierna eller det röstetal som aktierna medför.

Uppge uppgifter också om användning och användare av andra än stadigvarande bostäder (till exempel sommarbostäder). Om du deklarerar uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.

Vilket är bostadsvärdet?

Uppge som värde på bostaden samma värde som du använder i tillgångarna i uträkningen av förmögenhet i skattedeklarationen (det värde som används i uträkningen av nettoförmögenheten). Om delägaren eller dennes familj har använt bostaden endast delvis, uppge den andel av värdet som motsvarar användningen av bostaden.

Värdet på en fastighet är antingen den oavskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller jämförelsevärdet, beroende på vilket värde som är större.

Värdet på en aktielägenhet är antingen den oavskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller det beskattningsvärde som fastställts för förmögenhetsbeskattningen (det vill säga beskattningsvärdet för år 2005, eftersom förmögenhetsbesskatten fanns enbart fram till detta).

Om ett bolag har skaffat en aktielägenhet år 2006 eller senare, behöver värdena inte jämföras. Då utgörs värdet av den anskaffningsutgift som inte avskrivits i inkomstbeskattningen. Om en återanskaffningsreserv använts för att skaffa en sådan lägenhet, lägg till den använda reserven i lägenhetsvärdet.

När Skatteförvaltningen delar in dividender som en företagardelägare fått i kapitalinkomst och förvärvsinkomst utifrån delägarens aktieinnehav, dras lägenhetens värde av från värdet på aktierna.

Om du anmäler på annat sätt än i MinSkatt: 

Ändring i ägarförhållandena, vinstutdelning och aktiekapital

Om över hälften av aktierna eller andelarna bytt ägare under skatteåret, uppge det skatteår då bytet ägt rum.

Om bytet har skett gradvis under flera års tid, ska du uppge det skatteår före vilket eller under vilket uppkomna förluster inte är avdragbara på grund av ägarbyten. 

Uppge skatteåret också om mer än hälften av aktierna eller andelarna har bytt ägare indirekt. Indirekta ägarbyten beaktas om en delägare äger åtminstone 20 % av företaget och majoriteten av denna delägares aktier eller andelar byter ägare.

Ge därtill en utredning över ägarbyten och tidpunkten för dessa på en separat fritt formulerad bilaga. I MinSkatt är det möjligt att lägga till bilagor i fasen Bokslutsuppgifter.

Exempel: En person äger samtliga 100 aktier i ett bolag. Hen säljer 50 aktier under skatteåret 2019 och 1 aktie år 2020. Med beaktande av de ägarbyten som skett under åren 2019 och 2020 har över hälften av bolagets aktier eller andelar bytt ägare. Bolaget har dessutom förluster från åren 2016−2020.

Anteckna skatteår 2019 som skatteår för ändringen av bolagets innehav och lämna in en utredning över ägarbytena på en separat bilaga.

Bolaget kan inte dra av förlusterna för åren 2015−2019 från vinsterna för skatteår 2021. Under år 2020 har enbart 1 aktie bytt ägare. Därför kan bolaget dra av förlusten för år 2020 från sin vinst för skatteår 2021.

Ägarförhållandena kan ändras också trots att delägarna är desamma som tidigare. En sådan situation kan uppkomma till exempel i samband med en aktieemission, om delägarna inte tecknar nya aktier i förhållande till sina tidigare aktieinnehav.

Du behöver inte deklarera sådana ändringar i ägarandelar som följer av arv eller testamente.

Läs mer om avdrag av förluster

Anmäl uppgifter om dividendutdelning, om beslutet om dividendutdelning fattats och bokslutet fastställts.

Om beslutet om vinstutdelning fattas först efter skattedeklarationen, sänd uppgifterna till Skatteförvaltningen inom en månad från det att beslutet fattats.

Om du lämnar en skattedeklaration i MinSkatt, gör också nödvändiga kompletteringar i MinSkatt. Om du lämnar in deklarationen via en annan elektronisk kanal, komplettera helst deklarationen via samma kanal. Om du anmäler uppgifter på en pappersblankett, ge uppgifterna på blankett 63 och foga ett utdrag ur bolagsstämmans protokoll.

Inkludera inte sekretessbelagd information (till exempel personbeteckning) i de bokslutshandlingar som publiceras i handelsregistret.

Uppge uppgifter om dividendutdelning i skattedeklarationen, även om du uppgett dessa separat i MinSkatt redan innan den egentliga skattedeklarationen.

En separat årsanmälan ska lämnas för dividender och överskott

Utdelning av dividender, överskott och medel från fonden för inbetalt – detaljerad ifyllningshjälp

  • Anmäl den dag från och med vilken dividenden eller överskottet kan tas ut.
    • Om du deklarerar på en pappersblankett och dividend eller överskott kan tas ut i flera rater, lämna in en utredning på en fritt formulerad bilaga. Uppge som uttagsdag för dividenden den dag då den första raten kunnat tas ut.
  • Uppge i punkten Sammanlagt belopp på dividend eller överskott som delas ut den dividend som beslutats att delas ut för räkenskapsperioden (så kallad egentlig dividendutdelning) eller överskott.

Anmäl här också de tillgångar som delats ut i form av dividender eller överskott ur fonden för inbetalt fritt eget kapital.

Ett bolag kan enligt aktiebolagslagen dela ut dividend också för innevarande räkenskapsperiod (så kallad interimistisk dividend) och för räkenskapsperioden före den senaste räkenskapsperioden, när ett nytt bokslut ännu inte fastställts och revison ännu inte verkställts. I beskattningen anses dock även dessa dividender ha delats ut för den räkenskapsperiod som senast gått ut. Dessa dividender uppges dock inte under denna punkt, utan en utredning över dessa ska ges med en fritt formulerad bilaga. 

Om ett system med anteciperad dividend iakttagits i dividendutdelning mellan koncernbolag, uppge i denna punkt i det utdelande bolagets skattedeklaration dividenden enligt beslutet om anteciperad dividend. Läs mer om beskattning av dividendinkomster

Dividendersättning deklareras inte i skattedeklarationen. Lämna in en årsanmälan om dividendersättning.

Vid företagsomstruktureringar ska det observeras att exempelvis ett bolag som delats upp inte kan dela ut dividend efter delningen, eftersom bolaget inte längre finns. Anvisningen Företagsomstrukturering och beskattning – fission redogör närmare för under vilka förutsättningar ett bolag som uppkommit i samband med fission kan dela ut dividend redan innan det första bokslutet fastställts.

  • Uppge i punkten Medel som delas ut från fonden för fritt eget kapital den andel av medlen som inte kan tas ut under skatteåret.

Uppge uppgifter om medel som beslutats att delas ut från fonden för fritt eget kapital (13 kap. 1 § 1 mom. 1 punkten i aktiebolagslagen och 16 kap. 1 § 1 mom. 1 punkten i lagen om andelslag) Här uppges endast sådana utdelningar av medel som ses som överlåtelse.

Uppge här inte en sådan dividend eller ett sådant överskott som beslutats att delas ut, utan uppge dessa i den föregående punkten (Dividend eller överskott som delas ut sammanlagt).

Läs mer: 

Uppge om bolaget efter räkenskapsperiodens utgång har löst in eller på annat sätt förvärvat eller överlåtit egna aktier.

Uppge enbart antalet egna aktier i bolagets besittning vid räkenskapsperiodens utgång, inte exempelvis det aktieantal som motsvarar bolagets hela aktiestock.

När jämförelsevärdet för aktien räknas, beaktas också

  • ändringar i aktiekapitalet, vilka gjorts under följande räkenskapsperiod
  • förvärv, inlösen och överlåtelse av egna aktier.

Deklarera till Skatteförvaltningen också ändringar som äger rum efter att skattedeklarationen lämnats in. Komplettera skattedeklarationen inom sex månader från ändringen.

Anmäl här ändringar i aktiekapitalet vilka ägt rum först efter räkenskapsperiodens slut.

Om bolagets aktiekapital höjts eller sänkts, anmäl om du vill att teckningspriset används som matematiskt värde för den nya aktien. Skatteförvaltningen använder det matematiska värdet då den dividend som delägarna fått delas in i kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Om du inte väljer detta alternativ, används aktiens nominella värde eller bokföringsmässiga motvärde som matematiskt värde.

Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalter fyller inte i uträkningen av inkomstskatt och inte heller sammandraget av resultatet och förlusten. Dessa samfund behöver inte heller fylla i uträkningen av förmögenhet i sin helhet.

Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter. 

Om du anmäler på annat sätt, räkna och uppge näringsresultat eller -förlust på blankett 77. Hjälp för att fylla i uppgifterna fås från blankettanvisningen för blankett 77:

Uppge i uträkningen av förmögenhet enbart det totala beloppet på tillgångarna och det totala beloppet på skulderna. Differensen mellan dessa uppges under punkten Positiv nettoförmögenhet eller under punkten Negativ nettoförmögenhet. MinSkatt räknar nettoförmögenheten automatiskt. 

Uppge om bolaget bedriver enbart annan verksamhet än näringsverksamhet. Annan verksamhet utgörs av till exempel uthyrningsverksamhet eller värdepappershandel. Inkomster av sådan verksamhet har tidigare beskattats som inkomst i den personliga förvärvskällan.

Uträkning av inkomstskatt

I uträkningen av inkomstskatt ska du specificera intäkter och kostnader i näringsförvärvskällan (lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, NärSkL).

Anteckna i kolumnen I beskattningen de skattepliktiga näringsintäkterna och de kostnader som får dras av i beskattningen. I vissa punkter finns också kolumnen I bokföringen, eftersom beloppet på alla intäkts- och kostnadsposter inte nödvändigtvis är de samma som det belopp som ska beaktas i beskattningen. Fyll i bägge kolumner också då talen är lika stora.

Uppge penningbeloppen med en precision på en cent. Antagandet är att intäkter ökar resultatet och att kostnader minskar resultatet, och då är det inte nödvändigt att lägga ett förtecken framför siffrorna. Om den post som du angett avviker från antagandet, sätt ett minus framför beloppet.

Exempel: Ett bolags omsättning är negativ. Anteckna före talet ett minustecken under punkten Omsättning (Intäkter från näringsverksamhet).

Exempel: Ett bolag har mottagit en återbetald leasingavgift som gör att kostnadsposten inte motsvarar det förvalda värdet. Anteckna före talet ett minustecken under punkten Leasingavgifter (Intäkter från näringsverksamhet).

Intäkter från näringsverksamheten

Rörelseverksamhet och eget bruk

Uppge omsättningen enligt bokföringen.

I omsättningen inräknas försäljningsinkomster från den ordinarie verksamheten, med avdrag för beviljade rabatter och moms och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen.

Om bolaget har dividender som ingår i omsättningen, uppge dem i punkten Erhållna dividender och överskott (Finansiella intäkter). Dra av dividendbeloppet från omsättningen innan du antecknar omsättningen i denna punkt.

Uppge tillverkning för eget bruk enligt bokföringen.

Övriga verksamhetsintäkter

Uppge i kolumnen i bokföringen det sammanlagda beloppet på överlåtelsevinster och upplösningsvinster från alla sådana aktier som ingått i anläggningstillgångarna enligt beloppet på vinsterna i bokföringen. Uppge i kolumnen I beskattningen skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinster av sådana aktier och sammanslutningsandelar, som hört till anläggningstillgångarna.

Ge en specifikation över överlåtelse- och upplösningsvinster av aktier som utgör anläggningstillgångar på blanketterna 71A och 71B. Om du deklarerar uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter. 

Du får hjälp att fylla i specifikationen från ifyllningsanvisningen:

Överlåtelse- och upplösningsvinster av aktier som utgjort anläggningstillgångar (dock inte aktier i bostads- och fastighetsbolag) utgör i allmänhet skattefri inkomst, om bolaget i minst ett års tid ägt minst 10 % av det överlåtna eller upplösta bolaget.

Skattepliktiga vinster är med andra ord bland annat vinst från överlåtelse av bostads- och fastighetsaktier, aktier som samfundet ägt i mindre än ett år samt aktier i ett sådant bolag i vilket samfundets ägarandel har varit under 10 %. Överlåtelsevinsterna för samfund som bedriver kapitalplaceringsverksamhet är alltid skattepliktiga.

Överlåtelsepriset på aktier som får överlåtas skattefritt är skattepliktigt, till den del som den bokföringsmässiga överlåtelsevinsten (det vill säga differensen mellan överlåtelsepriset och den oavskrivna anskaffningsutgiften) beror på något av följande:

  • en värdenedgångsavskrivning som godkänts tidigare i beskattningen
  • en reserv eller ett bidrag, som dragits av från anskaffningsutgiften
  • en avdragbar överlåtelseförlust utifrån aktier i koncernbolagen, vilken uppkommit mellan koncernbolagen.

Läs mer om skattebehandlingen av överlåtelse av anläggningstillgångsaktier i samfund.

Uppge vinster som bolaget fått från överlåtelser av sådana fastigheter som utgjort anläggningstillgångar i bolaget. Uppge överlåtelsevinsterna på blankett 71B och slutsumman här. Lämna punkten tom, om det inte återstår någon överlåtelsevinst efter att eventuella överlåtelseförluster från tidigare år i ISkL-förvärvskällan har dragits av.

Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter. 

Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:

Läs mer om användning av gamla överlåtelseförluster

Uppge överlåtelsevinster från andra anläggningstillgångar än aktier och andelar.

Sådana utgörs av till exempel överlåtelsevinster från

  • byggnader
  • små anskaffningar
  • bilar i yrkesmässig trafik
  • anläggningstillgångar, vars ekonomiska brukstid är högst 3 år.

Om överlåtelsen inte påverkar resultatet (en ändring som motsvarar överlåtelsevinsten har tagits upp i avskrivningsdifferensen), uppge överlåtelsevinsten under punkten Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen och avskrivningsdifferensen under punkten Avskrivningar av och nedskrivningar på anläggningstillgångar.

Uppge understöd, tillägg och bidrag vilka staten och kommunen betalat för näringsverksamheten och vilka intäktsförts direkt i bokföringen (arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, Business Finland med flera).

Deklarera här också understöd som erhållits på grund av coronaviruspandemin. Läs mer om anmälan av coronastöd.

Uppge skattepliktiga (andra än de ovan nämnda) rörelseintäkter och intäkter av annan verksamhet från resultaträkningen.

Sådana poster är exempelvis

  • försäljningsvinster från verksamhetsöverlåtelser
  • leasingersättningar
  • erhållna skadestånd
  • hyresintäkter från fastigheter
  • hyresintäkter från utrymmen som personalen använt för rekreation
  • intäkter från kontorstjänster.

Finansiella intäkter

I MinSkatt frågas det om bolaget har enbart skattefria dividendinkomster som fåtts från Finland. Ge närmare uppgifter under punkten Erhållna dividender och överskott.

Uppge i kolumnen I bokföringen det sammanlagda beloppet på dividender, överskott och andra poster av vinstutdelningsnatur som samfundet har mottagit. Ange beloppen såsom de har bokförts. Här anges även anteciperade dividender på samma sätt som vanliga dividender. Uppge också återbetalning av överskott som fåtts från ett andelslag och som andelslaget får dra av, det vill säga överskott som ska återbetalas har uppkommit under räkenskapsperioden då andelslaget överlåtit nyttigheter till sina medlemmar eller då andelslaget till en tredje part överlåtit nyttigheter som det skaffat av en medlem.

Andra poster av vinstutdelningsnatur utgörs av

  • vinstandelar och räntor som en inhemsk sparbank har betalat på grundfondsandelar och placeringar i tillskottsfonder
  • ränta på garantikapital som ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening har betalat.

Ge en specifikation på dividender och överskott på blankett 73. Du behöver dock inte lämna uppgifterna, om samfundet har mottagit enbart sådana inhemska dividender och överskott som är skattefria i sin helhet.

Uppge i denna punkt i kolumnen I beskattningen den skattepliktiga andelen av dividender och överskott vilken du anmält på blankett 73.

Dividender som bolag som inte är offentligt noterade får från offentligt noterade bolag är i sin helhet skattepliktiga, då ägarandelen är mindre än 10 %. Dessutom är dividenden i sin helhet skattepliktig inkomst, om det utdelande bolaget får dra av prestationen i sin egen beskattning. Också återbetalning av överskott från ett andelslag är i sin helhet skattepliktig inkomst, om det andelslag som återbetalat överskottet får dra av den i sin egen beskattning.

Här ska du ange även dividenderna från så kallade REIT-bolag. Dessa dividender är i sin helhet skattepliktiga.

Uppge här också den skattepliktiga andelen av en dividend som fåtts från ett utländskt bassamfund. Andelen räknas på blankett 74. Se punkten Andel av ett bassamfunds inkomst.

Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:

Läs mer om beskattning av dividendinkomster.

Läs mer om andelslags utdelningar av medel och överskott.

Uppge ränteinkomster som fåtts från finländska eller utländska gäldenärer i koncerngemenskap, till exempel ränteinkomster som fåtts av företag i samma koncern.

En koncerngemenskapsskuld kan vara direkt eller indirekt. En koncerngemenskapsskuld är direkt skuld, då parter i koncerngemenskap står i skuldförhållande sinsemellan. Med koncerngemenskap avses att en part i skuldförhållandet har bestämmanderätt över den andra parten eller att bägge parter omfattas av bestämmanderätt av samma tredje part. Kriterierna för bestämmanderätt har definierats i lagen om beskattningsförfarande (31 § 2 mom.)

Om ett företag gett en skuld till en part som inte står i direkt koncerngemenskap, är skulden dock indirekt koncerngemenskapsskuld, om någondera av följande villkor uppfylls:

  • den part som är i koncerngemenskap har en fordran på en part som är långivare och fordran har ett samband med skulden
  • en fordran som innehas av en part i koncerngemenskap utgör säkerhet för skulden.

Alla ränteintäkter som hänför sig till koncerngemenskapsskulder enligt NärSkL 18 a § ingår nödvändigtvis inte i de bokförda ränteintäkterna från företag inom samma koncern. Därför motsvarar de ränteintäkter på koncerngemenskapsskulder som ska deklareras under denna punkt inte nödvändigtvis de ränteintäkter enligt bokföringen som betalats till företag i samma koncern.

Uppge också sådana andra intäkter från konserngemenskapsföretag än ränteintäkter och som utgör ersättning för främmande kapital samt prestationer som flutit in i samband med anskaffning av finansiering.

Uppge ränteintäkter från ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §)

Uppge också sådana andra intäkter från konserngemenskapsföretag än ränteintäkter och som utgör ersättning för främmande kapital samt prestationer som flutit in i samband med anskaffning av finansiering.

Anteckna övriga ränteintäkter, till exempel ränteintäkter av bankfordringar och depositioner.

Uppge också sådana andra intäkter från andra än ovan nämnda än ränteintäkter som utgör ersättning för främmande kapital samt prestationer som flutit in i samband med anskaffning av finansiering.

Uppge i kolumnen I bokföringen vinstandelar från sammanslutningar så som de är i bokföringen. Vinstandelar från sammanslutningar utgör skattefri inkomst.

Inkomstandelen av en sammanslutning utgör skattepliktig inkomst för sammanslutningsdelägarna; denna andel räknas ut enligt 16 § och 16 a § i inkomstskattelagen.

Uppge i kolumnen I beskattningen den skattepliktiga andelen av inkomstandelar, det vill säga beskattningsbara inkomstandelar enligt ISkL16 § av inhemska sammanslutningar och inkomstandelar enligt ISkL 16 a § av utländska sammanslutningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar.

Om uppgifter om beskattningsbara inkomstandelar inte för närvarande är tillgängliga, lämna punkten tom. Fyll i skattedeklarationen genast, då inkomstandelens faktiska belopp klarnat. Om inkomstandelarna för skatteåret 2021 inte anmälts i tid, kan påföljden vara skatteförhöjning.

Uppge de överlåtelsevinster från finansieringstillgångar som fåtts till exempel av försäljning av värdepapper som hört till finansieringstillgångarna.

Uppge i kolumnen I bokföringen intäkter av kapitaliseringsavtal och vissa sparlivförsäkringar och pensionsförsäkringar (ISkL 35 § 1 mom. och 35 b §). 

Uppge i kolumnen Beskattning den skattepliktiga andelen av de intäkter som tagits upp i kolumnen I Bokföringen. Skattepliktig inkomst utgörs av prestationer som fåtts utifrån skapitaliseringsavtal som hör till näringsförvärvskällan och sparlivförsäkringar, som inte bygger på kalkylmässig ränta. Prestationen kan vara exempelvis en försäkringsutbetalning eller ett återköpsvärde. Skattepliktig inkomst för mottagaren är den relativa andel av prestationen som motsvarar avkastningen på det sparbelopp som återstår vid betalningstidpunkten. Inkomsten är alltid betalningsårets inkomst.

Skattepliktig inkomst utgörs också av intäkter från sparlivförsäkringar, kapitaliseringsavtal och pensionsförsäkringar. Dessa intäkter räknas på det sätt som föreskrivs i 35 b § i inkomstskattelagen.

På ett kapitaliseringsavtal som bygger på kalkylmässiga ränta betalas årligen en på förhand avtalad avkastning som bildas av beräkningsräntan och en eventuell kundkreditering. Den kalkylmässiga räntan och kundkrediteringen är inkomst för det år för vilket de flyter in.

Läs mer om beskattning av kapitaliseringsavtal.

Anteckna övriga finansiella intäkter, till exempel valutakursvinster.

Övriga intäkter

Räkna för kolumnen I bokföringen följande nedskrivningar enligt bokföringen (NärSkL 5 a §):

  • nedskrivningar som återförs på finansieringstillgångar: om ett avdrag för värdenedgång gjorts från värdet på finansieringstillgångar, men det gängse värdet på egendomen i slutet av skatteåret överstiger det kalkylmässiga värde som återstår efter avdraget, räkna differensen mellan gängse värde och det kalkylmässiga värdet här
  • nedskrivningar som återförs på omsättningstillgångar: om ett avdrag för värdenedgång gjorts från anskaffningsutgiften för omsättningstillgångarna, men det gängse värdet på tillgångarna i slutet av skatteåret överstiger den kalkylmässiga anskaffningsutgift som återstår efter avdraget, räkna differensen mellan gängse värde och den återstående kalkylmässiga anskaffningsutgiften här. Använd som faktiskt värde den sannolika anskaffningsutgiften, överlåtelsepriset eller ett nettorealiseringsvärde enligt internationella bokslutsstandarder.
  • nedskrivningar som återförs på anläggningstillgångar: om avskrivningar gjorts från anskaffningsutgiften för anläggningstillgångarna, men det gängse värdet på tillgångarna i slutet av skatteåret är väsentligt högre än den kalkylmässiga oavskrivna anskaffningsutgiften, räkna differensen mellan gängse värde och den oavskrivna anskaffningsutgiften här.

Räkna i kolumnen Beskattning den skattepliktiga andelen av nedskrivning som återförs. En nedskrivning som återförs är i allmänhet skattepliktig inkomst i sin helhet. Om motsvarande nedskrivning på anläggningstillgångar inte en gång i tiden godkänts i beskattningen, är den nedskrivning som återförs dock skattefri.

Uppge koncernbidrag som samfundet fått. 

Koncernbidragen ska dessutom specificeras på blankett 65. Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.

Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:

Uppge i kolumnen I bokföringen avdrag för obligatoriska och beskattningsbaserade reserver i enlighet med bokföringen.

Uppge i kolumnen I beskattningen den skattepliktiga andelen av reservminskningar. Skattepliktiga är bland annat

  • en återanskaffningsreserv som inte dragits av
  • en garantireserv hos företag som bedriver byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet i den utsträckning som reservbeloppet överstiger utgifterna för garantireparationer.

Specificera därtill de reserver som tagits upp i bokföringen på blankett 62. I MinSkatt kan specifikationen fyllas i under punkten Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar (Kostnader i Näringsverksamheten).

Uppge samfundets andel av det utländska bassamfundets resultat för skatteåret. Dra av från detta belopp samfundets andel av samma bassamfunds förluster under fem tidigare år, om sådana förluster finns.

Fyll i blankett 74 och lämna uppgifter om varje bassamfund och räkna ut bolagets andel av varje bassamfunds inkomster eller förluster.

Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.

Du får hjälp att fylla i uppgifterna från deklarationsanvisningen:

Med utländskt bassamfund avses ett sådant samfund som omfattas av bestämmanderätten för i Finland allmänt skattskyldiga och för vilket den verkliga nivån på inkomstbeskattningen i samfundets hemviststat är lägre än 3/5 av beskattningsnivån i Finland. Också ett fast driftställe för ett utländskt samfund i en sådan stat kan bilda ett bassamfund. Ett samfund är inte ett bassamfund, om dess hemort finns inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en sådan skatteavtalsstat, med vilken Finland ingått avtal om nödvändigt informationsutbyte. Därtill förutsätts det att samfundet faktiskt finns i en sådan stat.

Ett samfund beskattas för bassamfundsinkomst i följande fall:

  • samfundet äger åtminstone 25 % av bassamfundet antingen ensam eller tillsammans med ägare i samma intressesfär
  • samfundet har rätt at få en andel på åtminstone 25 % av intäkterna av bassamfundets förmögenhet.

Om det utländska bassamfundet är ett i bokföringslagen avsett dotterföretag eller intresseföretag, bifoga till skattedeklarationen bassamfundets bokslut för denna räkenskapsperiod och för den föregående räkenskapsperioden. Välj som typ av bilaga Skatteförvaltningen – Annan bilaga.  I MinSkatt är det möjligt att lägga till en bilaga i fasen Bokslutsuppgifter.

Läs mer:

Beskattning av bassamfund i Finland

Uppge vinster från överlåtelser av nyttigheter som utgjort annan egendom. Specificera överlåtelsevinsterna på blankett 71B: och anteckna slutbeloppet enligt specifikationen. Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.

Du får hjälp att fylla i uppgifterna från deklarationsanvisningen:

Lämna punkten tom, om det inte återstår någon överlåtelsevinst efter att eventuella gamla överlåtelseförluster i ISkL-förvärvskällan har dragits av.

Närmare information

Anteckna här sådana intäkter som inte ingår i resultaträkningen för räkenskapsperioden. 

Intäkter utanför resultaträkningen för denna räkenskapsperiod kan vara till exempel skillnader som följer av att periodiseringsreglerna är olika i bokföringen och i beskattningen. Sådana skillnader kan uppstå till exempel vid grynderentreprenader. Läs mer om grynderverksamhet i beskattningen.

Observera att vinsten från överlåtelse av bolagets egna aktier inte är skattepliktig inkomst och en sådan vinst uppges inte i denna punkt.

Summan av posterna i kolumnen I beskattningen, det vill säga de avdragbara intäkterna i näringsförvärvskällan totalt.

Uppge skatteåterbäring som tagits upp som intäkt i resultaträkningen. Uppge också samfundsränta som betalats på skatteåterbäring. Samfundsräntan är skattefri inkomst.

Uppge produktionsstöd som beviljats ur statens eller Finlands filmstiftelses medel till en filmproducent med hemort inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Uppge de överlåtelsevinster som fåtts av anläggningstillgångar som indirekt hör till lösöre som omfattas av indirekt intäktsföring (NärSkL 30 §).

Uppge det totala beloppet på övriga skattefria intäkter som ingår i resultaträkningen. Övriga skattefria intäkter är t.ex. fusionsvinster (NärSkL 52 b §).

Avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät utgör skattefri inkomst om avgifterna återbärs till betalaren. Överförbara anslutningsavgifter är däremot skattepliktig inkomst, och de uppges inte här.

Kostnader i näringsverksamheten

Material och tjänster

Uppge här inverkan av dessa ändringar i euro:

  • anskaffningsutgifterna för nyttigheter som överlåtits under räkenskapsperioden
  • inköp under räkenskapsperioden
  • skillnaden mellan färdiga varor och varor under tillverkning samt förändring av materiallager (antingen ökning eller minskning).

Uppge det totala beloppet på externa tjänster som samfundet skaffat.

Personalkostnader

Uppge löner och arvoden, pensionskostnader och andra personalkostnader enligt bokföringen.

Avskrivningar av och värdenedgångar på anläggningstillgångar

Uppge i kolumnen I bokföringen planenliga avskrivningar och ändringar i avskrivningsdifferensen, vilka belastar resultatet i bokföringen.

Uppge i kolumnen I beskattningen den avdragbara andelen, det vill säga avskrivningar, tilläggsavskrivningar och eventuella skattelättnadsavskrivningar enligt näringsskattelagen. 

  • Inkludera här också eventuella hyllavskrivningar, det vill säga avskrivningar som gjorts under tidigare år, vilka inte dragits av i beskattningen och vilka samfundet vill dra av under detta år.
  • Specificera avskrivningar som inte godkänts eller dragits av under tidigare år på blankett 12A. Fyll i specifikationen också för ett sådant år då en ny hyllavskrivning bildas.

Avskrivningar får inte göras på leasad egendom, även om internationella bokslutsstandarder skulle tillåta det. Sådana avskrivningar ska följaktligen inte heller uppges i kolumnen I beskattningen.

Med avskrivningar avses avskrivningar som kan dras av i beskattningen (NärSkL 24, 30–34 och 36–41 §). Läs mer om engångsavskrivningar och om hur kostnader periodiseras på olika år.

Om du deklarerar i MinSkatt, uppge först avskrivningarna i kolumnerna I bokföringen och I beskattningen. Därefter kan du lämna en mer detaljerad specifikation.

Om du deklarerar på annat sätt än i MinSkatt, specificera avskrivningarna på blankett 62.

  • Deklarera i kolumnen I bokföringen i skattedeklarationen det totala beloppet på de planenliga avskrivningarna och ändringarna i avskrivningsdifferensen. Du får uppgifterna utifrån blankett 62.
  • Uppge i kolumnen I beskattningen den avdragbara andelen, det vill säga det totala beloppet av avskrivningarna enligt näringsskattelagen, vilka du uppgett på blankett 62. Du får det totala beloppet genom att räkna samman de ordinarie avskrivningarna, tilläggsavskrivningarna och eventuella skattelättnadsavskrivningar enligt avsnitten i A, B, C, D, E och F på blanketten. 

Du får hjälp att fylla i uppgifterna från deklarationsanvisningen:

Uppge i kolumnen I bokföringen nedskrivningar på anläggningstillgångar enligt bokföringen, vilka inte uppgetts i samband med avskrivningarna.

Uppge i kolumnen I beskattningen den andel av nedskrivningar av anläggningstillgångar som inte hör till bokföringen och som är avdragbar i beskattningen. Du får dra av endast följande:

  • nedskrivningar som gjorts på andra värdepapper än aktier
  • sådana nedskrivningar som gjorts på andra bestående anläggningstillgångar än markområden då det gängse värdet på egendomen vid skatteårets utgång är väsentligt lägre än den icke-avskrivna anskaffningsutgiften.

Övriga verksamhetskostnader

Kolumnen I bokföringen: Uppge alla representationskostnader enligt bokföringen. 

Kolumnen I beskattningen: Uppge den avdragbara andelen, det vill säga hälften (50 %) av representationskostnaderna.

Läs mer om representationskostnader och om begreppet representationskostnader

Kolumnen I bokföringen: Anteckna alla de donationer enligt bokföringen som samfundet gett.

Kolumnen I beskattningen: Uppge i denna punkt den avdragbara andelen av donationerna.

Avdragbara är enbart sådana rimliga donationer till allmännyttiga samfund vilka vanligtvis har getts lokalt eller för ett ändamål som ligger nära samfundets verksamhetsområde.

Samfund får också under vissa förutsättningar dra av vissa donationer på minst 850 euro, vilka getts för skyddande och bevarande av kulturarvet eller för främjande av vetenskap eller konst.

Kolumnen I bokföringen: Förluster från överlåtelse av aktier som utgör anläggningstillgångar och andelar i sammanslutningar samt upplösningsförluster i den form som dessa poster har bokförts.

Ge på blanketterna 71A och 71B en specifikation över överlåtelse- och upplösningsförluster från anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar enligt följande:

  • På blankett 71A: uppges de poster som inte påverkar beskattningen, det vill säga skattefria överlåtelse- och upplösningsvinster samt överlåtelse- och upplösningsförluster som är icke-avdragbara i beskattningen.
  • Blankett 71Bskattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinster och överlåtelse- och upplösningsförluster som är avdragbara i beskattningen De avdragbara överlåtelse- och upplösningsförlusterna kan vara sådana att de antingen får dras av obegränsat eller sådana att de får dras av endast från överlåtelse- och upplösningsvinst under skatteåret och de fem följande åren.
  • Också överlåtelse- och upplösningsvinster från sammanslutningsandelar samt överlåtelse- och upplösningsförluster ska specificeras på blankett 71B.

I kolumnen I beskattningen: Uppge sådana överlåtelse- och upplösningsförluster från anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar vilka får dras av obegränsat i beskattningen. Sådana är

  • överlåtelseförluster från anläggningstillgångarna av ett samfund som bedriver kapitalplaceringsverksamhet
  • förluster som samfundet haft vid överlåtelse av aktier i bostads- och fastighetsaktiebolag och motsvarande aktier i dess ägo. Specificera inte sådana överlåtelseförluster företagsspecifikt på blankett 71B. Uppge dock också förlust på blankett 71B under punkten ”Överlåtelse- och upplösningsförluster som under skatteåret är avdragbara i näringsverksamheten”.

I vissa fall får man dra av överlåtelseförlusten endast från de skattepliktiga vinsterna från överlåtelse av anläggningstillgångsaktier under skatteåret eller de fem följande åren. En sådan överlåtelseförlust som kan dras av från överlåtelsevinsten dras av redan redan vid uträkningen av den skattepliktiga andelen av överlåtelsevinsterna som uppges under punkten Övriga verksamhetsintäkter i delen Intäkter från näringsverksamheten. Därför antecknas inte överlåtelseförlust i dessa fal här.

Det finns närmare information om rätten att dra av överlåtelseförluster i anvisningen Skattebehandling av överlåtelse av anläggningstillgångsaktier i samfund

Uppge överlåtelseförluster från övriga anläggningstillgångar, exempelvis förluster från överlåtelse av byggnader, markområden, små anskaffningar eller bilar som varit i yrkesmässig trafik (NärSkL 33 §).

I denna punkt uppges inte förlusten från överlåtelse av lösa anläggningstillgångar om överlåtelsen inte påverkar resultatet (dvs. om beloppet som motsvarar förlusten har bokförts i avskrivningsdifferensen). En sådan överlåtelseförlust ska uppges som en icke-avdragbar kostnad under punkten Övriga kostnader som inte kan dras av. Ändringen av avskrivningsdifferensen uppges i kolumnen i bokföringen i punkten Avskrivningar av och värdenedgångar på anläggningstillgångar (Avskrivningar).

Uppge leasingavgifter enligt bokföringen.

Anmäl nedskrivningar av kundfordringar. Anmäl också nedskrivningar av annan egendom eller fordringar som hör till denna och som konstaterats vara slutliga.

Uppge sådana avdragbara övriga kostnader i affärsverksamheten och i den övriga verksamheten, som inte uppges under punkten Övriga verksamhetskostnader. Sådana kostnader är bland annat

  • frivilliga lönebikostnader
  • kostnader för lokaler
  • kostnader för fordon
  • kostnader för datorutrustning och programvaror
  • kostnader för övriga maskiner och inventarier
  • resekostnader
  • försäljningskostnader
  • kostnader för marknadsföring
  • kostnader för forskning och utveckling
  • kostnader för administrativa tjänster
  • kostnader för annan administration
  • övriga rörelsekostnader.

Anmäl också de i beskattningen avdragbara rundradioskatterna och fastighetsskatterna.

Kostnader som inte kan dras av

Uppge i kostnaderna som inte kan dras av de poster som inte omfattas av någon egen punkt annanstans i skattedeklarationen, men som i bokföringen ingår I resultaträkningens kostnader.

Kostnader som inte kan dras av anmäls under dessa punkter, och kostnaderna får inte räknas in i posterna enligt den egentliga uträkningen av inkomstskatt.

Anmäl alla inkomstskatter som tagits upp som kostnader i resultaträkningen. Uppge med andra ord skatter som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden – inte enbart de förskottsskatter som har betalats under räkenskapsperioden.

Uppge inte rundradioskatt och fastighetsskatt under denna punkt. Anmäl dessa skatter under punkten Övriga avdragbara kostnader, eftersom fastighetsskatt kan dras av i beskattningen.

Uppge här skatteförhöjningar, förseningsavgifter, nedsatt dröjsmålsränta, dröjsmålsränta och försummelseavgifter. Alla skatteförhöjningar är icke-avdragbara.

Böter och övriga avgifter av straffnatur: Uppge böter, påföljdsavgifter och andra offentligrättsliga betalningspåföljder av sanktionskaraktär.

Fusionsförlust: Anteckna fusionsförlust. Vinst av fusion av bolag är inte skattepliktig inkomst och förlust kan inte dras av.

Anteckna värdenedgångar på aktier som utgör anläggningstillgångar.

Anteckna obligatoriska avsättningar som gjorts i bokföringen. Avsättningar får i allmänhet inte dras av vid beskattningen.

Med avsättningar avses sådana framtida utgifter som orsakas av förpliktelser enligt BokfL 5 kap. 14 § och vars exakta belopp eller datum för realisering inte är känt.

Sådana framtida utgifter och förluster kan följa till exempel av sanering eller nedläggning av rörelseverksamheten på en produktionslinje eller produktionsanläggning, garantireparationsförbindelser för överlåtna produkter, reklamationer och skadestånd.

En avsättning för garantireparation kan dras av i beskattningen, men endast då det är fråga om en rörelse som bedriver byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet och som ansvarar för fel i en byggnad, bro, flygplan eller motsvarande större enhet (NärSkL 47 §). Uppge en avdragbar garantireserv i punkten Ökning av reserver i kolumnen i beskattningen.

Uppge i denna punkt andra eventuella kostnader som inte kan dras av i beskattningen.

Sådana kostnader är till exempel

  • utgifter för förvärvande och bibehållande av skattefri inkomst. Från de utgifter som överstiger den skattefria inkomsten är det dock möjligt att dra av
  • avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät som återbetalas till ett samfund, om det avstår från den förmån som en anslutningsavgift medför
  • mutor och förmåner med karaktär av mutor
  • belopp som aktiebolag har betalat för sina egna aktier, förutsatt att det inte är fråga om aktier som bolaget har överlåtit på basis av ett anställningsförhållande (NärSkL 16 § 9 punkten och NärSkL 18 § 3 mom.).

Finansiella kostnader

Uppge ränteutgifter som har betalats till inhemska och utländska parter för koncerngemenskapsskulder. Till exempel räntor som samfundet har betalat till företag inom samma koncern.

En koncerngemenskapsskuld kan vara direkt eller indirekt. En koncerngemenskapsskuld är direkt då parterna i koncerngemenskapen står i ett skuldförhållande sinsemellan. Med koncerngemenskap avses att en part i skuldförhållandet har bestämmanderätt över den andra parten eller att bägge parter omfattas av bestämmanderätten av samma tredje part. Kriterierna för bestämmanderätt har definierats i lagen om beskattningsförfarande (31 § 2 mom.). Som indirekt koncerngemenskapsskuld ses skuld som ett samfund tagits av en annan part än en part i koncerngemenskap, om någondera av följande villkor uppfylls:

  • den part som är i koncerngemenskap har en fordran på en part som är långivare och fordran har samband med skulden
  • en fordran som innehas av en part i koncerngemenskapen utgör säkerhet för skulden.

Alla räntekostnader för koncerngemenskapsskulder enligt NärSkL 18 a § ingår nödvändigtvis inte i de bokförda räntekostnaderna från företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6 §). Därför motsvarar inte nödvändigtvis de räntekostnader på koncerngemenskapsskulder vilka ska deklareras under denna punkt direkt de räntekostnader enligt bokföringen vilka betalats till företag i samma koncern.

Om bolagets nettoränteutgifter överstiger 500 000 euro, fyll i blankett 81:Redogörelse för nettoränteutgifter. Om du anmäler i MinSkatt, ge uppgifterna i fasen Övriga redogörelser.

Uppge räntor som samfundet enligt bokföringen betalat till ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §).

Om bolagets nettoränteutgifter överstiger 500 000 euro, fyll i blankett 81:Redogörelse för nettoränteutgifter. Om du anmäler i MinSkatt, ge uppgifterna i fasen Övriga redogörelser.

Uppge övriga räntekostnader, till exempel ränta som beror på

  • leverantörsskulder
  • masskuldebrevslån
  • konvertibla lån
  • skulder till finansiella institut
  • skulder till finansbolag
  • pensionslån
  • finansieringsväxlar.

Om bolagets nettoränteutgifter överstiger 500 000 euro, fyll i blankett 81:Redogörelse för nettoränteutgifter. Om du anmäler i MinSkatt, ge uppgifter i fasen Övriga utredningar.

Uppge prestationer som uppkommer i samband med anskaffning av finansiering och som enligt NärSkL 18 a § 2 mom. anses utgöra ränta.

Avdrag av ränteutgifter har begränsats i NärSkL 18 a §. Om begränsningen påverkar avdraget av bolagets ränteutgifter, uppge inverkan här. Räkna inverkan på blankett 81. Fyll i blanketten, om bolagets nettoränteutgifter överskrider 500 000 euro eller om bolaget drar av nettoränteutgifter som under tidigare skatteår blivit icke-avdragbara. Blankett 81 är gemensam för alla förvärvskällor. Uppge i skattedeklaration 6B dock endast andelen enligt NärSkL (se blankett 81, punkt 8). I MinSkatt finns blankett 81 i fasen Övriga utredningar.

Om bolagets alla räntekostnader inte är avdragbara i beskattningen på grund av 18 a § i NärSkL, ska du i denna punkt uppge den icke-avdragbara andelen och sätta ut ett minustecken framför beloppet.

Uppge i denna punkt också de icke-avdragbara nettoränteutgifterna från tidigare skatteår vilka bolaget vill dra av under det här skatteåret (yrkande på blankett 81).

Exempel: Bolagets nettoränteutgifter uppgår sammanlagt till 1 300 000 euro. Bolaget räknar inverkan av begränsningen av ränteavdrag på blankett 81. På basis av uträkningen får bolaget dra av 1 300 000 euro i nettoränteutgifter, det vill säga hela beloppet. Bolaget har inga icke-avdragbara nettoränteutgifter och de avdragbara nettoränteutgifterna har deklarerats i de föregående punkterna på skattedeklarationen. Den här punkten lämnas tom.

Exempel: Ett bolags nettoränteutgifter uppgår sammanlagt till 1 100 000 euro. Bolaget räknar inverkan av begränsningen av ränteavdrag på blankett 81. Utifrån uträkningen kan bolaget dra av 250 00 euro i nettoränteutgifter, då 850 000 euro återstår att dra av. I den här punkten uppges inverkan av begränsningen av ränteavdrag, dvs. -850 000 euro. Det avdragbara beloppet på de räntekostnader som bolaget uppgett i de föregående punkterna minskar följaktligen med 850 000 euro.

Exempel: Bolaget har under skatteåret sammanlagt 1 300 000 euro i nettoränteutgifter. Bolaget räknar inverkan av begränsningen av ränteavdrag på blankett 81. På basis av uträkningen kan bolaget dra av 1 300 000 euro i nettoränteutgifter för skatteåret. Därtill kan bolaget dra av de nettoränteutgifter på 200 000 euro vilka inte dragits av under tidigare skatteår. Avdragbara nettoränteutgifter för innevarande skatteår har redan anmälts i föregående punkter. I den här punkten uppges enbart den avdragbara andelen av de nettoränteutgifter som inte dragits av under de föregående skatteåren, det vill säga 200 000 euro. Utöver de avdragbara ränteutgifter som bolaget uppgett i de föregående punkterna kan det följaktligen även dra av beloppet på 200 000 euro, som det uppgett här.

Uppge koncernstöd som getts till ett bolag, av vilket samfundet ensamt eller tillsammans med andra koncernbolag äger minst 10 %. Begreppet koncernsamfund har definierats i näringsskattelagen (6 b § 7 mom.).

Uppge dessutom motsvarande utgifter som utan motprestation betalats i syfte att förbättra det andra bolagets ekonomiska ställning. Uppge också förluster och nedskrivningar på fordringar i sådana bolag (dock inte kundfordringar).

Dessa poster kan inte dras av i beskattningen (16 § 7 punkten i NärSkL).

Kolumnen I bokföringen: Uppge förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar enligt bokföringen. 

Kolumnen I beskattningen: Uppge den avdragbara andelen av förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar enligt bokföringen.

  • Förluster av finansieringstillgångar är avdragbara i beskattningen (NärSkL 17 § 1 punkten). Sådana förluster är till exempel förluster som följer av försnillning, stöld eller annat brott.
  • Också värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar vilka konstaterats vara slutliga är i allmänhet avdragbara enligt NärSkL 17 § 2 punkten. De dras dock inte av då värdenedgången gäller fordringar av ett annat koncernbolag (se föregående punkt Koncernstöd och nedskrivningar på fordringar).

Uppge överlåtelseförluster från finansieringstillgångar enligt bokföringen, till exempel förluster från överlåtelse av värdepapper som hört till finansieringstillgångarna eller från överlåtelse av en fordran.

Uppge övriga finansiella kostnader enligt bokföringen, till exempel

  • kostnader för låneskötsel
  • limitprovisioner
  • borgensprovisioner
  • kreditförsäkringar
  • inteckningskostnader
  • indrivningskostnader
  • kursförluster
  • kostnader för factoring
  • termineringskostnader.

Anmäl inte här de finansieringskostnader som du anmält under punkten Finansiella kostnader som behandlas som räntekostnader.

Övriga kostnader

Anteckna här avdragbar överskottsåterbäring från andelslag enligt NärSkL 18 §.

Uppge här koncernbidrag som bolaget gett. Koncernbidragen ska dessutom specificeras på blankett 65. Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter. 

Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:

Kolumnen I bokföringen: Uppge tillägg i beskattningsbaserade reserver enligt bokföringen. Specificera reserverna på blankett 62. Uppge reserver i MinSkatt på samma sätt som du anmäler avskrivningar.

Kolumnen I beskattningen: Uppge den avdragbara andelen av skattemässiga reserver. Ett samfund får dra av i beskattningen endast det belopp varmed återanskaffningsreserven enligt NärSkL 43 § och garantireserven enligt 47 § har ökat.

Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:

Specificera överlåtelseförluster från annan egendom på blankett 71B.

Kolumnen I bokföringen: Uppge här den andel av överlåtelseförlusterna eller värdenedgångarna som gäller övrig egendom och tagits upp i beskattningen.

Kolumnen i beskattningen: Uppge här den andel av överlåtelseförlusterna eller värdenedgångarna inom övrig egendom, som kan dras av i beskattningen. Utgångspunkten är att man får dra av förlusten från överlåtelse av annan egendom och förlusten från överlåtelse av aktier i fastighets- och bostadsaktiebolag. Specificera inte sådana överlåtelseförluster företagsspecifikt på blankett 71B. Uppge förlust dock också på blankett 71B under punkten Överlåtelse- och upplösningsförluster som under skatteåret är avdragbara i näringsverksamheten.

Rätten att dra av anskaffningsutgifter har begränsats för andra aktier under annan egendom än aktier i fastighets- och bostadsaktiebolag samt sammanslutningsandelar. Förlusten från överlåtelse av aktier som utgör annan egendom och bolagsandelar i öppna bolag och kommanditbolag får dras av endast från sådana skattepliktiga vinster som har uppstått vid överlåtelse av annan egendom. Avdrag får göras under skatteåret och de fem påföljande skatteåren. Uppge inte sådana överlåtelseförluster här. Specificera överlåtelseförluster i blankett 71B under punkten Överlåtelseförlust från aktier och andelar i sammanslutningar som ingår i övriga tillgångar.

Läs mer om avdrag av överlåtelseförluster (avsnitt 3.4).

Kolumnen I bokföringen: Uppge det belopp av nedskrivningar på fordringar som ingår i annan egendom och som tagits upp i bokföringen.

Kolumnen I beskattningen: Uppge den andel av nedskrivningar på fordringar som ingår i annan egendom och som kan dras av i beskattningen. Slutlig förlust som hör till tillgångsslaget Annan egendom och anknyter till förvärv av inkomst är avdragbar. Läs mer om avdragbarheten för nedskrivningar på fordringar i beskattningen av näringsinkomst.

Från och med år 2021 är det möjligt att i beskattningen göra ett tilläggsavdrag för kostnader som anknyter till forsknings- och utvecklingsverksamhet. Alla samfund som utövar näringsverksamhet eller jordbruk och utför forskningssamarbete med en forskningsorganisation är berättigade till tilläggsavdrag.

Tilläggsavdrag fås utifrån forsknings- och utvecklingsverksamhet som utövats tillsammans med en organisation för forskning och kunskapsspridning. Grunden för tilläggsavdrag är en faktura för underentreprenad som anknyter till forsknings- och utvecklingsverksamhet, som ett samfund betalar till en organisation för forskning och kunskapsspridning.

Tilläggsavdraget är 50 % av en sådan faktura för underentreprenad för ett företag. Avdrag som understiger 5 000 euro beviljas dock inte. Kostnaderna ska alltså vara minst 10 000 euro. Avdragets maximibelopp är 500 000 euro.

Extra avdrag beviljas inte i den utsträckning som samfundet fått direkt statsstöd eller annat offentligt stöd för fakturor för underentrepenader.

Specificera grunder för beviljande av tilläggsavdrag på blankett 67 och på en fritt formulerad bilaga.

Läs mer: Tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025

Från och med skatteåret 2021 är det möjligt att i beskattningen av ett finländskt moderbolag under vissa förutsättningar beakta slutliga förluster för ett dotterbolag som finns inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. De slutliga förlusterna beaktas i beskattningen av moderbolaget som ett separat koncernavdrag. Lämna alltid in en utredning över förutsättningarna för koncernavdrag med en fritt formulerad bilaga.

Koncernavdrag kan göras av ett sådant aktiebolag och andelslag, som kan ge eller få koncernbidrag. Definitionen av koncernbidrag ingår i lagen om koncernbidrag vid beskattningen. Ett moderbolag ska direkt inneha åtminstone 9/10 av dotterbolagets aktiekapital eller andelar. Om bolag mellan moderbolaget och dotterbolaget finns i samma stat som dotterbolaget, beaktas också indirekt innehav.

Förlusten är slutlig förlust som berättigar till koncernavdrag, om ett dotterbolag eller en annan instans inte kan dra av förlusten i dotterbolagets skattemässiga hemvist och inte heller annanstans. Det finns närmare föreskrifter om ytterligare förutsättningar för slutliga förluster i 5 § i lagen om koncernavdrag för slutliga förluster i ett dotterbolag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Beloppet på koncernavdrag räknas utifrån beloppet på dotterbolagets slutliga förluster. Beloppet på slutliga förluster ska räknas enligt såväl dotterbolagets sista hela skatteår som upplösningsdagen för dotterbolaget. Beloppet räknas för bägge tidpunkter därtill enligt lagstiftningen i dotterbolagets hemstat och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Beloppet på den slutliga förlusten är den lägsta av de tal som räknats på detta sätt. När uträkningen görs under tidpunkten i fråga värderas tillgångarna hos dotterbolaget enligt det sannolika överlåtelsepriset.

Ett koncernbidrag kan vara högst lika stort som resultatet för moderbolagets skattepliktiga näringsverksamhet under skatteåret. Maximibeloppet på avdraget minskas i den utsträckning som dotterbolagets förlust bildats mellan parter i intressegemenskap av att tillgångar överförts vederlagsfritt eller till underpris. Avdrag ska göras under det skatteår då ett dotterbolag upplöses.

Ett moderbolag ska yrka på koncernbidrag innan beskattningen för skatteåret slutförs.

Uppge kostnader som kan dras av i beskattningen och inte ingår i resultaträkningen för räkenskapsperioden.

Uppge i denna punkt till exempel arbetsrelaterade dividender. Dividender från andra än offentligt noterade bolag utgör förvärvsinkomst, om grunden för dividendutdelningen är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär har gjort (ISkL 33 b § 3 mom.). Läs mer om beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen.

Uppge i denna punkt därtill utbildningsavdrag. Ge en utredning över utbildningsavdrag också på blankett 79. Om du anmäler i MinSkatt, ge uppgifterna i fasen Övriga redogörelser.

Summan av talen i kolumnen I beskattningen, det vill säga de avdragbara kostnaderna i näringsbeskattningen totalt.

Uppge här poster som inte beaktas vid fastställande av förlust. Sådana utgörs av koncernbidrag och bostadshusreservering.

Resultat av eller förlust i näringsverksamheten

Resultatet av eller förlust som ska fastställas för näringsförvärvskällan. 

Uppge inte tidigare års förluster i skattedeklarationen. Skatteförvaltningen drar av dessa automatiskt, om det inte i delägarnas aktier och andelar skett sådana förändringar som ska deklareras i skattedeklarationen (i delen Ändringar i ägarandelar och förluster). Förlustbeloppet framgår av beskattningsbeslutet.

Om du deklarerar på pappersblankett: Du får näringsresultatet genom att dra de kostnader som är avdragbara i beskattningen av näringsverksamhet (del 7 punkt 12) från de skattepliktiga intäkterna av näringsverksamheten (del 6 punkt 11). Om differensen är negativ, utgör talet den näringsförlust som ska fastställas. Uppge den utan minustecken.

Om kostnaderna omfattar koncernbidrag eller bostadshusreservering, minska den förlust som ska deklareras med beloppet på dessa, eftersom de inte beaktas då förlust fastställs.

Specifikation över jordbruksintäkter och -kostnader

Om ett samfund har inkomst inom jordbruksförvärvskällan, uppge jordbruksintäkter och -kostnader. Om du uppger uppgifterna annanstans än i MinSkatt, lämna in blankett 7M.

Som intäkter och kostnader inom jordbruksförvärvskällan uppges i allmänhet enbart skattepliktiga intäkter och utgifter som är avdragbara i beskattningen, förutom om det i specifikationen finns en separat punkt också för en post enligt bokföringen. Resultatet eller förlusten inom jordbruksförvärvskällan räknas i sin helhet i denna specifikation, och uppgifter om förvärvskällan uppges inte till exempel i uträkningen av inkomstskatt enligt NärSkL.

Fyll i specifikationen enligt betalningsprincipen i enlighet med inkomstskattelagen för gårdsbruk (GårdsSkL).

Specificera också jordbruksavskrivningarna på blankett 62. Maximiavskrivning enligt GårdsSkL är inte alltid den samma som avskrivning enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. I den elektroniska skattedeklarationen är det av tekniska orsaker inte alltid möjligt att uppge en avskrivning enligt GårdsSkL i sin helhet på blankett 62 under punkten Normal avskrivning. I sådana fall är det möjligt att anteckna den överskjutande andelen som extra avskrivning.

Uträkning av förmögenhet

Uppge tillgångar, skulder och eget kapital i uträkningen av förmögenheten. Tillgångar utgörs av anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, finansieringstillgångar och annan egendom. 

Alla bolag måste uppge uppgifterna i uträkningen av förmögenhet – tillgångar, skulder och eget kapital. 

Listade samfund får dock uppge tillgångarna och skulderna enligt deras balansvärden, eftersom nettoförmögenheten och det matematiska värdet på aktien inte påverkar beskattningen av dividender som dessa bolag har delat ut. Dessutom fastställs jämförelsevärdena för dessa bolags aktier utgående från köp- eller säljkurserna och inte balansräkningen.

Med listat samfund avses här bolag vars aktier eller aktieserie är föremål för offentlig handel på en fondbörs i Finland (börslistan eller Pre-listan på NASDAQ OMX Helsinki Ab) eller annanstans inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller på en annan motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Om bolaget inte utövar näringsverksamhet enligt NärSkL 1 § 1 mom., specificera tillgångarna i delen ”Annan egendom”. Allmännyttiga samfund kan fortfarande ha även andra långfristiga placeringar (ISkL-egendom).

Tillgångar

Uppge tillgångarna i beskattningen enligt beloppet på den icke-avskrivna anskaffningsutgiften, såvida inte annat nämns i en punkt i en enskild anvisning. Värdena i förmögenhetsuträkningen kan avvika från värdena i balansräkningen.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar är nyttigheter som är avsedda för bestående bruk i näringsverksamheten (NärSkL 12 §). Nyttigheter som ingår i anläggningstillgångarna bokförs i allmänhet bland bestående aktiva.

Avskrivningsbara anläggningstillgångar är exempelvis

  • byggnader
  • maskiner
  • anläggningar och övriga föremål
  • patent och andra immateriella rättigheter som kan överlåtas separat.

Markområden, värdepapper och andra motsvarande nyttigheter som inte slits är icke-avskrivningsbara anläggningstillgångar.

Uppge det sammanlagda värdet på materiella rättigheter.

Immateriella rättigheter är bl.a.

  • patent
  • upphovsrätt
  • varumärkesrätt
  • licensavgifter
  • koncessionsrätt
  • licensavgifter för datorprogram
  • mönsterrätt.

Uppge sådana långfristiga utgifter, som har förmögenhetsvärde, se blankett 62 del F "Långfristiga utgifter" (NärSkL 24–25 §), punkt 7 "Oavskriven anskaffningsutgift vid skatteårets utgång". Observera att blankett 62 i MinSkatt ifylls i fasen ”Kostnader i näringsverksamheten”.

Långfristiga utgifter är utgifter som genererar eller bibehåller inkomst under minst tre års tid. I dessa tillgångar inräknas till exempel sådana aktiverade utgifter, som enligt NärSkL ska aktiveras. Sådana utgifter som avses i NärSkL 24 § är till exempel utgifter för ombyggnad av hyreslägenheter och anskaffningsutgift för goodwill. Därutöver har det i rättspraxis ansetts att bland annat utgifter för utveckling kan ha ett förmögenhetsvärde.

Till tillgångarna räknas inte kalkylmässiga skattefordringar, utgifter för etablering och organisering av bolaget och inte heller sådana utgifter med lång verkningstid som inte har förmögenhetsvärde.

Om dent bokföringsmässiga fusionsdifferensen har ett förmögenhetsvärde, inräknas den i nettoförmögenheten för det övertagande bolaget (se rättsfallen HFD 1994-B-545 och HFD 1994-B-546).

Uppge det sammanräknade värdet på de fastigheter, byggnader och konstruktioner som hör till anläggningstillgångarna.

Specificera fastighetsuppgifterna på blankett 18. När du anmäler uppgifter i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter. 

Som värde används antingen den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, det vill säga det sammanlagda beloppet på anskaffningsutgifter för byggnader och mark, vilket uppges på blankett 62 i punkt 7) eller jämförelsevärdet (det vill säga beskattningsvärdet), beroende på vilket värde som är högre.

Gör en jämförelse för varje fastighet separat. 

Fastighetens jämförelsevärde

  • Om ett samfunds räkenskapsperiod går ut 1.1–30.9.2021, används som jämförelsevärde undantagsvis beskattningsvärdet för år 2020, eftersom något beskattningsvärde för 2021 inte ännu har fastställts.

Om ett samfunds räkenskapsperiod går ut under tiden 1.10–31.12.2021, används som fastighetens jämförelsevärde beskattningsvärdet för år 2021.
Fastighetens beskattningsvärden har redogjorts i fastighetsbeskattningsbeslutet. Du ser till exempel beskattningsvärdena för år 2020 i fastighetsbeskattningsbeslutet för år 2021. 

Till en fastighet hör mark och byggnaderna på den. Som fastighet ses även sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark vilka kan överlåtas till tredje man tillsammans med besittningsrätten till marken, utan att markägaren behöver höras (ISkL 6 §)

Konstruktioner som hör till anläggningstillgångar är även

  • cisterner för flytande bränslen och syror och övriga sådana av metall eller annat därmed jämförligt material uppförda lagerbyggnader och konstruktioner
  • lätta konstruktioner av trä eller därmed jämförligt material
  • konstruktioner som används enbart för forskning som avser att främja rörelseverksamheten.

Jämförelsevärdet på skog är skogens genomsnittliga årliga avkastning multiplicerad med tio.

Jämförelsevärdet av jordbruksmark är den genomsnittliga årliga avkastningen multiplicerad med sju.

Årliga intäkter av såväl skog som jordbruksmark fastställs årligen med ett beslut av Skatteförvaltningen.

Jämförelsevärdet på vattenområden och impediment är 0.

Du får hjälp att fylla i specifikationen från ifyllningsanvisningen:

Uppge den sammanräknade anskaffningsutgift som inte dragits av i beskattningen vad gäller maskiner och inventarier.

Till maskiner och inventarier hör bland annat

  • maskiner och anläggningar
  • last- och skåpbilar
  • personbilar
  • yrkesbilar
  • möbler
  • inventarier som hyrs ut.

Leasade inventarier anses inte ingå i bolagets anläggningstillgångar i beskattningen. De ska följaktligen inte uppges i denna punkt.

Uppge förskottsbetalningar som hör till anläggningstillgångarna.

Fyll i blankett 8A och jämför den anskaffningsutgift som inte avskrivits i inkomstbeskattningen med jämförelsevärdet. Denna jämförelse görs om värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar.  Allmännyttiga samfund kan fortfarande ha även andra långfristiga placeringar (ISkL-egendom). Observera att uppgifter om värdepapper som hör till finansieringstillgångarna och annan egendom ska ges i egna punkter i MinSkatt.

Uppge mellansumman på de värdepapper som hör till anläggningstillgångarna under denna punkt från den kolumn i vilket det sammanlagda värdet på värdepapper är större. När du har fyllt i alla egendomsarter i blankett 8A, granska ännu att värdet överförts från rätt kolumn, det vill säga från den kolumn där det sammanlagda värdet på alla värdepapper är större.

Värdet på börsaktier är 70 % av deras slutkurs den dag då bolagets räkenskapsperiod går ut. Titta på börskurserna här. På webbplatsen kan du söka kursuppgifter enligt bolagets bokslutsdag.

Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder och andelar i fondföretag är 70 % av det gängse värdet vid årets utgång.

Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie har deklarerats i beskattningsbeslutet för det bolag vars aktier det handlar om.

Jämförelsevärdet av lägenhetsaktier som anskaffats före 1.1.2006 är detsamma som beskattningsvärdet för 2005.

Lägenhetsaktier som anskaffats 1.1.2006 eller senare har inte något separat jämförelsevärde. Detsamma gäller icke-noterade masskuldebrev, optionsrätter och andelar i andelslag. Uppge en anskaffningsutgift för dessa värdepapper vilka inte avskrivits i inkomstbeskattningen också på blankett 8A i kolumnen Jämförelsevärde.

Uppge de fordringar hos företag inom samma koncern som hör till anläggningstillgångarna.

Med företag inom samma koncern avses här moderföretag och dotterföretag enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

Uppge de fordringar hos ägarintresseföretag som hör till anläggningstillgångarna (BokfL 1 kap. 7 §).

Uppge fordringar som hör till anläggningstillgångarna.  

Uppge värdet på nyttigheter som hör till andra anläggningstillgångar.

Andra anläggningstillgångar omfattar bland annat

  • levande anläggningstillgångar
  • konstföremål
  • samlarföremål.

Uppge här det sammanlagda värdet på alla ovan angivna nyttigheter som utgör anläggningstillgångar. MinSkatt räknar detta automatiskt.

Omsättningstillgångar

Uppge som värde på omsättningstillgångarna anskaffningsutgiften, med avdrag för eventuellt avdrag för värdenedgång (NärSkL 28 § 1 mom.).

Omsättningstillgångar är handelsvaror, råämnen, halvfabrikat och andra nyttigheter, vilka är avsedda för överlåtelse inom näringsverksamheten i oförändrad eller förädlad form. Till omsättningstillgångar hör även bränslen, smörjämnen och övriga nyttigheter vilka är avsedda för förbrukning i näringsverksamheten. (NärSkL 10 §).

Uppge värdet på material och förnödenheter. Till material och förnödenheter räknas till exempel råvaror samt hjälpämnen och bruksförnödenheter.

Material och förnödenheter kan hänföra sig antingen direkt till tillverkningen av en nyttighet som ska säljas eller till underhåll av maskiner och anordningar som behövs i tillverkningen.

Uppge här värdet på halvfärdiga produkter. Med sådana avses halvfabrikat, det vill säga nyttigheter som tillverkats själv och är avsedda att säljas, vars tillverkningsprocess vid räkenskapsperiodens utgång ännu inte upphört.

En vara under tillverkning kan vara materiell eller immateriell. En immateriell nyttighet bland omsättningstillgångarna kan vara t.ex. ett halvfärdigt planeringsarbete som gjorts av ett arkitekt- eller planeringsföretag, eller en halvfärdig film vars visningsrättighet man avser att sälja efter att filmen blivit färdig.

Uppge här värdet på färdiga produkter. Sådana är till exempel nyttigheter, som bolaget själv tillverkat i sådan utsträckning att de är färdiga för överlåtelse.

Till färdiga produkter räknas också sådana biprodukter och materialavfall som uppstår i tillverkarföretagets produktion.

Uppge här värdet på varor, det vill säga nyttigheter, som skaffats av utomstående leverantörer och är avsedda att säljas i oförändrad form.

Ett samfund som utövar grossist- eller detaljhandel får också inkludera  i varorna det förpackningsmaterial som anskaffats för varuförsäljningen.

Fastigheter som utgör omsättningstillgångar: Uppge värdet på fastigheter som utgör omsättningstillgångar.

Värdepapper som utgör omsättningstillgångar: Uppge värdet på värdepapper som utgör omsättningstillgångar.

Uppge här värdet på nyttigheter som hör till övriga omsättningstillgångar. Sådana är till exempel förskottsbetalningar som utgör omsättningstillgångar.

Uppge här det totala beloppet på alla omsättningstillgångar vilka uppgetts ovan. Observera att MinSkatt räknar detta belopp automatiskt.

Finansieringstillgångar

Uppge det nominella värdet som värde på fordringar som utgör finansieringstillgångar och anskaffningsutgiften som värde på övriga finansieringstillgångar. Gör först avdrag för värdenedgång från bägge värden (NärSkL 17 §).

Om fordringarna inte är i euro utan i en annan valuta, konverteras deras värde till euro i allmänhet till den kurs som gäller på bokslutsdagen, det vill säga på samma sätt som i bokföringen (BokfL 5 kap. 3 §).

Finansieringstillgångar är pengar, fordringar och andra finansieringsmedel (NärSkL 9 §).

Till finansieringstillgångarna räknas också bolagets övriga finansieringsmedel, såsom kundfordringar och värdepapper som utgör kassareserv.

Uppge alla lång- och kortfristiga kundfordringar, avbetalningsfordringar och andra motsvarande fordringar.

Uppge fordringar i bolag i samma koncern, dock inte kundfordringar.

Med koncernföretag avses moderföretaget och dotterföretagen enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

Uppge här fordringar i ägarintresseföretag, dock inte kundfordringar (BokfL 1 kap. 7 §).

Uppge lånefordringar som inte uppgetts i föregående punkter, till exempel lång- och kortfristiga fordringar hos arbetstagare och ledningen.

Observera att lånefordringar från delägare inte ska anges i denna punkt, utan som långfristiga placeringar i punkten Delägarlån, eftersom de hör till samfundets övriga tillgångar.

Uppge övriga fordringar, som utgörs av bland annat

  • skattefordringar
  • försäkringsdepositioner
  • betalda hyresgarantier
  • skadeståndsfordringar.

Latenta skattefordringar inkluderas inte i tillgångarna vid uträkningen av nettoförmögenheten (BokfL 5 kap. 18 §). Uppge dock en skattefordran här, om den beror på skatt som har bokförts för räkenskapsperioden enligt prestationsprincipen.

Uppge värdet på värdepapper som utgör finansieringstillgångar.

Specificera på blankett 8A de värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och annan egendom. Överför till denna punkt mellansumman (Anskaffningsutgiften för finansieringstillgångar eller jämförelsevärdet sammanlagt) från den kolumn i vilken totalsumman i den nedre kanten av blankett 8A är större (Anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och annan egendom och andra långfristiga placeringar (ISkL) sammanlagt). När du har fyllt i alla tillgångsslag på blankett 8A, granska ännu att värdet överförts från rätt kolumn, det vill säga från den där det sammanlagda värdet på alla värdepapper är större. Allmännyttiga samfund kan fortfarande ha även andra långfristiga placeringar (ISkL-egendom).

Resultatregleringar: Uppge resultatregleringar.

Fordringar från delintäktsföring: Uppge fordringar från delintäktsföring.

Kassa: Uppge bolagets kontanta kassamedel.

Bank: Uppge bankfordringar. Dessa utgörs av bland annat bankfordringar, depositioner, placeringsmedel och tillgångar i annan valuta.

Uppge värdet på andra än ovan nämnda specificerade nyttigheter som inte utgör finansieringstillgångar.

Uppge här det sammanlagda värdet på ovan angivna nyttigheter som hör till finansieringstillgångarna.

Annan egendom

Egendom som inte hör till näringsverksamheten inkluderas inte i anläggnings-, omsättnings- eller investeringstillgångsposterna, utan de ska uppges i följande punkter.

Uppge tillgångarna till den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, om inte annat sägs i anvisningen.

Uppge värdet på värdepapper som inte hör till näringsverksamheten.

Specificera på blankett 8A de värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och annan egendom. Överför till denna punkt mellansumman ”Annan egendom sammanlagt” från den kolumn i vilken totalsumman i den nedre kanten av blankett 8A är större (Anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och annan egendom och andra långfristiga placeringar (ISkL) sammanlagt). När du har fyllt i alla tillgångsslag på blankett 8A, granska ännu att värdet överförts från rätt kolumn, det vill säga från den där det sammanlagda värdet på alla värdepapper är större. Allmännyttiga samfund kan fortfarande ha även andra långfristiga placeringar (ISkL-egendom).

Uppge värdet på sådana fastigheter som inte hör till näringsverksamheten, till exempel fastigheter som hyrts ut till utomstående.

Uppge som fastighetens värde antingen den icke-avskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller jämförelsevärdet (beskattningsvärdet), beroende på vilket av värdena som är större.

  • Om samfundets räkenskapsperiod upphör 1.1–30.9.2021, använd undantagsvis jämförelsevärdet för år 2020 som jämförelsevärde för fastigheten, eftersom jämförelsevärdet för år 2021 inte då ännu fastställts.
  • Om samfundets räkenskapsperiod upphör 1.10.–31.12.2021, använd beskattningsvärdet för år 2021 som jämförelsevärde för fastigheten.

Beskattningsvärden för fastigheter har redogjorts i fastighetsbeskattningsbeslutet. Du ser till exempel beskattningsvärdena för år 2020 i fastighetsbeskattningsbeslutet för år 2021. 

Uppge bolagets fordringar i företag i samma koncern.

Uppge de fordringar som inte hör till föregående punkt.

Uppge det totala belopp på lån som getts till delägare och deras anhöriga på räkenskapsperiodens sista dag.

Ge därtill en delägarspecifik specifikation rörande delägarlån.  I MinSkatt ger du specifikationen i fasen Basuppgifter. Om du deklarerar på annat sätt, fyll i uppgifterna i deklarationspunkten ”Aktieägarna och prestationer som bokförts för dem och deras anhöriga enligt prestationsprincipen samt det sammanlagda beloppet av delägarlån vid räkenskapsperiodens utgång”.

Uppge värdet på annan än ovan specificerad egendom som inte hör till näringsverksamheten. 

Uppge det sammanlagda värdet på alla tillgångar som ovan anmälts som annan egendom. 

Skulder

Anmäl de kort- och långfristiga obligationslån, debenturlån och andra masskuldebrev vilka bolaget emitterat.

Uppge också bolagets kort- och långfristiga lån mot konvertibla skuldebrev.

Uppge

  • lång- och kortfristiga lån från finansiella institut
  • lån från finansbolag och amorteringar på dessa
  • factoring-kreditkonton
  • övriga kortfristiga lån från finansiella institut.

Uppge

  • lång- och kortfristiga leverantörsskulder
  • avbetalningsskulder
  • leverantörsskulder hos ägarintresseföretag och koncernföretag
  • leverantörsskulder från investeringar och förskottsräkningar
  • övriga leverantörsskulder.

Uppge lång- och kortfristiga skulder till företag inom samma koncern, dock inte leverantörsskulder.

I denna punkt uppges exempelvis

  • prestationer som koncernföretag betalat i förskott
  • finansieringsväxlar som bolaget erhållit från koncernföretag
  • övriga skulder till koncernföretag
  • resultatregleringar till koncernföretag.

Koncernföretag är moder- och dotterföretagen som avses i bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

Om bolaget iakttagit ett system med anteciperad dividend och bolaget delat ut anteciperad dividend, räkna inte in dividendutdelningsskulden i skulderna, och deklarerar inte den i denna punkt. Om anteciperad dividend delats ut under skatteår 2020, dra av den från nettoförmögenheten på samma sätt som en dividend som bolaget beslutat att dela ut. Uppge anteciperad dividendutdelning som motsvarar dividendutdelningsskuld för skatteår 2021 under punkten Dividend eller överskott som enligt beslutet delas ut sammanlagt.

Uppge lång- och kortfristiga skulder till ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §), dock inte leverantörsskulder.

Anmäl till exempel prestationer som fåtts i förväg av ägarintresseföretag, finansieringsväxlar och andra skulder och resultatregleringar till ägarintresseföretag.

Uppge lång- och kortfristiga skulder till delägare och deras anhöriga.

Anteckna lång- och kortfristiga resultatregleringar, som omfattar bland annat

  • hyresinkomster som bolaget mottagit i förväg
  • ränteinkomster
  • periodiserade investeringsunderstöd
  • övriga inkomstförskott
  • löneutgifter som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden
  • utgifter för semesterlön.

Uppge de långfristiga prestationer som bolaget fått i förväg.

Uppge också de kortfristiga prestationer som bolaget fått i förväg.

Uppge övriga skulder. Övriga skulder kan vara till exempel

  • långfristiga pensionslån
  • finansieringsväxlar och skulder till arbetstagarna
  • kortfristiga finansieringsväxlar
  • förskottsinnehållningsskulder
  • socialskyddsavgiftsskulder.

Som skuld betraktas också försäkringsanstalters, försäkringsbolags samt pensionsanstalters, -stiftelsers och -kassors ansvar och sådana reserver som dessa har i syfte att förbättra sin soliditet (2 § 3 mom. 1 och 2 punkten i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen)

Också anslutningsavgifter som el-, tele- och andra motsvarande anstalter fått är skuld, om de måste returneras till betalaren då denna avstår från den förmån som utgörs av abonnemangsavgiften (lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen).

Vid uträkning av nettoförmögenhet betraktas latenta skatteskulder enligt BokfL 5 kap. 18 § inte som skuld, varför du inte ska uppge sådana i uträkningen av förmögenheten. Uppge skatteskuld dock som skuld, om den beror på skatter som tagits upp enligt prestationsprincipen för räkenskapsperioden.

Uppge det totala beloppet på de kapitallån som bolaget tagit (ABL 12 kap. 1 §).

Kapitallån ses i beskattningen i allmänhet som poster som hör till främmande kapital (jämför med 2 § 3 mom. 3 punkten i värderingslagen), varför det oberoende av upptagningssättet uppges som skuld i uträkningen av förmögenheten.

Uppge skuldposterna sammanlagt. Om du deklarerar i MinSkatt, räknar tjänsten detta automatiskt. 

Observera att beloppet i denna punkt inte nödvändigtvis motsvarar summan av punkterna Kortfristiga skulder sammanlagt och Långfristiga skulder sammanlagt. Beloppet i denna punkt räknas ut enligt skattebestämmelserna. Däremot uppges i punkterna ”Kortfristiga skulder sammanlagt” och ”Långfristiga skulder sammanlagt” skuldbeloppen i den form som de finns i bokföringen.

Uppge det totala beloppet på kortfristiga skulder enligt bokföringen.

Uppge det totala beloppet på långfristiga skulder enligt bokföringen.

MinSkatt räknar nettoförmögenheten utifrån de tillgångar och skulder som du anmält.

Om du deklarerar annanstans än i MinSkatt, dra av det totala beloppet på skulderna från det totala beloppet på tillgångarna. Om slutresultatet är positivt, uppge det här.

MinSkatt räknar nettoförmögenheten utifrån de tillgångar och skulder som du deklarerat.

Om du deklarerar annanstans än i MinSkatt, dra av det totala beloppet på skulderna från det totala beloppet på tillgångarna. Om slutresultatet är negativt, uppge det här utan minustecken. 

Eget kapital

Uppge posterna bland det egna kapitalet såsom de har bokförts.

Aktie- eller andelskapital: Uppge samfundets aktiekapital, andelskapital eller annat motsvarande kapital.

Övrigt bundet eget kapital: Uppge övrigt bundet eget kapital: Till det bundna egna kapitalet hänförs uppskrivningsfonden enligt bokföringslagen, fonden för verkligt värde och omvärderingsfonden (8 kap. 1 § i aktiebolagslagen).

Också gamla reservfonder och överkursfonder anses enligt 8 kap. 1 § i aktiebolagslagen utgöra bundet eget kapital (13 § i lagen om införande av aktiebolagslagen).

Fonden för inbetalt fritt eget kapital: Uppge fond, som avses i ABL 8 kap. 2 §.

Övriga fonder: Uppge eventuella andra fonder som hör till fonder för inbetalt fritt eget kapital.

Vinst från tidigare räkenskapsperioder: Uppge föregående räkenskapsperioders vinst enligt bokföringen, om det sammanräknade beloppet på föregående räkenskapsperioders resultat är positivt.

Förlust från tidigare räkenskapsperioder: uppge föregående räkenskapsperioders förlust enligt bokföringen, om det sammanräknade beloppet på föregående räkenskapsperioders resultat är negativt.

Räkenskapsperiodens vinst: Uppge räkenskapsperiodens vinst enligt bokföringen.

I punkten Räkenskapsperiodens förlust kan du göra en kontrollkalkyl av den beskattningsbara inkomsten och de poster som påverkar den. Det totala beloppet ska vara samma som vinsten enligt bokföringen.

Räkenskapsperiodens förlust: Uppge räkenskapsperiodens förlust enligt bokföringen.

Om du så vill kan du göra en kontrollkalkyl av den förlust som ska fastställas vid beskattningen och de poster som påverkar den. Det totala beloppet ska vara samma som förlusten enligt bokföringen.

Följande punkter är frivilliga att fylla i

Beskattningsbart resultat: Uppge i den första punkten det sammanlagda beloppet på de beskattningsbara resultaten.

Du får totalbeloppet genom att räkna samman de positiva resultaten av näringsverksamheten och jordbruket (och den personliga förvärvskällan när det gäller allmännyttiga aktiebolag).

Dra inte av föregående års förluster från resultatet.

Förlust som fastställs vid beskattningen: Uppge det totala beloppet på de förluster som ska fastställas i beskattningen.

Du får totalbeloppet genom att räkna samman de negativa resultaten av näringsverksamheten och jordbruket (och den personliga förvärvskällan när det gäller allmännyttiga aktiebolag).

Skattefria intäkter: Lägg till skattefria intäkter som har bokförts för räkenskapsperioden i det beskattningsbara resultatet eller den förlust som ska fastställas.

Du får de skattefria intäkterna genom att räkna samman följande punkter i uträkningen av inkomstskatt:

  • Överlåtelse- och upplösningsvinster från aktier som utgör anläggningstillgångar, med avdrag för deras skattepliktiga andel
  • Erhållna dividender, med avdrag för deras skattepliktiga andelar
  • Vinstandelar från sammanslutningar, med avdrag för skattepliktiga inkomstandelar
  • Nedskrivningar och deras återföringar, med avdrag för deras skattepliktiga andel
  • Minskning av reserver, med avdrag för deras skattepliktiga andel
  • Skatteåterbäring
  • Produktionsstöd för film
  • Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen
  • Dividender som ingår i den personliga förvärvskällan, med avdrag för deras skattepliktiga andel, som specificerats på blankett 7A.

Kostnader som inte kan dras av vid beskattningen: Dra av de kostnader som inte är avdragbara i beskattningen.

Du får de icke-avdragbara kostnaderna genom att räkna samma följande uppgifter i uträkningen av inkomstskatt:

  • Avskrivningar med avdrag för deras avdragbara andel (avskrivningar som inte dragits av under tidigare år uppges dock inte här)
  • Nedskrivningar på anläggningstillgångar, med avdrag för deras avdragbara andel.
  • Representationskostnader, med avdrag för deras avdragbara andel
  • Donationer, med avdrag för deras avdragbara andel.
  • Överlåtelse- och upplösningsförluster från aktier som utgör anläggningstillgångar, med avdrag för deras avdragbara andel
  • Direkta skatter
  • Skatteförhöjningar
  • Böter och övriga avgifter av straffnatur
  • Fusionsförlust
  • Värdenedgångar på aktier som utgör anläggningstillgångar
  • Avsättningar
  • Övriga kostnader som inte kan dras av
  • Koncernstöd och nedskrivningar på fordringar
  • Förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar, vilka varit föremål för avdrag av deras avdragbara andel.
  • Ökning av reserver, med avdrag för deras avdragbara andel.

Övriga skillnader mellan bokföringen och beskattningen, till exempel:

- Övriga skattepliktiga intäkter (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod)
- Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust
+ Avskrivningar som ingår i punkten ”Avdragbar andel av avskrivningar” och som inte dragits av under de föregående åren
+ Övriga avdragbara kostnader (ingår inte i resultaträkningen för denna period), till exempel en donation som dragits av i beskattningen (ISkL 57 §) och inte tagits upp som en kostnad i bokföringen.

+ Tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet

+ Koncernavdrag

Kontrollkalkylens resultat ska vara lika stort som räkenskapsperiodens vinst eller förlust enligt bokföringen.

Det sammanlagda beloppet på posterna bland det egna kapitalet, det vill säga det bokförda egna kapitalet sammanlagt. MinSkatt räknar detta automatiskt.

Övriga redogörelser

Om bolaget äger över 10 % av ett annat samfund eller bolag, ge uppgifterna på blankett 65. Uppgifterna ska anmälas också då bolaget gett eller fått koncernbidrag under räkenskapsperioden. När du lämnar uppgifter i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter. 

Om du gav specifikationen i sin helhet redan i uträkningen av inkomstskatt, är det inte nödvändigt att ge specifikationen på nytt.

Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:

Obs! Blankett 65 ersätter inte blankett 66, som ska ges om koncernförhållandena för skatteredovisningen. 

Om bolaget måste ge en utredning av dotterbolag för redovisning av skatt, uppge uppgifterna på blankett 66. Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.

Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:

Om bolaget kräver avräkning av skatt som betalats till utlandet i den finländska inkomstbeskattningen, uppge närmare uppgifter på blankett 70. Om du anmäler uppgifter i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.

Du kan yrka på avräkning, om bolaget har betalat utländska skatter under skatteåret. Dessutom kan du yrka på att utländska skatter för tidigare skatteår ska räknas av, om de inte kunnat räknas av tidigare (eftersom beloppet på inkomstskatt i Finland har varit mindre än den utländska skatt som ska räknas av).

Du får hjälp att fylla i uppgifterna från ifyllningsanvisningen:

Om bolaget har ett fast driftställe utomlands, uppge resultatet för det fasta driftstället utomlands på blankett 75. På blanketten uppges också tidigare års förluster för ett bolagiserat utländskt fast driftställe, vilka läggs till moderbolagets resultat. Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.

Du får hjälp att fylla i uppgifterna från deklarationsanvisningen:

Uppge om bolagets bokslut har upprättats enligt internationella bokslutsstandarder (IAS/IFRS eller GAAP, bokföringslagen 7 a).

Om bolaget är skyldigt att upprätta dokumentation av internprissättningen, uppge uppgifterna på blankett 78. Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.

Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:

Läs mer:

Uppge om bolaget under skatteåret har genomfört en verksamhetsöverlåtelse. 

Verksamhetsöverlåtelse är ett arrangemang där ett aktiebolag överlåter till ett annat aktiebolag alla de tillgångar som hör till antingen en eller flera verksamhetsgrenar. Samtidigt överförs de skulder som hänför sig till tillgångarna och de reserver som hänför sig till verksamheten. Det överlåtande bolaget får som vederlag aktier i det övertagande bolaget. Det övertagande bolaget fortsätter den överförda verksamheten. 

Förvissa dig om att överföringen av affärsverksamheten med säkerhet är en verksamhetsöverlåtelse enligt NärSkL (NärSkL 52 d §).

Läs mer i anvisningen Företagsomstruktureringar och beskattning – verksamhetsöverlåtelse

Uppge om bolaget varit den förvärvande parten i aktiebyte. 

Aktiebyte är ett arrangemang där ett bolag skaffar en sådan andel av aktierna i ett annat aktiebolag, att de aktier som det äger medför mer än hälften av röstetalet i det andra aktiebolaget. Det handlar om aktiebyte också då ett aktiebolag skaffar mer aktier i ett annat aktiebolag, i vilket det redan innehar mer än hälften av röstetalen. Som vederlag ger det bolag som skaffat aktierna sina egna aktier till aktieägarna i det andra bolaget.

Förvissa dig om att aktieförvärvet med säkerhet är aktiebyte enligt NärSkL (NärSkL 52 f §).

Läs mer i anvisningen Företagsomstruktureringar och beskattning – aktiebyte

Uppge om bolaget har verksamhet såväl på Åland som på fastlandet.

Uppge uppgiften också i det fall att

  • bolaget har verksamhet endast på Åland men sin hemort på finska fastlandet
  • bolagets hemort finns på Åland och det har verksamhet på finska fastlandet.

Utred i en fritt formulerad bilaga hur resultatet fördelar sig mellan Åland och fastlandet. Bilagan kan läggas till i MinSkatt i fasen Bokslutsuppgifter. Välj Inkomst från Åland som bilagetyp. Du kan uppge respektive andelar för Åland och Fastlandsfinland antingen i procent eller i euro. Använd den beskattningsbara inkomsten till grund för uträkningen. Uträkningen kan exempelvis inte göras utgående från omsättningen eller annan motsvarande uppgift.

Åländska samfund betalar kommunalskatt till Åland på alla sina inkomster. Detta grundar sig på kommunalskattelagen för landskapet Åland (se Ålands författningssamling 119/2011).

Enligt samma bestämmelse betalar också samfund med hemort i Fastlandsfinland kommunalskatt till Åland i den utsträckning som inkomsterna som förvärvats på Åland. Enligt inkomstskattelagen betalar alla samfund dock inkomstskatt på 20 %, som delas mellan staten, kommunerna och församlingarna. Kommunalbeskattningen av samfund med verksamhet på Åland skulle därför bli dubbel. Beroende på samfundets hemort undanröjs dubbelbeskattningen antingen av Ålands landskapsregering eller av Skatteförvaltningen.

Om du yrkar på utbildningsavdrag inom näringsverksamheten, uppge närmare uppgifter på blankett 79. När du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter. 

Om du yrkar på utbildningsavdrag inom jordbruk, uppge närmare uppgifter på blankett 79A. När du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter. 

Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:

Observera! Alla arbetsgivare har inte rätt till utbildningsavdrag. Till exempel föreningar, stiftelser, universitet och sådana samfund som avses i 20 och 21 § i inkomstskattelagen kan inte få avdrag. Läs mer om utbildningsavdrag

På blankett 81 räknas det hur begränsningen av rätten att dra av ränta påverkar de avdragbara ränteutgifterna under skatteåret (NärSkL 18 a §).

Bolaget ska uppge dessa uppgifter om bolagets nettoränteutgifter under skatteåret överstiger 500 000 euro eller om bolaget yrkar på avdrag för sådana nettoränteutgifter för tidigare år, vilka inte kunde dras av under betalningsåret för räntorna.

Du får hjälp att fylla i utredningen från deklarationsanvisningen:

Läs mer om rätten till ränteavdrag i näringsverksamheten

Specificera uppgifter om obligatoriska avsättningar i bokföringen, övriga reserver och reserver som är avdragbara i beskattningen (blankett 62 och 12A). Om ett samfund har anläggningstillgångar som slits, ge en specifikation, även om avskrivningar inte gjorts.

Om du redan gav uppgifterna i MinSkatt i fasen Uträkning av inkomstskatt på skattedeklarationen, är det inte nödvändigt att fylla i uppgifterna på nytt.

Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:

Bokslutsuppgifter och övriga bilagor

Samfundet ska alltid bifoga en revisionsberättelse till skattedeklarationen, om samfundet är skyldigt att verkställa revision.

  • Välj ”Ja”, om revision verkställts innan skattedeklarationen lämnats in.
  • Välj alternativet Nej, den verkställs senare om revisionen ännu inte har verkställts, men den kommer att verkställas senare. 

Om revisionen inte färdigställts före den utsatta dagen för inlämnande av skattedeklarationen, lämna in revisionsberättelsen till Skatteförvaltningen elektroniskt inom en månad från det att revisionen färdigställts.

  • Välj alternativet ”Nej, vi har låtit bli att välja en revisor”, om bolaget utövat möjligheten enligt revisionslagen att låta bli att välja en revisor i ett litet bolag. 

Ett samfund behöver inte välja en revisor då högst ett av följande villkor har uppfyllts såväl under den avslutade räkenskapsperioden som under den räkenskapsperiod som omedelbart föregår denna:

  • Balansomslutningen överstiger 100 000 euro.
  • Omsättningen överstiger 200 000 euro.
  • Samfundet har i genomsnitt mer än 3 anställda.

En revisor ska dock alltid väljas, om detta överenskommits i samfundets bolagsordning, bolagsavtal eller stadgar. I revisionslagen finns det dessutom vissa begränsningar som gäller bransch och betydande inflytande (2 kap. 2 § 4 mom.).

Om revision verkställts, meddela om revisionsberättelsen innehåller sådana yttranden med avvikande meningar, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen.

Om du deklarerar på papper, använd blankett 63: Bokslutsuppgifter till Skatteförvaltningen och handelsregistret.

Foga till skattedeklarationen följande bokslutsuppgifter som ska registreras:

  1. Bokslut som innehåller
    • resultaträkning och balansräkning (utan specifikationer till balansräkningen)
    • noter utan specifikationer.
  2. Revisionsberättelse, om bolaget är skyldigt att utföra revision. .
  3. Utredning över följande beslut av bolagsstämman – ge uppgifterna till exempel på ett utdrag ur bolagsstämmans protokoll
    • datumet då bokslutet fastställdes 
    • hur räkenskapsperiodens vinst eller förlust har behandlats 
    • vinstutdelning (datumet för ett dividendutdelningsbeslut, dividendbeloppet och datumet då dividenden står att lyfta).
  4. Verksamhetsberättelse och finansieringsanalys, om bolaget är skyldigt att upprätta sådana.
  5. Koncernbokslut, om det ingår i bolagets bokslut. Foga till koncernbokslutet en koncernresultaträkning och koncernbalansräkning, koncernens noter, revisionsberättelse och vid behov koncernens finansieringsanalys.

Om bokslutsuppgifterna inte färdigställts före det utsatta datumet för skattedeklarationen, komplettera skattedeklarationen elektroniskt i efterskott. Om du till exempel lämnar skattedeklarationen i MinSkatt, kan du i tjänsten göra nödvändiga kompletteringar. 

Foga bokslutsuppgifterna till skattedeklarationen som en bifogad fil.

Namnge filerna genom att använda de bilagetyper som reserverats för anmälning av bokslutsuppgifter. I MinSkatt kan du välja bilagetypen under punkten Bokslutsuppgifter > Bilagor. Foga filen via knappen Lägg till fil. 

Skatteförvaltningen förmedlar till Patent- och registerstyrelsen (PRS) för publicering bokslutsuppgifterna från de företag, som lämnar in skattedeklarationen för samfund 6B och som finns i handelsregistret. 

Uppgifterna från bl.a. följande samfund förmedlas:

  • aktiebolag och andelslag 
  • icke-ömsesidiga fastighetsaktiebolag 
  • andelsbanker och sparbanker 
  • ömsesidiga försäkringsbolag och ömsesidiga försäkringsföreningar.

Uppgifter förmedlas inte i fråga om de kundgrupper som inte är skyldiga att registrera bokslutsuppgifter eller vars skyldighet är begränsad. Skatteförvaltningen förmedlar inte bokslutsuppgifter till exempel om pensionsstiftelser som inrättats med en stiftelseurkund, trots att den lämnar in skattedeklarationen 6B. 

Om Skatteförvaltningen inte förmedlar uppgifterna, men företaget är skyldigt att registrera sitt bokslut i handelsregistret, ska företaget överlämna bokslutsuppgifterna direkt till PRS. Dessa företag ska dock alltid för beskattningen lämna in de bokslutsuppgifter som Skatteförvaltningen förutsätter som bilagor till skattedeklarationen.

Läs mer om skyldigheten att registrera bokslut (PRS)

Foga bokslutsuppgifterna till skattedeklarationen som en bifogad fil.

Bilagor kan ha följande filformat: pdf, rtf, doc, docx, jpeg, jpg, tiff och png.

Observera att konvertering av filer till pdf-format kan ändra dokumentets utseende. Kontrollera innehållet i en bilaga efter att du bifogat den.

Korrigering och komplettering av uppgifter

Du kan komplettera eller korrigera skattedeklarationen tills beskattningen slutförs. Slutdatumet för beskattningen står i beskattningsbeslutet. Beskattningen slutförs dock senast tio månader efter att räkenskapsperiodens sista kalendermånad har gått ut.

En ny deklaration ersätter den tidigare deklarationen i sin helhet. Därför ska du utöver de korrigerade uppgifterna på nytt även lämna de uppgifter som redan varit korrekta. Du kan använda de tidigare uppgifterna som grund.

Efter att beskattningen slutförts kan du inte längre korrigera deklarationen utan du ska söka ändring i beskattningen med en begäran om omprövning.

Läs mer